Sveriges överenskommelser med främmande makter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges överenskommelser med främmande makter"

Transkript

1 Sveriges överenskommelser med främmande makter SÖ 1977:9 Nr 9 Avtal jämte protokoll samt tilläggsavtal med Finland om undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Helsingfors den 27 juni 1973 och Stockholm den 9 november 1976 R egeringen beslöt den 14 decem ber 1973 att ratificera avtalet och den 17 februari 1977 att ratificera tilläggsavtalet. G enom noteväxling i H elsingfors den 11 m ars och den 12 augusti 1977 h ar bägge avtalen ratificerats. De trädde i kraft den 11 septem ber 1977.

2 Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Suomen Tasavallan hallituksen välinen sopimus tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinker- taisen verotuksen välttämiseksi K onungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering har, föranledda av önskan att ingå ett nytt avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande sk atter på inkom st och förm ögenhet, överenskom m it om följande: R uotsin K uningaskunnan hallitus ja Suo- men T asavallan hallitus ovat, haluten tehdä uuden sopim uksen tulo- ja om aisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttäm iseksi, sopineet seuraavasta: A rtikel 1 Personer som om fattas av avtalet D etta avtal tilläm pas på personer, som har hem vist i en avtalsslutande stat eller i båda staterna. 1 artikla Sopim uksessa tarkoitetut henkilöt T ätä sopim usta sovelletaan jom m assakum - m assa tai kum m assakin sopim usvaltiossa asuviin henkilöihin. A rtikel 2 S ka tter som om fa tta s av avtalet 1. D etta avtal tilläm pas på sk atter på inkom st och förm ögenhet, som uttages av envar av de avtalsslutande statern a, dess kom m uner eller andra offentligrättsliga juridiska personer, oberoende av sättet på vilket skatterna uttages. 2. M ed sk atter på inkom st och förm ögenhet förstås alla sk atter, som utgår på inkom st eller förm ögenhet i dess helhet eller på delar av inkom st eller förm ögenhet, däri inbegripna sk atter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom sam t sk atter på värdestegring. 3. De för närvarande utgående sk atter på vilka avtalet tilläm pas är: 2 artikla Sopim uksessa tarkoitetut verot 1. T ätä sopim usta sovelletaan sopim usval- tiolle, sen kunnalle tai m uulle julkisoikeudel- liselle oikeushenkilölle tulon ja om aisuuden perusteella suoritettaviin veroihin niiden kanto tav asta riippum atta. 2. Tulon ja om aisuuden perusteella suoritettavina veroina pidetään kaikkia tulon tai om aisuuden kokonaism äärän taikka tulon tai om aisuuden ösan perusteella suoritettavia veroja, niihin luettuina irtaim en tai kiinteän om aisuuden luovutuksesta saadun voiton sam oin kuin arvonnousun perusteella suoritettavat verot. 3. V erot, joihin tätä sopim usta sovelletaan, ovat tällä hetkellä: a) B eträffande Finland: 1) inkom st- och förm ögenhetsskatten; 2) kom m unalskatten; 3) kyrkoskatten; 4) skogsvård savgiften; sam t a) Suom essa: 1) tu lo -ja om aisuusvero; 2) kunnallisvero; 3) kirkollisvero; 4) m etsänhoitom aksu; sekä

3 5) sjöm ansskatten; (i det följande benäm nda finsk sk a tt ). b) B eträffande Sverige: 1) den statliga inkom stskatten, däri inbegripna sjöm ansskatten och kupongskatten; 2) bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar; 3) ersättningsskatten; 4) utskiftningsskatten; 5) skogsvårdsavgiften; 6) den kom m unala inkom stskatten; sam t 7) den statliga förm ögenhetsskatten; (i det följande benäm nda "sv e n sk sk a tt ). 4. D etta avtal tilläm pas likaledes på skatter av sam m a eller i huvudsak likartat slag, vilka efter u n d ertecknandet av avtalet uttages u t över eller i stället för de för närvarande utgående sk attern a. De behöriga m yndigheterna i de avtalsslutande staterna skall m eddela v arandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. 5. A vtalet tilläm pas icke beträffande någondera avtalsslutande staten på särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på arvs- och gåvoskatter. 5) m erim iesvero; (jäljem pänä Suom en v ero ). b) R uotsissa; 1) valtion tulovero, siihen luettuina m erim iesvero ja kuponkivero; 2) eräistä julkisista esityksistä suoritettava suostuntam aksu; 3) korvausvero; 4) jak o v ero ; 5) m etsänhoitom aksu; 6) kunnan tulovero; sekä 7) valtion om aisuusvero; (jäljem pänä R uotsin v ero "). 4. T ätä sopim usta sovelletaan sam oin kaikkiin sam anlaisiin tai olennaisesti sam an- luonteisiin sopim uksen allekirjoittam isen jälkeen nykyisten lisäksi tai tilalle tuleviin veroihin. Sopim usvaltioiden asianom aisten viranom aisten on ilm oitettava toisilleen kaikista olennaisista verolainsäädäntöönsä tehdyistä m uutoksista. 5. Sopim usta ei kum m assakaan sopim us- valtiossa sovelleta erityiseen arpajaisissa ja vedonlyönnissä saadun voiton verottam iseen eikä p e rin tö -ja lahjaveroihin. A rtikel 3 A llm änna definitioner I. Om icke sam m anhanget föranleder an nat, har i d etta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse: a)2 " F in la n d åsyftar R epubliken Finland, och inbegriper varje utanför Finlands territo rialvatten beläget om råde, inom vilket Finland enligt finsk lag och i överensstäm m else med folkrättens allm änna regler äger utöva sina rättig h eter till havsbottnen, dess u nderlag sam t d essas naturtillgångar; beträffande den finska kom m unalskatten inbegriper u t trycket icke landskapet Å land;3 3 artikla Yleiset m ääritelm ät 1. T ässä sopim uksessa, jollei asiayhtey- destä m u u tajo h d u : af sanonnalla Suom i tarkoitetaan Suom en T asavaltaa, siihen luettuina Suom en aluevesien ulkopuolella olevat alueet, joilla Suom i lainsäädäntönsä m ukaan ja kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen m ukaisesti saa k äy ttää oikeuksiaan m eren pohjaan, sen sisustaan sekä näiden luonnonvaroihin; S uomen kunnallisveron osalta sanonta ei käsitä A hvenanm aan m aakuntaa;3 2A rt. 3 p unkt I a h ar erhållit d en n a lydelse genom tilläggsavtalet den 9 novem b er Jfr not 5. It

4 b) S verige åsyftar K onungariket Sverige, och inbegriper varje utanför Sveriges territorialvatten beläget om råde, inom vilket Sverige enligt svensk lag och i överensstäm melse med folkrättens allm änna regler äger utöva sina rättig h eter med avseende på naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag: c) p erso n inbegriper fysisk person, bolag och varje annan sam m anslutning; d) bolag åsyftar vaije juridisk person och varje annan enhet, som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person; e) företag i en avtalsslutande s ta t och företag i den andra avtalsslutande staten åsy ftar företag, som bedrives av person med hem vist i en avtalsslutande stat, respektive företag, som bedrives av person m ed hem vist i den andra avtalsslutande staten; f) "beh ö rig m yndighet åsyftar:' 1) i Finland: finansm inisteriet eller skattesty reisen; 2) i Sverige: finansm inistern eller den m yndighet åt vilken uppdrages att handha frågor rörapde detta avtal; g) m edborgare åsyftar varje fysisk person som är m edborgare i en avtalsslutande stat och varje juridisk person eller annan sam m anslutning som tillkom m it enligt gällande lag i en avtalsslutande stat; h) internationell trafik inbegriper vaije resa utförd av fartyg eller luftfartyg som användes av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat med undantag för resa som företages uteslutande m ellan platser i den an d ra avtalsslutande staten. 2. Då en avtalsslutande stat tilläm par bestäm m elserna i d etta avtal skall, såvida icke sam m anhanget föranleder annat, varje däri förekom m ande uttryck, vars innebörd icke angivits särskilt, anses ha den betydelse, som b) sanonnalla "R u o ts i tarkoitetaan R uotsin K uningaskuntaa, siihen luettuina R uotsin aluevesien ulkopuolella olevat alueet, jo d la Ruotsi lainsäädäntönsä m ukaan ja kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen m ukaisesti saa käyttää oikeuksiaan m eren pohjan tai sen sisustan luonnonvaroihin; c) sanonta henkilö käsittää luonnollisen henkilön, yhtiön ja m uun yhteenliittym än; d) sanonnalla y h tiö tarkoitetaan oikeushenkilöä ja yksikköä, jo ta verotuksellisesti käsitellään oikeushenkilönä; e) sanonnoilla "sopim usvaltiossa oleva y ritys ja toisessa sopim usvaltiossa oleva y rity s tarkoitetaan vastaavasti sopim usvaltiossa asuvan henkilön ja toisessa sopim usvaltiossa asuvan henkilön haijoittam aa yritystä; f) sanonnalla asianom ainen viranom ai- nen tarkoitetaan: 1) Suom essa: valtiovarainm inisteriötä tai verohallitusta; 2) R uotsissa: valtiovarainm inisteriä tai sitä viranom aista, jolle annetaan tehtäväksi hoitaa tätä sopim usta koskevia kysym yksiä; g) sanonnalla "k an salain en tarkoitetaan luonnollista henkilöä, jo lia on sopim usvaltion kansalaisuus, ja oikeushenkilöä tai m uuta yhteenliittym ää, jo k a on syntynyt sopim usvaltion voim assa olevan lainsäädännön m u kaan; h) sanonnalla kansainvälinen liikenne tarkoitetaan yrityksen, jo n k a tosiasiallinen liikkeen jo h to on sopim usvaltiossa, käyttämällä aluksella tai ilm a-aluksella tehtyä matkaa, lukuun ottam atta m atkaa, jo k a tehdään yksinom aan toisessa sopim usvaltiossa ole- vien paikkojen välillä. 2. Sopim uksen m ääräyksiä sopim usvaltiossa sovellettaessa on jokaisella sanonnalla, jo ta ei ole nim enom aan m ääritelty ja jonka osalta asiayhteydestä ei m uuta jo h d u, se mer- kitys. jo k a sillä on täm än sopim usvaltion so-

5 uttrycket h ar enligt den statens lagstiftning rörande sådana sk atter, som om fattas av avtalet. 1 p erson, som ej är fysisk person, har hempim uksessa tarkoitettuja veroja koskevan lainsäädännön m ukaan. A rtikel 4 S katterättsligt hem vist 1. I d etta avtal förstås m ed u ttry ck et p erson m ed hem vist i en avtalsslutande s ta t varje person, som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig d är på grund av hem vist, bosättning, plats för företagsledning eller vaije annan liknande om ständighet. 2. Då pä grund av bestäm m elserna i punkt 1 fysisk person har hem vist i båda avtalsslutande statern a, fastställes hans hem vist enligt följande regler: a) H an an ses ha hem vist i den avtalsslutande stat d ä r han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda avtalsslutande staterna, anses han ha hem vist i den stat, m ed vilken hans personliga och ekonom iska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena). b) Om det icke kan avgöras i vilken avtalsslutande stat centrum för hans levnadsintressen är beläget eller om han icke i någondera avtalsslutande staten har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hem vist i den stat, där han stadigvarande vistas. c) Om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande statern a eller om han icke vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hem vist i den avtalsslutande stat d ä r han är m edborgare. d) O m han är m edborgare i båda avtalsslutande statern a eller om han icke är m edborgare i någon av dem, avgör de behöriga m yndigh eterna i de avtalsslutande statern a frågan genom öm sesidig överenskom m else. 4 artikla Verotuksellinen kotipaikka 1. T ässä sopim uksessa sanonnalla sopi- m usvaltiossa asuva henkilö tarkoitetaan henkilöä, jo k a täm än valdon lainsäädännön m ukaan on sielia verovelvollinen kotipaikan, asum isen, liikkeen jo h to p aik an tai m uun sellaisen perusteen nojalla. 2. M illoin luonnollinen henkilö 1 kohdan m ääräysten m ukaan on kum m assakin sopim usvaltiossa asuva, hänen asuinpaikkansa v ahvistetaan seuraavien sääntöjen m ukaan: a) H änen katsotaan asuvan siinä sopim usvaltiossa, jo ssa hänellä on käytettävänään vakinainen asunto. Jos hänellä on k äy tettäv ä nään vakinainen asunto m olem m issa sopim usvaltioissa, katsotaan hänen asuvan siinä sopim usvaltiossa, jo h o n hänellä on kiinteim - m ät henkilökohtaiset ja taloudelliset siteet (elinetujen keskus). b) M illoin ei voida ratkaista, kum m assa sopim usvaltiossa hänen elinetujensa keskus on, tai milloin hänellä ei ole vakinaista asun- toa k äytettävänään kum m assakaan sopim usvaltiossa, katsotaan hänen asuvan siinä sopim usvaltiossa, jo ssa hän pysyväisesti oleskelee. c) M illoin hän oleskelee pysyväisesti m o lem m issa sopim usvaltioissa tai ei pysyväisesti oleskele kum m assakaan niistä, katsotaan hänen asuvan siinä sopim usvaltiossa, jo n k a kansalainen hän on. d) Milloin hän on m olem pien sopim usval- tioiden kansalainen tai ei ole kum m ankaan valtion kansalainen, on sopim usvaltioiden asianom aisten viranom aisten ratk aistav a asia keskinäisin sopim uksin. 3. Då på grund av bestäm m elserna i punkt 3. M illoin muu kuin luonnollinen henkilö on 1 kohdan m ääräysten m ukaan m olem m is-

6 vist i båda avtalsslutande statern a, anses p ersonen i fråga ha hem vist i den avtalsslutande stat d ä r den h ar sin verkliga ledning. 4. O skiftat dödsbo anses ha hem vist i den avtalsslutande stat d är den avlidne enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel anses ha haft hem vist vid dödsfallet. sa sopim usvaltioissa asuva, katsotaan kysy- m yksessä olevan henkilön asuvan siinä sopi- m usvaltiossa, jo ssa sen tosiasiallinen liikkeen jo h to on. 4. Jakam attom an kuolinpesän katsotaan asuvan siinä sopim usvaltiossa, jo ssa vainajan katsotaan täm än artiklan 1 ja 2 kohdan mukaan asuneen kuolinhetkellään. A rtikel 5 F ast driftställe 1. M ed u ttry ck et fast d riftställe förstås i d etta avtal en stadigvarande plats fö r affärsverksam het, d är företagets verksam het helt eller delvis utövas. 2. U ttry ck et fast driftställe innefattar särskilt: a) plats för företagsledning: b) filial; c) kontor; d) fabrik; e) verkstad; f) gruva, stenbrott eller annan plats för nyttjande av naturtillgångar; g) plats fö r byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete, som varar över tolv m å nader. 3. U ttrycket fast driftställe innefattar icke: a) användning av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, utställning eller u t läm nande av företaget tillhöriga varor; b) innehav av ett företaget tillhörigt varulager, av sett uteslutande för lagring, utställning eller utläm nande; c) innehav av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom ett annat företags försorg; d) innehav av stadigvarande plats för affärsverksam het, avsedd uteslutande för inköp av v aror eller införskaffande av upplysningar för företagets räkning; e) innehav av stadigvarande plats för affärsverksam het, avsedd uteslutande för att om besöija reklam, m eddela upplysningar, 5 artikla K iinteä toim ipaikka 1. T ässä sopim uksessa sanonnalla kiinteä toim ipaikka tarkoitetaan kiinteää liikepaikkaa, jo ssa yrityksen liiketoim intaa kokonaan tai osaksi harjoitetaan. 2. S anonta kiinteä toim ipaikka käsittää erityisesti: a) liikkeen johtopaikan; b) sivuliikkeen; c) toim iston; d) tuotantolaitoksen; e) työpajan; fj kaivoksen, louhoksen tai m uun luon- nonvarojen irroittam ispaikan; g) yli kahdentoista kuukauden ajan kestävän rakennus- tai asennustyön suorituspaikan. 3. S anonta "k iin teä toim ipaikka ei käsitä: a) tilojen käyttäm istä ainoastaan yritykselle kuuluvien tavaroiden varastoim iseen, näytteillä pitäm iseen tai luovuttam iseen; b) yritykselle kuuluvan tavaravaraston pi- täm istä ainoastaan varastoim ista, näytteillä pitäm istä tai luovuttam ista varten; c) yritykselle kuuluvien, m utta ainoastaan toisen yrityksen m uokattaviksi tai jalostetta- viksi tarkoitettujen tavaroiden varastoim ista; d) kiinteän liikepaikan pitäm istä ainoastaan tavaroiden ostam ista tai tietojen kerääm istä varten yritykselle; e) kiinteän liikepaikan pitäm istä ainoastaan m ainontaa, tietojen antam ista, tieteellis- tä tutkim usta tai m uuta sellaista toim intaa

7 bedriva vetenskaplig forskning eller utöva annan liknande verksam het, som är av förberedande eller biträdande art för företaget. 4. Person som är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den an d ra avtalsslutande staten - härunder inbegripes icke sådan oberoende representant som avses i punkt 5 - behandlas såsom ett fast driftställe i den förstnäm nda staten, om han innehar och i denna förstnäm nda stat regelm ässigt använder en fullm akt att sluta avtal i företagets nam n sam t verksam heten icke begränsas till inköp av varor för företagets räkning. 5. F öretag i en avtalsslutande stat anses icke ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget utövar affärsverksam het i denna andra stat genom förm edling av m äklare, kom m issionär eller annan oberoende rep resen tan t, om d essa perso n er därvid utövar sin sedvanliga affärsverksam het. 6. Den om ständigheten att ett bolag med hem vist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag m ed hem vist i den an d ra avtalsslutande staten eller av ett bolag som u tö v ar affärsverksam het i denna andra stat (antingen genom ett fast driftställe eller annorledes) m edför icke i och för sig att någotdera bolaget betraktas såsom ett fast driftställe för det andra bolaget. b) U ttrycket "fastig h et inbegriper dock alltid tillbehör till fastighet, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigvarten, jo k a on yrityksen m uuhun toim intaan nähden luonteeltaan valm istelevaa tai avustavaa. 4. H enkilön, jo k a olem atta 5 kohdassa tarkoitettu itsenäinen edustaja toimii sopim usvaltiossa toisessa sopim usvaltiossa olevan yrityksen puolesta, katsotaan m uodostavan kiinteän toim ipaikan ensiksi m ainitussa val- tiossa. mikali hänellä on valtuus tehdä sopim uksia yrityksen nim issä ja hän sitä tässä en siksi m ainitussa valtiossa tavanom aisesti käyttää. paitsi milloin hänen toim intansa rajoittuu tavaroiden ostam iseen yrityksen puolesta. 5. Sopim usvaltiossa öjevalla yrityksellä ei k atsota olevan kiiriteää toim ipaikkaa toisessa sopim usvaltiossa pelkästään sen vuoksi. että se harjoittaa liiketoim intaa siinä valtiossa välittäjän, yleisen kaupinta-agentin tai muun it- senäisen edustajan välityksellä, milloin näm ä henkilöt toim ivat säännönm ukaisen liiketoim intansa rajoissa. 6. Se seikka. että sopim usvaltiossa asuvalla yhtiöllä on m äärääm isvalta yhtiössä - tai siinä on m äärääm isvalta yhtiöllä - jo k a on toisessa sopim usvaltiossa asuva taikka joka siellä harjoittaa liiketoim intaa (joko kiinteästä toim ipaikasta tai m uuten), ei itsestään tee kum paakaan yhtiötä toisen kiinteäksi toimipaikaksi. A rtikel 6 Inkom st av fa stig h et 1. Inkom st av fastighet får beskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen. 2. a) U ttrycket "fa stig h e t" har om icke bestäm m elserna i punkt b föranleder annat - den betydelse som uttrycket har enligt sk attelagstiftningen i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen. 6 artikla K iinteistösta saatu talo 1. K iinteistöstä saadusta tulosta voidaan verottaa siinä sopim usvaltiossa, jo ssa kiin- teistö on. 2. a) S anonta "k iin te istö " m ääräytyy, mikäli b kohdan m ääräyksistä ei m uuta johdu, sen sopim usvaltion verolainsäädännön mu- kaan, jo ssa kiinteistö on. b) Sanonta "k iin te istö " k äsittää kuitenkin aina kiinteistön tarpeiston, m aa- ja m etsätaloudessa käytetyn elävän ja elottom an irtai- 2 t

8 heter på vilka föreskrifterna i allm än lag angående fastigheter är tilläm pliga, nyttjanderätt till fastighet sam t rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, källa eller annan naturtillgång. 3. Inkom st av upplåtelse av rätt att nyttja bolag tillhörig fastighet, vilken rätt grundar sig på aktie eller annan liknande andel i bolaget, får b eskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen. 4. B estäm m elserna i punkt I tilläm pas på inkom st, som uppbäres genom om edelbart brukande, genom uthyrning av fastighet eller genom varje annan användning av fastighet. 5. B estäm m elserna i punkterna I och 4 tillläm pas även pä inkom st av fastighet som tillhör företag och på inkom st av fastighet som användes vid utövande av fritt yrke. m iston, oikeudet, joihin sovelletaan yleisen lain kiinteistöjä koskevia säännöksiä, kiinte- istön käyttöoikeuden sam oin kuin oikeudet kaivosten. lähteiden ja m uiden luonnonvaro- jen hyväksikäytöstä tai oikeudesta niiden hyväksikäyttöön saataviin m äärältään m uuttuviin tai kiinteisiin korvauksiin. 3. T ulosta, jo k a saadaan osakkeeseen tai m uuhun sellaiseen yhtiöosuuteen perustuvan, yhtiön om istam aan kiinteistöön kohdistuvan, käyttöoikeuden luovuttam isesta, voidaan verottaa siinä sopim usvaltiossa, jo ssa kiinteistö on. 4. T äm än artiklan 1 kohdan m ääräyksiä sovelletaan sekä kiinteistön välittöm ästä käy- tö stä että sen vuokralle antam isesta sam oin kuin kaikesta m uusta käytöstä saatuun tuloon. 5. T äm än artiklan 1 ja 4 kohdan m ääräyksiä sovelletaan m yös yrityksen om istam asta kiinteistöstä saatuun tuloon sam oin kuin va- paan am m atin harjoittam isessa käytetystä kiinteistöstä saatuun tuloon. Artikel 7 Inkom st av rörelse 1. Inkom st av rörelse, som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat. beskattas en-, d ast i denna stat. såvida icke företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från ett d är beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkom st beskattas i denna andra stat, men endast den del d ärav, som är hän- förlig till det fasta driftstället. 2. Om företag i en avtalsslutande stat bed riv er rörelse i den andra avtalsslutande staten från ett d ä r beläget fast driftställe, hänföres i vardera avtalsslutande staten till d et fasta driftstället den inkom st av rörelse, som det kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksam het av sam m a eller liknande slag under sam m a eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag 7 artikla Liiketulo 1. Sopim usvaltiossa olevan yrityksen saa- m asta tulosta verotetaan vain siinä valtiossa, jollei yritys harjoita liiketoim intaa toisessa sopim usvaltiossa sielia olevasta kiinteästä toim ipaikasta. Mikäli yritys harjoittaa liiketoim intaa edellä sanotuin tavoin, voidaan täs- sä toisessa valtiossa verottaa yrityksen saam asta tulosta, m utta vain kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettavasta tulon osasta. 2. Milloin sopim usvaltiossa oleva yritys harjoittaa liiketoim intaa toisessa sopim usvaltiossa siellä olevasta kiinteästä toim ipaikasta, on kum m assakin sopim usvaltiossa kiinteään toim ipaikkaan kuuluvaksi luettava se tulo, jo n k a toim ipaikan olisi voitu olettaa tuotta- van, jo s se olisi ollut sam aa tai sam anluonteista toim intaa sam ojen tai sam anluonteisten edellytysten vallitessa haijoittava erillinen yritys, jo k a täysin itsenäisesti päättää liike-

9 lill vilket driftstället hör. 3. Vid bestäm m andet av inkom st, som är hänförlig till det fasta driftstället, m edges avdrag för kostn ad er som uppkom m it för det fasta driftställets räkning - härunder inbegripna k o stn ad er för företagets ledning och allm änna förvaltning - oavsett om kostnaderna uppkom m it i den avtalsslutande stat d är det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. B estäm m elserna i denna punkt m edför em ellertid icke rätt till avdrag för kostnad er som är av sådant slag att avdrag icke skulle ha kunnat medges om d et fasta driftstället hade varit ett fristående företag. 4. I den m ån inkom st hänförlig till ett fast driftställe enligt lagstiftningen i en avtalsslutande stat brukat bestäm m as pä grundval av en fördelning av företagets hela inkom st på de olika delarna av företaget, skall bestäm m elserna i punkt 2 icke hindra att i d en n a avtalsslutande stat den skattepliktiga inkom sten bestäm m es genom ett sådant förfarande. F örfarandet skall dock vara sådant att resultatet överensstäm m er m ed de i denna artikel an givna principerna. 5. Inkom st anses icke hänförlig till ett fast driftställe en d ast av den anledningen att varor inköpes genom det fasta driftställets försorg för företagets räkning. 6. Vid tilläm pning av föregående punkter bestäm m es inkom st, som är hänförlig till det fasta driftstället, genom sam m a förfarande år från år, såvida icke särskilda förhållanden föranleder annat. 7. Ingår i rörelseinkom sten inkom stslag, som behandlas särskilt i andra artik lar av d e t ta avtal, b erö res bestäm m elserna i d essa artiklar icke av reglerna i förevarande artikel. Det fö ru tsättes, att bestäm m elserna i denna punkt icke hindrar en avtalsslutande stat att vid bestäm m andet av den inkom st som är hänförlig till det fasta driftstället m edtaga inkom st av aktier eller andelar, fordringar, egendom eller annan rättighet som äger verktoim ista sen yrityksen kanssa, jo n k a kiinteä toim ipaikka se on. 3. K iinteän toim ipaikan tuloa m äärättäessä on vähennykseksi hyväksyttävä toim ipai- kasta jo h tu n eet m enot, niihin luettuina johtoja m uut yleiset hallintom enot riippum atta sii- tä, ovatko ne syntyneet siinä sopim usvaltios- sa, jo ssa kiinteä toim ipaikka on, vai m uualla. T äm än kohdan m ääräykset eivät kuitenkaan tuota oikeutta vähentää sellaisia m enoja, joita ei olisi saanut vähentää, jo s kiinteä toim i paikka olisi ollut erillinen yritys. 4. Mikali sopim usvaltiossa noudatetun käytännön m ukaan kiinteään toim ipaikkaan kuuluvaksi luettava tulo m äärätään jakam alla yrityksen kokonaistulo yrityksen eri osien kesken. eivät 2 kohdan m ääräykset estä tätä sopim usvaltiota m äärääm ästä v ero tettav aa tuloa tällaista käytännössä olevaa jakam ism enettelyä noudattaen. M enettelyn on kui- tenkin jo h d ettava tässä artiklassa esitettyjen periaatteiden m ukaiseen tulokseen. 5. T uloa ei ole luettava kiinteään toim i paikkaan kuuluvaksi pelkästään sen perus- teella, että kiinteä toim ipaikka on ostanut tavaroita yrityksen lukuun. 6. S ovellettaessa edellä olevia kohtia on kiinteään toim ipaikkaan kuuluvaksi luettava tulo vuodesta toiseen m äärättävä sam aa menetelm ää noudattaen, jollei erityisistä seikoista m uuta jo h d u. 7. Milloin tuloon sisältyy tuloeriä, jo ita käsitellään erikséen täm än sopim uksen m uissa artikloissa, täm än artiklan m ääräykset eivät vaikuta sanottujen artikloiden m ääräyksiin. Tällöin edellytetään, että täm än kohdan m ääräykset eivät estä sopim usvaltiota m äärääm ästä kiinteään toim ipaikkaan kuuluvaksi luettavaa tuloa siten, että siihen luetaan tulo osakkeista tai osuuksista, saam isista, omaisuudesta tai m uusta oikeudesta, jo k a tosia-

10 ligt sam band m ed rörelse vilken bedrives från det fasta driftstället. siallisesti liittyy kiinteästä toim ipaikasta harjo itettuun liiketoim intaan. A rtikel 8 Inkom st av sjöfart och luftfart 1. Inkom st som förvärvas genom utövande av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat d är företaget har sin verkliga ledning. 2. Om företag, som bedriver sjöfart i internationell trafik, har sin verkliga ledning om bord på e tt fartyg, anses företaget ha sin verkliga ledning i den avtalsslutande stat där fartyget har sin hem m aham n eller, om någon sådan ham n icke finns, i den avtalsslutande stat d är fartygets redare har hem vist. 3. B estäm m elserna i punkt 1 tilläm pas beträffande inkom st som förvärvas av luftfarts- konsortiet Scandinavian A irlines System (SA S) m en endast i fråga om den del av inkom sten som m otsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av A B A erotransport (AB A). 8 artikla M eri- ja ilm akuljetuksesta saatu tulo 1. A lusten tai ilm a-alusten käyttäm isestä kansainväliseen liikenteeseen saadusta tulosta verotetaan vain siinä sopim usvaltiossa, jo ssa yrityksen tosiasiallinen liikkeen johto on. 2. Milloin kansainvälisessä liikenteessä m erikuljetusta haijoittavan yrityksen tosiasiallinen liikkeen jo h to on aluksella, yrityksen tosiasiallisen liikkeen johdon katsotaan olevan siinä sopim usvaltiossa, jo ssa aluksen kotisatam a on, tai, milloin aluksella ei ole kotisatam aa. siinä sopim usvaltiossa, jo ssa lai- vanisäntä asuu. 3. T äm än artiklan 1 kohdan m ääräyksiä sovelletaan Scandinavian A irlines System (SAS) nim isen ilm akuljetusyhtym än saam aan tuloon, m utta vain siihen tulon osaan, jo k a vastaa AB A erotransport (ABA) nim isen yhtiön osu u tta yhtym ään. A rtikel 9 Företag m e d intressegem enskap I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller ö vervakningen av ett företag i den an d ra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller b) sam m a personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttages följande. Om m ellan företagen i fråga om handel eller andra ekonom iska förbindelser avtalas eller föreskrives villkor, som avviker från dem som skulle ha överenskom m its m ellan av v arandra oberoende företag, får alla inkom ster, 9 artikla E tuyhteydessa keskenään olevat yritykset Milloin a) sopim usvaltiossa oleva yritys välittö- m ästi tai välillisesti osallistuu toisessa sopim usvaltiossa olevan yrityksen jo htoon tai valvontaan tahi om istaa ösan sen pääom asta, taikka b) sam at henkilöt välittöm ästi tai välillisesti osallistuvat sekä sopim usvaltiossa olevan yrityksen että toisessa sopim usvaltiossa olevan yrityksen johto o n tai valvontaan tahi om istavat ösan niiden pääom asta, noudate- taan seuraavaa. Jos jom m assakum m assa tap au k sessa yri- tysten välillä on niiden kaupallisissa tai muissa taloudellisissa suhteissa sovittu ehdoista tai m äärätty ehtoja, jo tk a poikkeavat siitä, m istä riippum attom ien yritysten välillä olisi

11 som utan sådana villkor skulle ha tillkom m it det en a företaget m en som pä grund av villkoren i fråga icke tillkom m it detta företag, inräknas i d etta företags inkom st och b esk attas i överensstäm m else därm ed. Då i en avtalsslutande stat uppkom m er fråga som avses i denna artikel, skall den behöriga m yndigheten i den an d ra avtalsslutande staten u nderrättas i syfte att genom föra nödvändig ju s te ring i fråga om beräkningen av inkom sten för det företag som har hem vist i d en n a andra stat. N är anledning därtill föreligger, kan de behöriga m yndigheterna träffa skäligt avgörande rörande inkom stens fördelning. sovittu, voidaan tulo, jo k a olisi kertynyt toi- selle näistä yrityksistä, jollei näitä ehtoja olisi ollut, m utta näiden ehtojen vuoksi ei ole kertynyt tälle yritykselle, lukea täm än yrityksen tuloon ja siitä v ero ttaa täm än m ukaisesti. K un sopim usvaltiossa ilm aantuu tässä artiklassa tarkoitettu kysym ys, on loisen sopi- m usvaltion asianom aiselle viranom aiselle ilm oitettava asiasta siinä tark o itu k sessa, että tässä toisessa sopim usvaltiossa asuvan yrityksen tuioa koskevaan laskelm aan tehdään tarpeellinen oikaisu. M illoin syytä on, asianom aiset viranom aiset voivat kohtuullisella ta- valla sopia keskenään tulon jao sta. A rtikel 10 U tdelning (dividend) 1. U tdelning (dividend) från ett bolag med hem vist i en avtalsslutande stat till person m ed hem vist i den andra avtalsslutande staten får besk attas i denna andra stat. 2. U tdelningen (dividenden) får em ellertid b eskattas även i den avtalsslutande stat, där bolaget som b etalar utdelningen (dividenden) har hem vist, enligt lagstiftningen i denna stat, m en den skatt som sålunda påföres får icke överstiga: a) 5 procent av utdelningens (dividendens) bruttobelopp, om m ottagaren är ett bolag (med undantag för finska öppna bolag, kom m anditbolag och rederibolag sam t svenska handelsbolag) som direkt eller indirekt behärskar m inst 25 procent av rö stetalet för sam tliga ak tier i det utbetalande bolaget; b) 10 p rocent av utdelningens (dividendens) bruttobelopp i övriga fall. De behöriga m yndigheterna i de avtalsslutande statern a skall träffa överenskom m else om sättet för genom förandet av begränsningen enligt den n a punkt. B estäm m elserna i denna punkt b erö r icke bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen (dividenden) betalas. 3. M ed u ttry ck et utdelning (dividend) förstås inkom st av aktier, andelsbevis eller 10 artikla O sinko 1. S opim usvaltiossa asuvan yhtiön toisessa sopim usvaltiossa asuvalle henkilölle mak- sam asta osingosta voidaan v ero ttaa tässä toisessa valtiossa. 2. O singosta voidaan kuitenkin verottaa m yös siinä sopim usvaltiossa, jo n k a asukas osingon m aksava yhtiö on ja täm än valtion lainsäädännön m ukaan, m utta siten m äärättävä vero ei saa olla suurem pi kuin: a) 5 p rosenttia osingon kokonaism äärästä, jo s saajana on yhtiö (suom alaista avointa, kom m andiitti- ja laivanisännistöyhtiötä sekä ruotsalaista kauppayhtiötä lukuun ottam atta), jo k a välittöm ästi tai välillisesti hallitsee vähintään 25 prosenttia osingon m aksavan yhtiön kaikkien osakkeiden äänim äärästä; b) 10 prosenttia osingon kokonaism äärästä kaikissa m uissa tapauksissa. Sopim usvaltioiden asianom aiset viranom aiset sopivat keskenään, m iten tätä rajoitusta sovelletaan. T äm ä kohta ei vaikuta yhtiön verottam i- seen siitä voitosta, jö sta osinko m aksetaan. 3. Sanonnalla 'o sin k o tarkoitetaan tuloa, jo k a on saatu osakkeista, osuustodistuksista

12 andra rättigheter, fordringar icke inbegripna, med rätt till andel i vinst, sam t inkom st av andra andelar i bolag, som enligt skattelagstiftningen i den stat d är det utbetalande bolaget har hem vist jäm ställes med inkom st av aktier. 4. U tan hinder av bestäm m elserna i punkt 1 skall utdelning (dividend) från bolag med hem vist i en avtalsslutande stat till bolag med hem vist i den andra avtalsslutande staten i sistnäm nda stat vara undantagen från beskattning i den m ån detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat, om båda bolagen hade varit hem m ahörande där. 5. B estäm m elserna i punkterna I och 2 tillläm pas icke, om m ottagaren av utdelningen (dividenden) har hem vist i en avtalsslutande stat och h ar fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, där det utbetalande bolaget har hem vist, sam t den andel av vilken utdelningen (dividenden) i fråga härflyter äger verkligt sam band med rörelse som bedrives från det fasta driftstället. I sådant fall tilläm pas bestäm m elserna i artikel Om bolag med hem vist i en avtalsslutande stat uppbär inkom st från den andra av- talsslutande staten, får denna andra stat icke påföra någon skatt på utdelning (dividend), som bolaget b etalar till person som ej har hem vist i den n a andra stat, och ej heller någon skatt på bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen (dividenden) eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av inkom st, som uppkom m it i denna andra stat. tas endast i denna andra stat. 2. M ed u ttrycket " rä n ta förstås i denna artikel inkom st av statsobligationer, andra obligationer eller skuldebrev, antingen de uttai m uista oikeuksista, jo tk a osallistuvat voittoon olem atta saam isia, sam oin kuin m uista yhtiöoikeuksista saatua tuloa, jo k a sen valdon verolainsäädännön m ukaan, jo s sa asuva voiton jakav a yhtiö on, rinnastetaan osakkeista saatuun tuloon. 4. T äm än artiklan 1 kohdan m ääräysten estäm ättä on sopim usvaltiossa asuvan yhtiön toisessa sopim usvaltiossa asuvalle yhtiölle m aksam a osinko viim eksi m ainitussa valtiossa vapaa verosta siinä laajuudessa kuin osinko täm än toisen valtion lainsäädännön m u kaan olisi ollut verosta vapaa. jo s m olem m at yhtiöt olisivat olleet sielia asuvia. 5. M illoin sopim usvaltiossa asuvalla osingon saajalla on toisessa sopim usvaltiossa, jo ssa asuva osingon m aksava yhtiö on, kiinteä toim ipaikka, johon osingon m aksam i- sen perusteena olevat oikeudet tosiasiallisesti liittyvät, ei I ja 2 kohdan m ääräyksiä sovelle- ta. T ässä tapauksessa sovelletaan 7 artiklan m ääräyksiä. 6. Milloin sopim usvaltiossa asuva yhtiö saa tuloa toisesta sopim usvaltiosta, ei täm ä toinen valtio saa m äärätä veroa osingosta, jo n k a yhtiö m aksaa henkilöille, jo tk a eivät ole tässä to isessa valtiossa asuvia, eikä m yöskään m äärätä yhtiön jakam attom asta voitosta jakam attom aan voittoon kohdistu- vaa veroa, vaikka m aksettu osinko tai jakam attom at voittovarat kokonaan tai osaksi koostuisivatkin tässä toisessa valtiossa kertyneestä tulosta. A rtikel 11 R änta 1. R änta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person m ed hem vist i den an d ra avtalsslutande staten, beskat 11 artikla K orko 1. Sopim usvaltiosta kerty n eestä toisessa sopim usvaltiossa asuvalle henkilölle m aksetusta k orosta verotetaan vain tässä toisessa valtiossa. 2. Sanonnalla " k o rk o tarkoitetaan tässä artiklassa tuloa, jo k a on saatu valtion obli- gaatioista, m uista obligaatiosta tai velkakir-

13 färdats m ot säkerhet i fastighet eller ej och antingen de m edför rätt till andel i vinst eller ej. U ttrycket åsy ftar även inkom st av vaije annat slags fordran liksom även all annan inkom st, som enligt skattelagstiftningen i den avtalsslutande stat från vilken inkom sten härrör jäm ställes m ed inkom st av försträckning. 3. B estäm m elserna i punkt 1 tilläm pas icke, om m ottagaren av räntan har hem vist i en avtalsslutande stat och innehar fast driftställe i den andra avtalsslutande staten från vilken räntan härrö r, sam t den fordran av vilken räntan härflyter äger verkligt sam band med rörelse som bedrives från det fasta driftstället. I sådant fall tilläm pas bestäm m elserna i artikel B eträffande sådana fall då särskilda förbindelser m ellan utbetalaren och m ottagaren eller m ellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade räntebeloppet med hänsyn till den gäld, för vilken räntan erlägges, ö v erstiger det belopp som skulle ha av talats m ellan utbetalaren och m ottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestäm m elserna i denna artikel endast för sistnäm nda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten m ed iakttagande av övriga b estäm m elser i detta avtal. jo ista riippum atta siitä, onko niiden vakuute- na kiinteistökiinnitys vai ei, ja liittyykö niihin oikeus osallistua voittoon vai ei, ja kaikenlaatuisista m uista saam isista, sam oin kuin kaikkea m uuta tuloa. jo k a sen valtion verolainsäädännön m ukaan, jö sta tulo kertyy, rinnas- tetaan velaksiannosta saatuun tuloon. 3. Milloin sopim usvaltiossa asuvalla koron saajalla on toisessa sopim usvaltiossa, jö sta korko kertyy, kiinteä toim ipaikka, johon koron perusteena oleva saam inen tosiasiallisesti liittyy, ei I kohdan m ääräyksiä sovelleta. T ässä tap au k sessa sovelletaan 7 artiklan m ääräyksiä. 4. M illoin m aksettu korko m aksajan ja saajan tai heidän m olem pien ja kolm annen henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylittää koron perusteena olevaan saam iseen katsoen m äärän, jö sta m ak sa ja ja saaja, jollei olisi tällaista suhdetta, olisivat sopineet, tämän artiklan m ääräykset koskevat vain viim eksi m ainittua m äärää. T ässä tap au k sessa verotetaan m aksun liikam äärästä kumm ankin sopim usvaltion lainsäädännön m u kaan, ottaen asianm ukaisesti huom ioon tä- m än sopim uksen m uut m ääräykset. A rtikel 12 R oyally 1. R oyalty, sorn härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hem vist i den andra avtalsslutande staten, beskattas en d ast i denna andra stat. 2. Med u ttry ck et " ro y a lty förstås i denna artikel varje slag av belopp som betalas såsom ersättning för nyttjandet av eller fö r rätten att nyttja upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk (biograffilm er sam t film er och band för radio- och televisionsutsändningar häri inbegripna), patent, varum ärke, m önster eller m odell, ritning, hem ligt recept eller hemlig tillverkningsm e- 12 artikla R ojalti 1. Sopim usvaltiosta kertyneestä toisessa sopim usvaltiossa asuvalle henkilölle m akse- tusta rojaltista verotetaan vain tässä toisessa valtiossa. 2. Sanonnalla "ro ja lti tarkoitetaan tässä artiklassa kaikkia suorituksia, jo tk a m aksetaan korvauksena kirjallisten, taiteellisten tai tieteellisten teosten (niihin luettuina elokuvafilmit sekä ra d io -ja televisiolähetyksissä esitettävät filmit ja nauhat) tekijänoikeuden sam oin kuin patenttien, tavaram erkkien, m allien tai m uottien, piirustusten, salaisten kaavojen tai valm istustapojen käyttäm isestä

14 tod sam t för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kom m ersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kom m ersiell eller vetenskaplig natur. 3. B estäm m elserna i punkt 1 tilläm pas icke. om m ottagaren av royaltyn har hem vist i en avtalsslutande stat och innehar fast driftställe i den andra avtalsslutande staten från vilken royaltyn härrör, sam t den rättighet eller egendom av vilken royaltyn härflyter äger verkligt sam band med rörelse, som bedrives från det fasta driftstället. I sådant fall tilläm pas bestäm m elserna i artikel B eträffande sådana fall då särskilda förbindelser m ellan utbetalaren och m ottagaren eller m ellan dem båda och annan person föranleder att det utbetalade royaltybeloppet med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn erlägges, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och m ottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestäm m elserna i den n a artikel endast för sistnäm n da belopp. 1 sådant fall b eskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av ö v riga bestäm m elser i detta avtal. tai käyttöoikeudesta tahi teollisen, kaupallisen tai tieteellisen välineistön käyttäm isestä tai käyttöoikeudesta taikka teollisia, kaupalli- sia tai tieteellisiä kokem uksia koskevista tiedoista. 3. M illoin sopim usvaltiossa asuvalla rojal- tin saajalla on toisessa sopim usvaltiossa, jö s ta rojalti kertyy, kiinteä toim ipaikka, johon rojaltin perusteena oleva oikeus tai om aisuus tosiasiallisesti liittyy, ei 1 kohdan m ääräyksiä sovelleta. T ässä tapauksessa sovelletaan 7 artiklan m ääräyksiä. 4. M illoin m aksettu rojalti m aksajan ja saajan tai heidän m olem pien ja kolm annen henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylittää rojaltin perusteena olevaan käyttöön. oikeuteen tai tietoon katsoen m äärän. jö sta m aksaja ja saaja, jollei olisi tällaista suhdetta. olisivat sopineet. täm än artiklan m ääräykset koskevat vain viim eksi m ainittua m äärää. T ässä tapauksessa v erotetaan m aksun liikam äärästä kum m ankin sopim usvaltion lainsäädännön m ukaan, o ttaen asianm ukaisesti huom ioon täm än sopim uksen m uut m ääräykset. A rtikel 13 R ealisationsvinst 1. V inst på grund av överlåtelse av sådan fastighet som avses i punkt 2 av artikel 6 får beskattas i den avtalsslutande stat d är fastigheten är belägen. 2. V inst på grund av överlåtelse av lös egendom, som är att hänföra till tillgångar nedlagda i ett fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, som är att hänföra till en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, vilken person med hem vist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, däri inbegripen vinst genom överlåtelse av sådant fast driftställe 13 artikla M yyntivoitto 1. V oitosta, jo k a saadaan 6 artiklan 2 koh- dassa tarkoitetun kiinteistön luovutuksesta. voidaan verottaa siinä sopim usvaltiossa, jo s sa kiinteistö on. 2. V oitosta, jo k a saadaan sopim usvaltiossa olevan yrityksen toisessa sopim usvaltiossa olevan kiinteän toim ipaikan liikeom aisuuteen kuuluvan irtaim en om aisuuden tai sopim usvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopim usvaltiossa vapaan ilh m atin harjoittam ista varten k äytettävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvan irtaim en om aisuuden luovutuksesta. m ukaan luettuna tällaisen kiinteän toim ipaikan (joko erillisenä tai koko yrityk-

15 (för sig eller i sam band med överlåtelse av hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning, får beskattas i denna an d ra stat. V inst pä grund av överlåtelse av lös egendom, som avses i punkt 3 av artikel 22, beskattas dock endast i den avtalsslutande stat där sadan egendom enligt näm nda artikel får beskattas. 3. V inst på grund av överlåtelse av annan än i p unkterna 1 och 2 angiven egendom beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren h ar hem vist. 4. B estäm m elserna i punkt 3 p åverkar icke en avtalsslutande stats rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hem vist i den an d ra avtalsslutande staten förvärvar vid överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgöres av fastighet, u n d er förutsättning att personen i fråga haft hem vist i den förstnäm nda avtalsslutande staten under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen. sen m ukana) tai kiinteän paikan luovutuksesta saatu voitto, voidaan v ero ttaa tässä toisessa valtiossa. T äm än sopim uksen 22 artiklan 3 kohdassa tarkoitetun om aisuuden luovutuksesta saadusta voitosta verotetaan kuitenkin vain siinä sopim usvaltiossa, jo ssa tästä om aisuudesta sanotun artiklan m ukaan v ero tetaan. 3. M uun kuin 1 ja 2 kohdassa m ainitun om aisuuden luovutuksesta saadusta voitosta verotetaan vain siinä sopim usvaltiossa, jo ssa luovuttaja asuu. 4. T äm än artiklan 3 kohdan m ääräykset ei- vät vaikuta sopim usvaltion oikeuteen om an lainsäädäntönsä m ukaan verottaa voitosta, jo n k a toisessa sopim usvaltiossa asuva henkilö saa sellaisen yhtiön osakkeiden tai osuuksien luovutuksesta, jo n k a varoista oleellisen ösan m uodostaa kiinteistö, edellyttäen että kysym yksessä oleva henkilö on asunut ensiksi m ainitussa sopim usvaltiossa jonakin ajanjakso n a viim eisten viiden vuoden aikana ennen luovutusta. A rtikel 14 Fritt yrke 1. Inkom st, som person med hem vist i en avtalsslutande stat uppbär genom utövande av fritt yrke eller annan därm ed jäm förlig självständig verksam het, b eskattas endast i denna stat om han icke i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning, som regelm ässigt står till hans förfogande för utövandet av verksam heten. Om han har en sådan stadigvarande anordning får inkom sten beskattas i denna andra stat m en endast den del därav som är hänförlig lill denna anordning. 2. U ttrycket " fritt y rk e " inbegriper självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig v erksam het, uppfostrings- och undervisningsverksam het sam t sådan självständig verksam het som utövas av läkare, advokater, ingenjörer, ark itek ter, tandläkare och revisorer. 14 artikla Vapau a m m atti 1. Sopim usvaltiossa asuvan henkilön va- paan am m atin harjoittam isesta tai m uusta sam anluonteisesta itsenäisestä toim innasta saam asta tulosta v erotetaan vain tässä valtiossa, jollei hänellä ole toim intaansa varten toisessa sopim usvaltiossa kiinteää paikka, joka on säännöllisesti hänen käytettävänään toim innan harjoittam ista varten. Jos hänellä on sellainen kiinteä paikka, voidaan tähän paikkaan kuuluvasta o sasta tuloa verottaa tässä toisessa valtiossa. 2. S anonta vapaa am m atti" käsittää itse- näisen tieteellisen, kirjallisen, taiteellisen, kasvatuksellisen tai opetuksellisen toim innan sekä itsenäisen toim innan lääkärinä, asianajajana, insinöörinä, arkkitehtina, ham m aslääkärinä ja tilintarkastajana.

16 A rtikel 15 E nskild tjänst 1. D är icke bestäm m elserna i artiklarna 16, 18, 19 och 20 föranleder annat, b esk attas löner, arvoden och andra liknande ersättningar, som person m ed hem vist i en avtalsslutande stat u p pbär genom anställning, endast i denna stat, såvida icke arb etet utföres i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utföres i denna an d ra stat, får ersättning som upp- bäres för arb etet beskattas där. 2. U tan hinder av bestäm m elserna i punkt 1 beskattas inkom st, som person m ed hem vist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utföres i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnäm nda staten, under förutsättning att a) m ottagaren vistas i den andra avtalsslutande staten u nder tidrym d eller tidrym der, som sam m anlagt icke överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och b) ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare, som ej h ar hem vist i denna andra stat, sam t c) ersättningen ej såsom om kostnad belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning, som arbetsgivaren har i denna andra stat. 3. U tan hinder av föregående bestäm m elser i denna artikel beskattas inkom st av arbete som utföres om bord på a) finskt eller svenskt fartyg endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet fartyget har; vid tilläm pningen av denna bestäm m else likställes utländskt fartyg, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett företag som har sin verkliga ledning i Finland eller Sverige, med finskt respektive svenskt fartyg; b) luftfartyg i internationell trafik endast i den avtalsslutande stat d ä r den som uppbär arbetsinkom sten har hem vist. 4. U tan hinder av bestäm m elserna i punktern a 1 och 2 i denna artikel beskattas in- 15 artikla Yksityinen palvelus 1. Mikäli 16, 18, 19 ja 20 artiklan m ääräyk- sistä ei m u u ta jo h d u, v erotetaan sopim usval- tiossa asuvan henkilön henkilökohtaisesta ty ö stä saam ista palkoista, palkkioista ja m uista sellaisista hyvityksistä vain tässä val- tiossa, jollei työ ole tehty toisessa sopim usvaltiossa. Jos työ on siellä tehty, voidaan siitä saadusta hyvityksestä verottaa tässä toisessa valtiossa. 2. T äm än artiklan 1 kohdan m ääräysten estäm ättä verotetaan sopim usvaltiossa asu van henkilön toisessa sopim usvaltiossa tehdystä henkilökohtaisesta ty ö stä saam asta tu- losta vain ensiksi m ainitussa valtiossa edellyttäen, että a) saaja oleskelee toisessa sopim usvaltiossa yhdessä tai u seam m assajak so ssa yhteensä enintään 183 päivää kalenterivuoden aikana, ja b) työnantaja, jo k a suorittaa hyvityksen tai jo n k a puolesta se suoritetaan, ei ole tässä toisessa valtiossa asuva, sekä c) hyvityksellä ei m enona rasiteta työnantajan tässä toisessa valtiossa olevaa kiinteää toim ipaikkaa tai kiinteää paikkaa. 3. E dellä tässä artiklassa ole vien m ääräysten estäm ättä verotetaan sellaisesta työstä saadusta tulosta, jo k a tehdään a) suom alaisessa tai ruotsalaisessa aluksessa, vain siinä sopim usvaltiossa, jo n k a kansallisuus aluksella on; tätä m ääräystä so- vellettaessa sellaisen yrityksen, jo n k a tosiasiallinen liikkeen jo h to on Suom essa tai R uotsissa, niin sanotuin bareboat ehdoin rahtaam a ulkom ainen alus rinnastetaan suo- m alaiseen tai vastaavasti ruotsalaiseen alukseen; b) kansainvälisessä liikenteessä olevassa ilm a-aluksessa, vain siinä sopim usvaltiossa, jo ssa työtulon saaja asuu. 4. T äm än artiklan 1 ja 2 kohdan m ääräysten estäm ättä verotetaan sopim usvaltiossa

17 kom st, som uppbäres av person med hem vist i kom m un i en avtalsslutande stat vilken direkt gränsar till landgränsen m ellan Finland och Sverige, för personligt arbete som utföres i sådan kom m un i den andra av talsslu tan de staten, en d ast i den förstnäm nda staten, under förutsättning att ifrågavarande person regelm ässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat. Suom en ja R uotsin väliseen m aarajaan välittöm ästi rajoittuvassa kunnassa asuvan henkilön sellaisessa kunnassa toisessa sopim usval- tiossa teh d y stä henkilökohtaisesta ty ö stä saam asta tulosta vain ensiksi m ainitussa val- tiossa edellyttäen, että kysym yksessä oleva henkilö säännöllisesti oleskelee tässä valtiossa o lev assa vakinaisessa asunnossaan. Artikel 16 Styrelsearvoden S tyrelsearvoden och liknande ersättningar, som person med hem vist i en avtalsslutande stat uppbär uteslutande i egenskap av m edlem i styrelse eller annat liknande organ i b o lag med hem vist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 16 artikla Johtajanpalkkiot Sopim usvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopim usvaltiossa asuvan yhtiön jo h tokunnan tai m uun sellaisen ehrnen jä sen en ä yksinom aan tässä om inaisuudessa saam ista johtajanpalkkioista ja m uista sellaisista suorituksista voidaan v ero ttaa tässä toisessa valtiossa. A rtikel 17 A rtister och idrottsm än 1. U tan hinder av bestäm m elserna i artik larna 14 och 15 får inkom st, som teater- eller film skådespelare, radio- eller televisionsartister, m usiker, professionella idrottsm än och liknande yrkesu tövare uppbär genom den verksam het de personligen u tö v ar i denna egenskap, besk attas i den avtalsslutande stat d är verksam heten utövas fall då inkom st genom personligt arb e te, som utföres av artist eller professionell idrottsm an, icke tillfaller artisten eller idrottsm annen själv utan annan p erson, får denna inkom st, utan hinder av b estäm m elserna i artiklarna 7, 14 och 15, besk attas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsm annen utför arbetet. A rtikel 18 P ension, m. m. I. Pension (m ed undantag för pension som avses i punkt 2 av artikel 19) och liknande er- 17 artikla Taiteilijat ja urheilijat 1. T äm än sopim uksen 14 ja 15 artiklan m ääräysten estäm ättä voidaan teatteri- tai elokuvanäyttelijöiden, radio- tai televisiotaiteilijoiden, m uusikkojen, am m attiurheilijoiden ja m uiden sellaisten am m atinharjoittajien tässä om inaisuudessa haijoittam astaan h en kilökohtaisesta toim innasta saam asta tulosta v ero ttaa siinä sopim usvaltiossa, jo ssa tätä toim intaa haijoitetaan. 2. Siinä tapauksessa, että taitelijan tai am- m attiurheilijan henkilökohtaisesti tekem ästä ty ö stä saatu tulo ei tule taiteilijalle tai urheilijalle itselleen, vaan toiselle henkilölle, voidaan tästä tulosta, 7, 14 ja 15 artiklan m ääräysten estäm ättä, v ero ttaa siinä sopim usvaltiossa, jo ssa taiteilija tai urheilija tekee työn. 18 artikla E läke ym. 1. S opim usvaltiossa asuvalle henkilölle m aksetusta eläkkeestä (19 artiklan 2 kohdas-

18 sättning sam t livränta, som utbetalas till person m ed hem vist i en avtalsslutande stat, beskattas endast i denna stat. 2. U tbetalning enligt socialförsäkrings- lagstiftningen i en avtalsslutande stat får, utan hinder av bestäm m elserna i punkt 1, beskattas i denna stat. sa tark o itettu a eläkettä lukuun o ttam atta) ja m uusta sellaisesta hyvityksestä sekä elinko- ro sta verotetaan vain tässä valtiossa. 2. Sopim usvaltion sosiaalivakuutuslain- säädännön nojalla tapahtuneesta m aksusta voidaan, 1 kohdan m ääräyksen estäm ättä, verottaa tässä valtiossa. A rtikel 19 O ffentligt uppdrag (allm än tjänst) 1. a) E rsättning (pension däri icke inbegripen), som betalas av en avtalsslutande stat, dess kom m uner eller andra offentligrättsliga juridiska perso n er till fysisk person på grund av arb ete, som utföres i denna stats, dess kom m uners eller andra offentligrättsliga ju ridiska personers tjänst, b eskattas endast i d enna stat. b) Sådan ersättning beskattas em ellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utföres i denna andra stat och m ottagaren är en person med hem vist i denna stat som 1. är m edborgare i denna stat eller II. icke har hem vist där endast för att u t föra arbetet. 2. a) P ension, som betalas av - eller från fonder inrättade av - en avtalsslutande stat, dess kom m uner eller andra offentligrättsliga juridiska p ersoner till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess kom m uners eller an d ra offentligrättsliga juridiska personers tjänst, b esk attas endast i denna stat. b) Sådan pension b eskattas em ellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om m ottagaren av pensionen är m edborgare och har hem vist i denna stat. 3. B estäm m elserna i artiklarna 15, 16 och 18 tilläm pas på ersättning eller pension, som utbetalas på grund av arbete utfört i sam band m ed rörelse som bedrives av en avtalsslutande stat, dess kom m uner eller dess andra offentligrättsliga juridiska personer. 19 artikla Julkinen tehtävä (julkinen palvelus) 1. a) H yvityksestä (eläkettä lukuun o tta m atta), jo n k a sopim usvaltio, sen kunta tai muu julkisoikeudellinen oikeushenkilö mak- saa luonnolliselle henkilölle täm än valtion. sen kunnan tai m uun julkisoikeudellisen oikeushenkilön palveluksessa tehdystä työstä, verotetaan vain tässä valtiossa. b) Sellaisesta hyvityksestä verotetaan kuitenkin vain toisessa sopim usvaltiossa, jo s työ tehdään tässä toisessa valtiossa ja saaja on tässä valtiossa asuva henkilö, jo k a 1. on täm än valtion kansalainen tai II. ei asu sielia vain työn vuoksi. 2. a) E läkkeestä, jo n k a sopim usvaltio, sen kunta tai m uu julkisoikeudellinen oikeushenkilö m aksaa tai jo k a m aksetaan niiden perustam ista rahastoista - luonnolliselle henkilölle täm än valtion, sen kunnan tai m uun julkisoikeudellisen oikeushenkilön palveluksessa tehdystä työstä, verotetaan vain tässä valtiossa. b) T ällaisesta eläkkeestä v erotetaan kui- tenkin vain toisessa sopim usvaltiossa, jo s eläkkeen saaja on täm än valtion kansalainen ja asuu tässä valtiossa. 3. T äm än sopim uksen 15, lö ja 18 artiklan m ääräyksiä sovelletaan hyvitykseen tai eläkkeeseen, jo k a m aksetaan toisen sopim usvaltion, sen kunnan tai muun julkisoikeudellisen oikeushenkilön haijoittam an liiketoim innan yhteydessä tehdystä työstä.

19 A rtikel 20 Studerande och praktikanter 1. Studerande eller affärs- eller hantverks- praktikant, som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för sin undervisning eller utbildning och som har eller om edelbart före vistelsen hade hem vist i den andra avtalsslutande staten, besk attas icke i den förstnäm nda staten för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen betalas till honom från källa utanför denna stat. 2. S tuderande vid universitet eller annan undervisningsanstalt i en avtalsslutande stat, som u nder tillfällig vistelse i den an d ra avtalsslutande staten innehar anställning i denna an d ra stat u n d er högst 100 dagar u nder ett och sam m a kalenderår för att erhålla praktisk erfaren h et i anslutning till stu d iern a, besk attas i sistnäm nda stat endast för den del av inkom sten av anställningen som överstiger svenska kronor per kalenderm ånad eller m otvärdet i finska m ark. Från beskattning enligt den n a punkt undantages dock sam m anlagt högst 4500 svenska kronor eller m otvärdet i finska m ark. De behöriga m yndigheterna i de avtalsslutande statern a träffar överenskom m else om tilläm pningen av bestäm m elserna i föregående stycke. De behöriga m yndigheterna kan också träffa överenskom m else om sådan ändring av d är om näm nda belopp som finnes skälig m ed hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de av talsslutande statern a eller annan liknande om ständighet. 20 artikla O piskelijat ja harjoittelijat 1. O piskelijaatahi liikealan tai teollisuuden harjoittelijaa, jo k a oleskelee sopim usvaltios- sa yksinom aan koulutuksensa tai harjoittclunsa vuoksi ja jo k a asuu tai välittöm ästi ennen oleskelua asui toisessa sopim usvaltiossa, ei ensiksi m ainitussa valtiossa veroteta raha- m ääristä. jo tk a hän saa elatustaan, koulutustaan tai harjoitteluaan varten, milloin näm ä raham äärät m aksetaan hänelle täm än valtion ulkopuolella olevasta lähteestä. 2. Sopim usvaltion yliopiston tai muun opetuslaitoksen opiskelijaa. jo k a tilapäisen oleskelun aikana toisessa sopim usvaltiossa on toim essa tässä toisessa valtiossa enintään 100 päivää sam an kalenterivuoden aikana saadakseen opintoihin liittyvää käytännön kokem usta, verotetaan viim eksi m ainitussa valtiossa vain toim esta saadun tulon siitä o sasta, jo k a ylittää R uotsin kruunua ka- lenterikuukaudessa tai sen vasta-arvon Suom en m arkoissa. T äm än kohdan m ukaisesti jätetään verottam atta kuitenkin yhteensä enintään R uotsin kruunua tai sen vasta-arvo Suom en m arkoissa. Sopim usvaltioiden asianom aiset viranom aiset sopivat keskenään edellisessä kappaleessa olevien m ääräysten soveltam isesta. A sianom aiset viranom aiset voivat m yös sopia sellaisesta m uutoksesta siinä m ainittuihin raham ääriin, jo k a rahan arvon m uutokseen, jom m ankum m an sopim usvation m uuttuneeseen lainsäädäntöön tai m uuhun sellaiseen seikkaan nähden katsotaan kohtuulliseksi. A rtikel 21 Övriga inkom ster D är icke bestäm m elserna i föregående artiklar i d etta avtal föranleder an n at, beskattas inkom st, som förvärvas av person m ed hem vist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat. 21 artikla M uut tulot Mikäli täm än sopim uksen edellä olevien artikloiden m ääräyksistä ei m u u ta jo h d u, verotetaan sopim usvaltiossa asuvan henkilön saam asta tulosta vain tässä valtiossa.

20 A rtikel 22 F örm ögenhet 1. Förm ögenhet bestående av sådan fastighet, som avses i punkt 2 av artikel 6, får beskattas i den avtalsslutande stat d är fastigheten är belägen. 2. Förm ögenhet bestående av lös egendom, som är hänförlig till tillgångar nedlagda i ett företags fasta driftställe, eller av lös egendom, som ingår i en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, får beskattas i den avtalsslutande stat d är det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen är belägen. 3. F örm ögenhet bestående av fartyg eller luftfartyg, som användes i internationell trafik, sam t lös egendom, som är hänförlig till användningen av sådana fartyg eller luftfartyg, besk attas endast i den avtalsslutande stat d är företaget har sin verkliga ledning. 4. Alla an d ra slag av förm ögenhet, som innehas av person med hem vist i en avtalsslutande stat, beskattas endast i den n a stat. 22 artikla O m aisuus 1. T äm än sopim uksen 6 artiklan 2 kohdassa m ääritellystä kiinteistöstä voidaan verot- taa siinä sopim usvaltiossa, jo ssa kiinteistö on. 2. Y rityksen kiinteän toim ipaikan liike- om aisuuteen kuuluvasta irtaim esta om aisuudesta tai vapaan am m atin harjoittam iseen käytettyyn kiinteään paikkaan kuuluvasta irtaim esta om aisuudesta voidaan verottaa siinä sopim usvaltiossa, jo ssa kiinteä tiom ipaikka tai kiinteä paikka on. 3. K ansainvälisen liikenteen haijoittam i- seen käytetyistä aluksista ja ilm a-aluksista sekä sellaisten alusten ja ilm a-alusten käyttäm iseen liittyvästä irtaim esta om aisuudesta verotetaan vain siinä sopim usvaltiossa, jo ssa yrityksen tosiasiallinen liikkeen jo h to on. 4. M uusta sopim usvaltiossa asuvan henki- lön om aisuudesta v erotetaan vain tässä valtiossa. A rtikel 23 O skiftat dödsbo Inkom st eller förm ögenhet, som beskattas hos oskiftat dödsbo i en avtalsslutande stat, får icke beskattas hos dödsbodelägare med hem vist i den andra avtalsslutande staten. 23 artikla Jakam aton kuolinpesä T ulosta tai om aisuudesta, jö sta jakam atonta kuolinpesää verotetaan sopim usvaltiossa, ei voida v ero ttaa toisessa sopim usvaltiossa asuvaa kuolinpesän osakasta. A rtikel 24 M etoder fö r undvikande av dubbelbeskattning 1. Om person m ed hem vist i Finland uppb är inkom st eller innehar förm ögenhet, som enligt bestäm m elserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall Finland, såvida icke bestäm m elserna i punkterna 2 och 6 föranled er annat, från den skatt som utgår på den totala inkom sten eller förm ögenheten medge avdrag för den del av skatten som vid p roportionell fördelning belöper på den inkom st re- 24 artikla K aksinkertaisen verotuksen välttäm ism enetelm ät 1. M illoin S uom essa asuvalla henkilöllä on tuloa tai om aisuutta, jö sta täm än sopim uksen m ääräystem m ukaan voidaan v ero ttaa Ruotsissa, Suom en on, mikäli 2 ja 6 kohdan m ääräyksistä ei m uuta jo h d u, vähennettävä kokonaistulosta tai -om aisuudesta suoritettavasta verosta se veron osa, jo k a suhteellisesti jakautuu sille tulolle tai om aisuudelle, jö sta voidaan v ero ttaa R uotsissa.

21 spektive förm ögenhet som får b esk attas i Sverige. 2. Om person med hem vist i Finland uppb är inkom st, som enligt bestäm m elserna i artikel 10 får beskattas i Sverige, skall Finland från ifrågavarande persons inkom stskatt avräkna ett belopp, m otsvarande den skatt som erlagts i Sverige. A vräkningsbeloppet skall em ellertid icke överstiga den del av skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkom st som får beskattas i Sverige. 3. O m person med hem vist i Sverige uppbär inkom st eller innehar förm ögenhet, som enligt bestäm m elserna i detta avtal får beskattas i Finland, skall Sverige, såvida icke bestäm m elserna i punkterna 4, 5 och 6 föranleder an n at, a) från vederbörande persons inkom stskatt avräkna e tt belopp m otsvarande den inkom stskatt som erlagts i Finland; b) från vederbörande persons förm ögenhetsskatt av räk n a ett belopp m otsvarande den förm ögenhetsskatt som erlagts i Finland. A vräkningsbeloppet skall em ellertid icke i något fall överstiga beloppet av den del av svensk inkom stskatt eller förm ögenhetsskatt, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkom st eller den förm ögenhet som får beskattas i Finland. 4. Vid tilläm pningen av punkt 3 skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad m edgivits vid finsk inkom st- eller förm ögenhetsbeskattning av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkom st eller förm ögenhet avräknas den inkom stskatt eller förm ögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad ej m edgivits. 5. Om person m ed hem vist i en avtalsslutande stat u p p b är inkom st eller innehar fö r m ögenhet som enligt bestäm m elserna i detta avtal besk attas endast i den andra avtalsslutande staten, får den förstnäm nda staten inräkna inkom sten eller förm ögenheten i be- 2. Milloin S uom essa asuvalla henkilöllä on toula. jö s ta 10 artiklan m ääräysten m ukaan voidaan v ero ttaa R uosissa, Suom en on vähennettävä kysym yksessä olevan henkilön tuloverosta R uotsissa suoritettua veroa vastaava m äärä. T äm än vähennyksen m äärä ei kuitenkaan saa olla suurem pi kuin se ennen vähennyksen tekem istä lasketun veron osa, jo k a jak au tu u sille tulolle, jö sta voidaan verottaa R uotsissa. 3. Milloin R uotsissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai o m aisuutta, jö sta täm än sopim uksen m ääräysten m ukaan voidaan v ero ttaa Suom essa, R uotsin on, mikali 4, 5 ja 6 kohdan m ääräyksistä ei m uuta jo h d u, a) väh en n ettäv ä asianom aisen henkilön tuloverosta S uom essa suoritettua tuloveroa vastaava m äärä; b) väh en n ettäv ä asianom aisen henkilön o m aisuusverosta S uom essa su o ritettu a omaisuusveroa v astaava m äärä. V ähennyksen m äärä ei kum m assakaan tapauksessa kuitenkaan saa olla suurem pi kuin se ennen vähennyksen tekem istä lasketun R uotsin tu loveron tai om aisuusveron osa, jo ka jak au tu u sille tulolle tai om aisuudelle, jö s ta voidaan v ero ttaa Suom essa. 4. S ovellettaessa 3 kohtaa on, kun ruotsa- laisen yrityksen Suom essa olevan kiinteän toim ipaikan tulo- tai om aisuusverotuksessa Suom essa on erityisen lainsäädännön nojalla m yönnetty huojennus, yrityksen saam an tu lon tai om aisuuden perusteella suoritettavas- ta R uotsin v ero sta vähennettävä se tulovero tai om aisuusvero, jo k a olisi ollut suoritettava Suom essa, jo s sellaista veronhuojennusta ei olisi m yönnetty. 5. M illoin sopim usvaltiossa asuvalla henkilöllä on tuloa tai om aisuutta, jö s ta täm än sopim uksen m ääräysten m ukaan verotetaan vain to isessa sopim usvaltiossa, ensiksi mainittu sopim usvaltio voi sisällyttää tulon tai om aisuuden vero tu sp eru steeseen, m utta sen

22 skattningsunderlaget m en skall från skatten på inkom sten eller förm ögenheten avräkna den del av inkom stskatten respektive förm ö genhetsskatten som belöper på den inkom st som uppburits från den andra avtalsslutande staten eller den förm ögenhet som innehas där. 6. O m person m ed hem vist i en avtalsslutande stat uppbär vinst, som avses i punkt 4 av artikel 13 och som kan b eskattas i den andra avtalsslutande staten, skall den n a andra stat från vederbörande persons inkom stskatt avräkna ett belopp m otsvarande den skatt som i den förstnäm nda avtalsslutande staten erlagts på vinsten. A vräkningsbeloppet skall em ellertid icke överstiga den del av skatten i den andra avtalsslutande staten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på ifrågavarande vinst. vid beskattningen, skattebefrielser eller skaton vähennettävä tulon tai om aisuuden perus- teella su o ritettav asta verosta se tuloveron tai om aisuusveron osa, jo k a jakautuu tästä toi- sesta sopim usvaltiosta saadulle tulolle tai siellä olevalle om aisuudelle. 6. M illoin sopim usvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 4 kohdassa tarkoitettua voittoa, jö sta voidaan verottaa toisessa sopim usvaltiossa, täm än toisen valtion on vähennettävä asianom aisen henkilön tuloverosta ensiksi m ainitussa sopim usvaltiossa voitosta suoritettua veroa vastaava m äärä. T äm än vähennyksen m äärä ei kuitenkaan saa olla suurem pi kuin se toisessa sopim usvaltiossa ennen vähennyksen tekem istä lasketun veron osa, jo k a jak au tu u kysym yksessä olevalle voitolle. A rtikel 25 F örbud m o t diskrim inering 1. M edborgare i en avtalsslutande stat skall, oavsett om han har hem vist i en avtalsslutande stat eller ej, icke i den andra avtalsslutande staten bli förem ål för någon b esk attning eller något därm ed sam m anhängande skattekrav, som är av annat slag eller m er tyngande än den beskattning och därm ed sam m anhängande skattekrav som m edborgare i denna an d ra stat är eller kan bli underkastade. 2. B eskattningen av fast driftställe eller stadigvarande anordning, som företag eller person m ed hem vist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat icke vara m indre fördelaktig än beskattningen av företag eller personer m ed hem vist i denna andra stat, som bedriver verksam het av sam m a slag. D enna bestäm m else anses icke m edföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att m edge p ersoner m ed hem vist i den andra avtalsslutande staten sådana personliga avdrag 25 artikla Syrjintäkielto 1. Sopim usvaltion kansalaiset eivät, siihen katsom atta, asuvatko he sopim usvaltiossa vai eivät, toisessa sopim usvaltiossa sa a jo u - tua sellaisen verotuksen tai siihen liittyvän velvoituksen kohteiksi, jo k a on m uunlainen tai raskaam pi kuin verotus tai siihen liittyvä velvoitus, jo n k a kohteiksi täm än toisen valtion kansalaiset sam oissa olosuhteissa joutu- vat tai saattav at joutua. 2. Sopim usvaltiossa olevan yrityksen tai sielia asuvan henkilön toisessa sopim usvaltiossa olevaan kiinteään toim ipaikkaan tai kiinteään paikkaan kohdistuva verotus ei tässä toisessa valtiossa saa olla epäedullisem pi kuin siinä valtiossa oleviin tai sielia asuviin sam aa toim intaa haijoittaviin yrityksiin tai henkilöihin kohdistuva verotus. T äm än m ääräyksen ei ole k atso ttav a vel- voittavan sopim usvaltiota m yöntäm ään toisessa sopim usvaltiossa asuville henkilöille si- tä oikeutta henkilökohtaisten vähennysten tekem iseen taikka vapautusten tai alennusten

23 tenedsättningar på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot fam ilj, som m edges p e r soner m ed hem vist i den förstnäm nda avtalsslutande staten. B estäm m elsen m edför icke heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för utdelning (dividend) eller annan u tb etalning till bolag med hem vist i den andra avtalsslutande staten. B estäm m elsen i första stycket hindrar icke heller en avtalsslutande stat att b esk atta inkom st, som uppbäres av fast driftställe, enligt reglerna i denna stats egen lagstiftning, om det fasta driftstället tillhör aktiebolag eller därm ed jäm förligt bolag i den an d ra avtalsslutande staten. B eskattningen skall dock m otsvara den beskattning som tilläm pas för aktiebolag och därm ed jäm förliga bolag med hem vist i den förstnäm nda avtalsslutande staten på deras inkom st, beräknad utan av drag för utdelad vinst. 3. Företag i en avtalsslutande sta t, vilkas kapital helt eller delvis äges eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera p e r soner m ed hem vist i den andra avtalsslutande staten, skall icke i den förstnäm nda avtalsslu- tande staten bli förem ål för någon b esk attning eller något därm ed sam m anhängande sk attek rav, som ä r av annat slag eller m er tyngande än den beskattning och därm ed sam m anhängande skattekrav som an d ra liknande företag i denna förstnäm nda stal är eller kan bli underkastade. 4. I den n a artikel avser u ttrycket beskattning sk atter av varje slag och beskaffenhet. saam iseen v erotuksessa siviilisäädyn taikka perheen huoltovelvollisuuden jo h d o sta, jotka se m yöntää sielia asuville henkilöille. Täm ä m ääräys ei m yöskään tuota o ik eu tta saada sopim usvaltiossa toim itettavassa v ero tu k sessa vähennystä tai vapautusta v ero sta toisessa sopim usvaltiossa asuvalle yhtiölle suoritetun osingon tai m uun m aksun perusteella. E nsim m äisen kappaleen m ääräys ei m yöskään estä sopim usvaltiota v ero ttam asta kiin- teän toim ipaikan saam asta tulosta om an lainsäädäntönsä m ukaan, jo s kiinteä toim ipaikka kuuluu toisessa sopim usvaltiossa olevalle osakeyhtiölle tai siihen verrattavalle yhtiölle. V erotuksen tulee kuitenkin v astata verotus- ta, jo k a kohdistuu ensiksi m ainitussa sopim usvaltiossa asuvien osakeyhtiöiden ja niihin verrattavien yhtiöiden ennen jaetun voiton perusteella m yönnettävän vähennyksen tekem istä laskettuun tuloon. 3. Sopim usvaltiossa olevat yrity k set, jo i den pääom an välittöm ästi tai välillisesti joko kokonaan tai osaksi om istaa tai jo id en pääom asta siten m äärää toisessa sopim usvaltiossa asuva henkilö tai henkilöt, eivät ensiksi m ainitussa valtiossa saa jo u tu a sellaisen verotuksen tai siihen liittyvän velvoituksen kohteiksi, jo k a on m uunlainen tai raskaam pi kuin verotus tai siihen liittyvä velvoitus, jo n ka kohteiksi ensiksi m ainitussa sopim usvaltiossa olevat m uut sam anluonteiset yritykset jo u tu v at tai saattavat jo utua. 4. Sanonnalla v ero tu s tarkoitetaan täs- sä artiklassa kaikenlaatuisia veroja. A rtikel 26 F örfarandet vid öm sesidig överenskom m else 1. Om person med hem vist i en avtalsslutande stat gör gällande, att i en avtalsslutande stat eller i båda staterna vidtagits åtgärder, som för honom m edfört eller kom m er att m edföra en m ot detta avtal stridande b esk attning, kan han - utan att detta påv erk ar hans 26 artikla K eskinäinen sopim usm enettely I. M illoin sopim usvaltiossa asuva henkilö katsoo, että jom m ankum m an tai m olem pien sopim usvaltioiden toim enpiteet ovat johtaneet tai jo h tav at hänen osaltaan verotukseen, jo k a ei ole täm än sopim uksen m ukainen, hän voi näiden valtioiden sisäisissä laeissa sääde-

24 rätt att använda sig av de rättsm edel som finns i d essa staters interna rättsordning - göra fram ställning i saken hos den behöriga m yndigheten i den avtalsslutande stat d är han h ar hem vist. 2. Om den n a behöriga m yndighet finner fram ställningen grundad men icke själv kan åstadkom m a en tillfredsställande lösning, skall m yndigheten söka lösa frågan genom öm sesidig överenskom m else med den behöriga m yndigheten i den an d ra avialsslutande staten i syfte att undvika en m ot d etta avtal stridande beskattning. 3. De behöriga m yndigheterna i de avtalsslutande statern a skall genom öm sesidig överer skom m else söka avgöra svårigheter eller tvivelsm ål som uppkom m er rörande tolkningen eller tilläm pningen av d etta avtal. De kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som ej om fattas av detta avtal. De behöriga m yndigheterna kan träffa skälig överenskom m else även beträffande frågor som - utan att vara reglerade i avtalet på grund av olikhet i de båda staternas principer för skattens beräkning eller av andra skäl kan uppkom m a i fråga om de d irekta sk attern a på inkom st och förm ö genhet. 4. De behöriga m yndigheterna i de avtalsslutande statern a kan träda i direkt förbindelse med varan d ra för att träffa överenskom m else i de fall som angivits i föregående punkter. O m m untliga överläggningar anses underlätta en överenskom m else, kan sådana överläggningar äga rum inom en kom m ission bestående av rep resen tan ter för de behöriga m yndigheterna i de avtalsslutande staterna. tyistä oikeussuojakeinoista huolim atta kääntyä asiassaan sen sopim usvaltion asianom aisen viranom aisen puoleen, jo ssa hän asuu. 2. Jos asianom ainen viranom ainen havaitsee huom autuksen perustelluksi, m utta ei itse voi saada aikaan tyydyttävää ratkaisua, sen on pyrittävä toisen sopim usvaltion asian- om aisen viranom aisen kanssa keskinäisin sopim uksin hoitam aan asiaa siten, että verotus, jo k a ei ole täm än sopim uksen m ukainen, väl- tetään. 3. Sopim usvaltioiden asianom aisten viranom aisten on pyrittävä keskinäisin sopim uksin ratkaisem aan kaikki täm än sopim uksen tulkinnassa tai soveltam isessa esiintyvät vaikeudet tai epätietoisuutta aiheuttavat kysy- m ykset. N e voivat m yös neuvotella kaksinkertaisen verotuksen poistam isesta sellaisissa tapauksissa. joita tässä sopim uksessa ei ole käsitelty. A sianom aiset viranom aiset voivat kohtuullisella tavalla sopia keskenään m yös kysym yksistä, jo tk a - olem atta säänneltyjä sopim uksessa - veron laskem isessa m olem m issa valtioissa noudatettujen periaatteiden erilaisuuden jo h d o sta tai m uista syistä voivat ilm aantua tulosta ja om aisuudesta suoritettavien välittöm ien verojen osalta. 4. Sopim usvaltioiden asianom aiset viranom aiset voivat välittöm ästi neuvotella keskenään sopim ukseen pääsem iseksi edellä olevissa kohdissa tark o itetu ssa m ielessä. Millom suullinen m ielipiteiden vaihto sopim ukseen pääsem iseksi n äy ttää tarkoituksenm u- kaiselta, voidaan tällainen m ielipiteiden vaihto toim eenpanna sopim usvaltioiden asianom aisten viranom aisten edustajista kootussa toim ikunnassa. A rtikel 27 D iplom atiska och konsulära tjänstem än 1. B estäm m elserna i detta avtal påverkar icke de privilegier i beskattningshänseende, som enligt folkrättens allm änna regler eller 27 artikla D iplom aattiset ja konsulivirkam iehet 1. T äm ä sopim us ei vaikuta kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen tai erityisten sopim usten m ääräysten m ukaisiin diplo-

25 bestäm m elser i särskilda överenskom m elser tillkom m er diplom atiska eller konsulära tjänstem än. 2. D iplom atisk eller konsulär tjänstem an (med undantag för honorärkonsul) eller tjänstem an vid avtalsslutande stats representation med stadigvarande uppdrag, vilken är belägen i den an d ra avtalsslutande staten eller i en tredje stat, anses utan hinder av bestäm m elserna i p u n k tern a 1 och 2 av artikel 4 i d etta avtal - vid tilläm pningen av avtalet ha hem vist i den utsändande staten om a) han icke är m edborgare i m ottagarstaten, och b) han enligt folkrättens allm änna regler icke kan besk attas i sistnäm nda stat för inkom st från källa utanför denna stat. m aattisten tai konsulivirkam iesten verotuksellisiin erioikeuksiin. 2. D iplom aattisen tai konsulivirkam iehen (kunniakonsulia lukuun ottam atta) tahi virkam iehen sellaisessa sopim usvaltion pysyvässä ed u stu sto ssa, jo k a sijaitsee toisessa sopim usvaltiossa tai kolm annessa valtiossa, katsotaan - täm än sopim uksen 4 artiklan 1 ja 2 kohdan m ääräysten estäm ättä - sopim usta sovellettaessa asuvan lähettäjävaltiossa, jo s a) hän ei ole vastaanottajavaltion kansalain e n,ja b) häntä kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen m ukaan ei voida viimeksi m ainitus- sa valtiossa v ero ttaa täm än valtion ulkopuolella olevasta lähteestä saadusta tulosta. A rtikel 284 Territoriell utvidgning 1. D etta avtal kan antingen i dess helhet eller m ed erforderliga ändringar utvidgas till att om fatta landskapet Åland beträffande den finska kom m unalskatten. Sådan utvidgning tilläm pas från den dag och med de ändringar och villkor, häri inbegripet villkor om av talets upphörande, som kan anges och ö verenskom m as m ellan de avtalsslutande staterna genom noteväxling på diplom atisk väg.5 2. Om icke annat överenskom m its mellan de avtalsslutande staterna, m edför uppsägning av avtalet från en avtalsslutande stats sid a enligt artikel 30, att tilläm pningen av av talet upphör på sätt som anges i näm nda artikel m ed hänsyn till landskapet Å land även b e träffande den finska kom m unalskatten. 28 artikla4 A lueellinen laajentam inen 1. T äm ä sopim us voidaan u lottaa. joko sellaisenaan tai tarpeellisin m uutoksin, käsittäm ään A hvenanm aan m aakunnan Suom en kunnallisveron osalta. Sellainen laajentam i nen tulee voim aan siitä päivästä lukien sekä sellaisin m uutoksin ja ehdoin, sopim uksen lakkaam inen niihin luettuna, kuin sopim us- valtioiden välillä diplom aattiteitse tapahtuvalla noottienvaihdolla m ääritetään ja sovitaan.5 2. Jollei sopim usvaltioiden välillä toisin ole sovittu, lakkaa jom m ankum m an sopim usvaltion 30 artiklan perusteella toim ittam an sopim uksen irtisanom isen jo h d o sta sopim uksen soveltam inen tuossa artiklassa tarkoitetulla tavalla A hvenanm aan m aakuntaan m yös Suom en kunnallisveron osalta. 4 A rt. 28 h ar tillagts genom tilläggsavtalet den 9 novem ber Sådan noteväxling ägde rum den 5 och den 21 o k tober 1977.

26 Artikel 29 Ikraftträdande I.7 D etta avtal skall ratificeras. A vtalet träd er i kraft trettio dagar efter den dag då båda regeringarna genom noteväxling i H elsingfors underrättat varandra om att ratifikation sk ett.8 D ess bestäm m elser tilläm pas första gången a) såvitt av ser skatt som uttages vid källan, på inkom st som uppbäres den 1 januari och b) såvitt av ser annan skatt på inkom st och skatt på förm ögenhet, på sådan skatt som utgår på grund av beskattning (taxering) år A vtalet den 21 decem ber 1949 mellan K onungariket Sverige och R epubliken Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande sk atter å inkom st och förm ögenhet, tilläggsavtalet till sam m a avtal den ^ j u ni 1958 och överenskom m elsen den 9 septem ber 1968 skall upphöra att gälla och skall icke längre tilläm pas såvitt av ser sk atter på inkom st eller förm ögenhet på vilka förevarande avtal blir tilläm pligt enligt punkt artikla6 Voim aantulo 1.7 T äm ä sopim us on ratifioitava. Sopim us tulee voim aan kolm enkym m enen päivän kuluttua siitä päivästä, jo n a m olem m at hallitukset ovat noottienvaihdolla H elsingissä ilmoit- taneet toisilleen, että ratifioim inen on tapahtunut.8 Sen m ääräyksiä sovelletaan ensim - m äisen kerran a) lähteellä kannettavan veron osalta, tu- loon, jo k a saadaan 1 päivänä tam m ikuuta 1977,ja b) m uun tulosta suoritettavan veron ja om aisuudesta suoritettavan veron osalta, sellaiseen vernon, jo k a suoritetaan vuonna 1978 toim itettavan verotuksen (taksoituksen) pe- rusteella. 2. R uotsin K uningaskunnan ja Suom en T asavallan välillä tulon ja om aisuuden kaksinkertaisen verotuksen ehkäisem iseksi 21 päivänä jo u lu k u u ta 1949 tehty sopim us, sam an sopim uksen täydentäm iseksi 19 päivänä kesäkuuta 1958 tehty sopim us ja 9 päivänä syyskuuta 1968 tehty sopim us lakkaavat olem asta voim assa eikä niitä enää sovelleta sellaisiin tulosta tai om aisuudesta suoritettaviin veroihin, joihin tätä sopim usta 1 kohdan mukaan sovelletaan. A rtikel 309 U pphörande 1. D etta avtal förblir i kraft tills det uppsä- ges av en avtalsslutande stat. 2. V ardera avtalsslutande staten kan - senast den 30 juni under ett kalenderår, dock icke tidigare än fem år efter dagen för avtalets ikraftträdande på diplom atisk väg skriftli- 30 artikla9 P äättym inen 1. T äm ä sopim us on voim assa, kunnes jom pikum pi sopim usvaltio sen irtisanoo. 2. K um pikin sopim usvaltio voi - viimeistään kalenterivuoden kesäkuun 30 päivänä, ei kuitenkaan aikaisem m in kuin viiden vuoden kuluttua sopim uksen voim aantulopäivästä - 6 A rtikeln h a r erhållit d e tta num m er genom tilläggsavtalet den 9 n o v em b er A rt. 29 punkt 1 har erhållit denna lydelse genom tilläggsavtalet den 9 novem ber N oteväxlingen ägde rum den 11 m ars och den 12 augusti A rtikeln har erhållit d etta num m er genom tilläggsavtalet den 9 novem ber 1976.

27 gen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten. 1 händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla: a) såvitt av ser skatt som uttages vid källan, den 1 jan u ari det år som följer närm ast efter det då uppsägningen skedde eller senare; och b) såvitt av ser annan skatt på inkom st och skatt på förm ögenhet, vid beskattningen (taxeringen) andra kalenderåret närm ast efter det då uppsägningen skedde eller senare. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullm äktigade, undertecknat d e tta avtal och försett detsam m a med sina sigill. Som skedde i H elsingfors den 27 juni 1973 i tvä exem plar på svenska och finska språken, vilka båda te x te r har lika vitsord. diplom aattista tietä kirjailisesti irtisanoa sopim uksen tekem ällä toiselle sopim usvaltiolle irtisanom isilm oituksen. T ässä tapauksessa sopim us lakkaa olem asta voim assa: a) lähteellä kannettavan veron o salta, irtisanom ista lähinnä seuraavan vuoden tam m i- kuun 1 päivänä tai sen jälkeen, ja b) m uun tulosta suoritettavan veron ja o m aisuudesta suoritettavan veron o salta, irtisanom ista toiseksi seuraavana kalenterivuo- tena tai sen jälk een to im itettavassa verotuksessa (taksoituksessa). T äm än vakuudeksi ovat allekirjoittaneet, asianm ukaisesti siihen valtuutettuina, allekirjo ittan eet täm än sopim uksen ja v arustaneet sen sineteillään. T ehty H elsingissä 27 päivänä kesäkuuta 1973 kahtena ruotsin- ja suom enkielisenä kappaleena m olem pien tekstien ollessa yhtä todistusvoim aiset. F ör K onungariket Sveriges regering: Göran R yding Suom en T asavallan hallituksen puolesta: R ichard Tötterm an F ö r R epubliken Finlands regering: R ichard Tötterm an R uotsin K uningaskunnan hallituksen puolesta: Göran R yding Protokoll Vid undertecknande av det i dag mellan K onungariket Sveriges regering och R epubliken Finlands regering ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande sk atter på inkom st och förm ögenhet h ar undertecknade befullm äktigade om bud överenskom m it om följande bestäm m elser som utgör en integrerande del av avtalet: Pöytäkirja A llekiijoittaessaan R uotsin K uingaskunnan hallituksen ja Suom en T asavallan hallituksen välillä tänään tehdyn sopim uksen tulo -ja om aisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttäm iseksi ovat allekirjoittaneet v altuutetut sopineet seuraavista m ääräyksistä, jo tk a ovat sopim uksen olennainen osa:

28 /. Till artikel 15 p u n kt 4 M ed u ttry ck et regelm ässigt avses, att den skattskyldige i norm alfallet m inst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat d är han har hem vist enligt bestäm m elserna i artikel 4. I. 15 artiklan 4 kohtaan Sanonnalla säännöllisesti tarkoitetaan, että verovelvollinen norm aalitapauksessa vähintään kerran viikossa oleskelee siinä sopim usvaltiossa olevassa vakinaisessa asunnossaan, jo ssa hän 4 artiklan m ääräysten mu- kaan asuu. II. Till artikel 25 punkt 3 B estäm m elsen i denna punkt innebär bland an n at, att avdrag för ränta som person med hem vist i Finland erlagt till person med hem vist i Sverige m edges vid beskattningen i F inland i den utsträckning som skulle h a varit fallet enligt Finsk skattelagstiftning, om både utbetalaren och m ottagaren av räntan haft hem vist i Finland. II. 25 artiklan 3 kohtaan T äm än kohdan m ääräys tarkoittaa muun m uassa, että Suom essa asuva henkilö saa Suom essa to im itettavassa verotuksessa vähentää R uotsissa asuvalle henkilölle suoritta- m ansa koron siinä laajuudessa kuin korko Suom en verolainsäädännön m ukaan olisi saatu väh en tää, jo s sekä koron m aksaja että saaja olisivat olleet Suom essa asuvia. III. Till artikel 29 punkt 2 10 I fråga om skattefrihet för flottningsförening, som bildats för att handha flottningen i T om e och M uonio gränsälvars flottled, gäller vad därom särskilt är överenskom m et eller fram deles överenskom m es. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullm äktigade, u ndertecknat d etta protokoll och försett detsam m a m ed sina sigill. Som skedde i H elsingfors den 27 juni 1973 i två exem plar på svenska och finska språken, vilka båda te x te r har lika vitsord. III. 29 artiklan 2 ko h ta a n 10 T om ion ja M uonion rajajokien uittoväylässä uittoa toim ittam aan perustetun uittoyhdistyksen v erovapaudesta on voim assa, m itä siitä erikséen on sovittu tai vastedes sovitaan. Täm än vakuudeksi ovat allekirjoittaneet, asianm ukaisesti siihen valtuutettuina, allekirjo ittan eet täm än pöytäkirjan ja varustaneet sen sineteillään. T ehty H elsingissä 27 päivänä kesäkuuta 1973 kahtena ruotsin- ja suom enkielisenä kappaleena m olem pien tekstien o dessa yhtä todistusvoim aiset. F ör K onungariket Sveriges regering: Göran R yding Suom en T asavallan hallituksen puolesta: R ichard Tötterm an F ör R epubliken Finlands regering: R ichard Tötterm an Ruotsin K uningaskunnan hallituksen puolesta: G öran R yding 10 R ubriken till punkt III har erhållit denna lydelse genom tilläggsavtalet den 9 novem ber Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 0284-1967 U tgiven av utrikesdepartem entet SÖ 1991:66 Nr 66 Avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige för att undvika dubbelbeskattning beträffande

Läs mer

AVTAL MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

AVTAL MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET AVTAL MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET Danmarks regering tillsammans med Färöarnas landsstyre samt Finlands, Islands, Norges

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:146

Regeringens proposition 2007/08:146 Regeringens proposition 2007/08:146 Ändring i det nordiska skatteavtalet Prop. 2007/08:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 april 2008 Fredrik Reinfeldt Anders Borg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2008:653 Utkom från trycket den 8 juli 2008 utfärdad den 12 juni 2008. Enligt riksdagens

Läs mer

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH KONUNGARIKET SAUDIARABIENS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH KONUNGARIKET SAUDIARABIENS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH KONUNGARIKET SAUDIARABIENS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL VEPS-tunnus RP 114/1999 Riksdagen 1999 RP 114 Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av vissa bestämmelser i avtalet med Rumänien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på

Läs mer

Artikel 5 (Fast driftställe) 3 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse:

Artikel 5 (Fast driftställe) 3 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse: PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER Å INKOMST OCH FÖRMÖGENHET SOM UNDERTECKNADES I STOCKHOLM

Läs mer

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN AZERBAJDZJANS REGERING

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN AZERBAJDZJANS REGERING AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN AZERBAJDZJANS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST 1 Konungarikets Sveriges

Läs mer

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN ARMENIENS REGERING

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN ARMENIENS REGERING AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN ARMENIENS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET Konungariket

Läs mer

Skatteavtal Lettland RSV 360-428 utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Lettland RSV 360-428 utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Lettland RSV 360-428 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED LETTLAND (1993 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1993:1390 har beaktats. 3 Förord Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

Skatteavtal Vietnam RSV 360-704 utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Vietnam RSV 360-704 utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Vietnam RSV 360-704 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED VIETNAM (1994 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1994:1331 har beaktats. 3 Förord Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

Skatteavtal Estland RSV 360-223 utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Estland RSV 360-223 utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Estland RSV 360-223 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED ESTLAND (1993 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1993:1389 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Skatteavtal. Italien. RSV 360-380 utgåva 1. Riksskatteverket

Skatteavtal. Italien. RSV 360-380 utgåva 1. Riksskatteverket Skatteavtal Italien RSV 360-380 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED ITALIEN (1980 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1983:857 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de

Läs mer

har kommit överens om följande:

har kommit överens om följande: PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH RYSKA FEDERATIONENS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST Konungariket Sveriges regering och

Läs mer

Skatteavtal. Thailand. RSV 360-764 utgåva 1. Riksskatteverket

Skatteavtal. Thailand. RSV 360-764 utgåva 1. Riksskatteverket Skatteavtal Thailand RSV 360-764 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED THAILAND (1988 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1989:814 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Skatteavtal Botswana RSV 360-072 utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Botswana RSV 360-072 utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Botswana RSV 360-072 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED BOTSWANA (1992 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1993:65 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Skatteavtal. Barbados. RSV 360-052 utgåva 1. Riksskatteverket

Skatteavtal. Barbados. RSV 360-052 utgåva 1. Riksskatteverket Skatteavtal Barbados RSV 360-052 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED BARBADOS (1991 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1991:1742 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Skatteavtal Cypern RSV 360-196 utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Cypern RSV 360-196 utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Cypern RSV 360-196 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED CYPERN (1988 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1989:901 har beaktats. 3 Förord Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

Skatteavtal. Ukraina. RSV 360-804 utgåva 1. Riksskatteverket

Skatteavtal. Ukraina. RSV 360-804 utgåva 1. Riksskatteverket Skatteavtal Ukraina RSV 360-804 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED UKRAINA (1995 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1996:806 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de

Läs mer

Regeringens proposition 1986/87:94

Regeringens proposition 1986/87:94 Regeringens proposition 1986/87:94 om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, m. m. Prop. 1986/87: 94 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits

Läs mer

Skatteavtal Kanada RSV360-124 utgåva 1 Riksskatteverket

Skatteavtal Kanada RSV360-124 utgåva 1 Riksskatteverket Skatteavtal Kanada RSV360-124 utgåva 1 Riksskatteverket 1 SKATTEAVTALET MED CANADA (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1998:259 har beaktats. 2 Innehåll Förord Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

Skatteavtal. Indonesien. RSV 360-360 utgåva 1. Riksskatteverket

Skatteavtal. Indonesien. RSV 360-360 utgåva 1. Riksskatteverket Skatteavtal Indonesien RSV 360-360 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED INDONESIEN (1989 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1989:813 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

har kommit överens om följande:

har kommit överens om följande: PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH PORTUGISISKA REPUBLIKEN FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST Konungariket Sverige

Läs mer

Skatteavtal Ryssland RSV 360-643 utgåva 1 Riksskatteverket

Skatteavtal Ryssland RSV 360-643 utgåva 1 Riksskatteverket Skatteavtal Ryssland RSV 360-643 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED RYSSLAND (1993 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1995:1059 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Storbritannien och Nordirland

Storbritannien och Nordirland Skatteavtal Storbritannien och Nordirland RSV 360-826 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND (1983 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1987:35 har beaktats. 3 Riksskatteverket

Läs mer

Skatteavtal Mauritius RSV 360-480 utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Mauritius RSV 360-480 utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Mauritius RSV 360-480 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED MAURITIUS (1992 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1993:63 har beaktats. Förord 3 Sedan Finansdepartementets utgivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

Skatteavtal Namibia RSV utgåva 1 Riksskatteverket

Skatteavtal Namibia RSV utgåva 1 Riksskatteverket Skatteavtal Namibia RSV 360-516 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED NAMIBIA (1993 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1995:1055 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de

Läs mer

Skatteavtal. Nederländerna. RSV 360-528 Utg 1. Skatteförvaltningen

Skatteavtal. Nederländerna. RSV 360-528 Utg 1. Skatteförvaltningen Skatteavtal Nederländerna RSV 360-528 Utg 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED NEDERLÄNDERNA (1991 års avtal) Ändringar t.o.m. SFS 1992:1194 har beaktats. 3 Sedan Finansdepartementets utgivning av

Läs mer

Skatteavtal Mexiko RSV 360-484 Utg 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Mexiko RSV 360-484 Utg 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Mexiko RSV 360-484 Utg 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED MEXIKO (1992 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1993:64 har beaktats. 3 Sedan Finansdepartementets utgivning av de svenska

Läs mer

Skatteavtal Tyskland RSV 360-276 utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Tyskland RSV 360-276 utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Tyskland RSV 360-276 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED TYSKLAND (1992 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1994:1300 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Skatteavtal Litauen RSV utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Litauen RSV utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Litauen RSV 360-440 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED LITAUEN (1993 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1993:1391 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Skatteavtal. Frankrike. RSV 360-250 Utg 1. Skatteförvaltningen

Skatteavtal. Frankrike. RSV 360-250 Utg 1. Skatteförvaltningen Skatteavtal Frankrike RSV 360-250 Utg 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED FRANKRIKE (1990 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1992:154 har beaktats. 3 Sedan Finansdepartementets utgivning av de svenska

Läs mer

Skatteavtal. Spanien. RSV 360-724 utgåva 1. Skatteförvaltningen

Skatteavtal. Spanien. RSV 360-724 utgåva 1. Skatteförvaltningen Skatteavtal Spanien RSV 360-724 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED SPANIEN (1976 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1980:743 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Republiken Finland och Förbundsrepubliken Tyskland,

Republiken Finland och Förbundsrepubliken Tyskland, AVTAL MELLAN REPUBLIKEN FINLAND OCH FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRA KRINGGÅENDE AV SKATT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST Republiken Finland och Förbundsrepubliken

Läs mer

jj{_ Justitieminister Kari Häkämies tu-~ ~~

jj{_ Justitieminister Kari Häkämies tu-~ ~~ 1997-98 Lt- Rep.pres. framst. nr 9 Republikens Presidents framställning till Ålands lagting om regeringens proposition till riksdagen om godkännande av vissa bestämmelser i avtalet med Nederländerna för

Läs mer

Skatteavtal Malta RSV360-470 utgåva 1 Riksskatteverket

Skatteavtal Malta RSV360-470 utgåva 1 Riksskatteverket Skatteavtal Malta RSV360-470 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED MALTA (1995 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1996:152 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de svenska

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan

Läs mer

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET Danmarks regering tillsammans med Färöarnas landsstyre samt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2008 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2008 Nr 126 127 INNEHÅLL Nr Sidan 126 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter Sveriges överenskommelser med främmande makter ISSN 0284-1967 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 1990:14 0 Nr 14 Överenskommelse med Finlands regering om utnyttjande av Tele-X-systemet. Stockholm den 9

Läs mer

Skatteavtal Norden. Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge. (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats.

Skatteavtal Norden. Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge. (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats. Skatteavtal Norden Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats. 106 47 Stockholm Tel 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 order.fritzes@nj.se

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 0284-1967 U tgiven av utrikesdepartem entet SÖ 1991:11 Nr 11 Avtal mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden Köpenhamn den 7 december 1989

Läs mer

SKATTEAVTALET MED AMERIKAS FÖRENTA STATER

SKATTEAVTALET MED AMERIKAS FÖRENTA STATER 1 SKATTEAVTALET MED AMERIKAS FÖRENTA STATER (1994 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1995:1232 har beaktats. 2 Förord 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de svenska skatteavtalen i en särskild

Läs mer

Skatteavtal. Schweiz. RSV 360-756 utgåva 1. Skatteförvaltningen

Skatteavtal. Schweiz. RSV 360-756 utgåva 1. Skatteförvaltningen Skatteavtal Schweiz RSV 360-756 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED SCHWEIZ (1965 års avtal) Ändringar t.o.m. SFS 1994:1332 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de

Läs mer

Skatteavtal. Irland. RSV utgåva 1. Skatteförvaltningen

Skatteavtal. Irland. RSV utgåva 1. Skatteförvaltningen Skatteavtal Irland RSV360-372 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED IRLAND (1986 års avtal) Ändringar t.o.m. SFS 1994:2 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de svenska

Läs mer

Skatteavtal Belgien RSV Utg 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Belgien RSV Utg 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Belgien RSV 360-056 Utg 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED BELGIEN (1991 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1993:117 har beaktats. 3 Förord Sedan Finansdepartementets utgivning av de

Läs mer

Skatteavtal Gambia RSV utgåva 1 Skatteförvaltningen

Skatteavtal Gambia RSV utgåva 1 Skatteförvaltningen Skatteavtal Gambia RSV 360-270 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED GAMBIA (1993 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1994:1618 har beaktats. Förord 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

Skatteavtal. Österrike. RSV 360-040 utgåva 1. Skatteförvaltningen

Skatteavtal. Österrike. RSV 360-040 utgåva 1. Skatteförvaltningen Skatteavtal Österrike RSV 360-040 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED ÖSTERRIKE (1959 års avtal) Ändringar fram till och med SFS 1993:136 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt; SFS 2008:1350 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Läs mer

RP 75/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 75/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 75/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och

Läs mer

CIRKULÄR* SAMLING 1927 N:o 15-17

CIRKULÄR* SAMLING 1927 N:o 15-17 POSTI* JA LENNÄTINHALLITUKSEN KIERTOKIRJE* KOKOELMA POST* OCH TELEGRAFSTYRELSENS CIRKULÄR* SAMLING 1927 N:o 15-17 N:o 15. Kiertokirje Suomen ja Ruotsin välistä postinvaihtoa koskevan sopimuksen eräiden

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

1. Nuläge. RP 191/1997 rd

1. Nuläge. RP 191/1997 rd RP 191/1997 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av vissa bestämmelser i protokollet om ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2014:940 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 25

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 25 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 25 Målnummer: 6608-16 Avdelning: Avgörandedatum: 2017-05-15 Rubrik: Lagrum: Fråga om tolkning och tillämpning av det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:684 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 46 1 mom.,

Läs mer

Sveriges öveiensk)mmelser med främmande makter

Sveriges öveiensk)mmelser med främmande makter Sveriges öveiensk)mmelser med främmande makter Utgiven av utrikesdepartementet Nr 12 Avtal med Tjeckoslovakien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Prag den

Läs mer

Ändring i det nordiska skatteavtalet

Ändring i det nordiska skatteavtalet Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU31 Ändring i det nordiska skatteavtalet Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2007/08:146) om att riksdagen dels ska godkänna

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 137/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet och av lagen om undanröjande av internationell

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 889/2012 rd Mervärdesskattsystemet på begagnade bilar som köps i riket och förs till Åland Till riksdagens talman Åland har i mervärdesskattehänseende tredjelandsstatus i förhållande

Läs mer

Skatteavtal Norden. Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge. (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats.

Skatteavtal Norden. Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge. (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats. Skatteavtal Norden HO Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats. Innehåll 5 Innehåll Förord,.... 3 Läsanvisningar...: 9 Förkortningslista

Läs mer

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av förordning

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av förordning Skatteutskottets betänkande Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av förordning Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i avtalet mellan

Läs mer

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Inledande bestämmelser 1 [8521] Vad i denna lag sägs om skatt gäller även allmän avgift samt ränta på skatt eller allmän avgift och administrativa pålagor

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

MULTILATERAL KONVENTION FÖR ATT GENOMFÖRA SKATTEAVTALSRELATERADE ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA SKATTEBASEROSION OCH FLYTTNING AV VINSTER

MULTILATERAL KONVENTION FÖR ATT GENOMFÖRA SKATTEAVTALSRELATERADE ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA SKATTEBASEROSION OCH FLYTTNING AV VINSTER MULTILATERAL KONVENTION FÖR ATT GENOMFÖRA SKATTEAVTALSRELATERADE ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA SKATTEBASEROSION OCH FLYTTNING AV VINSTER Parterna till denna konvention, som konstaterar att regeringar förlorar

Läs mer

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti joulukuu 2008 StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2009 mennessä TOIMEENTULOTUEN ENNAKKOTILASTO 1.1. 31.12.2008 Tällä

Läs mer

Utkast 16.2.2016/M.O.

Utkast 16.2.2016/M.O. Utkast 16.2.2016/M.O. Regeringens proposition till riksdagen om uppsägning av avtalet med Portugal för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och med förslag till lag om upphävande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 15 maj 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Börje Leidhammar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner; SFS 1998:1602 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

SÖ 2000:10. Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen

SÖ 2000:10. Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen SÖ 2000: 10 Nr 10 Avtal jämte protokoll med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund Stockholm och Köpenhamn den 25 och 27 januari 2000 Regeringen beslutade den 13 januari 2000

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2000:73 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Skatteavtal. Singapore. RSV utgåva 1. Skatteförvaltningen

Skatteavtal. Singapore. RSV utgåva 1. Skatteförvaltningen Skatteavtal Singapore RSV 360-702 utgåva 1 Skatteförvaltningen 2 SKATTEAVTALET MED SINGAPORE (1968 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1992:857 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning

Läs mer

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN Konungariket Sveriges regering och Förenade Arabemiratens regering, som önskar

Läs mer

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare. Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-06-04 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Erik Nymansson Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt

Läs mer

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna 1992 rd- RP 206 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Innehåll ,ju n i okt. 5.

Innehåll ,ju n i okt. 5. Innehåll 1. 1970,ju n i 19. 2. 1973. okt. 5. 3. 1973,juni 12. 4. 1980,febr. 19. 5. 1978, okt. 12. 6. 1972, dec. 2. 7. 1978, febr. 17. 8. 1979, dec. 18. 9. 1980, m ars 6. 10. 1979, aug. 29. 11. 1979, okt.

Läs mer

Skatteavtal Bulgarien RSV utgåva 1 Riksskatteverket

Skatteavtal Bulgarien RSV utgåva 1 Riksskatteverket Skatteavtal Bulgarien RSV 360-100 utgåva 1 Riksskatteverket 2 SKATTEAVTALET MED BULGARIEN (1988 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 1989:97 har beaktats. 3 Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av

Läs mer

Kyrkslätts kommun Protokoll 6/ (11) Vägsektionen

Kyrkslätts kommun Protokoll 6/ (11) Vägsektionen Kyrkslätts kommun Protokoll 6/2018 1 (11) Mötesdatum Mötesplats 03.05.2018, klo 16:00-16:28 Kokoushuone Apila 2. kerros Behandlade ärenden 27 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 28 Justering av protokollet

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; SFS 2004:1140 Utkom från trycket den 10 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); Utkom från trycket den 14 mars 2017 utfärdad den 2 mars 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om skatteförfarandelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 28 juni 2019 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Kompleksowa obsluga boduwnictwa sp.zo.o., 502070-9282 Ombud: AA och

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1

Protokoll fört vid pleniföredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 PROTOKOLL Nummer 6 19.05.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 Närvarande Frånvarande Justerat KS - CG - MP - NF - TA - MN - WV Omedelbart Ordförande

Läs mer

5 kap. 1 och 3, 6 kap. 7 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229)

5 kap. 1 och 3, 6 kap. 7 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2018 ref. 25 En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer