KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 2017-11-15 1(2) Styrelse/Nämnd: Servicenämnden Dag, tid: Plats: Övrigt: 2017-11-15, kl. 09:00 Målarbete,kaffe och fralla serveras. Nämndsammanträdet börjar kl. 13:30 Serviceförvaltningen Vid förhinder att delta i sammanträdet ska ledamot kalla personlig ersättare samt meddela serviceförvaltningen Carita Forsell tfn:0370-37 80 11 eller carita.h.forsell@varnamo.se Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Val av justerare 2 Motion- Bemanningsenhet med utbildade vikarier SN 2017.42 3-6 3 Plan för Värnamo kommuns miljöarbete SN 2017.51 7-24 Redovisning av delegationsbeslut 4 Anmälan om delegationsbeslut 25 Beredningsärenden 5 Personallunch Värnamo kommun 2018 SN 2017.39 26-28 6 Nya interna måltidspriser 2018 SN 2017.53 29 7 Lunchpriser för omsorgsrestaurangernas externa gäster 2018 Informationsärenden SN 2017.46 30 8 Verksamhetsinformation SN 2017.12 9 Ekonomigenomgång oktober 2017 SN 2017.13 31-48 10 Övrigt SN 2017.14 49 11 Nytt sammanträdesdatum i december 12 Beslut från KS och KF 50-59

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2 2017-11-15 2(2) Helena Ruderfors Ordförande Carita Forsell Sekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-04 3 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.42 Motion- Bemanningsenhet med utbildade vikarier Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har lämnat en motion kring bemanningsenhet med utbildade vikarier. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till personalavdelningen i samråd med servicenämnden. Arbetet med heltid som norm och den utveckling som behöver ske gällande uppföljning av vikarier bedöms vara prioriterade framför att anordna utbildningar. Ökning av tillsvidareanställda vikarier, poolpersonal, sker då verksamheterna så önskar. Kommunledningsförvaltningen kommer föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutsförslag Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Åsa Johansson HR- chef Annelie Andersson Förvaltningschef 1 (3)

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-04 4 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.42 Utredning Socialdemokraterna har i motionen beskrivit sin syn på en väl fungerande bemanningsenhet. Denna beskrivning stämmer väl överens med hur det fungerar i dag även om det finns utvecklingsmöjligheter. Bemanningsenheten har ett system, ett regelverk. Det har dock varit problem med det administrativa system som används, bland annat därför genomförs nu en upphandling av ett system som bättre ska möte kraven. Det finns i dag tillsvidareanställda vikarier, poolpersonal, i bemanningsenheten som arbetar mot omsorgsförvaltningen och barn- och utbildnings förvaltningen. Servicenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att även utreda en pool inom kostverksamheten. Medarbetare som i dag arbetar deltid men vill arbeta mer har också möjlighet att göra det via bemanningsenheten. Det finns också timavlönade medarbetare. Bemanningsenheten hanterar idag omsorgen, förskola, fritidshem och kostverksamhet. För kontinuiteten arbetar man med första hands arbetsplats. Bemanningsenheten har en ambition att täcka de vikariat som behövs. Tyvärr påverkas detta av läget på arbetsmarknaden, då man inte har möjlighet att få in tillräckligt med medarbetare. De som är tillsvidareanställda i bemanningsenheten har utbildning för verksamheten. Vad gäller timavlönade prioriteras de som har utbildning eller är under utbildning. Samtliga får en introduktion för den verksamheten de ska arbeta i. Arbetet med heltid som norm kommer påverka bemanningssenhetens uppdrag på så sätt att man även kommer att hantera resurspass. Därför är det i dag svårt att svara på hur bemanningsenhetens arbete kommer att se ut framöver och vilka behov av vikarier som kommer att finnas. Socialdemokraterna yrkar att servicenämnden får i uppdrag att till kommunstyrelsen ge förslag på hur genomförande kan ske av: 1. Kompletterande utbildning för vikarier som är beredda att jobba lägst 50% som vikarier inom Värnamo kommuns verksamheter. 2 (3)

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-04 5 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.42 2. Ökning av tillsvidareanställda vikarier inom bemanningsenheten. Vad gäller det första yrkandet bedöms den introduktion som görs idag tillräcklig för att genomföra arbetet. Det vi behöver utveckla är uppföljningen av vikarier och samtal med dessa för att uppmana till att utbilda sig vidare och visa på vilka vägar som finns. Detta bedöms vara första steget innan det kan vara aktuellt att titta på eventuella kompletterande utbildningar. Vad gäller ökningen av tillsvidareanställda vikarier är bemanningsenheten öppen för detta om verksamheterna så önskar. En utökning av tillsvidareanställd poolpersonal som arbetar mot omsorgsförvaltningen är gjord under året, samt att en utredning är påbörjad kring införande av pool för kostverksamheten Arbetet med heltid som norm kommer påverka bemanningssenhetens uppdrag på så sätt att man även kommer att hantera resurspass. Därför är det i dag svårt att svara på hur bemanningsenhetens arbete kommer att se ut framöver och vilka behov av vikarier som kommer att finnas. 3 (3)

Motion till Värnamo Kommunfullmäktige Bemanningsenhet med utbildade vikarier. 6 En pålitlig samhällsservice bygger på ordning och reda och tydlig ledning och styrning. Personalens kunskap och kompetens är avgörande. Vid sjukdom, semester, studieledighet eller annan frånvaro krävs i de flesta fall en vikarie för att verksamheten skall fungera. Härmed yrkar vi att Servicenämnden får i uppdrag att till Kommunstyrelsen ge förslag på hur genomförande kan ske av: 1. Kompletterande utbildning för vikarier som är beredda att jobba lägst 50% som vikarie inom Värnamo kommuns verksamheter. 2. Ökning av tillsvidareanställda vikarier inom bemanningsenheten (S) Vision: Värnamo, en framtidskommun för alla Övergripande mål: Jobb och framtidstro; Verksamheten i Värnamo Kommun ska främja fler och bättre jobb Ansvar för kommande generationer; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett meningsfullt och långsiktigt hållbart sätt främja trygg och skapande miljö. Pålitlig samhällsservice; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett ansvarsfullt och hållbart sätt möta medborgarna Bemanningsenheten har skapats, men vi känner att de inte riktigt har haft de förutsättningar som behövdes för att kunna uppfylla förväntat uppdrag. Uppdraget att bistå med vikarier inom kort varsel är svårt att genomföra när det inte finns lämpliga vikarier att tillgå. Vi Socialdemokrater gjorde en skrivelse i maj 2016 med olika förslag. Vi följer nu upp den med denna motion. Enligt vår syn skall en väl fungerande bemanningsenhet/vikariepool: Ha ett system, ett regelverk I enheten/poolen skall finnas heltidsanställda, deltidare som önskar fyllnadstid samt ett mindre antal personer som endast vill och kan jobba timmar. Enheten/poolen ska innehålla en mängd olika kompetenser för att kunna möta behovet. i första hand arbetsplats ska kunna anges för kontinuitetens skull. Täcka alla vikariat som behövs. Den verksamhetsenhet som behöver vikarien skall kunna ta en kontakt och därefter få besked. Både långa och korta. Ovanstående är några exempel på krav vi anser bemanningsenheten skall ansvara för. Vår analys är att Bemanningscentralen behöver inventera utbildningsnivån på dem som står till förfogande som vikarier. Ta fram en utbildningsplan till dem som behöver vidareutbilda sig för att uppnå den nivå som verksamheten kräver. Ta fram tillsvidaretjänster som vikarie för att enklare kunna garantera att ha kunnig och kompetent vikarie på plats. Har ju funnits olika former av s.k. personalpool eller resursenhet. I bemanningsenheten skall dessa två vara en fylld med ett större antal människor med olika kunskaper och kompetenser som kan jobba som vikarie i hela kommunen. Målet är självklart att öka tillgänglig vikariegrupp. Värnamo den 19 juni 2017 Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Genom Ulla Gradeen Azra Muranovic Milka Cado

