TRE LÄNDER I DET ÖSTLIGA PARTNERSKAPET I SYDKAUKASIEN EU:s politik för det östliga partnerskap, som inleddes 2009, omfattar sex före detta sovjetiska stater: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Partnerskapet inrättades för att stödja politiska, sociala och ekonomiska reformsträvanden i dessa länder i syfte att stärka demokratisering och goda styrelseformer, energitrygghet, miljöskydd och ekonomisk och social utveckling. Alla medlemmarna (utom Vitryssland vars medlemskap dragits in) ingår i den parlamentariska församlingen Euronest. Europaparlamentet har en delegation för förbindelserna med Sydkaukasien som följer de parlamentariska samarbetskommittéerna EU Armenien och EU Azerbajdzjan och den parlamentariska associeringskommittén EU Georgien och övervakar det arbete som utförs av EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien (EUSR). GEORGIEN Vid Georgiens presidentval 2013 och parlamentsval 2016 vann den nya koalitionen Georgiska drömmen (GD) och därmed bekräftades landets euro-atlantiska inriktning. Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, som grundas på associeringsavtalet från 2014, trädde i kraft i juli 2016. Georgien har gjort stora insatser för att anpassa sin lagstiftning till EU-nivå, vilket bland annat lett till upphävande av viseringskrav för kortare vistelser i Schengenområdet från och med mars 2017. Georgiens anslutning som full avtalspart till fördraget om energigemenskapen i juli 2017 är ytterligare en milstolpe på vägen mot Europa. Ekonomin har dock stora problem och interna reformer behövs. Georgiens demokrati präglas fortfarande av omfattande polarisering i politiken (vilket även återspeglas i medielandskapet), med ihållande spänningar mellan GD-koalitionen och oppositionen, samtidigt som det regelbundet kommer uppgifter om selektiv rättvisa och politiskt motiverade anti-korruptionskampanjer. Parlamentsvalet i oktober 2016 bedömdes som i stort sett demokratiskt och rättvist, trots vissa förfarandemässiga oegentligheter och uppgifter om trakasserier. GD vann och nådde den majoritet (75 procent av ledamöterna) som krävs för att ändra konstitutionen. Georgien arbetar konstant med sina reformer, som medför långtgående ändringar av konstitutionen. Tyvärr har den konstitutionella reformprocessen lett till en större strid mellan det regerande partiet, oppositionen och de största organisationerna i civilsamhället. Att reformerna antogs av enbart GD:s parlamentsledamöter skulle kunna skada såväl den positiva bilden av Georgien som befolkningens förtroende för politikerna och den nya konstitutionens legitimitet. EU ger sitt stöd till institutionella reformer för att förbättra styrningen och demokratin på grundval av Europarådets rekommendationer, men reformernas resultat beror på graden av genomförande. Faktablad om EU - 2018 1
Ryssland fortsätter sakta men säkert sin annexering av Sydossetien och Abchazien, och inför detta har den georgiska befolkningen ställt sitt hopp till närmare förbindelser med EU och Nato. Kidnappningen av den azerbajdzjanska journalisten Afgan Mukhtarli är en illavarslande påminnelse om Georgiens sårbarhet gentemot grannländerna. EU har betonat vikten av en fredlig lösning på dödläget i regionerna Sydossetien och Abchazien, samtidigt som Georgiens territoriella integritet respekteras. EU ger sitt stöd till konfliktlösningsarbetet via EUSR, EU:s övervakningsuppdrag och EU-instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, som komplement till de internationella Genèveförhandlingarna. Den strategiska dialogen mellan EU och Georgien om konfliktrelaterade frågor är ett tecken på förtroende i förbindelserna mellan de båda parterna, trots regelbundna meningsskiljaktigheter i fråga om de operativa slutsatserna. Det femte mötet med den parlamentariska associeringskommittén EU Georgien hölls i Tbilisi i september 2017. En text med slutförklaring och rekommendationer antogs enhälligt vid mötet, med skrivningar om den