Spelbarhet för alla Gustav Larsson HGU 2013-2015 Ett arbete om hur man kan göra för att öka spelbarheten. Innehåll
Bakgrund Inledning Frågeställning Metod Resultat Slutsats Slutsats 2 Bilagor 1. Styrdokument 2. Skötsel av S:t Arilds golfklubb
Bakgrund När HGU kursen startade funderade jag på vad jag skulle kunna ha för inriktning på mitt HGU arbete. Eftersom jag visste att jag ganska snart skulle få axla rollen som banchef så tänkte jag att jag skulle välja något som jag kunde ha nytta av när den tidpunkten kom. Jag valde därför spelbarhet. Helt enkelt för att jag tycker jobbet handlar mycket om just det, banan ska vara spelbar för alla kategorier. 1 mars 2016 skulle jag bli banchef på S:t Arild Gk. Eftersom jag vill/ville öka spelbarheten så kände jag att jag behövde någon utomstående att bolla med. Då kontaktade jag Magnus Sunesson, som driver ett golfkonsult företag. Jag berättade om mina tankar angående spelbarhet. Magnus kom ut och vi gick banan och diskuterade, efter många möten så slutade det med att vi skissat upp 82 förändringar på banan som skulle kunna förbättra spelbarheten. Men även skötseln. Allt från att justera klipplinjer, fälla träd, lägga igen bunkrar och en massa annat! Efter som S:t Arild Gk hade en nästan obefintlig långtidsplan för banan, så blev detta väldigt lägligt. Inför i år har vi gjort ett tjugotal förändringar, nästan alla gillar de nya förändringarna. Två stycken kommer vi inte att behålla Inledning Jag började spela golf 2001 och blev fort ganska duktig på det. Varje sommar spenderade jag på golfbanan, när jag skulle börja gymnasiet så var valet självklart. Golfgymnasium skulle jag gå. Eftersom mina föräldrar förstod att golfproffs inte var det enklaste yrket att lyckas inom så berättade dem för mig när jag var 16 år gammal att jag var tvungen att skaffa ett sommarjobb. Jag gick fram till vår Banchef Per Hansson och frågade om det fanns någon chans till sommarjobb. Självklart sa han och efter den dagen var jag fast. Folk som aldrig jobbat på en golfbana förstår inte hur underbart det är att kunna påverka skicket på golfbanan. Eftersom jag var en relativt duktig golfare så hade jag själv vissa krav på hur banan skulle vara i skick och jag ville helst att den skulle spelas så svår som möjligt. Gärna lång och omöjliga pinnplaceringar. Efter att jag jobbat min första sommar så insåg jag ganska fort efter att ha pratat med många medlemmar att det var jag och fem personer till som uppskattade när banan spelades på de villkor som jag ville ha Efter att jag slutat gymnasiet så blev jag fast anställd direkt. När jag jobbat i ungefär ett år så blev jag inbjuden till ett styrelsemöte där styrelsen förklarade att om jag ville så fick jag gå alla utbildningar som behövdes för att kunna ta över efter Per när han går i pension 2016. Jag sa ja direkt. Redan dagen efter började jag fundera på vad jag skulle kunna göra för att förbättra banan. Efter att ha funderat länge och pratat med många personer så bestämde jag att, jag vill göra banan spelbar för alla. Både elitspelare och nybörjare ska kunna spela S:t Arild Gk och tycka att det är en bra bana. Därför var mitt val av examensarbete ganska enkelt.
Frågeställning Hur ska jag göra? Vad är viktigast att göra först? Hur mäter jag resultat, med andra ord hur vet jag om det vi gör är bra eller dåligt? 1 mars 2016 Min första dag som ansvarig på S:t Arild Gk. Jag hade klart för mig vad jag ville göra. S:t Arild Gk är ritad av Jan Cederholm och är enligt honom sälv en utav de bästa banorna som han ritade. Jag håller fullständigt med. Jag tycker inte att det finns behov av större ombyggnationer. Jag vill bara slipa lite på den diamant som redan finns.