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-10-11 7 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.51 Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag av kommunstyrselen att sammanställa Energi- och klimatstrategi, Plan för hållbar upphandling och Miljöprogram till ett enhetligt styrdokument. Ett förslag till plan har tagits fram i samråd med representanter från kommunens förvaltningar. Kommunstyrelsen beslutade 2017-09-26 399, att sända föreslagen Plan för Värnamo kommuns miljöarbete på remiss till mottagare enligt sändlista för synpunkter under remisstiden 27/9-1/12 2017. Beslutsförslag Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att överlämna Plan för Värnamo kommuns miljöarbete till kommunstyrelsen utan synpunkter att genomföra de aktiviteter som finns i bilaga till Plan för Värnamo kommuns miljöarbete att anse remissen besvarad Annelie Andersson Förvaltningschef 1 (1)

8

9 Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx

2 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 10 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Xxxxx Datum: 20xx-xx-xx, xxx Dokumentet gäller från: 20xx-xx-xx Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen och kommunens nämnder och utskott Dokumentansvarig: Annelie Andersson, Serviceförvaltningen

3 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 11 Innehållsförteckning Inledning...4 Syfte...4 Avgränsning...4 Värnamo kommuns mål...4 Sammanfattning...5 Hållbar utveckling...6 Hållbarhetsprinciperna...6 Strategier och metoder...7 Strategiska områden...7 Klimatsmart Energi och Transport...8 Giftfri miljö...10 Långsiktig Samhällsplanering...12 Ansvarsfull Konsumtion och Resurshantering...13 Kunskap och Engagemang...15 Organisation och ansvar...16 Planens ekonomiska konsekvenser...17 Dokumentansvariga...17 Uppföljning...17 Referenser...17

4 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 12 Inledning En hållbar utveckling handlar om att använda både mänskliga resurser och naturens resurser så effektivt och balanserat som möjligt. Kommuner har ett brett ansvarsområde och kan ta täten i omställningen till ett hållbart samhälle. För att vi i Värnamo kommun ska kunna göra detta behövs ett gemensamt fokus och ett strukturerat arbete inom de områden där kommunen har störst chans att påverka utvecklingen. Värnamo kommun vill agera föredömligt och ambitiöst på miljöområdet, därför innehåller denna plan ett antal principer och aktiviteter inom fem strategiska områden där vi gör skillnad: Klimatsmart Energi och transport Hälsosam Livsmiljö Långsiktig stadsplanering Ansvarsfull konsumtion och resurshantering Kunskap och Engagemang Enligt Kommunstyrelsens beslut (2016:326) sammanställer och ersätter Plan för Värnamo kommuns miljöarbete de tidigare styrdokumenten Energi- och klimatstrategi, Miljöprogram och Plan för hållbar upphandling. Syfte Denna plan ska lyfta och stärka vårt arbete för en hållbar utveckling med fokus på den miljömässiga aspekten av hållbarhetsbegreppets tre (ekologisk, ekonomisk, social) dimensioner. Primär målgrupp för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete är politiker och tjänstepersoner i Värnamo kommun. Planen redogör för vad Värnamo kommun som organisation kan och ska göra för att minska sin negativa miljöpåverkan, förbättra samordningen av kommunens miljöarbete och förenkla uppföljning. Avgränsning Plan för Värnamo kommuns miljöarbete är ett långsiktigt dokument med övergripande områden och vägledande principer. De antal utpekade aktiviteter som finns i bilagan undviker i möjligaste mån detaljstyrning och lämnar istället den mer specifika genomförandeformuleringen till ansvarig nämnd. Plan för Värnamo kommuns miljöarbete berör flera ämnen som hanteras närmare i andra styrdokument, t.ex. Översiktsplan, VA-plan och Mat- och måltidspolicy. Värnamo kommuns mål Värnamo vill växa, år 2035 vill vi vara 40 000 invånare. Men vi vill inte växa på vilket sätt som helst, ett samhälle som växer behöver göra det på ett tryggt, attraktivt och hållbart sätt. För att vi ska kunna göra detta har Värnamo kommun övergripande mål inom fyra områden: Kvalitet, Kompetens, Delaktighet och Klimat. Denna plan bidrar till att uppfylla främst det interna klimatmålet Värnamo kommuns organisation minskar sin klimatpåverkan inom områdena resande och energianvändning. Utöver de aktiviteter som verksamheterna själva skapar i målstyrningsprocessen anges här ett bredare arbetsområde än klimat som innefattar ambitioner ur ett övergripande miljöperspektiv. Läs mer om -Värnamo kommuns vision och mål Värnamo kommuns illustration av målkriteriet Hållbarhet

5 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 13 Sammanfattning Miljö, energi och klimatfrågor spelar en allt större roll i takt med att vår kunskap ökar kring människans påverkan på jordens ekosystem och planetens begränsningar. Värnamo kommun vill agera föredömligt och ambitiöst på miljöområdet och behandlar därför inte ekologisk hållbarhet som en isolerad fråga vid sidan om ordinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste integreras i, och genomsyra alla verksamheter för att vi ska kunna utvecklas hållbart. Syftet med denna plan är att lyfta och stärka vårt arbete för en hållbar utveckling med fokus på den miljömässiga aspekten av hållbarhetsbegreppets tre (ekologisk, ekonomisk, social) dimensioner. Planen redogör för vad Värnamo kommun som organisation kan och ska göra för att minska sin negativa miljöpåverkan, förbättra samordningen av kommunens miljöarbete och förenkla uppföljning. Planens utgångspunkt ligger inom fem strategiska områden där vi gör skillnad: Klimatsmart Energi och transport Hälsosam Livsmiljö Långsiktig stadsplanering Ansvarsfull konsumtion och resurshantering Kunskap och Engagemang Inom varje strategiskt område finns principer som fungerar som vägledande ställningstaganden. Varje princip leder till aktiviteter över hur vi ska jobba, vilka samlas i en separat bilaga. Aktiviteterna läggs även in i det digitala verktyget Hypergene och delas ut till de nämnder som är huvudansvariga för genomförande. För att kunna följa vår utveckling på sikt finns inom varje strategiskt område även ett antal nyckeltal. De speglar de nyckeltalen som tagits fram inom ramen för kriteriet Hållbarhet i kommunens övergripande målstyrning och som följs upp i delårsrapport och årsredovisning, men även de nyckeltal som årligen följs upp genom vårt medlemskap i Sveriges ekokommuner. I vissa fall har områden kompletterats med ytterliga nyckeltal för att ge en så övergripande bild som möjligt. Plan för Värnamo kommuns miljöarbete revideras en gång per mandatperiod av kommunens hållbarhetsstrateg. Bilagan Aktiviteter för Värnamo kommun miljöarbete revideras årligen. Båda dokumenten följs årligen upp i en redovisning som tas i Kommunfullmäktige. Primär målgrupp för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete är politiker och tjänstepersoner i Värnamo kommun.

6 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 14 Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling fick internationell spridning i samband med FNrapporten Vår gemensamma framtid 1 och definieras av tre dimensioner: den ekologiska som handlar om vår miljö, klimatet, naturresurserna och ekosystemets funktion den sociala som handlar om oss människor, den kultur och de relationer vi skapar, t.ex. demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet den ekonomiska som handlar om de strukturer och system som vi bygger vårt samhälle på, t.ex. handel, kapital och investeringar. Begreppet hållbar utveckling bygger på uppfattningen att den ekologiska dimensionen sätter den yttersta gränsen för vad som utgör människans handlingsutrymme och att social och ekonomisk hållbarhet är omöjlig att uppnå om dessa gränser överskrids och naturresurser överexploateras. Ekonomin behöver därför fungera som ett verktyg för samhället att utveckla välfärd utan bekostnad på varken människor eller planeten. Klimatförändringarna är ett tecken på att vi agerar Illustration: WWF utanför planetens säkra gränser och är ekosystemets naturliga sätt att reagera på obalans. Forskning om att vår livsstil påfrestar planetens gränser till den grad att det kan leda till en global kollaps blev uppmärksammat i rapporten Tillväxtens gränser 2. Klimatet erkändes då som både en global och lokal fråga som måste hanteras därefter. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för hela världssamfundet som gemensamt tagit fram globala hållbarhetsmål och enats om ett rättsligt bindande klimatavtal. Den kommunala nivån är viktig när det gäller ansvarstagandet i att praktiskt arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor. Värnamo kommun har stora möjligheter att påverka en ekologisk hållbar utveckling, både genom förfogandet av styrmedel och i egenskap av arbetsgivare för ett brett verksamhetsområde. Här har vi möjligheten att agera föredöme och samtidigt skapa förutsättningar för andra att bedriva framgångsrikt miljöarbete. Hållbarhetsprinciperna Som medlem i Sveriges ekokommuner har Värnamo förbundit sig att följa fyra grundsatser som definierar villkoren för ett hållbart samhälle. Håller vi oss till dessa instruktioner säkerställer vi att vi inte systematiskt förstör de sociala och ekologiska systemen som vi är beroende av. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk... Läs mer om -Sveriges ekokommuner 1 World Commission on Environment and Development (1987) Oxford University Press, New York 2 Club of Rome/ Meadows, Dennis L. (1972) Bonnier, Stockholm

