OKTOBER 2015 SVENSKA HUS RISKUTREDNING NOL NORRA

OKTOBER 2015 SVENSKA HUS RISKUTREDNING NOL NORRA

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se OKTOBER 2015 SVENSKA HUS RISKUTREDNING NOL NORRA PROJEKTNR. A067039 DOKUMENTNR. A067039/04/02/Risk/RAP001 Riskutredning Nol Norra VERSION 2.0 UTGIVNINGSDATUM 2015-10-07 UTARBETAD Christoffer Käck, Maria Bergh GRANSKAD Göran Davidsson, Maria Bergh GODKÄND Gert Swenson

RISKUTREDNING NOL NORRA 5 INNEHÅLL 1 Inledning 7 1.1 Bakgrund och syfte 7 1.2 Omfattning - Avgränsning 7 2 Beskrivning av risk och kriterier 9 2.1 Risk 9 2.2 Riskacceptans 9 2.3 Kriterier 10 3 Beskrivning av området och planerade verksamheter 15 3.1 Personintensitet 18 3.2 Farligt godstransporter 19 3.3 Faror vid olycka på bensinstation 21 3.4 Perstorp Oxo AB 22 4 Riskbedömning 29 4.1 Farligt gods på E45 och Norge/Vänerbanan 29 4.2 Befintlig bensinstation 29 4.3 Farligt gods transporter till/från Perstorp Oxo 30 4.4 Perstorp Oxo 30 5 Diskussion och Slutsats 32 5.1 Avsteg från rekommenderade avstånd 34 6 Referenser 37

RISKUTREDNING NOL NORRA 7 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ale kommun ska detaljplanera ett område som ligger i nära anslutning till Nols pendeltågstation. Planeringen för Nol Norra avser i huvudsak bostadsbebyggelse men innefattar även centrumfunktioner, skola, vård och lättare verksamheter. Fastigheterna Nol 2:448, Nol 3:164, Nol 3:153 och Brandsbo 1:156 ingår i planområdet som tidigare har omfattats av planerna 301a, 303, 312 och 348. I befintliga detaljplaner är den huvudsakliga användningen industri men delar är även avsedda för idrott och bostäder. Planområdet är cirka 13 hektar stort och planförslaget innebär 960 nya bostäder, verksamhetslokaler, förskola och parkeringslösningar inom området vid full utbyggnad. Sydost om området ligger Perstorp Oxo AB vilket är en kemisk industri som tillverkar mjukgörare för plasttillverkning. Längs med planområdets västra del går E45 och Norge/Vänerbanan där det transporteras farligt gods. Transporter med farligt gods går också till närliggande bensinstationer och kemiföretaget Perstorp Oxo AB. Syftet med riskutredningen är att undersöka om olycksriskerna avseende farligt gods och den verksamhet som Perstorp Oxo AB bedriver kan bli acceptabla med den utformning och det användningsområde som föreslås. Genom en riskutredning kan möjliga olyckor identifieras och bedömas och förslag på förändrad utformning samt skydd som minskar risknivån kan därmed rekommenderas. 1.2 Omfattning - Avgränsning Riskutredningen omfattar identifiering av skadehändelser samt beskrivning av mängder och typer av farligt gods som transporteras på vägen (E45) och järnvägen (Norge/Vänerbanan) förbi området samt olycksrisker förknippade med den verksamhet som Perstorp Oxo AB bedriver. De identifierade och dimensionerande skadehändelserna jämförs kvalitativt med relevanta riskacceptanskriterier och riktlinjer. Riskutredningen utmynnar i en kvalitativ värdering av risknivån för de personer som kommer att vistas på området. Riskutredningen är genomförd med avseende på den verksamhet som planeras för området som beskrivs i denna analys. Annat användningsområde med förändrad personintensitet kan påverka riskbilden och den bedömning som görs. Risker för miljön ingår inte i bedömningen. Belastningskrafter, detaljutformning och hållfasthetsberäkningar av eventuella säkerhetshöjande åtgärder ingår inte i

8 RISKUTREDNING NOL NORRA utredningen. Buller, lukt, ljus eller liknande som kan uppfattas som störande har inte inkluderats i riskbedömningen.

RISKUTREDNING NOL NORRA 9 2 Beskrivning av risk och kriterier I detta kapitel presenteras bakgrund och begrepp för risk och kriterier för tolerabel risk i samhällsplanering. Nedanstående kriterier används i riskanalyser för såväl farligt gods som mer allmänna risksituationer, exempelvis lokalisering av bostäder i närheten av industrier. Merparten av de kvantitativa kriterierna som presenteras nedan används inte i denna rapport men presenteras ändå för förståelse. 2.1 Risk Risknivå är ett abstrakt begrepp. Olika individer uppfattar risker på olika sätt och accepterar olika risker beroende på om risken till exempel är frivillig, känd eller gagnar ett intresse. En risk kan beskrivas som produkten av sannolikhet (händelsefrekvens) och konsekvens. RISK = SANNOLIKHET KONSEKVENS I denna analys behandlas sannolikheter som är så låga att de allra flesta människor inte förmår ta dem till sig. Konsekvenserna är emellertid synnerligen påtagliga. Effekten av en propan-bleve eller ett utsläpp av giftig gas kan resultera i ett stort antal omkomna eller skadade människor. Händelsefrekvensen för propanolyckor i allmänhet är så låg att den över huvud taget inte skulle beaktas om konsekvensen inte hade varit så stor. Samhället accepterar hantering av farliga ämnen. Användning och produktion av olika kemiska varor innebär också transporter av dessa mellan olika platser. Idag är de flesta konsekvenser som orsakas av utsläpp av farliga ämnen kända. Därför har hanteringen belagts med restriktioner och krav på utrustning, bland annat tankkonstruktion, tankmaterial och tankkontroll. 2.2 Riskacceptans I riskutredningar kan risknivån presenteras som individrisk och/eller samhällsrisk. Individrisken är lättare att definiera och värdera än samhällsrisken. Individrisken är oberoende av antalet personer som befinner sig på ett område medan samhällsrisken påverkas av mängden personer som befinner sig på ett utsatt område. Individrisk är risken för en enskild individ som befinner sig i närheten av en riskkälla.

10 RISKUTREDNING NOL NORRA Samhällsrisken är risken för en grupp människor som befinner sig i ett riskområde. Samhällsrisken är direkt beroende av hur många individer som befinner sig i ett riskområde medan individrisken är helt oberoende av antalet personer på riskområdet. Samhället har lättare att acceptera flera olyckor med begränsande konsekvenser än ett fåtal med mycket allvarliga eller katastrofala konsekvenser. Detta innebär att riskacceptansen eller toleransen blir lägre ju fler människor som förväntas kunna komma till skada. I dagens samhälle har många risker accepterats utan att från början blivit värderade. Avseende individrisk bör följande etiska princip eftersträvas: Den risk som vi utsätts för av naturliga händelser bör inte ökas nämnvärt genom aktiviteter som vi inte råder över. Avseende samhällsrisk bör följande etiska princip eftersträvas: En aktivitet kan godkännas om en välgrundad riskutredning visar att risknivån är acceptabel eller tolerabel. En aktivitet kan godkännas om samhällsnyttan av den bedöms vara större än risken. 2.3 Kriterier Det finns inget nationellt framtaget kriterium för riskvärdering och riskpolicy i Sverige men vissa publicerade dokument och kriterier används generellt i samband med riskutredningar. I detta kapitel refereras till några av dessa. 2.3.1 DNV:s kriterier I Värdering av risk (SRV, 1997) har Det Norske Veritas (DNV) gett förslag till individ- och samhällsriskkriterier. Individriskkriterier Individrisk är risken för en person som befinner sig i närheten av en riskkälla att omkomma och definieras här som "summan av frekvensen andel omkomna för respektive skadehändelse". DNV's förslag till individriskkriterier (SRV, 1997): Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan tolereras; 10-5 per år Övre gräns där risker kan anses små; 10-7 per år Samhällsriskkriterier

RISKUTREDNING NOL NORRA 11 Samhällsrisk är den risk som en eller flera människor (vilka som helst) utsätts för. Samhällsrisken presenteras i FN-diagram där (F) är den summerade olycksfrekvensen för alla händelser som leder till ett visst antal omkomna (N), se figur 1. Generellt är det färre händelser (olyckor) som leder till att många omkommer vilket gör att olycksfrekvensen oftast minskar med ökat antal omkomna. I Sverige finns det idag inga nationellt beslutade gränsvärden för hur hög samhällsrisk som kan accepteras. Varje situation måste diskuteras och värderas utifrån sina förutsättningar såsom risknivå kontra samhällsnytta och möjligheten att minska risknivån genom skyddsåtgärder. DNV har givit förslag på gränsvärden för acceptabel risknivå med avseende på samhällsrisken. I DNV:s kriterier finns två gränsvärden: En gräns för tolerabel risk. Risknivåer över denna nivå tolereras inte (presenteras som rött område i figur 1). En gräns för område där risker kan anses som små. Vid risknivåer under denna nivå behöver ytterligare säkerhetshöjande åtgärder inte värderas (presenteras som grönt område i figur 1). För risknivåer som ligger däremellan ska rimliga säkerhetshöjande åtgärder värderas ur kostnads-nytta synpunkt. Detta område kallas ALARP-området och representeras av gult område i figur 1. Figur 1. Kriterium för samhällsrisk Värdering av risk (SRV,1997). Förklaring till värden på y-axel: 1E-3 = 0,001 = 1*10-3. Kriteriet gäller 2 sidor om transportleden på en sträcka om 1000 m.

12 RISKUTREDNING NOL NORRA 2.3.2 Lokala riktlinjer avseende farligt gods Ale/Nol Ale Kommun har tagit fram riktlinjer avseende avstånd mellan farligt godsled och olika typer av bebyggelse i Nol (Ale Kommun, 2013). De rekommenderade avstånden antas ta både E45 och Norge/Vänerbanan i beaktining. Avstånd och tillåten markanvändning i de olika zonerna presenteras i tabell 1. Tabell 1. Avstånd och tillåten markanvändning i de olika zonerna. Zon A 0-50 m L Odling Zon B > 50 m E Tekniska anläggningar Zon C > 100 m B Bostäder P Ytparkering G Bilservice C Centrum S - Skolor T - Trafik H Sällanköpshandel H Övrig handel J Industri K Kontor (ej hotell) N Friluftsområde P Övrig parkering Y Idrottsanläggning (utan betydande åskådarplatser) R Kultur H Hotell och konferens Y Större idrottsanläggning *Avståndet till zon D är i Nol 120 meter (Ale Kommun, 2013). Zon D olika avstånd i olika orter* D Vårdanläggning (Sjukhus, äldreboende) 2.3.3 Riktvärden från Boverket I Boverkets skrift Bättre plats för arbete (1995) presenteras risker och riktvärden för skyddsavstånd för olika verksamheter. Råden har utarbetats av Boverket, Naturvårdsverket, tidigare Räddningsverket och socialstyrelsen och innehåller en gemensam syn på planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. I Bättre plats för arbete anges riktvärden för skyddsavstånd för ett flertal olika verksamhetstyper. Den verksamhetstyp som bedöms ha störst applicerbarhet på Perstorp Oxo är verksamhetstypen " Industriområde". Riktvärdet avseende skyddsavstånd till denna typ av verksamhet 500 m. I skyddsavståndet har hänsyn tagits till fler påverkansfaktorer än risk, exempelvis buller och lukt. 2.3.4 Riktvärden från MSB I skriften "Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering" från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2015) anges följande riktvärden för riskanalys vid bebyggelse i anslutning till kemikaliehantering:

RISKUTREDNING NOL NORRA 13 "Exempel på schablonavstånd som kan användas vid översiktsplanering och detaljplanering av nya industriområden. Dessa avstånd avses gälla från verksamhetsområdets gräns: 100 m 250 m 500 m 750 m osv. Riskhanteringsavståndet innebär att inom detta avstånd bör man beaktande platsspecifika riskerna. Dock bedöms det inte finnas möjlighet, annat än undantagsvis, för etablering av ny bebyggelse för annat ändamål än industri inom 100 meter från storskalig kemikaliehantering." 2.3.5 Regler och riktlinjer avseende bensinstationer I Räddningsverkets handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer sammanfattas föreskrifter och bestämmelser som är tillämpliga på en bensinstation. Här ges råd beträffande en bensinstations utformning samt minimiavstånd till omgivande bebyggelse, se tabell 1. Rekommenderade avstånd för bensinstationer enligt tabell 1, baseras på de risker som kan uppstå i samband med hantering av brandfarlig vara (effekter från brand och explosion). Avstånden i tabell 2 gäller ifall bensinstationen är utförd enligt de exempel som finns i handboken. Vi förutsätter att befintlig bensinstation uppfyller de krav som ställs för en bensinstation enligt handboken. Tabell 2. Avstånd i meter mellan olika objekt vid hantering av vätska klass 1 på en bensinstation. Avstånden i tabellen kan minskas om betryggande säkerhet kan uppnås på annat sätt. Objekt Plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad, kontor, stationsbyggnad (A-byggnad), gatukök, butik, servering eller andra objekt med stor brandbelastning eller lokal där öppen eld förekommer. Lossningsplats för tankfordon Mätarskåp Pejlförskruvning Avluftningsrörsmynning till cistern 25 18 6 12 Not: Till A-byggnad räknas även till exempel hotell, sjukhus och skolbyggnader 2.3.6 Dimensionerande skadefall Dimensionerande skadefall används ofta i samband med att man vill bestämma skyddsavstånd och krav på byggnadskonstruktioner (IPS, 2012). Med ett dimensionerande skadefall menas oftast ett allvarligt olycksscenario i en verksamhet, som omgivningen med de människor som vistas där, ska klara med

14 RISKUTREDNING NOL NORRA endast tolerabla skadeverkningar. Rimliga skadeverkningar i sammanhanget är att människor inte ska dö eller skadas med varaktiga eller långvariga men. Normal ingår inte "worst case scenario" ibland de dimensionerande skadefallen, på grund av att de bedöms som mycket osannolika. Av denna anledning utreds i vissa fall så kallade "credible worst case scenario". Det är inte rimligt att dimensionerande fall inträffar ofta. De bör normalt inte beräknas inträffa under anläggningens livslängd. Dimensionerande fall bör snarare vara sådana som beräknas inträffa en gång inom intervallet 100 1000 år (IPS, 2012).