Metod För att lyckas med att få banan mer spelbar så kände jag att jag behövde kontakta någon utomstående som jag kunde få hjälp utav. Jag kontaktade en del arkitekter och berättade om mina tankar. Jag fick offerter på vad en masterplan skulle kosta. Jag hade inte budget i närheten av dessa summor. Av en ren slump blev jag kontaktade av Magnus Sunesson. En före detta Europatour spelare som nu startat ett golfkonsult bolag. Vi fick bra kontakt direkt och eftersom han spelat banan ett antal gånger och bor nära så kändes det klockrent. Vi diskuterade och jag beskrev vad jag var ute efter och Magnus förstod och lämnade en offert på ungefär 15 000:-. Efter vårt andra möte så bestämde vi oss för att skissa var och en för sig till nästa möte de olika förändringarna vi ville göra. Tredje mötet vi hade var en banvandring där vi gick alla hål och diskuterade våra olika förändringar. Det resulterade i 82 olika förändrings förslag.. Vi bestämde oss för att röjningsarbete och att lägga igen vissa bunkrar var det viktigaste att göra först. Fjärde mötet var en banvandring med bankommittén. Vi beslutade oss för att under 2016 göra 20 stycken av våra förändringar. Resultat S:t Arild Gk är byggd på gammal åkermark inspräng i naturen vi har därför väldigt många knevlar. (träd och en massa sten) Väldigt många utav dem har fått växa fritt ända sedan bannan byggdes. Eftersom vi har väldigt många och de ligger i spelvägen på många hål så letar folk väldigt mycket boll i dem. Rent säkerhetsmässigt så är det farligt eftersom folk inte ser igenom. (ex nedan, hål 16 innan och efter röjning) Rent estetiskt så ser det inte särskilt välskött ut heller tycker jag. Den första beställning jag gjorde som ansvarig ser ni nedan: En risgrip!
Hål 16. Vi står på tee 58. Här ser man nu betydligt bättre vart utslaget landar. Eftersom hålet svänger höger, så är detta helt fantastiskt skönt. Ser betydligt trevligare ut dessutom.
Hål 13, knevel som ligger 180 meter från tee 58
Hål 12, dogleg vänster. Ett träd togs bort, breddade landningsområdet med 20 meter.
Hål 13. Här byggde vi om greenbunkern till en foregreen klippt runoff. Innan ombyggnaden startade, såg det ut såhär. Här är en bildserie under byggtiden. Detta greenområde gick från att vara ett av våra mest hatade till ett av våra populäraste.
Hål 6, par 3 140 meter från tee 58. Vänstergreenbunker har varit uppdelad i två. Den längst till vänster har fått väldigt mycket kritik genom åren och många har tyckt att ett 20 meters bunkerslag är det svåraste som finns Jag håller med. Dessutom är den närmast green alldeles för smal. Därför gjorde vi såhär: Hål 6 innan arbetet startade
Såhär gjorde vi:
Vi byggde om båda bunkrarna till en stor bunker istället. Betydligt lättare ur skötsel synpunkt. Rent spelmässigt tycker jag det är straff nog om man missar green med 20 meter. Missar man så grovt, så är man nog inte så duktig på att slå ett 20 meters bunkerslag..
Diskussion När jag startade mitt arbete så tänkte jag att jag skulle mäta vad folk tyckte om banan i år i jämförelse med förra året. Eftersom vi nu försökt få banan mer spelbar. Jag tänkte använda mig av NKI (Nöjd kund index) men det har inte fungerat. Dels för att vi ibland inte fått någon rapport. Sen har jag upptäckt att de personer som fyller i ex kommentarsfälten är folk som är missnöjda med i princip allt och lite till. och har därför antagligen spelat dåligt. Jag har därför försökt prata med så mycket folk som möjligt och intervjua folk om vad de verkligen tycker, jag har därför ingen data/fakta på detta. Men jag upplever att folk är jätteglada för de förändringar som vi gjort. När vi byggde om greenbunkern/greenområdet på hål 13 så skulle vi rulla ut 700m2 torv. Jag skrev ihop ett mejl en vecka innan torven skulle levereras och frågade om någon hade tid att hjälpa till. 25 personer kom, det har inte hänt på 20 år att så många frivilliga ställt upp. Jag tycker det är ett kvitto på att folk är nöjda! Slutsats Mitt första år som banchef tror jag inte kunde fått en bättre start, mitt arbete om spelbarhet har verkligen fått många att tycka det är roligare att spela. Det är jag säker på. Vi har med små medel (plånbok) uppnått enormt mycket. Jag kommer att fortsätta under 2017 att göra ytterligare några projekt från min och Magnus lista. Många medlemmar har frågat mig under hösten vad blir det till nästa år? Jag tror att många banor i Sverige är för svåra, vi måste få folk att tycka golf är roligt. Ingen gillar att snitta 25 poäng.. Slutsats 2 Eftersom jag bara är 25 år gammal, så uppstår det ibland konflikter med vissa i personalen. Vissa har svårt att acceptera att jag planerar arbete och vissa vill göra som vi alltid gjort. Ganska jobbigt ibland när folk inte vill samarbeta eller ens lyssna på argument Därför valde jag att göra ett styrdokument och ett skötseldokument. Detta för att ha dokument som beskriver hur vi ska sköta banan. Det är svårt att utvecklas och komma framåt när folk vill klippa greenerna på över 4 mm under högsäsong när stimpen visar 7.. Det håller inte och jag har inga problem att argumentera för min sak. Men när det inte hjälpte så tänkte jag att jag bakar in det i mitt arbete. Det är i allra högsta grad viktigt att ha dessa dokument tycker jag. Sköter vi banan enligt dokumenten så är banan spelbar för alla.