7 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 15 Strategier och metoder Miljö, energi och klimatfrågor har spelat en allt större roll i takt med att kunskapen ökat kring människans påverkan på jordens ekosystem och planetens begränsningar. FN:s Agenda 2030 antogs av världens stats- och regeringschefer 2015. Med sina 17 mål ska den fram till år 2030 leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling. De 16 miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen 1999 och samordnas av länsstyrelserna fram till 2020. Dessa mål är ledande för Sverige och har en betydande roll på kommunal nivå. I Värnamo kommun förhåller vi oss till dessa mål genom att i den övergripande målstyrning lyfta Hållbarhet och Klimat som områden under vilka alla nämnder och verksamheter samlar sina mål och aktiviteter. Denna plan pekar ut strategiska områden och koppla dem till de mål de berör. Alla områdena är relaterade till kommunens övergripande De globala målen för hållbar utveckling De svenska miljökvalitetsmålen målstyrning. Läs mer om: -FNs globala hållbarhetsmål -De nationella miljökvalitetsmålen Strategiska områden Ekologisk hållbarhet kan inte behandlas som en isolerad fråga vid sidan om ordinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste integreras i, och genomsyra alla verksamheter för att vi ska kunna utvecklas hållbart. För att på ett överskådligt och effektivt sätt visa hur alla verksamheter kan bidra finns vissa strategiska områden i denna plan formulerade. Områdena pekar ut vart vi har vår betydande miljöpåverkan och samtidigt rådighet att göra något. För att kunna följa vår utveckling på sikt finns inom varje strategiskt område även ett antal nyckeltal. De speglar de nyckeltalen som tagits fram inom ramen för kriteriet Hållbarhet i kommunens övergripande målstyrning och som följs upp i delårsrapport och årsredovisning, men även de nyckeltal som årligen följs upp genom vårt medlemskap i Sveriges ekokommuner. I vissa fall har områden kompletterats med ytterliga nyckeltal. För att på ett långsiktiga och övergripande sätt kunna arbeta för ett miljömässigt hållbart Värnamo uttrycker denna plan principer inom ett antal strategiska områden. Principerna är vägledande för vad som är viktigt att jobba med inom området och leder till aktiviteter över hur vi ska jobba. Läs mer om: - Värnamo kommuns delårsrapport och årsredovisning

8 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 16 Klimatsmart Energi och Transport Runt jorden finns en atmosfär som består av olika gaser, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, så kallade växthusgaser. Dessa balanserar inkommande solstrålning och utgående värmestrålning, ett fenomen som kallas växthuseffekt. Detta är en grundläggande egenskap hos jordens klimat och utan den hade temperaturen på jorden varit cirka -20 grader. Problem uppstår när våra mänskliga aktiviteter förstärker förekomsten av växthusgaser, vilket ökar den globala medeltemperaturen och påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden. Idag finns en bred enighet om att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att den globala uppvärmningen, och därmed klimatförändringarnas hot mot välfärden, ska kunna begränsas. En stor andel av de ökade utsläppen växthusgaser i atmosfären kommer av sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi - främst genom förbränning av kol, olja och naturgas. Tillgång på förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att vi ska kunna möta de utmaningar en omställning av energisystemet innebär. Tekniska lösningar är dock inte hela svaret. I jakten på renare utsläpp ökar efterfrågan på energi, därför finns också behovet av energieffektivisering. Illustration: Energimyndigheten Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Miljöplan för byggnader Plan för trafik Resepolicy Policy för fordon under 3.5 ton

9 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 17 Värnamo kommuns påverkan på energi och transport Många av våra dagliga aktiviteter leder till utsläpp av växthusgaser, till exempel genom arbetspendling, varutransporter och tjänsteresor, materialanvändning, uppvärmning och användning av el. Ur ett globalt perspektiv spelar det ingen roll vart utsläppen av växthusgaser sker, de påverkar klimat oavsett. Ur ett lokalt perspektiv spelar det dock roll eftersom enskilda åtgärder är det som får de globala effekterna att minska. Hur utsläppen i en kommun ser ut beror på en rad parametrar och att bryta ner dessa på kommunal nivå är inte helt oproblematiskt. Värnamo Kommun är en varuproducerande och fordonstät kommun med både E4 och väg 27 som trafikintensiva transportleder, vilket av naturliga skäl påverkar capitautsläpp. En kommun kan inte själv styra bort alla utsläpp men kan spela en viktig roll för att få ner nivåerna. Nyckeltal för energi och transport SEKOM 1a: Koldioxidutsläpp industri (ton/invånare) SEKOM 1b: Koldioxidutsläpp övriga sektorer (ton/invånare) SEKOM 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/invånare) SEKOM 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) SEKOM 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) SEKOM 10a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) SEKOM 10b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Kolada U00437: Miljöbilar i kommunorganisationen andel (%) Kolada N07400: Miljöbilar i den geografiska kommunen, andel (%) Värnamo Kommun: Energianvändning i kommunala byggnader (kwh/m2) Värnamo Kommun: Antal körda km i tjänst med egen bil (km/årsarbetare) Värnamo Kommun: Andel tankat bränsle per bränsleslag (%) Värnamo Kommun: CO2-utsläpp från tjänsteresor med tåg (kg) Principer för energi och transport Energi i verksamheterna ska använda på ett effektivt sätt. Fastigheter och byggnaders energianvändning genom uppvärmning och elförbrukning ska minska Anläggningar som producerar förnybar energi ska öka Användningen av fossilfria bränslen ska öka Korta och onödiga resor med bil ska minska till förmån för t.ex. cykel och kollektivtrafik

10 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 18 Giftfri miljö Det samhälle vi lever i idag är beroende av kemikalier men de önskvärda egenskaperna hos kemiska ämnen kan leda till negativa konsekvenser för vår hälsa och miljö. Vi vet att vissa kemikalier är farliga och kan förändra arvsmassan, orsaka allergier och reproduktionsstörningar eller göra oss akut sjuka. Andra kemikalier misstänker vi är orsaken till fetma, diabetes, beteendestörningar med mera. Andra ämnens påverkan vet vi för lite om, effekter uppenbarar sig inte alltid direkt och konsekvenserna kan vara svåra att förutse. Den så kallade cocktaileffekten innebär att den kombinerade effekten av kemikalier som var för sig inte kunnat påvisas ha farliga egenskaper, tillsammans kan reagera helt annorlunda. En sund och hälsosam livsmiljö är en miljö fri från störningar, föroreningar och ämnen som är negativ för vår hälsa och för de naturliga kretsloppen. Det är viktigt att koncentrationen av främmande ämnen i miljön varken hotar människor eller den biologiska mångfalden. Utsläpp från övergödande ämnen, kemiska produkter, läkemedel, plastpartiklar och tungmetaller är exempel på skadliga föroreningar. Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Renhållningsordning VA-plan Värnamo kommuns påverkan på giftfri miljö Användningen av kemikalier är mycket omfattande i dagens samhälle och skadliga ämnen kan läcka ut och sprida sig från olika saker, till exempel leksaker, kläder, elektronik, kosmetika, däck, byggmaterial men också gamla deponier. Maten vi äter kan innehålla rester av bekämpningsmedel och skadliga tillsatser som vandrat över från livsmedelsförpackningen. Utsläpp av förorenande ämnen kan vara både uppenbara och diffusa och komma ifrån vårt avlopps/dagvatten eller genom läckage från jord- och skogsbruksverksamheter men också genom utsläpp av försurande ämnen ifrån till exempel trafikens avgaser eller uppvärmning och andra förbränningsprocesser som olja- och vedeldning där halten av gas, sot och partiklar försämrar luftkvaliteten. De högsta luftföroreningshalterna finns i människans närhet och i tätorter där ventilationsförhållanden är dåliga. Utsläpp av ämnen i vatten har en tendens att till slut hamna antingen i haven eller i grundvattnet- det vi använder som dricksvatten. Fettlösliga och svårnedbrytbara ämnen tas upp av djur och koncentrationen av dessa ökar längre upp i näringskedjorna. När vi gräver i marken, dränerar och dikar ur i framförallt våtmarker kan ämnen som legat bundna i marken frigöras. Även gamla industritomter kan vara markförorenade från tidigare verksamhet. Nyckeltal för giftfri miljö SEKOM 8a: Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet (mg/kg TS) SEKOM 8b: Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet (mg/kg TS) SEKOM 8c: Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet (mg/kg TS) Principer för giftfri miljö Andelen kemikalier med farliga egenskaper i våra verksamheter ska minska Källor till utsläpp av miljö- och hälsovådliga ämnen ska minska Tillgång på dricksvatten av god kvalitet ska säkerställas