positiva utvecklingen, t.ex. ändringar i lagen om allmänna domstolar och lagen om den offentliga förvaltningen samt ändringar av fängelselagen, men också om vikten av större oberoende och effektivitet i rättsväsendet och den offentliga ekonomiska förvaltningen samt strategier för jämställdhet, behovet av mångfald och pluralism i medierna, en öppen och rättvis process för val av nästa ombudsman och en effektiv och grundlig utredning av Afgan Mukhtarlis bortförande. I texten upprepas också Europaparlamentets stöd till Georgiens självständighet, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Georgien har tagit emot delegationer från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter ODIHR (däribland ledamöter av Europaparlamentet) som en del av OSSE:s övervakning av landets parlaments-, president- och lokalval. Det senaste parlamentsvalet och presidentvalet i Georgien betraktades på det stora hela som tillfredsställande, och man rapporterade att myndigheterna gjort stora ansträngningar. Enligt OSSE-ODIHR:s preliminära rapporter om lokalvalen 2017 som GD vann gick det hela korrekt till, även om det eventuellt förekom fall av påtryckningar och hot mot röstande och den offentliga radio- och tv-bevakningen var bristfällig. ARMENIEN Situationen för Armeniens förbindelser med EU är kluven, men tiden kan vara inne för en nystart. Å ena sidan förklarade den armeniska presidenten i september 2013 att landet skulle ansluta sig till Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU) med Kazakstan, Ryssland och Vitryssland; Armenien undertecknade sitt associeringsavtal med EAEU den 10 oktober 2014, strax innan denna union började verka den 1 januari 2015. Å andra sidan innebar de förhandlingar som inleddes i december 2015 om ett nytt avtal mellan EU och Armenien en vändpunkt efter den Moskva-vänliga helomvändningen i september 2013. Den pragmatism som båda parter har visat hittills har lett till att ett övergripande och utökat partnerskapsavtal (Cepa) snabbt kunde ingås (och undertecknas i november 2017), ett avtal som bygger på EU:s värden och samtidigt är förenligt med Armeniens nya skyldigheter gentemot EAEU, särskilt på handelsområdet. Den polariserade politiska situationen skärptes ytterligare 2015 och 2016 i samband med att regeringen inledde en författningsreform. Trots en rad efterlängtade förbättringar i fråga om Faktablad om EU - 2018 2
de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, har debatten dominerats av förslaget att övergå från presidentstyre till parlamentarism, ett förslag som så småningom antogs. Under våren 2018, efter veckor av protester mot hans nominering och utnämning till premiärminister i det nya parlamentariska systemet, avgick den före detta presidenten Serzj Sargsian. Nikol Pasjinjan är ledare för det politiska partiet Civil Contract och en av ledarna för alliansen Way Out (Yelk på armeniska). Han gick i spetsen för de fredliga protesterna på gatorna och valdes till premiärminister av parlamentet den 8 maj 2018 (med 59 röster av 105, däribland rösterna från det republikanska partiet). Världens ledare gratulerade den nya premiärministern, som med sin regering står inför flera utmaningar, t.ex. att genomföra Cepa, ordna (och vinna) ett extraval samt uppfylla löftena om korruptionsbekämpning och social rättvisa. Armenien har varit inblandat i en utdragen konflikt med Azerbajdzjan om status för regionen Nagorno-Karabach i över 30 år. Under det fyra dagar långa kriget i april 2016 upplevde man de största spänningarna sedan 1994. Relationerna med Turkiet är avvaktande, eftersom Turkiet bara tänker öppna gränserna mot Armenien igen om framsteg görs i arbetet med att lösa konflikten om Nagorno-Karabach. I december 2012 ingicks ett protokoll inom ramen för den parlamentariska associeringskommittén EU Armenien om ett ramavtal i vilket de allmänna principerna fastställs för armeniska institutioners deltagande i EU-program. I samband med att EU omformar sitt