1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio

Jonas foto guide är din guide till att bli bättre fotograf. Den går igenom grunderna i fotografi, hur kameran fungerar och annat bra att veta. Denna guide är inriktad främst för fotografering med digital kamera. 1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio Jonas foto Guide version 1.0 Jonas Wahlin 2009. Materialet är upphovsrättsskyddat och får ej spridas, kopieras eller säljas utan skriftligt tillstånd från Jonas Wahlin. Hemsida: www.jonaswahlin.com

Ljus, kommunikation, tajming.

Kapitel 1: Kameran Som fotograf är kameran ditt arbetsredskap. Med den fångar du ljuset som studsar ifrån ditt motiv. Utan ljus, ingen bild. Ljuskälla (fotoner) Motiv objektivet Sensor på kamera Bild Kamerans olika funktioner låter dig bestämma hur bilden exponeras (ser ut). Ljusutrustning så som blixtar, reflexskärm och ljusfilter låter dig bestämma hur ljuset kommer på motivet (ljussättning). För att kunna kontrollera hur ljuset går in i kameran behöver du en systemkamera. Den ger dig möjlighet att ändra hur länge ljuset får komma in (Slutare) och igenom hur stor mängd ljus som får komma in (Bländare). Slutare ställs in i delar av 1 sekund. T ex 125/1 eller 60/1. Ju lägre nummer destu längre är slutaren öppen och släpper in ljus, och destu ljusare blir bilden. Slutaren brukar höras på en systemkamera genom att den säger klick när den öppnar och stänger. Vid olika slutare får motiv olika form, t ex så fryses en rörelse i en människa eller ett objekt vid snabbare slutartider och motiv får lättare en rörelseoskärpa vid lägre slutartider, dessutom blir det svårare att få en skarpbild vid lägre slutartid för att det är svårt att hålla kameran stilla. Normal slutare för fotografering utomhus i dagsljus är 125/1. Bländare (på engelska F-stop) ställs in i bländarsteg och skrivs ut som t ex f.5,6 eller f8. Ju högre nummer destu mindre öppning, och destu mörkare bild. Hur stor eller liten bländare man kan ha bestämms av objektivet. Bländare styr också skärpedjup, dvs hur mycket i djupled i bilden som är skarpt (i fokus). Ju lägre bländare tal (större öppning) destu kortare skärpedjup. På en systemkamera kan du byta ut objektivet (linsen) för att få olika typer av bilder. Linser är antagligen fast eller zoom objektiv. Ett fast objektiv är brännvidden låst, det betyder att den endast ser i en vinkel. Ett zoom objektiv kan se i flera brännvidder (vinklar).

Brännvidder hamnar i olika katergori efter hur långt de ser, där 10-20mm är vid, 40-70mm normal och 100-300mm tele. Bilder tagna med vid vinkel blir en aninge rundade, dvs saker som är nära blir förvrängda. På objektivet kan du även ställa in fokus där du vill att skärpan ska vara. Fokus kan antagligen ställas in automatiskt eller manuellet. Vissa objektiv har endast manuellet, då ställs fokus (ugång skärpedjup) på den ring som sitter längst fram på objektivet. Har du automatiskt fokus på objektivet väljer du då detta alternativ när du tar bilden. Iso är en ytterligare inställning på kameran. Iso är känslighet på sensorn, hur mycket den ska kompensera vid för lite ljus. Vanligtvis börjar Iso på 100 eller 200 och går uppåt. Vid lägstanivån görs ingen kompensering (förstärkning) av ljuset. Destu högre Iso destu ljusare bilder, men också sämre bildkvalité. Ha som utgångspunkt att ha så låg Iso som möjligt. På kameran kan man också ställa in vitbalans. Med detta berättar man vad som är vitt. Detta medför att man får korrekta färger i bilden. De inställningar på kameran du bör använda är M och A. På M ställer du in allt manuellt. Läget A är bländare fast och slutare automatiskt, som kan passa bättre när ljusförhållanden varierar snabbt. En bra exponering innebär att ditt motiv är i fokus (om önskvärt) och att bilden inte är för ljus eller för mörk. En alldeles för ljus bild kallas överexponering, det betyder att bildinformationen är nästan eller helt utfrätt (vit). För mörk är underexponerad nästan eller helt mörk. För att underlätta att få en bra exponering kan du på digitala kameror välja att fotografera i formatet Raw. Det innebär att du inom vissa gränser kan ändra exponeringen och andra inställningar i efterhand när du överför bilderna till datorn.