11 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 19 Långsiktig Samhällsplanering Värnamo kommuns vision handlar om att växa och bli fler, vilket sätter stor press på hur vi planerar och exploaterar bebyggelsemiljöer. Generellt sett ökar både efterfrågan men också påfrestningen på naturresurser med ökad tillväxt. Ansvaret för samhällsplaneringen innebär att vi måste göra kloka val vid fysisk planering för att kunna skapa en god livsmiljö. Mer mark ska tas i anspråk och trycket på samhällssystemen, det vill säga infrastruktur för trafik och system för att hantera avlopp-, energi-, vatten- och avfallsflöden, ökar. Samhällsplanering innefattar även tillgång till bullerfria miljöer, ett säkert strålskydd och närhet till livskraftig natur som källa till råvaror, rekreation och rikt friluftsliv. Från naturen får vi ekosystemtjänster, de nyttor naturen ger oss gratis men som vi oftast tar för givet. Det är därför viktigt att bevara och utveckla både blå- och grönytor såväl tätortsnära som på landsbygd. Det finns ofta en vinning i att värdera ekosystemtjänster i ekonomiska termer och integrera det i beslutsunderlag och vid politiska avväganden. Genom att lyfta ekosystem-tjänsterna som en del av naturkapitalet synliggörs de förluster som uppstår om naturen utarmas vid oaktsam exploatering. Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Översiktsplan Fördjupade översiktsplaner Renhållningsordning Plan för trafik VA-plan Vattenförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Miljöplan för byggnader Grönstrukturplan Värnamo kommuns påverkan på långsiktig samhällsplanering En undermålig samhällsplanering kan orsaka allt från ökade sociala klyftor till luft-, ljud- och ljusföroreningar. Genom vår planering av mark och vatten ansvarar vi för att intensivt markutnyttjande, bostäder, vägar och annan infrastruktur byggs utan att växt- och djurarter påverkas negativt då deras naturliga habitat eller vandringsvägar förändras. Genom att planera för ett förändrat klimat kan vi förebygga och hantera översvämningar, torka, värmeböljor och likande situationer som följer extremt väder. Nyckeltal för långsiktig samhällsplanering SEKOM 4: Andel ekologiskt odlad åkermark (%) SEKOM 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) SEKOM 6: Andel skyddad natur (%) SEKOM 12: Andel miljöcertifierade skolor (%) Principer för långsiktig samhällsplanering Ett öppet landskap ska värnas, natur- och kulturvärden vårdas och en ökad andel skyddad natur ska eftersträvas Planering och exploatering ska verka för att utveckla grönytor, naturmiljöer och vattendrag av god kvalitet Offentliga miljöer ska planeras utifrån miljö- och hälsoaspekter Uppdaterade kunskaper om miljökvalitén i vår naturmiljö ska finnas Klimatanpassning ska vara en självklar del i planering av, samt arbetet med, bebyggelse och livsmiljöer

12 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 20 Ansvarsfull Konsumtion och Resurshantering Forskning visar att Sveriges klimatpåverkan minskar. Detta är sant ur ett produktionsperspektiv, det vill säga de utsläpp som uppstår inom landets gränser. Ur ett konsumtionsperspektiv, det vill säga inräknat de utsläpp som uppstår i andra länder genom produktion och transport av varor vi konsumerar, ökar Sveriges utsläpp. Vi exporterar delvis våra utsläpp. Att förebygga uppkomsten av avfall är det första, men också det svåraste, steget i avfallshierarkin och är prioriterat att fokusera på. Att minska avfallets uppkomst genom att sluta kretsloppet av resurser så att materialflöden ständigt återanvänds kallas ofta för cirkulär ekonomi och är motsatsen till dagens linjära ekonomi som bygger på att producera- förbruka- kasta. För att vi ska kunna utvecklas hållbart behöver både våra konsumtionsmönster och den underliggande produktionen av Illustration: Temabygg.se varor och tjänster förändras. Figur 1Illustration: Avfall Sverige Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Renhållningsordning Inköps-och upphandlingspolicy Mat och måltidspolicy Värnamo kommuns påverkan på konsumtion och resurshantering Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion består till 80 % av privat konsumtion och 20 % offentlig konsumtion 3, varav kommunsektorn står för den största delen. Det handlar framförallt om varor och tjänster som används i verksamheten som exempelvis förbrukningsmaterial, livsmedel, el och värme. Allt som vi köper har i tillverkningsprocessen förbrukat stora mängder material och resurser. Eftersom vi konsumerar allt mer och världens resurser är begränsade håller vissa material, t.ex. mineraler, redan på att ta slut och andra blir allt svårare att utvinna. Utöver vad vi konsumerar och vilket direkt avfall det ger upphov till finns även ett starkt symbolvärde i våra give-aways, profilprodukter, trycksaker och presenter vid avtackning. Vår konsumtion har även en indirekt påverkan genom till exempel investeringar, som placeringar i fonder och pensionssparande, där det finns risk att sparkapital investeras inom kol, olja och gas. 3 Naturvårdsverket (2008) Konsumtionens klimatpåverkan. RAPPORT 5903

13 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 21 Nyckeltal för konsumtion och resurshantering SEKOM 11: Ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen under första halvåret, andel (%) Kolada U07514: Ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen under hela året, andel (%) SEKOM 7: Total mängd insamlat hushållsavfall (kg/invånare) Kolada U07414: Andel återvunnet material av hushållsavfall (%) Kolada U07484: Insamlat grovavfall, kg/person Värnamo kommun: Andel fairtrademärkta produkter i den kommunala organisationen Värnamo kommun: Matsvinn som uppkommer i service- och omsorgsförvaltningarnas kök (%) Värnamo kommun: Vattenanvändning i kommunala byggnader (l) Principer för konsumtion och resurshantering Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt i alla kommunala verksamheter Vatten ska användas på ett effektivt och resursbesparande sätt Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter ska öka, utan bekostnad på baskvalitén När profilmaterial tas fram görs detta med hänsyn till med miljö- och hållbarhet Investeringar ska göras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv som utesluter indirekt miljö- och klimatpåverkan

