Kolknuten i Kongsberg kommune (utvidelse av tidigare förslag) Referansedata Fylke: Buskerud Navn på registrant: Magnus Andersson Kommune: Kongsberg Veg.sone: Mellomboreal Dato feltreg: 10/6 2005 Areal (verneförslaget) 1453 daa Kartblad: N 1714 III Notodden Høyde over havet: 396-508 m UTM sentralpunkt (sone 32N): 0531500 x 6604800 Verdi: * - ** (lokalt-regionalt verdifullt) Sammendrag Området ligger söder om Kolknutfjellet i ett flatkuperat landskap med dominerande furuskog i mellomboreal vegetationszon. Låga åsar längs vägen i väster övergår österut i ett flackt landskap med magra furuskogar, små myrpartier, fuktstråk och några små tjärnar. I några mindre sluttningar och bäckklyftor förekommer även granskog. De östra delarna som utgör ungefär hälften av undersökningsområdet har avgränsats som förslag till verneområde. Det kan i öster knytas ihop med det tidigare verneförslaget som sträcker sig upp på Kolknutfjellet. Speciellt omkring Karikulp är furuskogen gammal, olikåldrig och tidigare brandpräglad med en fortfarande ställvis ljus skogsbild, men tillhör inte de bäst utvecklade. Där ligger beståndsåldrarna tydligt över 150 år och furor i 350-årsåldern förekommer. Gadd och furulågor finns i måttliga mängder. Spår av hotade biller beroende av gammal fura, respektive furulågor i ljust läge ses på några platser. Norr om Karikulp blir inslaget av yngre trädgenerationer mer markant. Granskogen har börjat få en del naturskogsstrukturer och innehåller enstaka signalarter. Området har en låg artmångfald. Det avgränsade verneområdet bedöms ha lokalt till regionalt vernevärde. Det uppfyller endast i låg grad påvisade mangler i skogvernet, men kan tillsammans med verneförslag norrut ha ett större värde. Feltarbeidet Området gicks igenom ganska översiktligt på en dag eftersom det visade sig att ganska stora delar hade låga naturvärden. Området var även lättillgängligt. Vädret var soligt och gynnsamt för registrering. De flesta kärlväxter hade kommit igång att växa. Utvelgelse av område Området gränsar norrut till Kolknutfjellet, vilket registrerades av NINA under år 2004 och som är föreslaget som naturreservat. Området registrerades för att undersöka lämpligheten och möjligheten att skapa en utvidelse till detta område. Det finns sedan tidigare registrerat flera nyckelbiotoper i området som är en del av Sölvverksskogene på statligt ägd grunn (Solås. A. 1998). Beliggenhet, naturgrunnlag og avgrensning Kolknuten ligger omkring 1 mil sydväst om Kongsberg, söder om Kolknutfjellet på relativt flack mark i ett småkuperat landskap. Från ett par nord-sydliga åssträckningar på båda sidor om vägen i väster planar området ut alltmer mot öster och tappar något i höjd från omkring 500 m till 400 m. Ett fuktstråk med ett par mindre tjärnar ligger mellan åsarna i väster och den plana terrängen med mosaik av små myrar vid Karikulp i den mellersta delen. Även längst i öster ingår ett par små tjärnar och myr. Från Ormetjern i öster skär en grund klyfta med granskog in västerut. En klyfta skär också in i berget från väster nere vid Slepehølen i sydväst. Mellan delar av det undersökta området och det område som registrerats tidigare norrut ligger ett par sätrar, Kolknutsetra och Slåttermyrsetra på privat grunn. Södra gränsen följer egendomsgränsen. Genom den södra delen av området går en vältrampad stig. Berggrund Berggrunden består nästan uteslutande av grovkornig granitt som skapar fattiga förhållanden. Allra längst i öster förekommer amfibolgneis och metagabbro. På höjderna finns mindre partier av bart berg, men aldrig så mycket att det bildas egentlig knausskog, utan bara små hällar i skogen. Lokalklima Klimatet är svagt kontinentalt med tämligen kalla vintrar och måttliga nederbördsmängder. Närmaste väderstation i Kongsberg (161 m) har en årsmedeltemperatur på 4,5 C och en medelnederbörd för året på 820 mm. Höjdskillnaden jämfört med Kongsberg ger troligen upphov till en medeltemperatur på ca 3 C. 42