RISKUTREDNING NOL NORRA 15 3 Beskrivning av området och planerade verksamheter Ale kommun ska detaljplanera ett område som ligger i nära anslutning till Nols pendeltågstation. Planeringen för Nol Norra avser i huvudsak bostadsbebyggelse men innefattar även centrumfunktioner och lättare verksamheter. Fastigheterna Nol 2:448, Nol 3:164, Nol 3:153 och Brandsbo 1:156 ingår i planområdet som tidigare har omfattats av planerna 301a, 303, 312 och 348. I befintliga detaljplaner är den huvudsakliga användningen industri men delar är även avsedda för idrott och bostäder. Utredningsområdet är idag till stor del industrimark och ängsmark. På industrifastigheten har Tudor tidigare bedrivit verksamhet med batteritillverkning från 1914 fram till 1999. Planområdet är cirka 13 hektar stort och planförslaget innebär 960 nya bostäder, verksamhetslokaler, förskola och parkeringslösningar inom området vid full utbyggnad. En tidig skiss samt illustration över en möjlig exploatering presenteras i figur 2 respektive figur 3. I bilaga A återfinns en ritning över planerad bebyggelse med skal- och avståndsangivelse. All bostadbebyggelse planeras på mer än 120 meter från väg E45. Parkeringar planeras 50 meter från väg E45. Befintlig bostadsbebyggelse omger områdets i norra och östra delar. Sydost om området ligger Perstorp Oxo AB vilket är en kemisk industri som tillverkar mjukgörare för plasttillverkning. Väster om området passerar väg E45 och Norge/Vänerbanan vilka båda är primära leder för farligt gods. Transporter med farligt gods går också till närliggande bensinstationer och kemiföretaget Perstorp Oxo AB.

16 RISKUTREDNING NOL NORRA Norge/Vänerbanan E45 N Perstorp Oxo AB Figur 2. En tidig skiss över en möjlig exploatering av planområdet. E45 Perstorp Oxo AB Figur 3. En illustration över planerad bebyggelse, sett från söder (Kanozi, 2014).

RISKUTREDNING NOL NORRA 17 I figur 4 presenteras en skiss över den tänkta fördelningen och placeringen av respektive typ av ny bebyggelse. Figur 4. Fördelning och placering av ny bebyggelse (Kanozi, 2014).

18 RISKUTREDNING NOL NORRA På området finns en befintlig bensinstation, se figur 5. Bensinstation Perstorp Oxo Figur 5. Placering av befintlig bensinstation. 3.1 Personintensitet I följande avsnitt presenteras omfattningen av respektive typ av bebyggelse i form av BTA och eller antal. (Kanozi, 2014) Bostäder 960 st/90 850 m 2 varav flerbostadshus 849 st/70 870 m 2 varav radhus 111 st/19 980 m 2 Handel och verksamhet 5 820 m 2 varav handelsbyggnaden 3 550 m 2 varav verksamhetslokaler i bostadshusens bottenplan 1 220 m 2 varav förskola 1 050 m 2 Parkering 810 st varav platser i parkeringshus 216 st/6 600 m 2 varav kantstensparkering 301 st varav parkering i samband med handel 190 st varav på P-fält 103 st Cykelparkering utomhus 610 st

RISKUTREDNING NOL NORRA 19 3.2 Farligt godstransporter Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods delas in i olika ADR- 1 och RID-klasser 2 beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till. Klassificeringen är en internationell överenskommelse avseende regler för transporter av farligt gods i Europa. Av alla transportklasser som redovisas i följande kapitel är det följande ämnen som ger störst konsekvenser vid en olycka med farligt gods och därför brukar användas som dimensionerande. Klass 1.1 Massexplosiva ämnen, exempelvis dynamit Klass 2.1 Brandfarliga gaser, exempelvis propan, acetylen Klass 2.3 Giftiga gaser, exempelvis svaveldioxid Klass 3 Brandfarlig vätska (klass 1), exempelvis bensin Klass 5.1 Oxiderande ämnen, exempelvis väteperoxid 3.2.1 Väg E45 Bebyggelse i form av bostäder planeras som närmast ca 120 meter från väg E45 och parkeringar planeras som närmast ca 50 meter från vägen. E45 är Sveriges längsta väg och sträcker sig mellan Göteborg och Karesuando. Väg E45 förbi Nol är motorväg, vilket innebär planskilda korsningar och en mittremsa med vägräcke som åtskiljer körriktningarna. Sträckan förbi studerat område har en skyltad hastighet på 100 km/h. Antalet transporter av farligt gods på E45 förbi området förväntas vara 113 transporter per dygn år 2030 (WSP, 2013). Dessa transporter förväntas vara fördelade enligt tabell 3 år 2030. Tabell 3. Förväntad fördelning och antal transporter av farligt gods på E45 förbi Nol (WSP, 2013). ADR-S Antal transporter Kategori Andel (%) klass per år 1 Explosiva ämnen och föremål 0,5 206 2.1 Brandfarliga gaser 13,1 5403 2.3 Giftiga gaser 0 0 3 Brandfarliga vätskor 38,2 15756 5 Oxiderande ämnen 8,1 3341 Övriga 40,1 16539 1 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road 2 RID=Regulations Concerning the International Carriage of Dangerous goods by rail

