Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Hur viktig är industrin för Sverige? 2
Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära tjänster, totalt ca 1 miljon arbetstagare Industrins betydelse för ekonomi och jobb uppmärksammas (EU, USA, m.fl.) återindustrialisering Varje nytt jobb i industrin ger 0,5-2 jobb i andra sektorer 80 % av all forskning och utveckling som sker med privata medel görs i industrin 3
Industrin är Sveriges största energiexportör Industrin använder drygt 50 TWh el varje år, varav 40 TWh inom basindustrin Elkostnaderna kan motsvara upp till 40 procent av förädlingsvärdet, och vara i nivå med lönekostnaderna 4
Checklista vid investering för energiintensivt tillverkande företag Närhet till marknad Existerande marknader Framtida växande marknader Leverantörer God fysisk infrastruktur Tillgång till väl fungerande hamnar, vägar, flyg Planering av industriområde Stabila leveranser av el och annan energi IT- och telekommunikation Hög kompetens och support Möjlighet att anställa kvalificerad och kompetent arbetskraft Tillgång till högkvalitativ teknisk support och stödfunktioner God konkurrenskraft Energikostnader, skatter, kostnad för arbetskraft, transportkostnader Smidig och förutsägbar tillståndsgivning Stabilt, förutsägbart och långsiktigt politiskt ramverk Låga handelshinder 5 Annat Låg risk för korruption Låg risk för immateriell-stöld Fungerande lokalsamhälle (dagis, skolor, rekreation etc)
Industrins elpriser i EU, ur analys januari 2014 Retail prices of electricity in 2012: industrial consumers Sverige
Viktiga utgångspunkter El är en effektiv energibärare med stor flexibilitet. Koldioxidneutral el möjliggör minskade utsläpp. El omvandlas till produkter, tjänster och komfort. Sverige har råvaror som kräver energi vid bearbetning. Fokus på energieffektivisering inom alla delar av samhället. 7
Slutsatser om elbehovet i Sverige 2030 Industrins elanvändning ligger kvar på en stabil nivå, medan elanvändningen totalt sett i Sverige ökar med 5-10 TWh till 2030. Detta trots minskat elbehov i bostäder och service. Ökningen beror på ökat elbehov för transporter och datacenterindustrin. 8
TWH Elanvändningen bortom 2030, IVA Vägval el, lanseras 12 januari 2016 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2013 2050 165 TWh 130 TWh 65-85 TWh 10-16 TWh 50-60 TWh Fotograf: Per-Erik Adamsson 9
Klimatfrågan driver ökad elanvändning Sveriges utsläpp av växthusgaser - fördelning på sektorer 2013 Sektor Utsläpp Tusen ton CO2-ekv 12% 3% 33% Transporter 18 504 12% Energiindustri 10 080 Industrins förbränning 8 076 Jordbruk 6 899 7% 14% 18% Industriproces ser Bostäder, lokaler mm. 10 6 544 4 054 Avfall 1 681 Totalt 55 775 Transporter Energiindustri Industrins förbränning Bostäder, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa utsläpp Jordbruk Industriprocesser och produktanvändning Avfall Källa: Naturvårdsverket
Vad kan påverka elanvändningen? Ökad befolkning med en miljon personer Ökar 8 11 TWh Storskalig CCS Ökar 2 5 TWh Fullständig elektrifiering av transportsektorn Ökar cirka 13 TWh Total elektrifiering av stålindustrin Ökar 15 20 TWh Utfasning av all mekanisk massaproduktion Minskar cirka 10 TWh Storskalig etablering av datacenterverksamhet Ökar 6 10 TWh Digitalisering av vård, omsorg, övervakning, ekonomi industri 11
Samhällets elberoende ökar Men robustheten och leveranssäkerheten minskar Svenska Kraftnät: Samtidigt som samhället går mot ett nästan totalt elberoende minskar alltså elsystemets robusthet. Utvecklingen innebär att det i samhället pågår två rörelser som inte är att betrakta som förenliga. Den ena är den negativa utvecklingen av leveranssäkerheten för effekt och den andra är att det moderna samhället samtidigt rusat och rusar vidare mot något som måste betraktas som ett nästan totalt elberoende. ANPASSNING AV ELSYSTEMET MED EN STOR MÄNGD FÖRNYBAR ELPRODUKTION, december 2015 12
Varför påverkar subventioner priset? 13
Skatter och subventioner påverkar marknadsförutsättningarna 14 Ur Svenskt Näringslivs analys av Budgeten 2015: Om fyra reaktorer faller ifrån minskar skatteintäkterna bara i form av effektskatt med 1,5 miljarder kronor.
Likartade villkor? 15 2014-11-19
Effektutmaningen måste lösas 50 TWh vind och solkraft i ett framtidsscenario 16
Subventioner och nya förutsättningar driver energipolitiken till ett vägval Mer Marknad Fasa ut subventioner Marknadens aktörer får större ansvar Marknadens signaler styr investeringar Mer Politik Fortsatta och utökade subventioner Marknadsreform blir nödvändig - återreglering Politikerna får större ansvar Investeringar styrs av politiska beslut 17 Hur ska investeringar kunna ske för att skapa ett system som är leveranssäkert till en konkurrenskraftig totalkostnad?
Elmarknaden incitament för investeringar är centrala Svenska Kraftnät: Det kommer även att behöva tillföras ny planerbar (dvs. icke väderberende) elproduktion i någon form när kärn-kraften fasas ut. Med nuvarande marknadsförutsättningar kommer den inte att byggas, varför det skulle behöva sättas ett värde på flexibilitet och/eller effekt för att systemets behov ska kunna uppfyllas. ANPASSNING AV ELSYSTEMET MED EN STOR MÄNGD FÖRNYBAR ELPRODUKTION, december 2015 18
Förväntningar på energipolitiken Ta behovet av samhällsutveckling och den nytta och det värde energin skapar som utgångspunkt Möjliggör ökad elanvändning Ställ högre krav på leveranssäkerhet och elkvalitet Verka för internationellt konkurrenskraftiga elkostnader och samhällsekonomi Underskatta inte effektutmaningen Skapa handlingsutrymme - värna den elproduktion vi redan har Fasa ut snedvridande och marknadspåverkande subventioner Skapa förutsättningar för investeringar Bejaka framtidens teknik- och kostnadsutveckling Sök synergier med industriutveckling, och nya möjligheter för Sverige En resilient, verklighetsförankrad och framtidsinriktad energipolitik för Sverige 19
Tack! maria.suner.fleming@svensktnaringsliv.se