Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com



Relevanta dokument
Efterbehandling & Distribution

Per Ericsson Norrvatten

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Vattenverk i Askersund kommun

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

Jokkmokks kommun Miljökontoret

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Dricksvattenkvalitet och distribution

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Mikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B Arlöv. Tel: E-post:

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Desinfektion av vatten och ytor

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Vattenbehandling för bassängbad

Per Ericsson Görvälnverket

VA-mässan september monter C11:51

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

Miljöbedömning av produkten DIS-FIX Pool Water

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Metoder, resultat, och framsteg

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel

BNV i Norrtälje, frågestund / Henrik Janson

Grundvattenrening

Råd för högtempererade bassänger, bubbelpooler etc

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Dricksvattenkvalitet Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

GENERALLÄKAREN. Sida 1 (5) Uppgifter dricksvattenanläggning Anläggningens namn: ANMÄLAN. Adress: E-postadress: Organisations-/personnummer.

KUNGSBACKA KOMMUN GDP - Klara Miljöbalkens mål. - gör klor av salt. i ert vattenverk. GOD DESINFEKTIONSPRAXIS Hjälpmedlet för mikrobiologiska

Uppehållstid och desinfektionseffektivitet i vattenverk En litteraturstudie i dricksvattenförsörjning samt spårämnesförsök med kalk i kontaktbassänger

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Desinfektion på ledningsnätet

Desinfektion av kommunalt dricksvatten vid långa distributionsvägar och råvatten från sjön Vättern.

Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Clara Ericson UV-LJUS. kvinnlig VA-tekniker. Desinfektion med MATS MOËLL. ny processäljare nr 4 NYHETSBREV

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Vad är vatten egentligen?

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

11. DRICKSVATTENBEREDNING

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten

Patogener i bassängbad

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Datum. Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad):

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen Sid 1 av 7

SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning


Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Vattenkemi är svårt!

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

FÖRELÄGGANDE ATT UTREDA BADVATTENKVALITET, VENTILATION SAMT ÅTGÄRDA TAKSKADOR - SKÄRHOLMENS SIM- OCH IDROTTSHALL

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket Vad händer i ledningsnätet?

Transkript:

Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua

Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid Kloramin Högreservoar Till rörnät Sandfilter Renvattenpumpar Lågreservoar Till rörnät UV-ljus 2

Allmänna uppgifter behandling på Vattenverk Förbehandling mellan behandling slutbehandling Råvatten KOAGULERING FLOCKNING FÄLLNING FILTRERING Behandlat vatten Oxidation av oorganiska föreningar ( Fe2+, Mn2+, ) Eliminering av smak och lukt Oxidation av organiska mikroföreningar Acceleration av bionedbrytningen av organiska föroreningar Desinfektion ; varaktigt skydd av distributionssystemet 3

Vattenverk? 4

Vattenverk!? 5

Desinfektion mobil enhet början förra århundradet 6

Desinfektion: Förtjänst och Biprodukt Risk Mikrobiologisk Risk Optimal Area Biprodukt risk Dos av Desinfektant (Morris) 7

Riskanalys från råvatten till tappkran Världshälsoorganisationen WHO framhåller att det krävs ett arbetssätt som inkluderar hela försörjningskedjan, från råvatten till tappkran. WHO pekar på begränsningarna i att uteslutande förlita sig på provtagning av färdigproducerat dricksvatten, så kallad efterkontroll, för att garantera ett säkert dricksvatten till konsumenterna (WHO, 2008). 8

Endotoxin i svenskt kranvatten Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2008-20 Rapportens titel: Endotoxin i svenskt kranvatten 1.7 Vad händer mellan vattenverket och tappstället hos konsumenten? Endotoxin från cyanobakterier och gramnegativa bakterier analyserades i 800 svenska vattenprov. Vattenverken reducerade toxinet 0 99,9 %. Abonnenters kranvatten hade normalt upp till ca 10 ggr högre halter jämfört med vattenverkens utgående dricksvatten. 9

Primär och sekundär desinfektion EPA Primär desinfektion: Den första (dvs., primära) desinfektanten som används i ett behandlingssystem, med det primära målet för desinfektanten att uppnå det nödvändiga CT-värdet (dvs., mikrobiell inaktivering). Sekundär desinfektion: Den sekundära desinfektanten som används i ett behandlingssystem, med det primära målet för desinfektanten att upprätthålla en desinfektionsresidual genom hela distributionssystemet. 10