14 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 22 Kunskap och Engagemang I strävan mot ett hållbart samhälle spelar inte bara fysisk planering och tekniska lösningar en viktig roll. Den största klimatboven är oftast människan själv. För att människor ska välja mer medvetet hållbara val i vardagen behöver inte bara den praktiska möjligheten att göra rätt finnas, du behöver också veta varför och vilja göra valet. För att motivera beteendeförändringar är kommunikation, snarare än information, en nyckel till att skapa engagemang, driva förändringar, bygga trovärdighet och till att inspirera både medborgare och medarbetare. Kommunikation är ett särskilt viktigt verktyg i det interna hållbarhetsarbetet eftersom miljö- och klimatfrågor ibland ses som något komplicerat, dyrt, oattraktivt, svårt eller rent av omöjligt att uppnå. Genom att fokusera på hållbara lösningar, lyfta framgångar och se möjligheter kan vi hitta vägar framåt. I det externa hållbarhetsarbetet handlar det om att kontinuerligt berätta hur vårt hållbarhetsarbete bidrar till en positiv samhällsutveckling. Värnamo kommun, precis som många andra kommuner, underkommunicerar ofta sitt arbete med miljö och hållbarhet. Den kommunala verksamheten arbetar på många sätt hållbart varje dag och viktiga beslut tas utan att klimatnyttan den leder till betonas. Detta kallas greenhush och kan ses som en motsats till begreppet greenwash som handlar om att framhäva ett hållbarhetsarbete som sedan inte efterlevs eller som överdrivs för att skapa en grön image. Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Kommunikationspolicy Värnamo kommuns påverkan Att skapa förutsättningar för andra att göra klimatsmarta val är en indirekt miljöåtgärd, men i många fall är det de små insatserna som ger störst effekt. Det går att knuffa folk i rätt riktning, utan att de ibland tänker på det. Det räcker inte med att ställa upp soptunnor om ingen väljer att använda dem, men genom att markera tydligt vart de finns, varför de står där och vad du kan vinna på att använda dem kan du minska problemet med nedskräpningen rejält. Att kommunicera vårt miljöarbete skapar inte bara en förståelse utan har också potentialen att involvera och skapa delaktighet. Genom att tänka på vilket budskap vi sänder kan vi både informera och utbilda men också verka beteendepåverkande. Vad vi framhåller och uppmanar till kan ha stor effekt. Nyckeltal för kunskap och engagemang Kolada U07402: Nöjd MedborgarIndex Miljöarbete Värnamo kommun: Antal arrangerade informationsaktiviteter Värnamo kommun: Beskrivning av informationsinsatser Principer för kunskap och engagemang Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom information och utbildning Medarbetares och medborgares kunskap om Värnamo kommuns miljöarbete ska öka

15 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 23 Organisation och ansvar Till Plan för Värnamo kommuns miljöarbete hör bilagan Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete som samlar alla de aktiviteter vi har på miljöområdet. Dessa kommer främst från Länsstyrelsen och genom vår egen organisation. Det regionala miljömålsarbetet i Jönköpings län är uppdelat i fem åtgärdsprogram baserat på olika nationella miljökvalitetsmål. Aktiviteter i programmen tas fram i samverkan med olika organisationer, myndigheter och kommuner och revideras löpande vart fjärde år. Det innebär att vi årligen får en remiss på ett nytt åtgärdsprogram med aktiviteter att ta ställning till. Precis som Länsstyrelsen skapar aktiviteter för att föra det nationella och regionala miljöarbetet framåt skapar Värnamo kommun egna aktiviteter för att driva det lokala miljöarbetet. Dessa aktiviteter är delvis kopplade till den övergripande målstyrningen men kan också vara aktiviteter som inte passar målet Klimat men som ändå är bra initiativ och ger effekt på ett bredare miljöområde. Det kan också vara aktiviteter som vi ska genomföra genom andra organisationer, till exempel kommunalförbundet SÅM. Oavsett vart de aktiviteter som vi åtagit oss kommer ifrån, samlas de i bilagan Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete och förs in i Hypergene där de tilldelas den nämnd som åtagit sig att genomföra aktiviteten. Varje nämnd ansvarar för att konkretisera och planera genomförandet av sina aktiviteter i Hypergene. Då bilagan revideras varje höst ska planeringen av aktiviteternas genomförande matcha budgetprocessen och verksamhetsplanerna. I vissa aktiviteter kan genomförandet vara delat mellan nämnder. Varje nämnd ska då planera för sin del i genomförandet. Värnamo kommun Länsstyrelsen Målstyrning Övriga initiativ Vattnets miljömål Djuren och Växternas miljömål Minskad klimatpåverkan Hälsans miljömål miljömål Anpassning till ett föränderligt klimat Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete Aktiviteter i Hypergene

16 ( 16 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 24 Planens ekonomiska konsekvenser Principerna i Plan för Värnamo kommuns miljöarbete leder till aktiviteter som kan ta både personella och ekonomiska resurser i anspråk. När förvaltningar avser genomföra aktiviteter kopplat till planen ska dessa hanteras i den normala budgetprocessen. I de fall aktiviteter inte kan genomföras i drift- eller investeringsbudget kan medel sökas centralt och/eller genom extern finansiering. Detta klargörs i den årliga revideringen av bilagan med åtgärder. Dokumentansvariga På politisk nivå ansvarar Kommunfullmäktige för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete samt bilagan Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete. På tjänstenivå ansvarar hållbarhetsstrategen för båda. Uppföljning Plan för Värnamo kommuns miljöarbete revideras under varje mandatperiod av kommunens hållbarhetsstrateg. Bilagan Aktiviteter för Värnamo kommun miljöarbete revideras årligen. Uppföljning av plan för Värnamo kommuns miljöarbete görs i samband med revideringen och redovisar vad vi uppnått och hur långt vi kommit i förhållande till planens ambitioner. Redovisningen ska ge en balanserad och rimlig bild av våra resultat, både det som är positivt och det som är negativt, och visa hur det går för de mål, nyckeltal och aktiviteter som vi åtagit oss. Referenser Översiktsplan Fördjupad översiktsplan Grönstrukturplan VA-plan Vattenförsörjningsplan Plan för trafik Resepolicy Inköpspolicy för fordon Renhållningsordning Mat- och måltidspolicy Miljöplan för byggnader Bostadsförsörjningsplan Inköps- och upphandlingspolicy Kommunikationspolicy

25

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-15 26 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.39 Personallunch Värnamo kommun 2018 Ärendebeskrivning En översyn av Värnamo kommuns prissättning av personalluncher är gjord hösten 2017. Bakgrunden till översynen är att arbetsgivaren måste förhålla sig till Skatteverkets regelverk som innebär att personalens lunchpris måste överensstämma med självkostnadspriset för att den anställde inte ska förmånsbeskattas. Priset är indexuppräknat med utgångspris från 2014. Indexpriserna avrundas till närmaste tiotal. Kostnad per lunchportion 2014 Lunchalternativ Kostnadsslag Pris/lunchportion inkl. dessert och kaffe Pris/lunchportion exkl. dessert och kaffe A. Livsmedel 21,12 12,36 B. Personal 30,70 28,47 C. Lokaler mm 6,22 8,27 Summa 58,04 49,10 Moms 12% 6,96 5,90 Totalt 65,00 55,00 Kostnadsslag Index Index A. Livsmedel (SPI) 1,1260 1,1260 B. Personal (lönepott) 1,0810 1,0810 C. Lokaler mm (KPI) 1,0840 0,9320 Kostnad per lunchportion 2018 Lunchalternativ Kostnadsslag Pris/lunchportion inkl. dessert och kaffe Pris/lunchportion exkl. dessert och kaffe A. Livsmedel 23,49 13,75 B. Personal 33,19 30,78 C. Lokaler mm 6,74 7,71 Summa 63,42 52,24 Moms 12% 7,61 6,27 Portionspris inkl. moms 71,03 58,51 Avrundat portionspris inkl. moms 70,00 60,00 1 (3)

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-15 27 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.39 Beslutsförslag Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att priset för en personallunch exkl. dessert fastställs till 60 kronor. Priset inkluderar moms. att priset för en personallunch inkl. dessert fastställs till 70 kronor. Priset inkluderar moms. Charlotta Nielsen-Nylander Kostchef Annelie Andersson Förvaltningschef 2 (3)

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-15 28 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.39 Utredning Regelverk Enligt Skatteverket M 2016:25 är fri kost normalt en skattepliktig förmån oavsett när den intas, exempelvis i samband med tjänsteresa, tjänsteförrättning, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser och studieresor. Schablonvärdet för fri lunch eller middag uppgår för 2017 till 90 kr. Om en kommunal restaurang drivs på marknadsmässiga villkor och den anställde betalar ett pris som minst uppgår till arbetsgivarens självkostnadspris, ska ingen skattepliktig kostförmån uppkomma. Detta gäller även om priset för måltiden understiger det fastställda schablonvärdet för måltiden. Av förarbetena framgår också att om exempelvis stordriftsfördelar medger att det pris som tas ut av den anställde understiger det genomsnittliga priset i riket för en lunchmåltid av normal beskaffenhet bör det inte komma i fråga att beskatta den anställde för mellanskillnaden (prop. 1989/90:110 s. 328). Slutsats En översyn är gjord kring förmånsbeskattning av personalluncher och den har medfört att priset på personalluncher måste anpassas till Skatteverkets regelverk. Det innebär att den anställde ska betala ett lunchpris som motsvarar en självkostnad. 3 (3)