Styrdokument för skötsel av S:t Arilds Golfklubb Inriktning S:t Arilds golfklubb är och ska vara en bana som har parkkaraktär, där olika spelupplevelser skall speglas av det öppna landskapet och där vinden är en betydande faktor- Arilds naturmiljö skall harmoniseras med landskapet där estetiska värden och biologisk mångfald skall eftersträvas, utan att kraven på golfbanan som spelplats underordnas. Arilds golfbana skall ha en sådan utformning att den är utmanande för alla kategorier av spelare och att varje hål om möjligt skall erbjuda alternativa spelvägar. Utslag och hinder skall placeras så att både elitspelare och övriga spelare får svårigheter att övervinna. Arilds skötsel skall ske på ett fackmannamässigt sätt och enligt den senaste forskningen och utvecklingen som bedrivits på golfbaneområdet. Detta gäller för grönytor och övrig växtlighet, hinder och den speciella maskinella utrustning som används i verksamheten. Korthålsbanan och övningsområdena skall skötas på samma sätt som övriga banan. Vid alla större förändringar på banan skall en banarkitekt/konsult anlitas. Mål Regionens bästa banan med 1000 nöjda medlemmar och en anläggning i toppklass Beskrivning av banstandarden Tees: Samtliga hål ska ha grästee vilket ska tillåta kontinuerligt spel under växtsäsongen. Teeytan ska vara plan och utan ojämnheter och svackor. Klipphöjden på tee ska vara 8 mm under huvuddelen av säsongen. Fyrkantiga tees där det passar. Slänterna på tees ska ha samma klipphöjd som semiruff. Högruff på vissa slänter. Hålets mätpunkt ska vara markerad med för ändamålet avsedd platta vilken ska vara väl synlig. Banchefen kan temporärt stänga vissa grästees då väderleksförhållande eller andra skäl föreligger. Mattor ska användas på korthålen under lågsäsong. Fairways: Samtliga fairways ska ha en tät gräsyta och vara jämna, utan gropar och utan stenar. Ytorna ska vara väldränerade och med god vattenavrinning. Under sommarmånader är det acceptabelt att fairways torkar ut och blir hårda, detta medför ytterligare en dimension till
spelet. Klipphöjden bör under huvuddelen av säsongen ligga kring 10-11 mm. Konturklippning av fairway ska ske och utformas på ett sådant sätt att den ger hålen en tilltalande karaktär och utgör en utmaning i spelet Greener: Greenerna är banans viktigaste spelområde. Samtliga greener ska ha en jämn yta där en så rättvis bollrull som möjligt skall eftersträvas. Greenerna ska vara väldränerade och ha en god vattenavrinning. Strävan ska vara att ha fasta greener och med en stimp på 9-9 ½ under huvuddelen av säsongen. Till större tävlingar ska med enklare insatser en stimp på 10 10 ½ kunna erhållas. Klipphöjden bör inte variera allt för mycket under säsongen utan ska tidigt på våren vara den som ska gälla under året. Foregreener: Klipphöjden på foregreener ska vara samma som tees, d.v.s. 8 mm. Foregreenerna skall utformas så att de gärna fortsätter en bit ner i hindret för att på så sätt försvara greenområdena bättre. På de ställen där s.k run outs kan klippas ska detta göras, allt för att skapa flera olika typer av slag i greenområdena. Foregreen ska klippas i samtliga ingångar till green. Bunkrar: Bunkrarnas utformning ska bero på deras läge i spelet. Kanterna ska vara välskurna och fria från ogräs. Sanddjupt ska vara sådant så att inga stenar m.m. går igenom och väldigt välpackade förutom de översta 4 cm vilka bör vara löst krattade. Dräneringen ska vara utformade så att inga vattensamlingar uppstår i bunkrarna. Vatten och sidovattenhinder: Större vatten ska ha en tydlig vattenspegel. I samtliga vattenhinder tillåts naturliga vattenväxter. Samtliga vattenhinder ska vara tydligt och väl markerat. Markeringar: Samtliga markeringar ska utformas enligt gällande regler och bestämmerlser. Banchefen har ansvaret för markeringarnas placering. Banchefen ansvarar för underhållet av samtliga markeringar.
