Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi



Relevanta dokument
3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ekologi Så fungerar naturen

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk plan

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Arv och utveckling Arvet

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

LPP Energi och elektricitet År 7

Naturorienterande ämnen

Lokal pedagogisk plan

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Några material & Ekologi

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Atomer och det periodiska systemet

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Ljus snabbare finns inte

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kursplan för Naturorienterande ämnen

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Koppling till kursplaner

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Ljud njutning eller plåga

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Statens skolverks författningssamling

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Bild kunskapskrav år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Bl

Vem är du att bestämma över mig

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

i N S P I R A T I O N e N

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Fysik Kunskapens användning

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Förslag den 25 september Fysik

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Svenska som andraspråk

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Livets myller Ordning i myllret

Fysiken i naturen och samhället

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Biologi Kunskapens användning

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Transkript:

Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd

Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk Pod Pod Centralt innehåll ns flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik och kemi. Examinationer Det här temat kommer att ha tre obligatoriska examinationer: Fördjupningsuppgift i grupp (KK se sista sidan i häftet) Podcast i grupp (KK 1,2,4,14) Laboration individuellt (5,6,7,8,9) 2

Skriftlig individuell fördjupningsuppgift Ni får en eller ett par energikällor som ni ska fördjupa er kring. o Var finns energikällan? Är det en specifik geografisk plats? Krävs speciella miljöer? Är placeringen bra ur energisynpunkt? Finns det några problem med placeringen? K. 4 o Hur fungerar er energikälla? Beskriv med ord eller bild hur mekaniken fungerar. K.4 o Vilka energiomvandlingar sker? K.10 o Hur påverkar er energikälla omgivningen där den finns? Den geografiska platsen. K.13 o Hur påverkar er energikälla miljön i stort? K.13 o Hur har er energikälla påverkat människors levnadsvillkor? K.14 o Hur hör er energikälla ihop med företeelser i vardagslivet och i samhället i stort? K.14 o Vad är fördelarna och nackdelarna med er energikälla? Ur miljö- ekonomi- och etisk synpunkt. K.1 & 2 o Kan man förbättra er energikälla eller utveckla den på något sätt? K.3 & 10 o Tycker ni att vi ska fortsätta att använda din energikälla? Varför? Varför inte? K.1 & 2 o Vilka faktorer driver utvecklingen av er energikälla? K1-4, 13 o Vilka faktorer motverkar utvecklingen av er energikälla? K1-4, 13 o Använd minst tre olika källor. Är det trovärdiga källor? Diskutera dina källor. K.3 o Gör en källförteckning. Att tänka på: Skilj på fakta och värderingar. K.1 Anpassa texten! Ni gör presentationen för ungdomar i er egen ålder. K.4 Tänk på att vara tydlig när ni framför fakta och när ni framför dina egna eller andras åsikter. Källorna ska anges enligt följande system: Böcker Efternamn, Förnamn. Bokens namn, tryckår. Förlag Tidning Efternamn, förnamn. Artikelns namn. Tidningens namn, år och nummer. Internet Efternamn, förnamn. Titel, www-adressen, datum när du hämtade informationen. 3

Kunskapskrav Fysik (De skuggade kunskapskraven är både fysik och kemi) 1. Eleven kan samtala om och diskutera ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 2. I diskussioner som rör energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. 3. Eleven kan söka naturvetenskaplig och för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet och relevans. 4. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. 10. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. 11. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara Eleven kan samtala om och diskutera ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussioner som rör energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig och för utvecklade och relativt väl informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa Eleven kan samtala om och diskutera ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussioner som rör energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig och för välutvecklade och väl informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa 13. Eleven för enkla och till viss del människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. 14 Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 12. kemi och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven för utvecklade och relativt väl natur-resurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven för välutvecklade och väl människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. 13. Kemi Eleven för enkla och till viss del naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven för utvecklade och relativt väl naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven för välutvecklade och väl naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till hållbar utveckling. 4

5 Fysik åk 7