Sveriges överenskommelser med främmande makter Utgiven av utrikesdepartementet Nr 11 Konvention med Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Köpenhamn den 11 oktober 1977 U ndertecknad av Sverige utan ratifikationsförbehåll den 11 oktober 1977. K onventionen trädde i kraft den 1 jan u ari 1978. R iksdagsbehandling: Prop. 1976/77: 128, L U 1976/77:30, R skr 1976/77: 348. 1-780456
Konvention mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om anerkendelse og fuldbyrdelse af afgorelser om privatretlige krav. A rtikel I A fgorelser og forlig om privatretlige krav, som er truffet eller indgået i en konv entionsstat, skal anerkendes og fuldbyrdes i en an den konventionsstat i overensstem m else med denne stats interne lovgivning. A rtikel 2 A fgorelser, som e r truffet i en stat, d er ikke er deltager i denne konvention, og rettet m od en person, d e r har bopari i D anm ark, Finland, Island, N orge eller Sverige, kan m od den pågseldendes protest ikke anerkendes eller fuldbyrdes i disse lande, såfrem t afgorelsen alene er begrundet og efter omstaendighederne udelukkende kan begrundes i en eller flere af folgende kom petencegrunde: a) tilstedevasrelsen på oprindelsesstatens territorium af gods, der tilh erer sagsogte, eller arrest företaget af sagsogeren i gods, som er tilstede der, m edm indre: påstanden ved rerer ejendom sretten til eller besiddelsen a f godset eller vedrorer Sopimus Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan kesken yksityisoikeudellista vaatimusta koskevien tuomioiden tunnustamisesta ja täytäntöönpanosta. 1 artikla Y ksityisoikeudellista vaatim usta koskeva tuom io tai muu ratkaisu, jo k a on annettu, tai sovinto, jo k a on tehty jo ssakin sopim usvaltiossa, tunnustetaan ja pannaan täytäntöön toisessa sopim usvaltiossa sielia voim assa olevan lain m ukaisesti. 2 artikla V altiossa, jo k a ei ole liittynyt tähän sopim ukseen, annettua tuom iota tai m uuta ratkaisua ei saa tunnustaa eikä panna täytäntöön Islannissa, N oijassa, R uotsissa, Suom essa tai T anskassa, jo s se, jo ta vastaan ratkaisuun vedotaan, vastustaa sitä ja 1 ratkaisun antaneen viranom aisen toim ivalta on perustunut ja olosuhteet huom ioon ottaen on voinut perustua yksinom aan yhteen tai useam paan seuraavista seikoista, nim ittäin a) siihen, että vastaajalla on om aisuutta siinä valtiossa, jo ssa ratkaisu on annettu, tai siihen, että tällaiseen om aisuuteen on kantajan pyynnöstä kohdistettu turvaam istoim enpide, jollei asia koske om aisuuden omistus-tai hallintaoikeutta tai 1 Enl. note från danska UM den 19 dec. 1977 insättes följande: hänellä on kotipaikka jossakin näistä valtioista ja Konvention mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. A rtikel I D om, annat avgörande och förlikning i fråga av privaträttslig beskaffenhet, som har m eddelats eller ingåtts i fördragsslutande stat, skall erkännas och verkställas i annan fördragsslutande stat i enlighet m ed lagen i den staten. A rtikel 2 Dom eller annat avgörande som har m eddelats i stat, vilken ej har tillträtt denna konvention, får, om den m ot vilken avgörandet göres gällande gör invändning härom, icke erkännas eller verkställas i D anm ark, Finland, Island, N orge eller Sverige, om vederbörande har hem vist i någon av d essa stater och den avgörande m yndighetens behörighet grundat sig och efter om ständigheterna har kunnat grunda sig u teslutande på ett eller flera av följande förhållanden, näm ligen a) att egendom som tillhör svaranden finns i den stat där avgörandet har m eddelats eller att säkerhetsåtgärd på begäran av käranden har vidtagits beträffande sådan egendom, om ej saken avser äganderätt eller besittningsrätt till egendom en eller an-