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-07 29 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.53 Nya interna måltidspriser 2018 Ärendebeskrivning Nytt internt måltidspris skall tas fram för 2018. Måltidspriset baseras på de kostnader som kostverksamheten har för att producera måltiderna och avser de interna priserna exklusive moms. De huvudposter som måltidspriset baseras på är: personalkostnader, livsmedelskostnader, transporter, lokalhyra, administrativa tjänster, kapitalkostnader samt övriga kostnader. Volymtal för 2018 har tagits fram i samråd med respektive kunds ekonomer. Bruttopris 2018 Utifrån dessa förutsättningar blir de beräknade bruttopriserna för 2018 följande: Barn- & utbildningsförvaltningen 2018 Frukost Lunch Mellanmål Kvällsmat Förskola 14.30 kr 31.80 kr 15.30 kr 31.80 kr Fritids 15.40 kr 36.90 kr 16.40 kr 36.90 kr Grundskola 15.40 kr 36.90 kr 16.40 kr 36.90 kr Gymnasium 16.40 kr 44.00 kr 16.40 kr 44.00 kr Vuxen 16.40 kr 44.00 kr 16.40 kr 44.00 kr Omsorgsförvaltningen 2018 Hantering* Lunch Kvällsmat 13.00 kr 79.90 kr 37.00 kr *Hanteringsavgift är 13.00 kr/dag per boende på särskilt boende. Det avser samtliga kostnader för hantering av specerier, lagerhållning, personalkostnader och administration (beställningar, Aivo, mm). Livsmedel debiteras utöver som självkostnadspris. Beslutsförslag Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att godkänna förvaltningens förslag till nya måltidspriser för 2018 enligt ovanstående bruttopriser Annelie Andersson Förvaltningschef Jonas Svensson Förvaltningsekonom 1 (1)

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-07 30 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr:SN.2017.46 Lunchpriser för omsorgsrestaurangernas externa gäster 2018 Ärendebeskrivning Nya lunchpriser för externa gäster till omsorgsrestaurangerna skall tas fram för 2018. Måltidspriset baseras på de kostnader som kostverksamheten har för att producera måltiderna. De huvudposter som måltidspriset baseras på är: personalkostnader, livsmedelskostnader, transporter, lokalhyra, administrativa tjänster, kapitalkostnader samt övriga kostnader. Bruttopris 2018 Utifrån dessa förutsättningar blir de beräknade bruttopriserna för 2018 följande: Måltid Kr/måltid Lunch extern gäst inkl. dessert 90.00 kr Lunch extern gäst exkl. dessert 80.00 kr Lunch extern pensionär 77.00 kr Beslutsförslag Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att godkänna förvaltningens förslag till nya måltidspriser för 2018 enligt ovanstående bruttopriser att föreslå kommunfullmäktige anta föreslagna måltidspriser Annelie Andersson Förvaltningschef Jonas Svensson Förvaltningsekonom 1 (1)

Ekonomigenomgång oktober 2017 Serviceförvaltningen Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 31 01. Budgetram 16 421 19 867 16 024 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 322 488-166 585 567 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 14 294 15 217-923 18 301 16 625 003. Försäljning 67 132 69 242-2 110 83 952 66 577 004. Övriga ersättningar & intäkter 6 219 4 047 2 173 4 856 02. Intäkter Summa 87 967 88 994-1 026 107 694 83 768 03. Kostnader 005. Personal, löner -52 665-51 686-978 -62 851-49 861 006. Personal, övrigt -732-899 167-1 079-312 007. Lokal-& markhyror -8 638-8 847 209-10 617-7 760 008. Inköp av varor & material -20 561-20 574 13-24 910-20 409 009. Köp av tjänster -15 721-16 315 594-19 577-14 971 010. Lämnade bidrag -10 011. Kapitaltjänstkostnader -3 694-3 694 0-4 433-3 742 012. Övriga kostnader -3 905-3 399-505 -4 094-3 446 03. Kostnader Summa -105 915-105 415-500 -127 561-100 510 Totalsumma -1 527-16 421-1 527-718 Kommentar Underskott för Kosten enligt plan, dock förstärkt pga volymtapp inom omsorgen. Ett överskott prognisticeras för IT, där främsta orsaken är vakanser inom verksamheten.

Ekonomigenomgång oktober 2017 083 Förvaltningsstaben Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 32 01. Budgetram 3 587 4 325 2 475 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 408-408 490 003. Försäljning 1 1 1 004. Övriga ersättningar & intäkter 163-245 408-294 02. Intäkter Sum m a 164 163 1 196 1 03. Kostnader 005. Personal, löner -1 999-2 421 421-2 925-1 910 006. Personal, övrigt -61-380 319-456 -75 007. Lokal-& markhyror -89-93 3-111 -134 008. Inköp av varor & material -92-52 -40-62 -57 009. Köp av tjänster -725-727 3-873 -16 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader -65-65 0-78 -45 012. Övriga kostnader -150-13 -137-16 -20 03. Kostnader Summa -3 181-3 751 570-4 521-2 257 Totalsum m a 571-3 587 571 220 Kommentar 315 tkr i ramtillskott för kompetensutveckling, som har börjat utnyttjas.

Ekonomigenomgång oktober 2017 081 Vaktmästeriet Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 33 01. Budgetram 1 097 1 322 990 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 69 96-27 115 66 003. Försäljning 913 997-84 1 197 874 004. Övriga ersättningar & intäkter 16 16 02. Intäkter Sum m a 998 1 093-96 1 312 939 03. Kostnader 005. Personal, löner -1 007-937 -70-1 130-950 006. Personal, övrigt 007. Lokal-& markhyror -85-85 -102-84 008. Inköp av varor & material -284-426 142-511 -411 009. Köp av tjänster -505-607 102-728 -658 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader -78-78 0-93 -78 012. Övriga kostnader -70-58 -12-70 -63 03. Kostnader Summa -2 029-2 190 161-2 634-2 245 Totalsum m a 66-1 097 66-315 Kommentar Budget i balans, låga inköpskostnader och befintliga lager utnyttjas.

Ekonomigenomgång oktober 2017 084 Nämnden Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 34 01. Budgetram 414 500 371 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 003. Försäljning 004. Övriga ersättningar & intäkter 02. Intäkter Summa 03. Kostnader 005. Personal, löner -376-414 38-500 -397 006. Personal, övrigt 0 0-1 007. Lokal-& markhyror 008. Inköp av varor & material -1-1 009. Köp av tjänster -4-4 -4 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader 012. Övriga kostnader 03. Kostnader Sum m a -381-414 33-500 -403 Totalsum m a 33-414 33-32 Kommentar Budget i balans.

Ekonomigenomgång oktober 2017 082 IT-avdelningen Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 35 01. Budgetram 10 700 12 900 10 782 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 97 97 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 12 960 13 124-165 15 749 11 874 003. Försäljning 0 0 1 004. Övriga ersättningar & intäkter 579 625-46 750 02. Intäkter Summa 13 636 13 749-114 16 499 11 875 03. Kostnader 005. Personal, löner -6 357-7 058 701-8 529-5 676 006. Personal, övrigt -74-204 131-245 -30 007. Lokal-& markhyror -417-417 -500-411 008. Inköp av varor & material -276-387 111-464 -330 009. Köp av tjänster -12 740-12 921 181-15 505-12 134 010. Lämnade bidrag -10 011. Kapitaltjänstkostnader -3 279-3 278-1 -3 934-3 526 012. Övriga kostnader -210-185 -25-222 -206 03. Kostnader Summa -23 352-24 449 1 097-29 399-22 322 Totalsum m a 984-10 700 983 335 Kommentar Ett överskott prognisticeras, främsta orsaken är vakanser inom verksamheten.

082 IT-schablon Period: 2017-10 Ekonomigenomgång oktober 2017 36 Vht VhtNamn Utfall 2017 Budget 2017 Ack Diff Budget 2017 Utfall 2016 Ack 01. Budgetram -50 510 08200 IT-DRIFT PERSONAL IT-Schablon Intäkter 1 134 1 233-99 1 480 1 IT-Schablon Kompetensutveckling -48-187 140-225 -2 IT-Schablon Lokalhyror -317-317 0-380 -313 IT-Schablon Personalkostnader -6 357-7 058 701-8 529-5 676 IT-Schablon Övrigt -12-4 -8-5 -797 08200 Summa -5 598-6 333 734-7 659-6 788 08202 IT-DRIFT ÖVRIGT IT-Schablon Övrigt Datorer -99-83 -16-100 -44 IT-Schablon Övrigt IT-kommunikation -116-133 18-160 -133 IT-Schablon Övrigt IT-konsulter -394-483 89-580 -362 IT-Schablon Övrigt IT-material -49-125 76-150 -79 IT-Schablon Övrigt Licensavgifter -1 481-1 479-2 -1 775-992 IT-Schablon Övrigt Nätverksutrusning -14-113 98-135 -128 IT-Schablon Övrigt Telefoner -49-67 18-80 -67 IT-Schablon Övrigt Transporter -139-133 -6-160 -137 IT-Schablon Övrigt Övrigt -216-75 -141-90 -98 08202 Summa -2 558-2 692 133-3 230-2 038 08211 GEMENSAMMA IT-SYSTEM IT-Schablon Gemensamma system - Diarium 9000-52 -50-2 -60-60 IT-Schablon Gemensamma system - Geodatasamverkan -201-200 -1-240 -199 IT-Schablon Gemensamma system - Heroma -1 026-1 000-26 -1 200-886 IT-Schablon Gemensamma system - Hypergene -361-375 14-450 -224 IT-Schablon Gemensamma system - I&F -669-667 -2-800 -522 IT-Schablon Gemensamma system - InfoCaption -29-58 29-70 -17 IT-Schablon Gemensamma system - Raindance mm -843-925 82-1 110-870 IT-Schablon Gemensamma system - Mina Meddelanden -3 0-3 0 0 08211 Summa -3 183-3 275 92-3 930-2 779 08299 IT-DRIFT INTÄKTER IT-Schablon Interndebitering 12 349 12 349 0 14 819 11 774 08299 Summa 12 349 12 349 0 14 819 11 774 Totalsumma 960 50 960 0 679 Kommentar Ett överskott prognisticeras, främsta orsaken är vakanser inom verksamheten.utfallet för "IT-Schablon Övrigt Övrigt" avser uppgradering av kylutrustningen för serverrummet samt hyra av en UPS.

Ekonomigenomgång oktober 2017 082 IT-drift, datakommunikation Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 37 01. Budgetram 5 200 6 240 4 566 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 003. Försäljning 004. Övriga ersättningar & intäkter 02. Intäkter Summa 03. Kostnader 005. Personal, löner 006. Personal, övrigt 007. Lokal-& markhyror 008. Inköp av varor & material -1-1 009. Köp av tjänster -5 218-5 200-18 -6 240-4 929 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader 012. Övriga kostnader 03. Kostnader Summa -5 219-5 200-19 -6 240-4 929 Totalsum m a -19-5 200-19 -363 Kommentar Budget i balans.

Ekonomigenomgång oktober 2017 080 Televäxeln Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 38 01. Budgetram 674 820 1 038 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 003. Försäljning 976 1 108-133 1 330 1 020 004. Övriga ersättningar & intäkter 86 86 02. Intäkter Summa 1 062 1 108-46 1 330 1 020 03. Kostnader 005. Personal, löner -1 385-1 302-83 -1 573-1 332 006. Personal, övrigt -12-7 -5-8 -4 007. Lokal-& markhyror 008. Inköp av varor & material -54-69 15-83 -79 009. Köp av tjänster -356-402 46-482 -464 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader -44 012. Övriga kostnader -38-3 -34-4 -1 03. Kostnader Summa -1 844-1 782-62 -2 150-1 924 Totalsum m a -108-674 -108 134 Kommentar Budget i balans. Ombokning av KC-kostnader till KLF görs i november.

Ekonomigenomgång oktober 2017 085 Kostverksamheten Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 39 01. Budgetram -28 332 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 225 488-262 585 567 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 21 21 4 003. Försäljning 64 979 66 403-1 424 80 545 63 106 004. Övriga ersättningar & intäkter 02. Intäkter Summa 65 226 66 891-1 665 81 130 63 677 03. Kostnader 005. Personal, löner -34 731-34 251-480 -41 760-33 932 006. Personal, övrigt -462-242 -221-290 -200 007. Lokal-& markhyror -7 965-8 089 124-9 707-7 001 008. Inköp av varor & material -19 681-19 391-290 -23 491-18 927 009. Köp av tjänster -1 299-1 553 254-1 863-1 634 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader -258-258 0-310 -35 012. Övriga kostnader -3 421-3 079-342 -3 709-3 068 03. Kostnader Summa -67 817-66 863-953 -81 130-64 797 Totalsumma -2 619 28-2 619-1 120 Kommentar Kosten går nu med underskott. Detta beror inte bara på lägre måltidspriser, portionsvolymen -5.8% jämfört med budget för omsorgen. BUN är dock över volymbudget efter oktober +3.1%. Ekologisk andel 23% i oktober, 17% ackumulerat.

Ekonomigenomgång oktober 2017 085 Kosten Overhead Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 40 01. Budgetram 4 541 5 481 2 827 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag -25-25 206 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 3 3 003. Försäljning 0 0 1 004. Övriga ersättningar & intäkter 02. Intäkter Sum m a -22-22 207 03. Kostnader 005. Personal, löner -3 475-3 725 250-4 501-3 681 006. Personal, övrigt -186-167 -19-200 -101 007. Lokal-& markhyror -104-143 39-172 008. Inköp av varor & material -48-26 -22-31 -40 009. Köp av tjänster -188-193 5-232 -567 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader -258-258 0-310 -35 012. Övriga kostnader -131-29 -102-35 -43 03. Kostnader Summa -4 390-4 541 151-5 481-4 467 Totalsumma 129-4 541 129-1 433 Kommentar Överskottet beror på sjukskrivningarna i ledningsgruppen.

Ekonomigenomgång oktober 2017 085 Kosten OMS Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 41 01. Budgetram -1 762-2 030-702 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 250 250 300 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 1 1 003. Försäljning 19 958 22 275-2 317 26 730 20 703 004. Övriga ersättningar & intäkter 02. Intäkter Summa 20 209 22 525-2 316 27 030 20 703 03. Kostnader 005. Personal, löner -10 098-9 551-547 -11 545-9 737 006. Personal, övrigt -97-12 -86-14 -36 007. Lokal-& markhyror -2 189-2 308 119-2 770-1 857 008. Inköp av varor & material -6 988-7 229 241-8 675-7 064 009. Köp av tjänster -319-433 114-520 -317 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader 012. Övriga kostnader -1 371-1 230-141 -1 476-1 178 03. Kostnader Summa -21 062-20 763-299 -25 000-20 190 Totalsumma -2 614 1 762-2 614-189 Kommentar Kosten går nu med underskott. Detta beror inte bara på lägre måltidspriser, lunchvolymen -9% jämfört med budget.

Ekonomigenomgång oktober 2017 085 Kosten BUN Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 42 01. Budgetram -2 807-3 451-1 936 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 238-238 285 360 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 17 17 4 003. Försäljning 44 221 44 128 93 53 815 42 402 004. Övriga ersättningar & intäkter 02. Intäkter Summa 44 238 44 366-127 54 100 42 766 03. Kostnader 005. Personal, löner -21 158-20 976-183 -25 714-20 513 006. Personal, övrigt -180-63 -116-76 -63 007. Lokal-& markhyror -5 671-5 638-34 -6 765-5 144 008. Inköp av varor & material -12 645-12 136-508 -14 785-11 823 009. Köp av tjänster -791-926 135-1 111-750 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader 012. Övriga kostnader -1 919-1 819-100 -2 198-1 847 03. Kostnader Summa -42 364-41 558-806 -50 649-40 139 Totalsum m a -934 2 807-934 691 Kommentar Kosten går nu med underskott, debiterade volymer visar dock ett överskott på 3.1% jämfört med budget. Ekologisk andel 23% i oktober, 17% ackumulerat. Detta i och med startade inköp av ekologiska mjölkprodukter.