Välj en desinfektionsstrategi Tre faser (enligt EPA) : Utvärdera den nuvarande primära desinfektionsmetoden Välj en primär desinfektant Välj en sekundär desinfektant 11

Flödesdiagram för att begränsa valet av en ny Sekundär Desinfektant 12

Jämförelse av Desinfektanter Klor Klordioxid Ozon UV residual i många dagar residual i många timmar residual i minuter ingen residual klorgas, hypoklorit eller electrolys desinfektions kapacitet: medium Beroende på ph: extrem DBP: THM, kloraminer, klorfenol och andra AOX kemikalier behövs: HCl och NaClO 2 desinfektions kapacitet: stark Beroende på ph: inget DBP: klorit Torr omgivningsluft, elektrisk energi desinfektions kapacitet: starkast Beroende på ph: lågt DBP: bromat (om bromid finns i råvattnet) elektrisk energi desinfektions kapacitet: stark Beroende på ph: inget DBP: nitrit (utreds) 13

Primär/Sekundär desinfektantkombinationer Typiska applikationer i vattenbehandling enligt USEPA Primär/Sekundär Typisk applikation Kommentar Klor/Klor Låg THMFP råvatten, lågt TOC, Vanligast använda desinfektionen konventionell behandling Effektivt system. med optimal koagulering Klor/Kloramin Måttlig THM-bildning, typisk Klor för att skapa desinfektion, vid konventionell behandling Monokloramin för att begränsa DBP-bildningen Klordioxid/Klordioxid Hög DBP-bildning, kräver filter Primär och sekundär användning för att avlägsna Cryptosporidium kräver en begränsning i doseringen lågt ClO2-behov i behandlat vatten för att minska klorit/klorat resterna Klordioxid/Kloramin Hög DBP-bildning, kräver filter Primär användning kräver för att avlägsna Cryptosporidium en begränsning i doseringen för att minska klorit/klorat resterna Stabil, lågreaktiv sekundär desinfektant Ozon/Kloramin Måttlig DBP-bildning, direkt eller Högeffektiv desinfektant som uppnår ingen filtrering, högre THMFP hög log-inaktivering; låg THMFP krävs för att kräva bundet klorresidual UV/Klor Kräver membranbehandling för att Möjlig under vissa omständigheter. reducera Giardia och Cryptosporidium Lite Giardia och ingen UV endast för virusinaktivering; grund- Cryptosporidium inaktivering vattendesinfektion; lågthmfp UV/Kloramin Kräver membranbehandling för att Möjlig under vissa omständigheter. reducera Giardia och Cryptosporidium Lite Giardia och ingen UV endast för virusinaktivering; grund- Cryptosporidium inaktivering vattendesinfektion; måttlig THMFP 14

Hur gör andra? German Zweckverband Landeswasserversorgung - 100 Mio m³ per year potable water supply to 3 Mio of inhabitants in the area of Stuttgart and NE-Württemberg - surface water out of the Danube river after flocculation, oxidation with ozone and AC-filtration - distribution network: 770 km length - distribution time up to 4 days - multiple dosing points for the disinfectant ClO 2 instead of chlorine since 1986 - high disinfection capacity even at high ph - no THM and other AOX - improvement of taste and smell 10 km 45 km 50 km 25 km 35 km 15

Vad händer hos andra? Municipal Water Distribution Networks Field test study in Oregon, Canada [C.J. Volk et al, J. Environ. Eng. Sci. 1: 323-330 (2002)] - 4.600 m³ per day potable water supply to 2.300 inhabitants - surface water out of the Lake Huron after pre-chlorination, flocculation, filtration and post-chlorination 0,7-1,0 mg/l - varied water temperature 11-20 C during the study - distribution time up to 72 hours replacement of Cl 2 by ClO 2 in a 3,5 month test period - 0,5-0,6 mg/l ClO 2 residual - ClO 2 residuals averaged 0,27 mg/l in the network and 0,20 mg/l at the end of the system - no microbiological difference compared to chlorine - dramatic decrease in THM and haloacetic acid levels improved water quality after switching over from Cl 2 to ClO 2 C.J. Volk et al, J. Environ. Eng. Sci. 1: 323-330 (2002) 16

Vattenverk! 17

Lycka till! 18