Kapitel 2: Ljus Ljus är en av de viktigaste aspekterna i fotografering. Ljuset bestämmer hur ditt motiv (det du fotograferar) ser ut. Samma plats ser väldigt olika ut beroende på vilken tid på dygnet och årstid man fotograferar det. Människor ser helt annorlunda ut beroende på hur de ljussätts. Ljus kan få meningen eller känslan med bilden att komma fram, eller försvinna. Du kan antagligen använda det ljus som finns naturligt på platsen du är på eller använda eget. I studio använder du vanligtvis blixtar. Ljuset kan komma antagligen direkt, filtreras eller indirekt. Direkt ljus utomhus kommer främst från solen. I studio från blixt med reflektor. Direkt ljus ger starka kontraster och skuggor i ditt motiv. Filtrerat ljus innebär att något är i mellan ljuskällan och motivet vilket jämnar ut skuggor och minskar kontraster. Vid utomhusfotografering är moln det vanligaste. Indirekt ljus innebär att det studsar någonstanns innna det träffar ditt motiv. Med indirekt ljus kan du helt ta bort skuggor eller ljussätta ett motiv i skuggan starkare, t ex med en reflexskärm. Indirekt ljus får du om ditt motiv är i skuggan. Ljuset kommer då indirekt från saker det har studsat på. Beroende på ljusets källa och tidpunkten på dagen för utomhusfotografering upstår olika färgtemperaturer. Lägre färgtemperatur uppstår vid soluppgång och solnedgång då en rödton ges på bilderna. Olika typer av ljuskällor ger olika typer av färgtemperaturer. Glödlampa ger något varmare (rödton) medans lysrör ger något kallare (blåaktig). Ställ in vitbalans efter din primära ljuskälla.

Kapitel 3: Motiv Motivet är det du fotograferar. Du kan välja ut en detalj bland flera objekt eller sammanhang. Väljer du en att fokusera på en detalj eller en person kan du isolera den för att göra bilden intressntare. Du bör när du tar bilden välja vad du vill ha med i den och vad du inte vill ha med. Du kan isolera motivet på flera sätt. Det lättaste är att gå närmare det så att du bara får det i bild eller att zooma. Du kan också ställa dig på en plats som gör att motivet friläggs eller sticker ut mer från en mängd. Om du zoomar in (eller har teleobjektiv) och har en låg bländare in kan du isolera motivet genom att saker kommer i antagligen för eller bakgrunden. Förgrunden är saker som är närmare kameran än motivet och saker som är i bakgrunden är saker som är längre från kameran än motivet. Har du inte en helt bestämd uppfattning om vad du ska fotografera kan du exprementera dig fram, att hitta intressanta saker i t ex en stadsmiljö är inte svårt. Expremntera dig fram och våga gå närmare, flytta på dig för hitta bästa vinkel och pröva olika brännvidder (med zoomobjektiv). Motivet behöver inte alltid vara det stora och tydliga, man behöver inte få med allt i varje bild. Detaljer kan vara ett motiv i sig. Fotograferar du människor (allmänheten) handlar det mycket om tajming. Var på rätt plats med tanke på ljus, motiv och inställningar och vänta tills personer gör något intressant. Om du vill (och vågar) kan du be folk göra som du vill, t ex stå på ett speciellt sett eller le för kameran. Det skadar inte att fråga. Fotograferar du natur eller artiktektur är tajming också viktig. När är det sånt ljus som du vill ha. Solnedgång är bara en gång om dagen. Ibland får man vänta på att förutsättningarna för den bilden du vill ha ska bli rätt.

Kapitel 4: Kommunikation När du jobbar med en modell (person som blir fotograferad) behöver du kommunicera med denna för att få den bild du vill ha. Redan från planneringsstadiet bör kommunitkationen vara enkel och tydlig. Frågor rörande plåtningen som Vart ni ska vara, När ni ska vara där och Vad för typ av bilder ni ska ta, Vad modellen bör ta med sig och eventuellt andra förberedelser bör tas upp. Som fotograf är du den som vanligtvis håller i trådarna vid en fotografering. Du bör därför både ta intiativ och vara tydlig med vad du vill. Det är vanligtvis bara du som ser vad du ser i sökaren och kan avgöra om det blir önskvärt resultat. Var inte rädd/blyg att våga be modell flytta på sig eller göra speciell min/pose som passar bättre. Det behöver inte nödvändigtvis vara en modellfotografering utan fungerar även vid spontanare fotograferingar. Vid fotografering av flera modeller sammtidigt är ledarskap också viktigt för att få alla att sammarbeta mot samma mål. Du bör vara vänlig men bestämd. Att kommunicera handlar inte bara om praktiska saker, utan även fungerar även som ice-breaker och att få modellen att slappna av och därmed göra ett bättre jobb. Undvik svåra ämnen och negativa saker för att inte försvåra fotograferingen. Det kan vara en fördel att komma igång med en fotografering snabbt och inte i onödan dra ut på det, detta för att också undvika att modell blir nervös. När du fotograferar en modell så bör du i början vara så positiv som möjligt (speciellt vid nyare modeller). Säg att det är bra och börja ta bilder, ge därefter uppmuntrande förslag på poser. Säg absolut inte att något är dåligt, det blir lätt bara sämre av det.