Ekonomigenomgång oktober 2017 43 Barn o Utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Kosten exkl. EKB. Portioner Utfall Ack Budget Ack Årsbudget Portioner Utfall Ack Budget Ack Årsbudget Portioner Utfall Ack Budget Ack Årsbudget Årsbudget% 001. Frukost 243 526 229 625 280 030 001. Frukost 95 456 97 625 117 150 Frukost 338 982 327 250 397 180 17,1% 002. Lunch 985 148 974 996 1 189 020 002. Lunch 131 533 144 800 173 760 Lunch 1 116 681 1 119 796 1 362 780 58,6% 003. Lunch Matdistr 0 0 0 003. Lunch Matdistr 66 144 69 367 83 240 Lunch Matdistr 66 144 69 367 83 240 3,6% 004. Mellanmål 325 322 303 728 370 400 004. Mellanmål 0 0 0 Mellanmål 325 322 303 728 370 400 15,9% 005. Kvällsmat 1 937 1 271 1 550 005. Kvällsmat 87 748 92 500 111 000 Kvällsmat 89 685 93 771 112 550 4,8% Summa portioner 1 555 933 1 509 620 1 841 000 Summa portioner 380 881 404 292 485 150 Summa portioner 1 936 814 1 913 912 2 326 150 100,0% 1. Personalkostnader 23 376 23 404 28 587 1. Personalkostnader 13 946 10 819 13 173 1. Personalkostnader 37 322 34 224 41 760 51,5% 2. Livsmedel 11 857 11 335 13 824 2. Livsmedel 6 538 6 807 8 168 2. Livsmedel 18 395 18 142 21 992 27,1% 3. Lokalhyra 5 992 5 967 7 161 3. Lokalhyra 2 258 2 393 2 872 3. Lokalhyra 8 250 8 360 10 032 12,4% 4. Transporter 1 768 1 744 2 108 4. Transporter 1 369 1 230 1 476 4. Transporter 3 137 2 974 3 584 4,4% 5. Adm. Tjänster 365 507 608 5. Adm. Tjänster 264 379 455 5. Adm. Tjänster 628 886 1 063 1,3% 6. Kapitalkostnader 202 202 243 6. Kapitalkostnader 56 56 68 6. Kapitalkostnader 258 258 310 0,4% 7. Övrigt 1 542 1 309 1 570 7. Övrigt 875 683 819 7. Övrigt 2 417 1 991 2 389 2,9% Summa kostnader 45 101 44 468 54 100 Summa kostnader 25 306 22 367 27 030 Summa kostnader 70 408 66 836 81 130 100,0% Kr/portion 28,99 29,46 29,39 Kr/portion 66,44 55,32 55,71 Kr/portion 36,35 34,92 34,88 Kostnader/portion Utfall Ack Budget Ack Årsbudget Kostnader/portion Utfall Ack Budget Ack Årsbudget Kostnader/portion Utfall Ack Budget Ack Årsbudget 1. Personalkostnader 15,02 15,50 15,53 1. Personalkostnader 36,62 26,76 27,15 1. Personalkostnader 19,27 17,88 17,95 51,5% 2. Livsmedel 7,62 7,51 7,51 2. Livsmedel 17,17 16,84 16,84 2. Livsmedel 9,50 9,48 9,45 27,1% 3. Lokalhyra 3,85 3,95 3,89 3. Lokalhyra 5,93 5,92 5,92 3. Lokalhyra 4,26 4,37 4,31 12,4% 4. Transporter 1,14 1,16 1,15 4. Transporter 3,60 3,04 3,04 4. Transporter 1,62 1,55 1,54 4,4% 5. Adm. Tjänster 0,23 0,34 0,33 5. Adm. Tjänster 0,69 0,94 0,94 5. Adm. Tjänster 0,32 0,46 0,46 1,3% 6. Kapitalkostnader 0,13 0,13 0,13 6. Kapitalkostnader 0,15 0,14 0,14 6. Kapitalkostnader 0,13 0,13 0,13 0,4% 7. Övrigt 0,99 0,87 0,85 7. Övrigt 2,30 1,69 1,69 7. Övrigt 1,25 1,04 1,03 2,9% Kr/portion 28,99 29,46 29,39 Kr/portion 66,44 55,32 55,71 Kr/portion 36,35 34,92 34,88 100,0% 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Utfall Ack Budget Ack Årsbudget 1. Personalkostnader 2. Livsmedel 3. Lokalhyra 4. Transporter 5. Adm. Tjänster 6. Kapitalkostnader 7. Övrigt 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Utfall Ack Budget Ack Årsbudget 1. Personalkostnader 2. Livsmedel 3. Lokalhyra 4. Transporter 5. Adm. Tjänster 6. Kapitalkostnader 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Utfall Ack Budget Ack Årsbudget 1. Personalkostnader 2. Livsmedel 3. Lokalhyra 4. Transporter 5. Adm. Tjänster 6. Kapitalkostnader 7. Övrigt

Ekonomigenomgång oktober 2017 086 Bemanningsenheten inkl. poolerna Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 44 01. Budgetram -24 35 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 3 059 003. Försäljning 5 5 2 004. Övriga ersättningar & intäkter 4 986 3 667 1 320 4 400 02. Intäkter Summa 4 991 3 667 1 324 4 400 3 061 03. Kostnader 005. Personal, löner -5 007-3 341-1 665-4 038-3 286 006. Personal, övrigt -111-67 -44-80 -2 007. Lokal-& markhyror -59-98 39-118 008. Inköp av varor & material -24-24 -8 009. Köp av tjänster -57-105 48-126 -60 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader -15-15 0-18 -14 012. Övriga kostnader -17 17-20 0 03. Kostnader Summa -5 273-3 643-1 630-4 400-3 370 Totalsum m a -305 24-305 -274 Kommentar Obs, Ingen budget 2017 för ej utdebiterade pooltimmar. Underskott pga lägre nivå på debiterade timmar, jämfört med budget (-12%).

Ekonomigenomgång oktober 2017 086 Bemanningsenheten Administration Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 45 01. Budgetram -24 35 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 3 059 003. Försäljning 004. Övriga ersättningar & intäkter 2 979 3 667-687 4 400 02. Intäkter Summa 2 979 3 667-687 4 400 3 059 03. Kostnader 005. Personal, löner -3 237-3 341 105-4 038-3 143 006. Personal, övrigt -106-67 -39-80 -2 007. Lokal-& markhyror -59-98 39-118 008. Inköp av varor & material -20-20 -8 009. Köp av tjänster -50-105 55-126 -60 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader -15-15 0-18 -14 012. Övriga kostnader -17 17-20 0 03. Kostnader Summa -3 486-3 643 157-4 400-3 227 Totalsum m a -531 24-531 -133 Kommentar Underskottet beror på 12% mindre utförmedlade timmar jämfört med budget januari-september. Obs, timavlönade regleras alltid en månad i efterskott, därför är inte oktober komplett.

Ekonomigenomgång oktober 2017 08602 RESURSPOOL ÄOF Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 46 01. Budgetram 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 003. Försäljning 004. Övriga ersättningar & intäkter 1 491 1 491 02. Intäkter Sum m a 1 491 1 491 03. Kostnader 005. Personal, löner -1 280-1 280 006. Personal, övrigt -3-3 007. Lokal-& markhyror 008. Inköp av varor & material -2-2 009. Köp av tjänster 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader 012. Övriga kostnader 03. Kostnader Sum m a -1 286-1 286 Totalsum m a 206 206 Kommentar Obs, Ingen budget 2017 för ej utdebiterade pooltimmar. Över 92% utdebiterade timmar jämfört med budget på 85% ger ett överskott i debiteringen trots underskottet av förmedlade timmar.

Ekonomigenomgång oktober 2017 08603 RESURSPOOL BU Period: 2017-10 Vht Utfall 2017 BU 2017 Ack Diff BU 2017 Utfall 2016 Ack 47 01. Budgetram 02. Intäkter 001. Erhållna bidrag 002. Försäljn av vht & konsulttjänster 003. Försäljning 004. Övriga ersättningar & intäkter 516 516 02. Intäkter Sum m a 516 516 03. Kostnader 005. Personal, löner -471-471 006. Personal, övrigt -1-1 007. Lokal-& markhyror 008. Inköp av varor & material -1-1 009. Köp av tjänster -8-8 010. Lämnade bidrag 011. Kapitaltjänstkostnader 012. Övriga kostnader 03. Kostnader Sum m a -482-482 Totalsum m a 34 34 Kommentar Över 95% utdebiterade timmar jämfört med budget på 85% ger ett överskott i debiteringen trots underskottet av förmedlade timmar.

Ekonomigenomgång oktober 2017 48

49