Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se
Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man med sig vanor uppåt i åldrarna? Förklaringar, varför: Andra droger cannabis? Vuxnas vanor? Internationella trender? Polarisering olika utveckling olika grupper? De allra mest utsatta hur ser det ut? Andra tänkbara förklaringar
Varför viktigt med fokus på unga Nästa generation inte göra om samma misstag som föregående generation Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika som ung mycket riskdrickande som ung Låga nivåer av användning färre storkonsumenter och färre med beroende/missbruk i vuxna år, både bland unga och vuxna (basen är viktig) totala konsumtionen har betydelse Lägre nivåer som ung ger lägre nivåer som vuxen
Alkohol, narkotika stort folkhälsoproblem Alkoholdiagnos på dödsorsaksintyg: ca 1 900; narkotikadiagnos: ca 500, toppen på isberg Vårdade slutenvård eller specialiserad öppenvård: 66 400 Beroende, missbruk av alkohol: ca 440 000 Beroende, missbruk av narkotika: ca 55 000 15 procent påverkats negativt av närståendes drickande 19 % kvinnor, 10% män Alkoholens kostad: ca 50 miljarder
Årskurs 9 och gymnasiets år 2: skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever, låga bortfall Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området I gymnasiet sedan 2004 Skolelevers drogvanor
Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, efter kön. 1971 2013. 1 Procent 100 80 60 40 Flickor, gy 2 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 20 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren alkohol (100 %) i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön. 1977 2013. (1977 1989 avser skattade värden). Liter 10 8 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 2 6 4 2 0 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Kohorteffekt Olika generationer har olika förhållningsätt tar med dessa uppåt i åldrarna, vanorna formas i unga år Ex: Wet generation 40-50-talister med våta vanor Tonåringar under 90-talister med hög alkoholkonsumtion och mer omfattande narkotikavanor än tonåringar under 00- talet
Ex alkohol: kohorteffekter, utifrån tvärsnittsdata 2001-2012 (uppväxt: motbokstiden, efter motboken, mellanölsperioden,)
16-17 20-21 24-25 28-29 32-33 36-37 40-41 44-45 48-49 52-53 56-57 60-61 64-65 68-69 72-73 76-77 80-81 Liter ren alk/månad Alkoholkonsumtionen i olika åldersgrupper 2004-06, 2007-09 och 2010-12, män 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2004-2006 2007-2009 2010-2012
16-17 20-21 24-25 28-29 32-33 36-37 40-41 44-45 48-49 52-53 56-57 60-61 64-65 68-69 72-73 76-77 80-81 Alkoholkonsumtionen i olika åldersgrupper 2004-06, 2007-09 och 2010-12, kvinnor 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 2004-2006 2007-2009 2010-2012
Narkotikaanvändningen Kan den förklara nedgången i alkohol summan av (drog)lasterna konstant?
Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971 2013. 18 25 20 Procent Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, åk 9 Flickor, gy 2 15 10 5 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Total droganvändning - alkohol och/eller tobak och/eller nark. Årskurs 9 Mått 1: Druckit alkohol (senaste 12 mån), rökt/snusat, testat narkotika, sniffat, använt sömn/ lugnande medel utan recept, använt anabola steroider. Mått 2: Intensivkonsumerat alkohol varje vecka, röker/snusar dagligen, använt narkotika senaste 30 dagarna, sniffat senaste 30 dagarna 8 100 Pojkar åk 9, mått 1 Pojkar åk 9, mått 2 Flickor åk 9, mått 1 Flickor åk 9, mått 2 80 60 40 20 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Skolelevers drogvanor Alltså: Alkohol: Siffrorna är de lägsta som uppmäts genom undersökningens historia (1971-2013). Tar med sig försiktiga vanor uppåt i åldrarna Narkotika: Ingen nedgång, snarare liten uppgång Tobak: Rekordlåga siffror igen gällande tobaksbruk i årskurs 9 Mer stabila nivåer på gymnasiet Nedgången i alkohol beror ej på ökad narkotikaanvändning summan av (drog)lasterna ej konstant
Vuxnas alkoholvanor: Påverkar det ungas alkoholvanor?
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Trender i vuxendrickande och ungdomsdrickande (åk 9) 40,00 8,00 35,00 7,50 30,00 7,00 25,00 6,50 20,00 6,00 15,00 5,50 10,00 5,00 HEAVY DRINKING BOYS HEAVY DRINKING GIRLS ALCOHOL PER CAPITA
Vuxnas vanor - pågående studie: Koppling vuxna unga fram till mitten av 1990-talet: vuxna påverkat ungas vanor Senaste 15 åren inget samband varken trend eller mer kausalt (enligt sofistikerade tidsserieanalyser) Ungdomar sitt eget liv, skilt från vuxna alkohol för vuxna ej för unga, särskild ungdomskultur, internet??!! Alltså: beror ej på vuxnas vanor
Internationella trender Svenska ungdomars vanor en spegling av ungdomars vanor i många andra jämförbara vanor?
ESPAD (European School survey Project on Alcohol and other Drugs) Syfte: Att göra jämförbara och upprepade datainsamlingar om 16-åriga skolungdomars drogvanor i så många Europeiska länder som möjligt Metod: Anonyma enkäter i skolklasser Nyckelord: standardisering! - Nationellt representativa urval - Gemensamt frågeformulär - Samma åldersgrupp och tidpunkt - Gemensam databearbetning www.espad.org
Svenska ungdomar jfr med ungdomar i Europa Druckit alkohol de senaste 30 dagarna. 2011. Procent. www.espad.org
Använt alkohol senaste 30 dagarna. 1995-2011. Procent. % 75 50 25 0 Sverige Övr. Norden (5 st) Övr. Västeuropa (5 st) Östeuropa (9 st) 1995 1999 2003 2007 2011 www.espad.org
Intensivkonsumerat alkohol senaste 30 dagarna (5 drinkar eller mer vid ett tillf.). 1995-2011. Procent. % 75 50 25 0 Sverige Övr. Norden (5 st) Övr. Västeuropa (6 st) Östeuropa (12 st) 1995 1999 2003 2007 2011 www.espad.org
Använt cannabis någon gång. 2011. Procent www.espad.org
Använt cannabis någon gång. 1995-2011. Procent. % 30 Sverige Övr. Norden (5 st) Övr. Västeuropa (5 st) Östeuropa (9 st) 20 10 0 1995 1999 2003 2007 2011 www.espad.org
% 30 Använt cannabis någon gång. 1995-2011. Procent. Sweden Denmark Faroe Islands Finland Iceland Norway 20 10 0 1995 1999 2003 2007 2011 www.espad.org
Rökt cigaretter de senaste 30 dagarna efter kön. 1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 19 länder) % 40 30 20 10 Pojkar (alla) Pojkar (Sve) Flickor (alla) Flickor (Sve) 0 1995 1999 2003 2007 2011 www.espad.org
Alkohol minskning både i Sverige och i flera nordiska länder men ej i övriga Europa Cannabis ej minskning viss ökning men stort avstånd till övriga Europa Rökning minskning, avståndet visavi övriga länder ökar Kanske något specifikt som hänt i Norden?! Skolelevers drogvanor www.can.se
Polarisering? Kanske sjunker i flertalet men inte bland de med högsta nivåer ökad spridning över tid? Flertalet hänger med i allmän välfärdsutveckling men inte alla? Skolelevers drogvanor
Polarisering, ex gymnasieelever. Alkoholkonsumtion per decil 2004-2012 30 25 20 15 2004 2012 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skolelevers drogvanor
Polarisering: De 5 procent med högst konsumtion svarar för 57 % av totalkonsumtionen i åk 9, motsv. i gymnasiet: 34 % -- högre andelar än tidigare Men i alla grupper sjunker konsumtionen; ingen polarisering Skilj på relativa tal (procent) och absoluta tal (liter) Skolelevers drogvanor
De allra mest utsatta Mest utsatta sannolikt lägre andel som deltar i undersökningen, framförallt på gymn. Bland deltagarna: alkoholvanorna sjunker i olika riskgrupper ex. de som skolkar, de som mobbas m.m. åk 9 och gymn 2 Ser man på den yttersta droggruppen: röker dagligen och använt narkotika senaste 30 dagarna och högkonsument av alkohol: ingen minskad andel utan relativt stabil: Åk 9: ca: 0,7 % Gy 2: ca: 1,0 % Denna mest utsatta grupp blivit mer avvikande jfr med övriga Skolelevers drogvanor
Varför sjunker alkoholen? Tänkbara bidragande orsaker Effekt av drogförebyggande insatser Effektivare föräldrakontroll Ökat hälsomedvetande Ökad andel ungdomar med bakgrund i ickealkoholkultur Förlängd barndom Mer umgänge vid eller via nätet, bl.a. spel (i och utanför datorerna) Alkoholen har fått konkurrens som social plattform och rum för rollspel /identitetsprövande Idag nästan norm att inte dricka Skolelevers drogvanor www.can.se
Tack för mig och som vi ALLTID säger på CAN CAN Yes we