Vegetasjon Vegetationen är fattig över hela området. Blåbærsfuruskog dominerar stort. På kullar med tunt jordtäcke tar røsslyng över dominansen, ibland tillsammans med tyttebær och i fuktigare partier med blokkebær. I torra lägen finns även partier med lavfuruskog. Området är i allmänhet fattigt på lövträd. Ett visst björkinslag finns dock. Inga bregneskogar eller örtrika partier registrerades. På de små myrarna som är av ombrogen typ ses på ett par ställen fläckar av de västliga klokkelyng (Erica tetralix) och rome (Narthecium ossifragum) liksom flekkmarihånd (Dactylorhiza maculata). Bjönnkam (Blechnum spicant) och kystjamnemose (Plagiothecium undulatum) sågs uteslutande i de två klyfterna, där miljön är mer stabilt fuktig med mosstäcke. Skogstruktur, påvirkning Skogen i området har en låg grad av variation, med klar dominans av furuskog av olika ålder och påverkan. Skogarnas bonitet är låg till medelgod. De östra delarna är generellt mindre påverkade av skogsbruk än de västra. Väster om vägen är den äldre furuskogen i stort sett genomhuggen för något år sedan och har låga naturvärden. Mellan vägen och Karikulp är naturvärdena ännu lägre. Där består skogen av ung furuskog i åldern 30-40 år med skiftande täthet och höjd, beroende på markens fuktighet mm. Omkring Ringtjernet är skogen nyligen avverkad. Ett par små områden med äldre granskog finns dock i väster. Det ena ligger som en liten kil omkring ett nordvänt kärr alldeles väster om vägen i norr. Det andra utgör den nyckelbiotop öster om Slepehølen som är avgränsad som kjerneområde och beskrivs nedan. I öster är skogen äldre och har vissa värden i vernesammanhang, även om den inte bör ges högsta prioritet. Här har ett större kjerneområde avgränsats. Det består mest av gammal furuskog med beståndsåldrar som på de flesta platser överstiger 150 år. Fyra partier omkring Karikulp har dessutom en naturskogsartad struktur med en låg grad av påverkan. Gamla furor med åldrar upp mot ca 350 år förekommer här. I dessa partier finns en viss kontinuitet av död ved i form av furulågor och på några ställen furugadd, men inte i några stora mängder. Mellan de fyra partierna är skogen utsatt för en tydligare dimensionsavverkning, vilket syns som gamla stubbar, men den är fortfarande gammal och olikåldrig. Mängden död ved är tyvärr låg. I bekkeklyftan väster om Ormetjern finns därutöver gammal granskog som börjar få en viss naturskogsstruktur. Utanför den östra gränsen blir beståndsåldern något lägre. Området har långt tillbaka påverkats av bränder. Spåren av brand är dock inte så många. Sammantaget har det undersökta området en tydlig uppdelning i en västlig del som är starkt påverkad och en östlig del med låg sentida påverkan. Kjerneområden 1. Karikulp och österut (597 daa) B regionalt verdifullt Vid Karikulp finns flera delområden med gammal blåbærsfuruskog kvar. Fyra partier av detta område är tidigare avgränsat som nyckelbiotop. De mellanliggande furuskogsområdena tillhör ett av de områden som Statskog avgränsat som Større områder med spesielle biologiske verdier. Skogen som är av låg bonitet har oftast en öppen struktur med spridda små hällar. Området är dimensionsavverkat, men sedan lämnat. I kanten ner mot myren står även gammal granskog. En representativ, åldersbestämd fura var 255 år gammal, men enstaka träd är ca 100 år äldre. Spridda furulågor av olika ålder finns, även någon sågad och lämnad furugadd. Stående furugadd ses här och där, men inte i några stora mängder. Gnag av gammelskogbukk (Tragosoma depsarium)v ses i två grova furulågor och spår av reliktbock (Nothorina punctata)v finns i barken av några grovbarkiga furor. Dessa fynd tyder på ljusa förhållanden. Numera sker en långsam förtätning av skogen som en följd av upphörd branddynamik. Ett par furor har bohål och i två andra träd sitter furustokkjuke (Phellinus pini). Öster om Kakarikulp, liksom norrut runt några myrar fortsätter den gamla furuskogen, men är här mer olikåldrig med större inblandning av yngre träd. Här finns färre lågor och torrgadd. I nordväst ingår en gammel granskog i en långsträckt sänka med en slingrande bäck i kjerneområdet. Den befinner sig i aldersfase. Skogen är där olikåldrig, tät och skiktad med inslag av björk på fuktig mark med torvmoser och blåbær. Tiurspillning och en elglega observerades. En viss självgallring pågår. Ännu finns inte så mycket lågor, men lite mer torrträd. På en stående död gran växer kjöttekjuke (Leptoporus mollis). Här finns också en del hänglavar. Kystjamnemose och bjönnkam ses nästan bara här. 2. Nordväst om Karikulp (22 daa) B lokalt verdifullt Området liknar kjerneområde 1 och består av gammal furuskog på en liten kulle och ett fuktigare parti. Skogen är något tätare. Furulågor finns i fuktsvackor. Skogen är påverkad av dimensionsavverkning. 43
3. Öster om Slepuhølen (6 daa) B lokalt verdifullt Gammal granskog. Sedan tidigare avgränsad och beskriven nyckelbiotop. Granskogen växer i en mossig och västsluttande klyfta med medelgod bonitet. Lodytor kantar klyftan i vissa partier. Träden börjar få grova dimensioner, upp mot 40-50 cm. I ett par av dem har svartspetten hackat efter myror. En del lågor av gran, men också av björk ligger i klyftan. På en granlåga växer granrustkjuke och på en annan rotkjuke men svartsonekjuke som finns uppgiven för området återfanns ej. Inte heller kort trollskjegg eller randkvistlav återsågs. Kystjamnemose finns däremot. Artsmangfold Området har en tydligt låg mångfald av arter ur de flesta artgrupper. Den artgrupp som är av störst intresse i området är troligen insekter som är beroende av gammal furuskog. Spår från två arter av biller med rödlistestatus V hittades. I övrigt registrerades endast en rödlistad kjuke och två kjuker med signalartsvärde. Karplantefloran, liksom mossfloran är trivial. De enda arter av något intresse är redan nämnda. Lav Området är fattigt på hänglavar utom i de två granskogssänkorna. Där ses måttliga mängder med gubbeskjegg (Alectoria sarmentosa). Inga rödlistade lavar noterades. Från nyckelbiotopsinventeringen uppges dock sprikeskjegg (Bryoria nadvornikiana)dc och kort trollskjegg (Bryoria bicolor)dc. På furugadd finns även måttliga förutsättningar för olika mikrolavar, men inga speciella fynd gjordes nu. På grund av det låga lövträdsinslaget ses inte heller några arter ur lobarionsamfundet. Sopp Furustokkjuke (Phellinus pini) sågs på ett par furor, granrustkjuke (Phellinus ferrugineofuscus)dc på en granlåga och kjöttkjuke (Leptoporus mollis) på en död stående gran. Det måste anses som en mycket låg förekomst av naturvårdsintressanta kjuker i ett så pass stort område, vilket får skyllas på dominans av fura och relativ brist på död ved. Marksoppfloran bjuder troligen inte heller på något speciellt i dessa magra marker. Andra grupper Den gamla furuskogen i öster är värdefull för insekter som lever på gammal fura eller lågor och torrträd av denna. I kjerneområdet i öster sågs på flera platser spår av både den rödlistade billen gammelskogsbukk (Tragosoma depsarium) och billen Nothorina punctata vars larver lever i grov bark på gamla senvuxna och solbelysta furor. Gammelskogsbukken kräver för sin larvutveckling tillgång till ständig nybildning (på landskapsnivå) av ganska grova och barklösa furulågor i ljust läge. Det är förutsättningar som bör kunna tillgodoses i detta område även i framtiden. De spår som nu sågs var dock inte färska. Troligen förekommer även spel av skogsfågel i området. Orrfugl observerades på ett par platser. Intressanta arter i Kolknuten i Kongsberg kommune Norsk navn Vitenskapligt navn Truethet Antal funnplasser+(substrat) Sopp: furustokkjuke Phellinus pini 2 (2) kjøttkjuke Leptoporus mollis 1 (1) granrustkjuke Phellinus ferrugineofuscus DC 1 (1) Biller: gammelskogsbukk Tragosoma depsarium V 2 (spår), (3) reliktbock (svenskt namn) Nothorina punctata V 3 (spår), (4) Fugel: orrfugl Tetrao tetrix 1 44
Avgrensning og arrondering Undersökningsområdet är opåverkat av tekniska ingrepp undantaget skogsbilvägen som korsar detta i väster. Denna väg berör inte verneförslaget. Området skulle vid en eventuell reservatsbildning av de norrut liggande markerna kunna knytas ihop med dessa. Privat mark ligger dock delvis mellan de båda områdena. Tyvärr verkar området norrut ha de lägsta värdena i sina östra delar, vilket försvårar motiven för att knyta ihop områdena. Vurdering og verneverdier Området värderas som lokalt till regionalt värdefullt. De högsta vernevärdena är knutna till den gamla furuskogen i öster som i vissa delar har en låg grad av påverkan, med gamla träd, träd med bohål, förekomst av rödlistade biller och en naturlig struktur. Skogens låga bonitet och sparsamma förekomster av rödlistade arter och signalarter minskar värdet som därför kanske inte kan bedömas ha högre värde än lokalt. Verneförslaget har getts samma stjerneverden som kjerneområde 1. Oppfylling av påviste mangler ved dagens skogvern: Det undersökta området uppfyller endast i låg grad påvisade mangler i skogvernet. Den enda prioriterade skogtyp som förekommer, urskogspreget furuskog, är svagt utvecklad. Stjernevärden för Kolknuten i Kongsbergs kommune Område Verneförslaget Urørthet/ Påvirkning Størrelse Variasjon Arrondering Interessante arter Rike vegtyper Død ved mengde Død ved Kontinuitet Treslags fordeling Samlet verdi ** ** ** ** * * * ** * ** 45