20 RISKUTREDNING NOL NORRA 3.2.2 Norge/Vänerbanan Bebyggelse i form av bostäder planeras som närmast ca 165 meter från järnvägen och parkeringar planeras som närmast ca 90 meter från järnvägen. Norge/Vänerbanan är en enkelspårig bana mellan Göteborg och Norge. Banan trafikeras av både gods- och persontrafik. Sedan år 2012 är banan dubbelspårig på sträckan mellan Göteborg och Öxnered. Uppgift gällande förväntat antal transporter av farligt gods på Norge/Vänerbanan år 2030 har hämtats från tidigare utförd riskutredning (WSP, 2013) och presenteras i tabell 4. Den framtida järnvägstrafiken på Norge/Vänerbanan har baserats på uppgifter från Trafikverket och uppgifterna innefattar en prognos för flödet år 2020. Flödet år 2020 har av Trafikverket uppskattats vara tillämpliga även för år 2030 (WSP, 2013). Tabell 4. Fördelning och antal transporter av farligt gods på Norge/Vänerbanan förbi Nol (WSP, 2013). RID-S Antal vagnar Kategori Andel (%) Klass per år 2030 1 Explosiva ämnen och föremål 0,06 16 2 Gaser 6,41 1591 3 Brandfarliga vätskor 64,96 16131 4 Brandfarliga fasta ämnen 0,41 102 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxide 11,98 2976 6 Giftiga och smittförande ämnen 1,15 287 7 Radioaktiva ämnen 0,03 7 8 Frätande ämnen 9,69 2407 9 Övriga farliga ämnen och föremål 5,31 1318 Totalt 100 24833 3.2.3 Lokala transporter till/från Perstorp Oxo AB Perstorp Oxo AB tillverkar ftalsyraanhydrid (FSA) vilken transporteras från området på lastbilar via Industrivägen och Folketshusvägen. Transport av FSA inom Perstorp Oxos anläggning kan även förekomma. Ny bebyggelse i form av bostäder planeras som närmast i direkt anslutning till Industrivägen samt Perstorp Oxos anläggning. FSA fraktas i flytande form eller i form av flingor. När transport av flytande FSA sker hålls vätskan vid en temperatur av upp till 160 C. FSA har UN-nummer 2214 och klassas som farligt gods klass 8 (frätande ämnen). Enligt uppgift från Perstorp Oxo AB lämnar ca två lastbilar med FSA-anläggningen i Nol per dygn. 3.2.4 Faror vid olycka med farligt gods I tabell 5 redovisas en sammanställning av huvudsakliga faror med olika kemikalier i de olika ADR-/RID-klasserna. Tabellen anger även de riskavstånd som kan vara aktuella för en grov bedömning av allvarlig skadepåverkan på oskyddade människor (FOA, 1995).

RISKUTREDNING NOL NORRA 21 Tabell 5. Generella faror med olika transportklasser av farligt gods Transportklass Dominerande fara Riskavstånd Explosion Brand Förgiftning Övrig risk Meter 1. Explosiva ämnen 100-1 000 < 100 2. Gaser > 1 000 100-1 000 3. Brandfarliga vätskor < 100 4. Brandfarliga fasta ämnen < 100 <100 5. Oxiderande ämnen 100-1 000 6. Giftiga ämnen < 100 7. Radioaktiva ämnen < 100 8. Frätande ämnen < 100 9. Övriga farliga ämnen < 100 De typer av gods som förväntas transporteras förbi området och som kan ge allvarliga konsekvenser avseende människoliv är ADR-/RID-klass 1, 2.1, 2.3, 3 och 5.1. I bilaga A ges en kort summering av olyckseffekterna med ämnen i dessa klasser. Konsekvensen av olyckorna beror på hur många människor som befinner sig inom riskavstånd vid ett olyckstillfälle. Konsekvensens omfattning är även direkt beroende av läckagets storlek, placering på havererad behållare och utströmningsvinkeln. 3.3 Faror vid olycka på bensinstation Det finns olika typer av brandfarlig vätska, till exempel bensin, som har en flampunkt under 21 C och kan antändas vid normala utomhusförhållanden. Brandfarlig vätska, av typen dieselolja, har högre flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur än 55 C. En olycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska leder i många fall till en pölbrand (brinnande vätska på marken). Hur stor pölbranden blir beror på storleken på utsläppet och pölens utbredning. Beroende på utformning av området kring inträffad olycka kan vätskan antingen sprida sig eller så kan en utspridning begränsas av exempelvis ett dike. En pölbrand på 50 m 2 bedöms relevant att studera med avseende på placering av bensinstation i förhållande till planerade bostäder. 3.3.1 Strålningseffekter Följande kapitel redovisar vilka strålningsnivåer som uppkommer vid en pölbrand (50 m 2 ) på olika avstånd från pölbrandens centrum. Vidare redovisas vilka effekter på människa och brännbart material som uppkommer vid olika strålningsnivåer.

22 RISKUTREDNING NOL NORRA Effekten på människa och utrustning vid olika grader av värmestrålning presenteras i tabell 7 och 8 nedan. Strålningsnivåer som funktion av avstånd redovisas i figur 6 för en pölbrand (bensin) på 50 m 2. I figur 6 kan det utläsas att en pölbrand (bensin) på 50 m 2 kommer att resultera i strålningsnivåer <10 kw/m 2 på ett avstånd 25 meter från pölbrandens centrum. Detta innebär att smärta uppstår efter ca 3 sekunders exponering men att trä inte antänds, se tabell 7 och 8 i kapitel 3.4.1. Tidigare beräkningar har visat att en pölbrand på 200 m 2 inte förväntas ge allvarlig påverkan på längre avstånd än ca 40 meter ifrån olyckan. En pölbrand i storleksordningen 200 m 2 är främst relevant att studera vid en olycka med farligt gods på väg. Sannolikheten att en olycka med en lokaltransport till bensinstationen inträffar är låg. Figur 6. Strålningsnivå i kw/m 2 på olika höjd över mark som funktion av avstånd. Brandscenario; pölbrand 50 m 2, bensin, vind 5 m/s. De olika fallen beskriver strålningen på olika höjd över marken (Base Case= 0 m, Fall 1=2 m, Fall 2=5 m och Fall 3=15 m). Not: Avstånd (x-axel) räknas från centrum av pöl 3.4 Perstorp Oxo AB Ny bebyggelse i form av bostäder planeras som närmast ca 20 meter väster om Perstorp Oxos anläggning. Ca 20 meter nordöst om anläggningen planeras ett parkeringshus. Perstorp Oxo är en så kallad. A-anläggning, vilket innebär att det i anläggningen bedrivs miljöfarlig verksamhet som är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. I anläggningen hanteras dessutom brandfarliga varor och företaget är tillståndspliktigt för hantering av dessa. Vidare omfattas Perstorps anläggning av den lägre kravnivån i Sevesolagstiftningen.