förhållande till Armenien med ett nytt avtal utarbetar utrikesutskottet (AFET) ett betänkande inom godkännandeförfarandet som ska vara klart i början av 2018. Europaparlamentet prioriterar konsolideringen av demokratin i Armenien. I april 2015 antog Europaparlamentet en resolution om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet. Det 17:e interparlamentariska sammanträdet med den parlamentariska samarbetskommittén EU Armenien hölls i december 2017 i Jerevan och avslutades med ett gemensamt uttalande och rekommendationer. Diskussionerna och slutdokumentet fokuserade särskilt på ratificering och genomförande av Cepa, EU:s stöd till reformer och då särskilt i rättsstatliga frågor, könsrelaterade frågor med den nya lagen om våld i hemmet samt regionala säkerhetsutmaningar. Armenien har tagit emot ledamöter av Europaparlamentet som en del av valövervakningsuppdragen med OSSE-ODIHR sex gånger, inklusive under parlamentsvalet 2017. Valorganisationen i Armenien har gradvis förbättrats. De flesta av rekommendationerna som OSSE-ODIHR utfärdade 2013 har nu genomförts, vilket påpekades i organisationens senaste interimsrapport före valet 2017. Valet var på det hela taget välorganiserat, men vissa ihållande brister kunde konstateras, t.ex. påtryckningar och röstköp och ingripanden av partifunktionärer eller polismän i röstlokaler. AZERBAJDZJAN Förhandlingar om ett associeringsavtal inleddes 2010, och Azerbajdzjan undertecknade ett avtal med EU om förenklade viseringsförfaranden 2013. Azerbajdzjan och EU har nyligen stärkt sitt samarbete inom energisektorn, men ytterligare ekonomiskt samarbete kommer att vara beroende av Azerbajdzjans framsteg när det gäller landets uppbyggnad av demokratiska institutioner och anslutning till WTO. 2015 och 2016 förekom det meningsskiljaktigheter om det uppgraderade avtalet, repressiva åtgärder mot civilsamhället och kritik från EU. Dock har högt uppsatta EU-tjänstemän besökt Baku 2016 och några fängslade azerbajdzjanska människorättsaktivister har släppts Faktablad om EU - 2018 3
fria, vilket har lett till en öppning för gradvis återupptagna kontakter. Förhandlingarna om ett mer omfattande avtal mellan EU och Azerbajdzjan inleddes den 7 februari 2017. Det nya avtalet kommer att omfatta politiska frågor, handel, energi och andra specifika frågor, inbegripet eventuell viseringsfrihet i framtiden. Det är tänkt att innehålla bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och andra frågor, inbegripet robusta bestämmelser om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Ett möte med samarbetskommittén hölls i Baku i slutet av maj 2017 och ett möte med samarbetsrådet ska hållas den 9 februari 2018. Den 26 och 27 januari 2017 samlades EU Azerbajdzjans underutskott för energi, transport och miljö i Baku (det första mötet på tre år). Azerbajdzjan har varit inblandat i en utdragen konflikt med Armenien om status för regionen Nagorno-Karabach i över 30 år. Under det fyra dagar långa kriget i april 2016 upplevde man de största spänningarna sedan 1994. EU ger sitt fulla stöd till de ansträngningar som görs av ordförandena för OSSE:s Minskgrupp och till deras grundprinciper från 2009, som syftar till en fredlig lösning av konflikten. Den 10 september 2015 antog Europaparlamentet en resolution där man uttrycker sin allvarliga oro över att situationen för de mänskliga rättigheterna fortsatt försämras i landet och uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att genast upphöra med sina repressalier mot det civila samhället och människorättsarbetet. Detta ledde till att Azerbajdzjans parlament (Milli Majlis) antog en resolution med en rad motåtgärder, inklusive tillbakadragande från den parlamentariska församlingen Euronest. Beslutet revs dock upp efter ett sammanträde med den parlamentariska samarbetskommittén i Baku i september 2016. Den azerbajdzjanska människorättsaktivisten Leyla Yunus, som hölls fängslad tillsammans med sin man Arif mellan juli 2014 och april 2016 och släpptes fri efter intensiv lobbying från Europaparlamentet och av humanitära/hälsorelaterade skäl, var en av finalisterna till parlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2014. Den 15 juni 2017 antog Europaparlamentet en resolution om den azerbajdzjanske journalisten Afgan Mukhtarli, som bortförts i Georgien och hålls fängslad i Baku, och om mediesituationen i Azerbajdzjan. Den 15 januari 2018 gjorde Sajjad Karim, ordförande för parlamentets delegation, ett uttalande med anledning av att Afgan Mukhtarli dömts till 6 års fängelse. Efter kontakter på hög nivå kunde den parlamentariska samarbetskommittén samlas den 19 21 september 2016, det första sammanträdet sedan 2012. Det 14:e mötet med den parlamentariska samarbetskommittén EU Azerbajdzjan hölls i Bryssel den 2 3 maj 2017 och avslutades med en gemensam förklaring där man särskilt betonade potentialen för närmare ekonomiska förbindelser genom förhandlingar om ett nytt avtal, betydelsen av den sydliga gaskorridoren, vikten av att det görs framsteg på området för mänskliga rättigheter, friheter, demokrati och rättsstatlighet samt behovet av att så snart som möjligt finna en fredlig och varaktig lösning på Nagorno-Karabach-konflikten. I samband med att EU omformar sitt förhållande till Azerbajdzjan med ett nytt avtal kommer AFET att utarbeta ett interimsbetänkande före slutet av 2018 med rekommendationer för förhandlarna. Azerbajdzjan har tagit emot ledamöter av Europaparlamentet som en del av valövervakningsuppdragen med OSSE-ODIHR. Inget av landets val under de valövervakningsuppdragen ansågs nå upp till internationell standard, och alla rekommendationer har ännu inte genomförts. Eftersom ingen överenskommelse hade nåtts med Faktablad om EU - 2018 4
de azerbajdzjanska myndigheterna övervakades inte parlamentsvalet den 1 november 2015 av OSSE, utan Europarådets parlamentariska församling genomförde ett mindre omfattande och kortare observatörsuppdrag. Vid detta uppdrag gjorde man bedömningen att det klart ökade valdeltagandet och de öppna röstnings- och rösträkningsförfarandena visade att Republiken Azerbajdzjan tagit ytterligare steg mot fria, rättvisa och demokratiska val. Trots att visst mindre valfusk kunde konstateras, gjorde man bedömningen att valresultatet uttryckte det azerbajdzjanska folkets vilja [1]. I juli 2016 utlyste president Alijev en folkomröstning till september 2016 om 29 ändringsförslag till konstitutionen. Folkomröstningen gick fredligt och transparent till väga enligt ett valövervakningsuppdrag från Europarådets parlamentariska församling. Den betraktades dock av många observatörer som ett försök av presidenten att ytterligare stärka sin makt genom att förlänga presidentens mandatperiod från fem till sju år, föra över en del av premiärministerns nuvarande befogenheter till den nyinrättade posten som vice president, ge presidenten möjlighet att upplösa parlamentet och avskaffa åldersgränsen på 35 år för att kandidera till presidentposten. Baku bad inte om expertrådgivning, men presidiet för Europarådets parlamentariska församling bad Venedigkommissionen yttra sig om de föreslagna ändringarna. Det preliminära yttrandet kom i september 2016 och väckte en rad frågor om det förfarande som ledde fram till folkomröstningen, förstärkningen av presidentens makt och försvagningen av parlamentet. EU gjorde ett uttalande och uppmanade Baku att beakta Venedigkommissionens slutsatser när man genomförde de konstitutionella ändringarna. Den 5 februari 2018 utfärdade president Alijev ett dekret för att tidigarelägga kommande presidentval till den 11 april istället för, som planerat, den 17 oktober. Azerbajdzjans vallag ändrades i december 2017 för att möjliggöra sådana extraval med 60 dagars varsel. Jérôme Legrand 10/2018 [1]Valövervakningsrapport om övervakningen av parlamentsvalet i Azerbajdzjan, 20 november 2015, dokument 13923, s. 7 (Föredragande: Jorde Xuclà, Spanien, ALDE). Faktablad om EU - 2018 5