Skötsel av S:t Arilds golfklubb Årsplanering: Banchefen ska årligen upprätta en årsplan för det kommande verksamhetsåret. Denna ska minst innehålla följande. Kommande vinterarbeten Större reparationsbehov av maskinparken Investeringar i banorna och maskiner Kommande förändringar av banorna och övningsområdena Revidering av den långsiktiga åtgärdsplanen Erfarenhetsåterföring av det gångna verksamhetsåret Årsplanen ligger till grund för budgetarbetet. Långsiktig åtgärdsplan: Den långsiktiga åtgärdsplanen ligger till grund för årsplanen. Långsiktig åtgärdsplan redovisas i separat dokument. Anvisningar för banornas skötsel: Tees: Teeområdena tillhör banornas känsligaste områden och utsätts för stora påfrestningar. Dessa områden ska skötas på liknande sätt som banans greener. Normal klipphöjd ska vara 8 mm. För att åstadkomma bästa möjliga tees ska följande åtgärder vidtagas: Alla ojämnheter och svackor ska åtgärdas För att åstadkomma en tät och stark turf gödslas tee med fasta gödselmedel. Vid svampangrepp sätts omedelbart bekämpning med godkända medel in. Vertikalskärning Regelbunden luftning
Dressning med fallspridare och efterföljande rakning av sanden. Klippning med greenklippare med uppsamling Teemarkeringarna ska flyttas varje dag. Hela ytan ska användas för att jämna slitaget Rutiner för kantskärning av teeplattor ska införas Bevattningen ska vara justerad och behovsanpassad Fairways: Normal klipphöjd för fairway ska vara mellan 10-12 mm, strävan ska vara 10 mm så stor del av säsongen som möjligt. Följande åtgärder ska vidtas för att hålla fairway i förväntad kondition: Mindre svackor och håligheter ska jämnas ut Regelbunden luftning Klippning ska ske med cylinderklippare Fairway gödslas 1-2 gånger/år med fasta gödselmedel Vid behov behandlas fairway med godkända ogräsmedel Ogräsbejämpning ska ske tidigt på våren. Prioriterade områden. Greener: Greenerna är banornas viktigaste spelområde. Normal klipphöjd ska vara mellan 3-4 mm. Följande åtgärder ska vidtas för att hålla en hög standard under huvuddelen av säsongen. Sätttningar, svackor och skador ska åtgärdas En väl anpassad sprutgödsling ska användas Mossa, ogräs och svampangrepp ska bekämpas omedelbart Regelbunden vertikalskärning Regelbunden djupluftning med olika grova pinnar Regelbunden dressning Regelbunden vältning Flytt av hålet ska ske minst varannan dag under högsäsong Klippning med greenklippare med uppsamlare Vid hjälpsådd används i första hand rödsvingel/rödven Bevattningen ska vara justerad och behovsanpassad Foregreener: Foregreenernas betydelse blir allt viktigare i spelet varför skötsel av dessa måste närma sig greenernas skötsel. För att åstadkomma bästa möjliga foregreener ska följande vidtages: Alla ojämnheter och svackor ska åtgärdas En väl anpassad sprutgödsling ska användas Mossa, ogräs och svampangrepp ska bekämpas omedelbart Regelbunden vertikalskärning Regelbunden dressning
Klippning med greenklippare med uppsamlare Klippning ska ske så nära bunkerkanterna som möjligt. Om det är möjligt ska klippning ske runt bunkrarna. Ruffar: Följande åtgärder ska vidtas för att hålla ruffarna i förväntad kondition: Ruffar och semiruff ska i möjligaste mån hållas ogräsfria med godkända medel Semiruffen klipps med Jacobsen AR 522 på en höjd av 32 35 mm Ruffen klipps med Articulater på en höjd av 65 mm. Helruffen ska slås 1-2 gånger/år En utökning av helruffar ska ske på ett sådant sätt att speltempot inte äventyras men spelupplevelsen förstärks. Bunkrar: Följande åtgärder ska vidtas för att hålla bunkrarna i förväntad kondition: Bunkarana ska vara fria från stenar, humus och ogräs Bunkrarna ska ha en fast botten och med en 4 cm löst krattad spelyta Bunkrarnaskanter ska kantskäras 2-3 gånger per säsong eller vid behov Bunkrarna ska krattas 4-5 gånger/vecka. Bunkrarna ska alltid krattas till tävlingar oavsett veckodag.