RISKUTREDNING NOL NORRA 23 I anläggningen tillverkas ftalsyraanhydrid (FSA) vilket är en komponent vid tillverkning av plaster. Anläggningen hanterar, enligt anmälan till Länsstyrelsen avseende Sevesoverksamhet (Länsstyrelse i Västra Götaland, 2014), kemikalier som omfattas av Sevesolagsstiftningen vilka redovisas i tabell 6. Av kemikalierna i tabellen är det dock enbart saltblandning ASD som hanteras sådana mängder att den når upp till den lägre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. Den ortoxylen som hanteras levereras med fartyg till cisterner som är placerade mellan Norge/Vänerbanan och Göta älv. Därifrån pumpas ortoxylen till området via rörledningar. Tabell 6. Kemikalier och mängder som hanteras av Perstorp Oxo i Nol (Länsstyrelsen i Västra Götalandslän, 2014). Kemikalie Beståndsdelar Hanterad mängd (ton) Ortoxylen C8H10 3850 Butanol C4H9OH 50 Saltblandning ASD KNO3, NaNO3, NaNO2 Max ca 80 Relevanta riskfraser R10 (brandfarligt) R10 (brandfarligt) R8 (kontakt med brännbart material kan orsaka brand), R25 (giftigt vid förtäring) Användning Råvara Stödbränsle katox Kylning av katalysator 3.4.1 Dimensionerande skadefall Som nämnts tidigare är Perstorps anläggning i Nol en Seveso-anläggning av den lägre kravnivån. Med anledning av detta ska ett handlingsprogram redovisas för bl.a. Länsstyrelsen där företaget redovisar hur man arbetar för att förebygga storskaliga kemikalieolyckor. Riskanalyser över hela anläggningen ska genomföras vid större förändringar som kan påverka risken för storskaliga kemikalieolyckor eller minst vart 5:e år. Med utgångspunkt i Perstorp Oxos grovanalys för anläggningen i Nol (Perstorp, 2011) har brand i destillationsarean bedömts som dimensionerande scenario med avseende på planerad bebyggelse intill Perstorp Oxo. Brand i destillationsarean Brand i destillationsarean kan uppstå vid ett stort läckage av brandfarlig vara följt av antändning. I destillationsarean hanteras o-xylen, FSA och hetolja. Ett utsläpp av brandfarlig vara i destillationsarean följt av antändning leder till en pölbrand. I tidigare gjord riskbedömning (Norconsult, 2011) har ytan för en sådan pölbrand uppskattats till mellan 100-400 m 2 beroende på hur händelseförloppet ser ut. Värmestrålningen som funktion av avståndet redovisas i figur 7 för de två ytterligheterna vad det gäller pölytan.

24 RISKUTREDNING NOL NORRA Befintliga bostäder Figur 7. Värmestrålning på olika avstånd från processområdet. Effekten av värmestrålning har angivits med prickade linjer (Norconsult, 2011). I tabell 7 presenteras effekter/symptom som uppkommer vid olika strålningsnivåer. Dessa strålningsnivåer kan jämföras med den strålning som normalt solsken avger vilket ligger i storleksordningen 0,6-0,7 kw/m 2. Tabell 7. Effekter/symptom vid olika strålningsnivåer. Strålning (kw/m2) Påverkan 1,6 Inga obehag även vid lång exponering 2,5-3 Designgräns till utrymmande personer utan skyddsutrustning. 4,7 Inga obehag 2-3 minuter med arbetskläder. 6,3 Inga obehag 30 sekunder med arbetskläder, tolerabel intensitet för flyende personal. 6-8 Lämplig lokalisering av insatspunkter för räddningstjänsten. 9,5 Maximal nivå för nödlägesinsats. Extra skyddsutrustning för personal krävs. 10 Kortvarig intensitet vid utrymning utan skyddsutrustning 12,5 Kylning bör sättas in. Visar skadeområdets utbredning. Trä antänds av pilotflamma och plast smälter. Buskage och markvegetation fattar eld. 13 Antändning av trä vid närvaro av en liten flamma 14-15 Vad en normal byggnad bör klara av. 18-20 Kabelisolering förstörs. 20 Kriterie för överantändning i ett rum 25 Trä självantänder. 37,5 Process-utrustning och lagringscisterner skadas

RISKUTREDNING NOL NORRA 25 Långvarig strålning mot utrymmande personer får enligt Boverket inte överstiga nivåer om 2,5 kw/m 2 (Boverket, 2011). Kortvarig strålning får inte överstiga 10 kw/m 2. Hur hög värmestrålning en person klarar av utan att erhålla skador beror bland annat på hur länge personen exponeras för strålningen. Enligt IPS (2012) föreslås att en strålningsnivå av 3 kw/m 2 kan användas som riskacceptanskriterie för 3:e person. Denna strålningsnivå innebär att smärtgränsen nås efter 0,8 minuter (48 sekunder). En person som blir varse en brand kommer troligtvis att försöka ta sig ifrån området och på så sätt kan graden av brännskada till viss del begränsas. Detta förutsätter dock att personen i fråga kan förflytta sig, blir varse branden samt reagerar tillräckligt fort för att kunna/hinna agera. De gränsvärden som finns beträffande strålning mot trä/brännbart material presenteras i tabell 8. Tabell 8. Gränsvärden beträffande strålning mot byggnader. Strålningsnivå Jämförelse/Gränsvärde 13 kw/m 2 Antändning av trä vid närvaro av en liten flamma 20 kw/m 2 Kriterie för överantändning i ett rum 29-30 kw/m 2 Spontan antändning av trä i det fria En annan olyckseffekt av en storbrand är spridning av giftig brandrök. Rökplymen kommer att röra sig uppåt genom den värme som utvecklas av branden. I figur 8-10 presenteras en grov simulering av rökgasspridningen vid 2, 5 resp 10 m/s i vindhastighet. I figur 8-10 har det även markerats på vilket avstånd närmaste befintliga bebyggelse ligger (100 m). Befintliga bostäder Figur 8. Rökspridning vid vindhastighet 2 m/s från Perstorp mot befintliga bostäder (Norconsult, 2011).

26 RISKUTREDNING NOL NORRA Befintliga bostäder Figur 9. Rökspridning vid vindhastighet 5 m/s från Perstorp mot befintliga bostäder (Norconsult, 2011). Befintliga bostäder Figur 10. Rökspridning vid vindhastighet 10 m/s från Perstorp mot befintliga bostäder. (Norconsult, 2011) Ur figur 8-10 kan det utläsas att en högre vindhastighet medför att rökgasen hinner färdas en längre sträcka närmare marken innan den stiger vilket resulterar i ett större påverkansområde i marknivå. I Ale kommun blåser det för det mesta en sydvästlig vind med en vindhastighet på ca 2,5 till 4,5 m/s och medelvindhastigheten i Ale är 3.0 m/s. I figur 11 presenteras en vindros som visar vindriktningsförhållandena i Ale kommun. Underlaget till vindrosen är data från SMHIs s.k. MESAN 3 -system var tredje timme dygnet runt vid koordinaterna för Ale Kommun under 10 år. Dessa data är inte påverkade av lokal topografi. Vinden som anges är 10-minuters medelvind och gäller på 10 meters höjd över mark. Vindriktningen anger den riktning varifrån vinden kommer. Vindhastighetsklasserna anges med olika färger vilket förklaras i figuren. I figuren finns även ringar utritade som representerar 3, 6, 9, 12 och 15 % av tiden (Ale Kommun, 2009). 3 MESAN (MESoskalig ANalys) är en sammanställning av observationer, radar- och satellitinformation till ett rutnät över Sverige.

RISKUTREDNING NOL NORRA 27 Figur 11. Vindförhållanden i Nol (Ale Kommun, 2009). I figur 12 presenteras vindförhållandena i relation till det studerade områdets placering.