Samningur milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svi(ijööar um viöurkenningu og fullnaegju åkvaröana å kröfum borgararéttarlegs eölis. 1 grein A kvaröanir og såttir um kröfur borgararéttarlegs eölis, sem tek n ar eö a geröar eru i einu sam ningsriki, skal viöurkenna og fullnaegja i ööru sam ningsriki i samraemi viö t>au lög, sem i t>vi riki gilda. Konvensjon mellom Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige om anerkjennelse og fullbyrding av avgjorelser på privatrettens område. Artikkel 1 A vgjorelser og forlik om privatrettslige krav som er truffet eller inngått i en konvensjonsstat, skal anerkjennes og fullbyrdes i annen konvensjonsstat i sam svar med lovgivningen herom i denne stat. Konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. A rtikel I D om, annat avgörande och förlikning i fråga av privaträttslig beskaffenhet, som h ar m eddelats eller ingåtts i fördragsslutande stat, skall erkännas och verkställas i annan fördragsslutande stat i enlighet m ed lagen i den staten. 2 grein Å kvöröun, sem tekin er i riki, sem ekki er aöili aö J>essum sam ningr, og sem beinist aö aöila, sem busettr er f D anm örku, Finnlandi, fslandi, N oregi eöa Svfbjöö, m å ekki fullnaegja i neinu b essara rikja gegn mötmaelum hlutaöeigandi aöila, ef heim ild stjörn valds bess, sem åkvöröunina tok, byggist einvöröungu eöa hefur eftir atvikum aöeins getaö byggzt å einu eöa fleiri eftirtalinna atriöa: a) å tilvist eignar, sem tilheyrir v am araöila å landssvaeöi bess rikis, sem åkvöröunin v ar tekin i, eöa å bvi, aö eign vam araöila hafi veriö k y rrsett b är, nem a m ålssöknin snuist um: eignarrétt eöa vörzlur hinnar nefndu eignar eöa annan A rtikkel 2 A vgjorelse som er truffet i en ikke-konvensjonsstat og som er rettet m ot en part som har bopel i D anm ark, Finland, Island, N orge eller Sverige, kan ikke anerkjennes eller fullbyrdes i noén av disse land m ot vedkom m endes pro test, såfram t avgjorsm yndighetens kompetanse er og e tte r forholdene bäre kunne vaert grunnet på et eller flere av folgende forhold: a) tilstedevaerelsen av form uesgjenstand tilhorende saksokte på opphavsstatens territorium eller saksokerens arrest av form uesgjenstand d er, m ed m indre soksm ålet gjelder: eiendom srett til eller besittelse av form uesgjenstand A rtikel 2 Dom eller annat avgörande som har m eddelats i stat, vilken ej har tillträtt denna konvention, får, om den m ot vilken avgörandet göres gällande gör invändning härom, icke erkännas eller verkställas i D anm ark, F inland, Island, N orge eller Sverige, om vederbörande har hem vist i någon av d essa stater och den avgörande m yndighetens behörighet grundat sig och efter om ständigheterna har kunnat grunda sig uteslutande på ett eller flera av följande förhållanden, näm ligen a) att egendom som tillhör svaranden finns i den stat där avgörandet har m eddelats eller att säkerhetsåtgärd på begäran av käranden har vidtagits beträffande sådan egendom, om ej saken avser äganderätt eller besittningsrätt till egendom en eller anlt-780456
en anden tvist angående godset, elier sogsm ålet vedrorer en fordring, for hvilket godset er stillet som sikkerhed; b) sagsogerens statsborgerskab; c) sagsogerens dom icil, bopasl eller ophold inden for o prindelsesstatens territorium, m edm indre denne kompetence er anerkendt for visse kontraktsforhold på grund af sågens saerlige art; d) det forhold, at sagsogte drev erhvervsvirksom hed inden for oprindelsesstatens territorium, m edm indre sogsm ålet vedrorer denne erhvervsvirksom hed; e) forkyndelse a f staevningen for sagsogte inden for oprindelsesstatens territorium under hans midlertidige ophold der; 0 sagsogerens ensidige angivelse a f vaernetinget, saerligt i en faktura. Stk. 2. B estem m elsem e i stk. 1 gaelder kun afgorelser om krav, der er om fattet af den ensartede nordiske lovgivning om anerkendelse og fuldbyrdelse a f afgorelser om privatretlige krav. Bestem - m elserne berorer ikke forpligtelser i henhold til overenskom ster, som konventionsstaterne allerede har indgået. D et sam m e gaelder forpligtelser i henhold til overenskom ster, som konventionsstaterne har undertegnet ved denne konventions ikrafttraeden eller fremtidigt m åtte indgå på saerlige om råder. m uuta sanottua om aisuutta koskevaa riitaa taikka saatavaa, jo n k a vakuudeksi om aisuus on asetettu, b) kantajan kansalaisuuteen, c) kantajan domisiiliin (dom icile), kotipaikkaan tai oleskelupaikkaan valtiossa, jo ssa ratkaisu on annettu, jollei tätä toim ivaltaperustetta asian erityisen laadun perusteella hyväksytä erinäisten sopim ussuhteiden osalta, d) siihen, että vastaaja on harjoittanut liiketoim intaa siinä valtiossa, jo ssa ratkaisu on annettu, jollei riita liity tä llan toim intaan, e) siihen, että haaste on annettu vastaajalle tiedoksi hänen oleskellessaan tilapäisesti siinä valtiossa, jo ssa ratkaisu on annettu, tai f) siihen, että kantaja on yksipuolisesti nim ennyt oikeuspaikan, erityisesti millom täm ä on tehty laskussa. N äm ä m ääräykset koskevat ainoastaan ratkaisuja sellaisella oikeudenaloilla, jo tk a yksityisoikeudellista vaatim usta koskevien ratkaisujen tunnustam isesta ja täytäntöönpanosta annettu yhdenm ukainen pohjoism ainen lainsäädäntö käsittää. M ääräykset eivät m yöskään vaikuta velvoitteisiin, jo ita sopim usvaltioilla on voim assa olevien sopim usten m ukaan. Tällaiseen sopim ukseen rinnastetaan m yös sopim us, jo k a on allekirjoitettu täm än sopim uksen voim aan tullessa, tai m äärättyä alaa koskeva sopim us, jo k a tehdään täm än jälkeen. nan tvist rörande egendom en eller av ser fordran fö r vilken egendom en har ställts som säkerhet, b) kärandens m edborgarskap, c) kärandens dom icil, hem vist eller vistelseort i den stat d är avgörandet har m eddelats, om ej denna behörighetsgrund godtages för vissa avtalsförhållanden med hänsyn till sakens särskilda beskaffenhet, d) att svaranden har bedrivit affärsverksam het i den stat d är avgörandet har m eddelats, om ej tvisten hänför sig till denna verksam het, e) att delgivning av stäm ning med svaranden i den stat där avgörandet har m eddelats h ar skett u nder det att han tillfälligt uppehöll sig d är, eller 0 kärandens ensidiga angivande av forum, särskilt i en faktura. D essa regler gäller endast avgöranden på rättsom råden som om fattas av den ensartade nordiska lagstiftningen om erkännande och verkställighet av avgöranden på priv aträttens om råde. Reglerna berör ej heller åtaganden som de fördragsslutande staterna har gjort genom gällande överenskom m elser. Med sådan överenskom m else jäm ställes överenskom m else som har undertecknats vid denna konventions ikraftträdande eller som kan kom m a att ingås inom särskilda om råden.
ågreining um hana, eöa kröfu, sem eignin hefur veriö sett sem trygging fyrir; b) å rikisfangi söknaraöila; c) å bvi, aö söknaraöili eigi lögheim ili, busetu eöa dvöl i landi Jtvi, sem åkvöröunin v ar tekin i, nem a bessi heim ildargrundvöllur sé viöurkenndur um tilteknar sam - ningsaöstaeöur vegna sérstaks eölis m ålsins; d) å t>vi, aö varnaraöili hefur stundaö atvinnurekstur i t>vf landi, sem åkvöröunin v ar tekin i, nem a m ålssöknin sé vegna atvinnurekstrarins; e) å t>vi, aö stefnubirting hafi fariö fram i landi Jjv i', sem åkvöröunin var tekin i, meöan hann haföi dvöl bär um stundarsakir; f) å einhliöa yfirlysingu söknaraöila um varnarbing, sérstaklega i vörureikningi. R eglur b essar gilda einungis um åkvaröanir å réttarsviöum, sem hin sam kynja norraena löggjöf um viöurkenningu og fullnustu åkvar- Öana å kröfum borgararéttarlegs eölis tek u r til. R eglurnar raska ekki skuldbindingum, sem å sam ningsrikjunum hvila, samkvaemt sam ningum, sem i gildi eru. Hiö sam a gildir um sam ninga, sem hafa veriö undirritaöir viö gildistöku bessa sam n- ings, eöa siöari sam ninga, å sérstökum sviöum. som nevnt eller gjelder en annen tvist om denne, eller et krav som form uesgjenstanden e r stilt som sikkerhet for; b) saksokerens statsborgerskap; c) saksokerens dom isil, bopel eller opphold i opph av sstaten, m ed m indre denne kom petansegrunn godtas i visse kontraktshove på grunn av forholdets Scerlige art; d) d et forhold at saksokte har drevet ervervsvirksom - het i opphavsstaten, med m indre saksm ålet ved rarer denne ervervsvirksom heten; e) forkynning av stevningen for saksakte i o p p havsstaten u nder hans m idlertidige opphold der; f) saksakerens ensidige angivelse av vernetinget, saerlig i en faktura. Reglene her gjelder bäre avgjerelser på rettso m råd er som om fattes av den ensartete nordiske lovgivning om anerkjennelse og fullbyrding av avgjarelser på privatrettens om råde. De griper ikke inn i plikter som konvensjonsstatene har e tte r gjeldende overenskom ster. Det sam m e gjelder for o verenskom ster som er undertegnet ved denne konvensjons ikrafttredelse og for fram tidige overenskom ster på saerlige om råder. nan tvist rörande egendom en eller avser fordran för vilken egendom en har ställts som säkerhet, b) kärandens m edborgarskap, c) kärandens dom icil, hem vist eller vistelseort i den stat där avgörandet har m eddelats, om ej denna behörighetsgrund godtages för vissa avtalsförhållanden med hänsyn till sakens särskilda beskaffenhet, d) att svaranden har bedrivit affärsverksam het i den stat d är avgörandet har m eddelats, om ej tvisten hänför sig till denna verksam het, e) att delgivning av stäm ning med svaranden i den stat där avgörandet har m eddelats har skett under det att han tillfälligt uppehöll sig d är, f) kärandens ensidiga angivande av forum, särskilt i en faktura. D essa regler gäller endast avgöranden på rättsom råden som om fattas av den ensartade nordiska lagstiftningen om erkännande och verkställighet av avgöranden på privaträttens om råde. R eglerna berör ej heller åtaganden som de fördragsslutande statern a har gjort genom gällande överenskom m elser. Med sådan överenskom m else jäm ställes överenskom m else som har undertecknats vid denna konventions ikraftträdande eller som kan kom m a att ingås inom särskilda om råden.
A rtikel 3 K onventionen traeder i forholdet mellem de stater, der har tiltrådt den, i stedet for konventionen a f 16. m årts 1932 mellem D anm ark, Finland, Island, N orge og Sverige om anerkendelse og fuldbyrdelse af dom m e. K onventionen gaelder dog fortsat for så vidt angår afgorelser, som er truffet, og forlig, som er indgået, för denne konvention traeder i kraft. A rtikel 4 De kontraherende stater kan tiltraede denne konvention ved at a) undertegne uden forbehold for ratifikation eller b) undertegne med forbehold for ratifikation sam m en med efterfolgende ratifikation. R atifikationsdokum enterne skal deponeres i det danske udenrigsm inisterium. K onventionen traeder i kraft den förste dag i den m åned, der folger 2 m åneder efter, at konventionen er tiltrådt af 3 af de kontraherende stater. F o r så vidt angår en kontraherende stat, som tiltraeder konventionen på et senere tidspunkt, traeder den i kraft 2 m åneder efter, at staten har tiltrådt konventionen. E nhver af staterne kan i forhold til enhver a f de andre stater opsige konventionen med 6 m åneders varsel. 3 artikla Tärna sopim us korvaa siihen liittyneiden valtioiden osalta Suom en, T anskan, Islannin, N orjan ja R uotsin välisen 16 päivänä maaliskuuta 1932 tuom ioiden tunnustam isesta ja täytäntöönpanosta tehdyn sopim uksen. Viim eksi m ainittua sopim usta on kuitenkin edelleen sovellettava ratkaisuun, jo k a on annettu, tai sovintoon, jo k a on tehty, ennen täm än sopim uksen voim aan tuloa. 4 artikla Sopim usvaltiot voivat liitty ä tähän sopim ukseen a) allekirjoittam alla sen tekem ättä ratifiointia koskevaa ehtoa tai b) allekirjoittam alla sen ratifiointia koskevin ehdoin sekä sen jälkeen ratifioim alla sen. R atifioim isasiakirjat on talletettava T anskan ulkoasiainm inisteriöön. Sopim us tulee voim aan sen kuukauden ensim m äisenä päivänä, jo k a lähinnä seuraa kahden kuukauden kuluttua sen jälk een, kun kolm e sopim usvaltiota on liittynyt siihen. M yöhem m in liittyneen valtion osalta sopim us tulee voim aan kaksi kuukautta sen jälkeen, kun täm ä valtio on liittynyt sopim ukseen. Jokainen valtio voi irtisanoa sopim uksen päättymään kuuden kuukauden kuluttua kunkin m uun valtion osalta. A rtikel 3 D enna konvention ersätte r i förhållandet m ellan de stater, som har tillträtt den, konventionen den 16 m ars 1932 m ellan Finland, D anm ark, Island, N orge och Sverige om erkännande och verkställighet av dom ar. Sistnäm nda konvention äger dock fortfarande tilläm pning på avgörande, som har m eddelats eller förlikning som har ingåtts innan denna konvention har trätt i kraft. A rtikel 4 De fördragsslutande staterna kan tillträda denna konvention genom a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation eller b) undertecknande med förbehåll för ratifikation i förening m ed efterföljande ratifikation. R atifikationshandlingarna skall deponeras i d et danska utrikesm inisteriet. K onventionen träd er i kraft den första dagen i den m ånad som infaller två m å nader närm ast efter det att den har tillträtts av tre av de fördragsslutande staterna. F ör fördragsslutande stat som tillträder konventionen vid senare tidpunkt träder den i kraft två m ånader efter det att denna stat har tillträtt konventionen. E nvar av statern a kan i förhållande till en v ar av de övriga uppsäga konventionen till upphörande med sex m ånaders varsel.
3 grein I>essi sam ningur kem ur \ staö sam nings milli sam - ningsrikjanna frå 16. m arz 1932 milli Islands, D anm erkur, Finnlands, N oregs og Svi' )jööar um viöurkenningu döm a og fullnaegju jieirra. Så sam ningur gildir J)ö åfram um åkvaröanir eö a såttir, sem tek n ar eöda geröar hafa veriö åöur en fiessi sam ningur öölast gildi. 4 grein Sam ningsrikin geta gerzt aöilar aö J)essum samningi m eö J>vi aö a) undirrita hann ån fyrirvara um fullgildingu, eöa b) undirrita hann m eö fyrivara um fullgildingu åsam t slöari fullgildingu. Fullgildingarskjölunum skal kom iö til varöveizlu i d anska utanrfkisråöuneytinu. Sam kom ulagiö gengur i gildi fyrsta dag naesta m å naöar, eftir aö liönir eru tveir m ånuöir frå J>vf aö t>rju sam - ningsriki undirrituöu sam ninginn. G agnvart sam ningsrlki, er siöar undirritar sam ninginn, gengur hann i gildi tveim m ånuöum eftir aö hlutaöeigandi riki undirritaöi hann. S érhvert sam ningsrikjanna getur sagt sam ningnum upp gagnvart sérhverju hinna rikja n n a m eö sex m ånaöa fyrirvara. A rtikkel 3 I forholdet m ellem de stater som h ar tiltro d t konvensjonen, tre r den istedenfor konvensjon 16. m ars 1932 m ellom N orge, D anm ark, Finland, Island og Sverige om anerkjennelse og fullbyrding av dom m er. Sistnevnte konvensjon gjelder likevel fo rtsatt for avgjorelser som er truffet og forlik som er inngått for denne konvensjon tre r i kraft. A rtikkel 4 De kontraherende stater kan slutte seg til denne konvensjon ved a) undertegning uten forbehold om ratifikasjon, eller b) undertegning m ed forbehold om ratifikasjon sam - m en m ed etterfolgende ratifikasjon. R atifikasjonsdokum entene skal deponeres i det danske utenriksm inisterium. K onvensjonen trer i kraft den förste dag i den m åned som begynner to m åneder ette r at tre kontraherende stater har sluttet seg til konvensjonen. F or en kontraherende stat som slu tter seg til konvensjonen senere, tre r den i kraft to m åneder etter at denne stat har sluttet seg til konvensjonen. E n h v er av statene kan i forhold til enhver av de andre staten e oppsi konvensjonen m ed 6 m åneders varsel. A rtikel 3 D enna konvention ersätte r i förhållande till de stater, som har tillträtt den, konventionen den 16 m ars 19321 m ellan Sverige, D anm ark, F inland, Island och N orge om erkännande och v erkställighet av dom ar. Ä ldre bestäm m elser äger dock fortfarande tilläm pning på avgörande som har m eddelats eller förlikning som har ingåtts innan den nya konventionen träder i kraft. A rtikel 4 De fördragsslutande statern a kan tillträda denna konvention genom a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation eller b) undertecknande med förbehåll för ratifikation i förening med efterföljande ratifikation. R atifikationshandlingarna skall deponeras i d et danska utrikesm inisteriet. K onventionen träd er i kraft den fö rsta dagen i den m ånad som infaller två m å n ader närm ast efter det att den har tillträtts av tre av de fördragsslutande staterna. F ö r fördragsslutande stat som tillträder konventionen vid senare tidpunkt träd er den i kraft tv å m ånader efter d et att denna stat har tillträtt konventionen. E n v ar av statern a kan i förhållande till en v ar av de övriga uppsäga konventionen till upphörande med sex m ånaders varsel. SÖ 1933:6.
Til b ekräftelse heraf har de respektive befuldmaegtigede undertegnet naervaerende konvention. Udfaerdiget i K öbenhavn i et eksem plar på hvert a f folgende sprog: dansk, finsk, isländsk, norsk og svensk og for det svenske sprogs vedkom m ende i 2 tek ster, en for Finland og en for Sverige, den 11. o ktober 1977. T äm an vakuudeksi ovat valtuutetut allekirjoittaneet täm än sopim uksen. Tehty K ööpenham inassa 11 päivänä lokakuuta 1977 yhtenä suom en-, islannin-, norjan-, ruotsin- ja tanskankielisenä kappaleena, jo ssa on kaksi ruotsinkielistä tekstiä, toinen Suom ea ja toinen R uotsia varten. Till bekräftelse härav har undertecknade befullm äktigade om bud undertecknat denna konvention. Som skedde i K öpenham n den 11 oktober 1977 i ett exem plar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, och såvitt angår svenska språket i tv å tex ter, en för Finland och en för Sverige. Lise 0stergaard Erik Brehmer
Til staöfestingar hessli hafa undirritaöir, sem hafa fullt um boö, undirritaö pennan sam ning. U ndirritaö \ K aupm annahöfn hinn 11. oktober 1977 i einu eintaki å hverju tungumåli: islenzku, dönsku, finnsku, norsku og saensku, og aö Jrvl er saensku varöar m eö tveim ur textum, annan fyrir Finnland og hinn fyrir Svijrjöö. Til bekreftelse herav har de undertegnede som h ar behörig fullm akt undertegnet denne kon vensjon. U ndertegnet i K öbenhavn den 11. oktober 1977 i e tt eksem plar på hvert av folgende språk: norsk, dansk, finsk, isländsk og svensk, fo r så vidt angår svensk i to tekster; én for Finland og én for Sverige. Till bekräftelse härav har undertecknade befullm äktigade om bud undertecknat denna konvention. Som skedde i K öpenham n den 11 okto b er 1977 i ett ex em plar på svenska, danska, finska, isländska och norska språken, och såvitt angår svenska språket i två tex ter, en för Sverige och en för F inland. Agnar Kl. Jonsson med forbehold om ratifikasjon Paul Köht Erik Tennander Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979 9