Kapitel 5: Att ta bra bilder Det finns ingen snabb lösning för att ta bättre bilder. Det är hårt jobb och tålamod för att få ett bra resultat. Övning ger färdighet, ibland kan man dock ha tur. En bra bild är något subjektivt. Något som du gillar kanske inte någon annan tycker om. Tar du bilder du tar för din egna nöjes skull spelar det såklart ingen roll vad andra tycker om dem, ska du visa dem för andra kommer du också få andras kommentarer på dem. Det är en slags popularitets tävling, destu fler som gillar ditt arbete destu bättre kommer du trivas som fotograf och destu bättre kommer du lyckas som fotograf. Fotografi är ett kreativt yrke där du med kameran skapar något. Inom alla kreativa yrken finns det personliga stilar, ett sätt att skapa, en metod. Att utvecklas som fotograf och därmed kunna ta bättre bilder handlar mycket om att prova nya saker och våga misslyckas, att utveckla sin stil. På frågan vad en bra bild innehåller finns egentligen inget specfikt svar. Men om man skulle försöka besvara den så bör en bra bild säga nått, berätta nått, förvalta eller skapa nått. Bilden bör tala till betraktaren. Den kan vara intressant, minnesvärd, vacker, rolig, säljande. Som fotograf är kan det vara en fördel att bestämma sig för vad man vill att bilden ska säga, ha en idé, en vilja med bilden. Det är också en fördel att som fotograf gilla det du skapar annars kommer du inte göra ett bra jobb. Fotografi är ett uttryck för fantasi, försök att inte begrännsa dig själv i dina idéer utan pröva dem istället. Men var samtidigt inte för snabb med att acceptera saker som inte är tillräckligt bra. Om det inte blir tillräckligt bra första gången, försök igen, och igen, och igen.

Kapitel 6: Studio Att fotografera i studio betyder att du har full kontroll över ljuset. Du bestämmer med ljuskällorna hur och var ljuset ska landa och därmed hur bilden ska bli. Studion är också skyddad för insyn och har en jämntemperatur. Du behöver heller inte oroa dig för att solen ska gå ner. Man använder vanligtvis blixtar i studion som man löser ut med trådlösutlösning, sladd eller kamerans egna blixt (slavutlösning). Det går även att använda b-ljus (lampor) men det är inte rekomenderat då de utvecklar mycket värme och är svårare att jobba med. Blixtarnas fördelar är att de är precisa och utnyttjar effekten (watt) mer fördelaktigt. Det är vanligt att i studion använda bakgrundsfonder (backdrop). De finns i flera olika färger och hängsbakom platsen modellen eller motivet står, detta för att isolera modellen. Beroende på vilken typ av bild du vill ha kan du använda olika antal blixtar och olika blixttillbehör. Blixttillbehören formar ljuset. Softboxen är den vanligaste och lättaste att jobba med. Den ger ett mjukt, utspritt ljus. Finns i olika storlekar. Paraply kan vara både transparenta och med reflekterande material, transparenta ger ett ljus likt en softbox med något tydligare markering. Med reflekterande material ett något skarpare ljus än softboxen. Reflektor (liten) ger ett skarpare ljus med skuggor både på modell och efter konjekturer på bakgrund. Kon ger ett punktformat ljus, använd vanligtvis på bakgrunder för att skapa en intressantare bild. Beautydish ger ett välupplyst, realtivt skarpt ljus. Raster finns till både softboxar och reflektorer. Raster fokuserar ljuset tydligare. Ringblixt sätts runt objektivet och ger ett ljus innifrån med skuggor åt alla håll.

Reflexskärm används för att reflektera ljuset från en annan ljuskälla, används oftast för att mjuka upp en skuggig del av modellen. Reflekterande yta kan vara olika material och används för att mjuka upp skuggor (göra det till indirekt ljus) vanliga material är vitt papper eller frigolit. Du kan använda samma principer som i studio för fotografering utomhus. Dock behöver du antagligen en lång sladd eller bärbar strömkälla för att använda studioblixtar utomhus. Ett alternativ är att använda en batteridriven blixt eller den som sitter på kameran. Viktigt att tänka på är också att blixtar och annan utrustning oftast inte gillar vissa väderlekar. Elektronisk utrustning som blixtar kan gå sönder av att det regnar på dem, det är också en risk att använda stora paraplyer och softboxar utomhus då de gärna agerar segel och åker i marken.