28 RISKUTREDNING NOL NORRA Figur 12. Vindriktning i relation till det aktuella området.

RISKUTREDNING NOL NORRA 29 4 Riskbedömning 4.1 Farligt gods på E45 och Norge/Vänerbanan Föreslagen exploatering följer de lokala riktlinjer som Ale Kommun tagit fram. I förslaget har ytterligare höjd tagits för risker från farligt godstransporter på väg E45 och Norge/Vänerbanan då samtliga byggnader planeras på ett avstånd av 120 meter, se figur 13. Figur 13. Rekommenderade avstånd enligt riktlinjer avseende avstånd till farligt godstransporter för Ale kommun visas i den vänstra figuren och Kanozis förslag på exploatering visas till höger (Ale Kommun, 2013; Kanozi, 2014). Baserat på uppgifter gällande föreslagen exploatering och riktlinjerna från Ale Kommun, bedöms risknivån med avseende på farligt godstransporter på väg E45 och Norge/Vänerbanan som acceptabel. 4.2 Befintlig bensinstation Ur ett säkerhetsperspektiv (olycksrisk med avseende på hanterade ämnen på bensinstationen) krävs ett minimiavstånd på 25 meter från lossningsplats för tankbilar till bostäder enligt de riktlinjer som tillämpas. En pölbrand på 50 m 2 bedöms som relevant att studera med avseende på planering av bebyggelse i förhållande till bensinstation. Baserat på beräkningar av strålningseffekter vid en pölbrand på 50 m 2 bedöms att ett bebyggelsefritt område på 25 meter krävs från bensinstationen. För en pölbrand på 200 m 2 bedöms ett minimiavstånd på 40 meter (från pölbrandens centrum) ge en acceptabel säkerhet.

30 RISKUTREDNING NOL NORRA Övriga störningar från bensinstationens verksamhet har inte behandlats i denna riskutredning. Utgående från användningsområde för de delar av ny bebyggelse som ligger närmast bensinstationen bör en värdering göras om störningar i form av buller, bilstrålkastare och lukt kan anses vara tolerabla eller om avskärmande åtgärder behövs. 4.3 Farligt gods transporter till/från Perstorp Oxo Lokala transporter av farligt gods från Perstorp Oxo består av FSA vilken transporteras i flytande form eller i form av flingor. En olycka med en farligt godstransport innehållande FSA (klass 8) bedöms ha ett begränsat konsekvensområde då en olycka kräver att en person får FSA på sig för att skadas. Vid bedömning av avstånd till farligt godsled bedöms normalt inte transporter av ämnesklass 8 som dimensionerande till följd av att olyckor med denna ämnesklass har ett begränsat konsekvensområde. Dock förespråkas normalt en bebyggelsefri zon på 30 meter från farligt godsled. För att risknivån för föreslagen bebyggelse ska bedömas som acceptabel med avseende på lokala transporter av FSA (klass 8) ska en bebyggelsefri zon på minst 30 meter mellan väg där dessa transporter förekommer inklusive Perstorp Oxos anläggning och ny bebyggelse upprättas. 4.4 Perstorp Oxo Scenariot som bedöms dimensionerande med avseende på Perstorp Oxos anläggning i Nol är Brand i destillationsarean som resulterar i en pölbrand inom invallningen med en uppskattad största area av 400 m 2. Olyckseffekterna av denna händelse är värmestrålning och spridning av giftig brandrök. Av figur 7 framgår att en storbrand i processområdet kan innebära en risk för allmänheten fram till ca 100 meter från brandens centrum med avseende på värmestrålningen. Inom detta avstånd kan värmestrålningen innebära en betydande risk för allmänheten då den är > 3 kw/m 2. Enligt Boverket får långvarig strålning mot utrymmande personer inte överstiga nivåer om 2,5 kw/m 2. Enligt IPS (2012) föreslås 3 kw/m 2 som riskacceptanskriterie för 3:e person. Denna strålningsnivå (2,5 3 kw/m 2 ) uppnås på ca 100 meter från brandens centrum. Sannolikheten för en storbrand bedöms vara en gång per 100-1 000 år (Perstorp, 2011). Brandrök från en eventuell brand skulle kunna påverka allmänheten beroende på väderförhållanden så som vindhastighet och vindriktning, se figur 8-10. Planerad bebyggelse är placerad i samma riktning som den förhärskande vindriktningen i förhållande till Perstorp Oxo och vindhastighen uppgår till >8,5 m/s under mindre än 1 % av tiden på året enligt figur 12. Detta medför att rökgasen från en eventuell brand i de allra flesta fall kommer att stiga över bebyggelse som är belägen ca 70-80 meter från brandens centrum. Scenariot att brandröken ska besvära boende på större avstånd än 70-80 meter från Perstorps anläggning kan

RISKUTREDNING NOL NORRA 31 därmed uppskattas ha en frekvens av 1 gång per 10 000 100 000 år. Detta kan jämföras med sannolikheten för en brand i ett småhus som är 1 gång per 625 år. (Norconsult, 2011) Den skada som kan uppstå på grund av branden bedöms som begränsad på >80 meter från Perstorp Oxo då inga stora materiella skador eller personskador förväntas på detta avstånd. Sannolikt kommer dock de boende att evakueras som säkerhetsåtgärd vid brand och ett avstånd av 100 meter bedöms nödvändigt för att nå det av Boverket (2011) angivna riktvärdet. För att risknivån för föreslagen bebyggelse ska bedömas som acceptabel med avseende på närheten till Perstorp Oxo (map risk för värmestrålning, utrymningsmöjligheter och giftig brandrök vid en ev. storbrand) skall ett avstånd av minst 100 meter hållas mellan Perstorp Oxo och planerade bostäder/kontor. Detta avstånd: Uppfyller Boverkets riktlinjer om strålningsnivå mot utrymmande personer Uppfyller det minsta avstånde mellan storskalig kemikaliehantering och annan bebyggelse än industri som anges av MSB Ligger i linje med bostadsbebyggelse som nyligen uppförts i närheten av Perstorp Oxo i Nol. Det bör dock noteras att nyligen uppförd bostadsbebyggelse inte är av samma omfattning och karaktär som den som nu planeras på området. Det område som ligger på ett avstånd av 30-100 meter från Perstorp Oxo kan användas till parkering eller grönområde. Lekplatser och möjligheter till sportaktiviteter skall dock inte finnas inom 30-100 meter från Perstorp Oxo. Baserat på tabell 8 bedöms garage kunna uppföras på ett avstånd av ca 50 meter från Perstorp Oxo då strålningsnivån på detta avstånd enligt figur 7 har sjunkit till ca 12,5 kw/m 2.

32 RISKUTREDNING NOL NORRA 5 Diskussion och Slutsats Baserat på uppgifter gällande föreslagen exploatering och riktlinjerna från Ale Kommun, bedöms risknivån med avseende på farligt godstransporter på väg E45 och Norge/Vänerbanan som acceptabel. Följande skyddsåtgärder föreslås med avseende på närhet till bensinstation: Ett bebyggelsefritt område motsvarande minst: 0-25 meter mellan ny bebyggelse och lossningsplats skall upprättas. 0-25 meter mellan ny bebyggelse och den plats där brandfarlig vätska förvaras i lösa behållare på bensinstationen, i dagsläget är butiken den närmaste platsen där denna förvaring sker. Bebyggelsefritt område skall ej utformas på ett sätt som uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Området kan dock användas för parkeringsplatser (ytparkering). Entréer till första radens hus mot bensinstation bör om möjligt vetta bort från bensinstationen. Inom 40 meter från bensinstationen skall utrymning bort från bensinstationen vara möjlig. Fasadkrav för ny bebyggelse (fram till 40 meter från bensinstation): Alla fasader inklusive tak som vetter mot bensinstationen skall utformas med ytskikt i obrännbart material. Eventuella fönster ska vara E30-klassade men får vara öppningsbara. Det kan konstateras att risknivån för den bebyggelse som planeras <100 meter från Perstorp Oxo inte bedöms som tolerabel med avseende på risk. Risknivån för boende/verksamheter på avstånd >100 meter från Perstorp Oxo bedöms dock som tolerabel om följande avstånd/skyddsåtgärder beaktas: Området 0 30 meter från Perstorp Oxo inkl. vägen skall vara bebyggelsefritt. Området 30 100 meter från Perstorp Oxo kan nyttjas för exempelvis parkering och grönområde. Lekplatser, idrottsplaner etc. som kan locka till stadigvarande vistelse skall inte finnas inom detta område. Garage kan uppföras på ett minsta avstånd om 50 meter från Perstorp Oxo, givet att man kan lämna området i riktning bort från Perstorp Oxo och utan att riskera ytterligare exponering. Bostäder och kontor skall placeras på ett minsta avstånd av 100 meter från Perstorp Oxo.

RISKUTREDNING NOL NORRA 33 Skola, sjukvård eller liknande verksamheter ska placeras långt bort från Perstorp Oxos verksamhet. Då sydvästlig vindriktning är förhärskande placeras de med fördel i områdets nordvästra hörn. I första radens hus skall det finnas utrymningsvägar som vetter bort från Perstorp Oxo. I figur 14 presenteras avstånden 30 respektive 100 meter från Perstorp Oxo. Figur 14. Skyddsavstånd från Perstorp Oxo och från farligt godsleder. Avstånd från farligt godsleder är hämtat från WSP (2013). Avstånd till Perstorp Oxo är baserat på riskbedömningen i avsnitt 4.3 i denna rapport. För att möjliggöra föreslagen exploatering avseende mängd och typ av bebyggelse med avseende på risknivån från Perstorp Oxo föreslås att planerad bebyggelse placeras på ett annat sätt inom det studerade området. Enligt de riktlinjer som finns framtagna för bebyggelse längsmed farligt godsleder i Ale Kommun finns också utrymme för att förskjuta bebyggelsen västerut, närmare farligt godsleder. Genom att placera bebyggelse närmare studerade farligt godsleder kan en bebyggelsefri zon om 100 meter från Perstorp Oxo upprättas.

34 RISKUTREDNING NOL NORRA Vid en förskjutning bör bebyggelse i relation till farligt godsleder planeras enligt de riktlinjer som återges för Nol (Ale Kommun, 2013). Detta innebär, enligt tabell 1, följande: Ett bebyggelsefritt område motsvarande minst 50 meter mellan ny bebyggelse och väg E45. Bebyggelsefri zon kan nyttjas för exempelvis parkering. Kontor, sällanköpshandel och dylika verksamheter skall placeras på ett minsta avstånd av 50 meter från väg E45. Bostäder, kultur, hotell och dylika verksamheter skall placeras på ett minsta avstånd av 100 meter från väg E45. Skolor och vårdanläggningar skall placeras på ett minsta avstånd av 120 meter från väg E45. Avstånden presenteras också i figur 12. Om bebyggelsen planeras enligt de rekommenderade avstånden till farligt godsleder behöver ingen ytterligare riskanalys utföras (Ale Kommun, 2013). 5.1 Avsteg från rekommenderade avstånd Erfarenhetsmässigt så bedöms avsteg från transportleder för farligt gods accepteras av myndigheter om relevanta och nödvändiga skyddsåtgärder införs. Att bygga nära kemiska industrier har erfarenhetsmässigt visat sig vara svårare att få igenom. Då MSB i samband med övergången till Seveso III direktivet nyligen utgivit "Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering", där schablonavstånd mellan ny bebyggelse och storskalig kemikaliehantering anges, bedöms 100 meter vara det minsta rimliga avståndet till Perstorp som kommer att accepteras av berörda myndigheter. Det bedöms därför vara rimligare att försöka förskjuta bebyggelsen mot farligt godsleder än mot Perstorp Oxo. Om det finns önskemål att frångå ovanstående rekommenderade avstånd, för att exempelvis bygga bostäder närmare än 100 meter från väg E45, kan skyddsåtgärder för att motverka en ökad risknivå på grund av ett kortare avstånd införas. För att kunna säkerställa att risknivån är tolerabel även om bebyggelse placeras närmare lederna kan beräkning av individ- och samhällsrisk komma att behöva genomföras för ett omarbetat exploateringsförslag. Denna riskutredning kan som nämnt komma att peka på behov av skyddsåtgärder. För att öka möjligheterna att skapa ett i grunden robust exploateringsförslag och undvika omtag i processen har Länsstyrelsen i Hallands län (2011) tagit fram en sammanställning över skyddsåtgärder som bör beaktas vid olika typer av bebyggelse. Typbebyggelsen tätort utgörs av "lägenhetsbebyggelse med tre våningar eller mer och av stads- eller tätortskaraktär, även centrumbebyggelse, vård, kultur, skola, hotell och konferens" och bedöms motsvara den planerade bebyggelsen i Nol. Även i Ale Kommuns riktlinjer (2013) avseende bebyggelse nära farligt godsleder anges förslag på skyddsåtgärder om man önskar att frångå de rekommenderade avstånden. I Ale Kommuns riktlinjer anges dock, till skillnad

RISKUTREDNING NOL NORRA 35 från Hallands län, inga rekommendationer avseende hur långt från farligt godsled de olika skyddsåtgärderna bör beaktas. Baserat på sammanställningen från Länsstyrelsen i Hallands län, bör den planerade bebyggelsen bli robust mot olyckor med farligt gods om följande skyddsåtgärder beaktas vid utformning av området. Funktionskrav Förhindra mekanisk konflikt Skyddsåtgärd Etableras tätort på längre avstånd än 30 meter krävs inga åtgärder för mekanisk påverkan. Följande ska dock beaktas vid etablering intill väg: Ska det bebyggelsefria området användas på ett sätt så att flera personer förväntas befinna sig där under större delar av dagen bör skydd för avåkning införas. Reducera/motverka strålningseffekter Motverka effekter från ett dimensionerande fall för explosion Motverka/reducera effekter från giftig gas Begränsa antal personer som kan bli utsatta: placering av entréer, utrymningsvägar etc. För fasader som vetter mot led gäller följande: 30-50 meter: Fasad ska vara i obrännbart material och fönster (i normal omfattning) /ingående komponenter ska vara motsvarande klass E 30. För etableringar mellan 30-50 meter ifrån led ska hänsyn tas till dimensionerande explosionslast. För bostäder gäller att: Luftintag ska placeras högt och på motsatt sida av leden. För hotell/konferens och andra användningsområden där det är möjligt att underhålla/upprätthålla ett system gäller därutöver att: gasdetektor kopplad till automatiskt nedstängningssystem/varseblivningssystem och utrymningsplan ska finnas. För alla byggnader inom 50 meter ifrån led ska minst en utrymningsväg finnas som inte vetter mot leden. Balkonger, uteplatser, lekplatser etc. ska inte finnas på kortare avstånd än 50 meter ifrån leden. Placering av entréer bör ligga så långt ifrån leden som möjligt, gärna på motsatt sida. Utforma området nära leden på ett sätt som inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Om ovanstående skyddsåtgärder beaktas i planeringen av området bedöms ett gott grundskydd med avseende på olyckor med transporter av farligt gods uppnås. En fördjupad riskanalys med avseende på farligt gods kan ändå komma att krävas

36 RISKUTREDNING NOL NORRA av berörda myndigheter, om man önskar att minska avståndet till farligt godsleder jämfört med de som angivits för Nol, trots att ovanstående skyddsåtgärder beaktas (Ale Kommun, 2013).

RISKUTREDNING NOL NORRA 37 6 Referenser Ale Kommun (2009), Planprogram för Bostäder och hästgård, Starrkärr 1:3, 2009-12-16 Ale Kommun (2013), Riktlinjer för riskhantering intill transportleder för farligt gods, 2013-08-29 Boverket (1995), Bättre plats för arbete, December 1995 Boverket (2011), Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, 2011-10-04 FOA (1995), Risker i Västernorrlands län, metodstudie med exempel för samhällsplaneringen FOA-R-00153-4.5 IPS (2012), Handledning om riskkriterier, Intresseföreningen för Processäkerhet, 2012 Kanozi (2014), Småstaden NOL TAR SIG FRIHETER, 2014-10-23 Länsstyrelsen i Hallands Län (2011) Länsstyrelsen i Västra Götalands Län (2014), Anmälan enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) Perstorp Oxo i Nol, 2014-12-16 MSB (2015), Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering, Maj 2015 Norconsult (2011), Detaljplan för Nol 3:72 I Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning, 2011-03-02 Perstorp (2011), Grovanalys för Nol, 2011-11-17 och 2011-12-21. Senast uppdaterad 2012-05-11. SRV (1997), Värdering av risk, s.21-182/97, MSB (tidigare Räddningsverket)

38 RISKUTREDNING NOL NORRA WSP (2013), Riktlinjer för riskhantering Transport av farligt gods på väg och järnväg Ale Kommun, 2013-05-29

RISKUTREDNING NOL NORRA 39 Bilaga A Olyckor med farligt gods För att en farligt godsolycka skall ske krävs att ett fordon lastat med farligt gods är inblandat i en olycka, t.ex. en kollision eller urspårning. Vidare måste behållare på fordonet skadas så att läckage av ett farligt ämne sker. Ett utsläppt giftigt ämne sprids som vätska eller gas. Halten av det farliga ämnet avtar med avståndet till ämnet. För att en människa skall komma till skada måste dessa befinna sig inom det område där ämnet uppvisar en skadlig halt. För brand- och explosionsfarliga ämnen måste dessutom en antändningskälla finnas som kan starta en brand eller ett explosionsförlopp. Även här gäller att människor måste finnas inom riskområdet för att komma till skada. Riskområdets storlek beror på typ av ämnen och händelse som är dimensionerande. Detta beskrivs schematiskt i figur A.1. Figur A.1. Schematiskt händelseförlopp vid farligt godsolycka. Olycka med massexplosivt ämne (klass 1.1) Inom klass 1 (explosiva ämnen) är det främst klass 1.1 (massexplosiva ämnen) som kan orsaka skada för personer i samband med en olycka. Vid transport av massexplosiva ämnen finns risk för explosion som kan orsakas av spontan reaktion, yttre brand eller rörelseenergin som utvecklas vid stötar. På det sätt som massexplosiva ämnen och material förpackas minimeras emellertid risken för att explosion eller brand ska inträffa. Vid en eventuell olycka kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge svåra konsekvenser. Hur stora konsekvenserna blir beror på mängden transporterat ämne samt avståndet till människor. Hur stora skadorna blir på byggnader beror till stor del på byggnadskonstruktion och material. En explosion leder till höga tryck i närzonen, trycket minskar sedan med avståndet från explosionen. Människor tål tryck bättre än vad byggnader gör. Dödsfall som direkt följd av tryckvågen vid en fullastad vägtransport (16 ton) kan förväntas inträffa på avstånd upp till 75 meter ifrån olycksplatsen. För mindre transporter (50-

40 RISKUTREDNING NOL NORRA 1000 kg) kan dödsfall förväntas på upp till ca 25 meter ifrån olycksplatsen. Skador på lungor och trumhinnor (på grund av tryck) kan inträffa upp till 25 meter ifrån olycksplatsen för olycka motsvarande ca 200 kg. Dödsfall och skador kan inträffa i och med att byggnader rasar, eller från splitter och flygande material. Även nyare betongbyggnader med väl sammanhållen stomme kan raseras på ett avstånd av ett par hundra meter från explosionscentrum. Skador på människor inomhus är troliga, liksom dödsfall, både vid olyckor med små och stora transporter. Skador på grund av splitter och flygande material kan förekomma på ett område mellan några 10-tals meter upp till 1 km beroende på storleken på explosionen, var den inträffar och i vilken typ av område/bebyggelse som olyckan inträffar. Gränsen för dödliga skador går vid 180 kpa. I tabell A.2 sammanställs rimliga tryck för vad byggnader klarar av. Tabell A.3 redogör för olika trycks påverkan på människokroppen. Tabell A.2. Maximala infallande tryck för material och byggnader Material för byggnaden Träbyggnader och plåthallar Tegel- och äldre betonghus Nyare betonghus Maximalt tryck 10 kpa 20 kpa 40 kpa Tabell A.3. Skador på människan vid olika infallande tryck Skadenivå på människan Dödlig skada Lungskador Trumhinneruptur Tryck 180 kpa 180-69 kpa 69-21 kpa Olycka med kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Propan och butan är exempel på kondenserade brandfarliga gaser. En tankbilsolycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas som antänds kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion