Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Välkomna till PTS kommunutbildning Gävleborg Gävle 26 februari 2019

Ett helt uppkopplat Sverige Trådlösa tekniker och mobiltäckning Fördjupning i utbyggnadslagen Nätsäkethet- och robusthetsarbete Digitalisering och strategi Spelplan och reglering

Ett helt uppkopplat Sverige Gävleborg 26 februari 2019

Avsnitt i den här presentationen Genomgång av regeringens bredbandsstrategi PTS uppdrag kopplade till regeringens bredbandsstrategi Målen i bredbandsstrategi: nuläge Målen i bredbandsstrategi: prognos framåt

Politik: Regeringens bredbandsstrategi

Teknikutveckling och samverkan mellan olika tekniker Fortsatt marknadsstyrd utveckling kompletterad med offentliga insatser

Politik: Bredbandsmålen i strategin

Mål 1 Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 9

Mål 1 Tillgång = huskroppen ansluten med fiber eller kabel-tv-nät. Ej s.k homes passed Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Mål 2 Där man normalt befinner sig, situationsanpassad Applikationstäckning Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Mål 3 Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Mål 3 Tillgång = huskroppen ansluten med fiber eller kabel-tv-nät ELLER s.k. homes passed => Målet om 98% med Gbit/s betydligt mindre ambitiöst än 95% med 100 Mbit/s anslutna Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Regeringsuppdrag till PTS i bredbandsstrategin Avslutade uppdrag: 1. Samhällsomfattande tjänsten funktionell tillgång till internet 2. Utformning av ett framtida bredbandsstöd 3. Beskriva konsumentnyttan med användningen av bredband 4. Hinder i tillståndsprocesser 5. Kommuners roller på bredbandsmarknaden 6. Vägledning om hur trådlösa tekniker kan bidra till att nå bredbandsmålen 7. Beräkna nyttan av bredband i offentlig verksamhet

Nuläge: PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning

Om PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning Redovisas till regeringen i mars varje år Mäter tillgången till bredband för hushåll och arbetsställen, samt yttäckningen för mobilt bredband och mobiltelefoni Bygger på insamling som görs en gång per år de senast insamlade uppgifterna gäller för 1 oktober 2018 (ej publicerade ännu)

Vilka uppgifter samlas huvudsakligen in? Begär in uppgifter från aktörerna på marknaden Mobiltäckning (5 aktörer) Täckningskartor från mobiloperatörerna, alla frekvensband Bredband via kopparaccessnätet (xdsl) (1 aktör) Ca 2,7 miljoner adresser över anslutna byggnader från Skanova Uppgifter om upptagningsområden och utrustningen på telestationerna Bredband via fiber (ca 1 000 aktörer, 800 byalag, 10 rikstäckande, 200 stadsnät): Ca 6 miljoner adresser (hela värdekedjan) Fibernätägare Ägare eller förfogare över aktiv utrustning i anslutning till byggnader Aktiva internetabonnemang Bredband via kabel-tv-nät (ca 20 aktörer) Ca 400 000 adresser Bredband via fast radio (ca 15 aktörer) Ca 10 000 adresser

Tillgång till olika bredbandstekniker tätbebyggelse jämfört med glesbebyggelse I och med utbyggnaden av 4Gnätet har nästan alla hushåll tillgång till åtminstone en bredbandsteknik även i glesbyggda områden. xdsl (bredband via kopparnätet) är den mest tillgängliga av de trådbundna accessteknikerna i och med att Telia nedmonterar kopparnätet minskar dock denna. Fibernätet är den av de trådbundna accessteknikerna som nyanläggs i störst utsträckning tillgången är dock avsevärt lägre i glesbyggda områden Fast radio är en teknik som kan komma att komplettera fiberutbyggnaden i områden där marknadsintressen saknas.

Tillgång till olika bredbandshastigheter tätbebyggelse jämfört med glesbebyggelse 1. Tätbebyggelse = i tätort eller småort. 2. Glesbebyggelse = utanför tätort och småort. 100 Mbit/s kan man genom PTS definition få genom accessteknikerna fiber eller bredband via kabel-tv (vissa typer). Bredband via kabel-tv är dock endast tillgängligt i tätbebyggda områden. Tillgången till 100 Mbit/s är avsevärt högre i tätbebyggelse än i glesbebyggelse i glesbebyggelse ökar dock tillgången mer Tillgången till 30 Mbit/s är även den högre i tätbebyggda områden. Delvis pga högre tillgång till fiber men också på grund av ett snabbare mobilt bredband.

Oktober 2015 Oktober 2016 Oktober 2017 Tillgång till 100 Mbit/s - kommunnivå I 5 kommuner är tillgången över 95 procent (över regeringens bredbandsmål). I 20 kommuner har tillgången för hushållen ökat med mer än 20 procentenheter 18 kommuner hade 2017 en tillgång på under 40 %. 2016 var motsvarande antal 57 kommuner All ökning beror på fortsatt utbyggnad av fibernätet

Framtid: PTS prognoser om regeringens bredbandsmål

Teorin bakom prognosen om bredbandstillgång Utbyggnad av fibernät och mobilnät är sammantaget avgörande för att nå målen => detta är beroende av investeringar => som i sin tur är beroende av ett antal a) omvärldsfaktorer och b) nyckelfaktorer

Metod för att prognostisera bredbandstillgången 1. Uppskatta mängden investeringar fram till 2020 och 2025 utifrån a) Nuvarande och historiska investeringsnivåer b) Status på i första hand nyckelfaktorerna men även omvärldsfaktorerna 2. Modellera utbyggnaden av fiber med hjälp av uppskattningen av investeringarna och uppgifter om var bredbandsinfrastrukturen finns idag 3. Uppskatta ytterligare bidrag till målen från mobilnät, fast radio och kopparnät (VDSL)

Nyckelfaktorer för investeringar i fibernät Marknadsaktörernas strategier och överväganden Telia och IP-Only har inte nått sina utbyggnadsmål under 2017, främst p.g.a. långa handläggningstider för grävtillstånd. Telenor och Com Hem har övergivit sina fibersatsningar. Osäkerhet kring vägnätets beskaffenhet på landsbygden minskar investeringsviljan. Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja är fortsatt stor. Påverkan av befintlig fiberinfrastruktur Det finns fortfarande ett stort antal hushåll och företag i närheten av fiberanslutna byggnader. I takt med att det blir allt glesare mellan husen minskar dock marknadsaktörernas incitament att investera.

Investeringar i fasta nät Stadsnäten och IP-Only ökade sina investeringar jämfört med 2016 medan Telia minskade sina. Telia 3,1 mdkr (26% av investeringarna i fasta nät) IP-Only 2,5 mdkr (21%) Stadsnäten 4,3 mdkr (36%)

Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2018: PTS bedömning är att målen inte kommer att nås År 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till minst 100 Mbit/s PTS bedömer att andelen hushåll och företag med tillgång till 100 Mbit/s år 2020 kommer att vara 87-90 % i det mest troliga scenariot. Prognosen är en nedrevidering från 91-94%

Några exempel på vad som krävs för att PTS bedömning ska ändras 1. Fortsatt stark efterfrågan och hög betalningsvilja 2. Trafikverket tillåter anläggningstekniker som möjliggör fiberanläggning i vägområden 3. Ett nytt bredbandsstöd som är mer regionalt anpassad 4. Ökad samverkan mellan olika aktörer inom bredbandsområdet och undanröjande av hinder för fortsatta investeringar. 5. Avtalsmallar om markavtal 6. Tydligare information från kommuner om ersättningar och regler för grävning och återställning 7. Nationellt forum för att samordna länsstyrelsers bedömningar om natur- och kulturmiljöer. 8. Information till kommunerna om hur radiolösningar kan bidra till utrullningen av snabbt bredband i områden där det är dyrt att etablera fiber (regeringsuppdrag)

Nyckelroller inom bredbandsutbyggnad Marknadsaktörer privata och offentliga Nätägare Investerare Leverantör Konsumenter hushåll och företag SAMSPEL Kommuner Utvecklingsansvar Beslutande Samhällsplanerare Markägare Köpare av tjänster Nätägare Finansiär Staten Reglerar Formulerar mål Köpare av tjänster Nätägare Finansiär Främjar bredband Köpare av tjänster Investerare Regionalt utvecklingsansvariga Bredbandsforum

Vad kan kommunen göra? 1. INVENTERA Kartlägga kommunens behov av bredband nu och i framtiden Inventera nuläge var saknas bredband för kommunens behov? I vissa fall behövs särskilda lösningar 2. STRATEGI Politiskt förankrad viljeyttring i bredbandsfrågan Sätt upp mål och ta fram en handlingsplan med uppföljningsmekanism Strategiskt arbete inom hela berörda förvaltningen - Inkludera bredband i planeringen (bl.a. regional utvecklingsplan) - Hantera marktillstånd och bygglov effektivt samordnat i kommunen och kopplat till strategiska planer 3. SAMVERKA Samverka för samförläggning av bredband med annan infrastruktur Samverka med marknadsaktörer, ekonomiska föreningar m.fl. som vill anlägga bredband Samla intressenter

Länkar till avslutade uppdrag: Framtida stödinsatser på bredbandsområdet Samhällsomfattande tjänsten funktionell tillgång till internet Beskriva konsumentnyttan med användningen av bredband Hinder i tillståndsprocesser Kommuners roller på bredbandsmarknaden Vägledning om fasta och trådlösa tekniker Digitaliseringssnurran

Trådlösa tekniker och mobiltäckning Vägledning om hur trådlösa tekniker kan komplettera trådbundna tekniker (Bredbandsmålen 2020 och 2025) Exempel på hur trådlös teknik kompletterar trådbunden Mobiltäckning 2017 Mobiltäckning och mobilt bredband samt skillnaden mot fast uppkopplat bredband PTS mobiltäckning- och bredbandskartläggning Trender och nuläge nationellt och regionalt Mobilitetsmål 2023 och bidrag från 700 MHz-bandet

Vägledning om hur trådlösa tekniker kan komplettera trådbundna tekniker (Bredbandsmålen 2020 och 2025)

Informationsinsamling Förslag på radiolösningar från 11 företag Studiebesök hos 4 kommuner Informationsinhämtning från relevanta erfarenheter

En bredbandsutbyggnad som omfattar alla är avgörande för digitaliseringen Utbyggnadstakten av fiber minskar när utbyggnaden når landsbygden Avvecklingen av det kopparbaserade nätet har ringa påverkan när det gäller möjligheterna att nå regeringens och EUkommissionens bredbandsmål

Offentliga aktörer allt viktigare i planering av bredbandsutbyggnader Att ha en bredbandsstrategi eller digital agenda som innefattar bredbandsmålen för kommunen eller regionen Fokusera både på trådlösa och trådbundna bredbandsinfrastrukturer i kommunen eller regionen samt främja konkurrens Kartlägga hushåll och företag som inte kan förväntas omfattas av kommersiella utbyggnad

Identifierade trådlösa accesstekniker som kan komplettera trådbunden teknik Dedikerade lösningar (radiolänk eller mobilnät) Satellit Befintliga mobilnät

Viktiga aspekter att beakta inför etablering av trådlösa bredbandslösningar Personal med god lokalkännedom och radiokunskaper Ansöka om tillstånd för radioanvändning Kräver noggrann planering, projektering och dokumentation Kravställning på utrustningen Drifts- och underhållsavtal

Sammanfattningsvis Teknikerna kända sedan tidigare, nu verifierat och utvecklingen går framåt. Studiebesök visar att radiotekniker fungerar som ett bra komplement Att offentliga aktörer måste agera (kommuner, regioner) i de områden där marknaden inte själv kommer att bygga Fortsatt viktigt att höja kunskapsnivån om radionät (planering, projektering) hos bredbandssamordnare, detta genom att vidareutveckla vägledningens Viktiga aspekter

Trådlösa tekniker och mobiltäckning Vägledning om hur trådlösa tekniker kan komplettera trådbundna tekniker (Bredbandsmålen 2020 och 2025) Exempel på hur trådlös teknik kompletterar trådbunden Mobiltäckning 2017 Mobiltäckning och mobilt bredband samt skillnaden mot fast uppkopplat bredband PTS mobiltäckning- och bredbandskartläggning Trender och nuläge nationellt och regionalt Mobilitetsmål 2023 och bidrag från 700 MHz-bandet

Trådlös teknik som kompletterar fast teknik (Vilhelmina Nästansjö)

Trådlös teknik som kompletterar fast teknik (Vilhelmina Nästansjö) Termineringsskåp, fiber

Trådlös teknik som kompletterar fast teknik (Vilhelmina Nästansjö) Fiberaccessnät (50-60 hushåll) Termineringsskåp, fiber

Mobiltäckningen i Sverige 2017 Mobiltäckning och mobilt bredband samt skillnaden mot fast uppkopplat bredband PTS mobil- och bredbandskartläggning Trender och nuläge - nationellt och regionalt Mobilitetsmål och 700-tilldelningen

Mobiltäckning - yta eller fasta punkter ~440 000 km2, population ~10 M Ca 22 inv./km 2 Bredband via mobilnät till fasta punkter Vi bor och arbetar på < 5 % av Sveriges yta. Här analyseras bredbandstillgången till fasta geografiska punkter (hushåll och företag)

Mobiltäckning - yta eller fasta punkter Mobilt bredband till en yta Avseende mobiltäckning räknas hela Sveriges yta (s.k. yttäckning) Här analyseras täckningen längs t.ex. vägar samt vid friluftsområden och fritidshus etc.

PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning RU sedan 2013 för att se trender avseende mobilnätsutbyggnad Gemensam rapport för mobilt- respektive fast bredband fr.o.m. 2016 Statistiken från 2017 bildar underlag för femte årets uppföljning (2018 års rapport) Kartläggningen är regeringens verktyg för att se trender i bredbandsutbyggnaden på nationell samt regional nivå

Vad hämtar PTS in för information när det gäller mobilnät? Detaljerad information om täckning och utbyggnad per den 1 oktober Telia, Tele2, Telenor, Tre samt Net1 förfrågas Tre nivåer av täckning samt information om alla sändare i drift Operatörernas egna beräkningar PTS presenterar aggregerad täckning

Hur informationen används Trender för mobilnätsutbyggnad och mobiltäckning med olika kapacitet på nationell nivå (t.ex. täckning för mobilnät som medger 10 Mbit/s, 30 Mbit/s) Trender på läns- respektive kommunnivå Uppföljning av regeringens bredbandsmål År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet Bidrar också till att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025 (minst 30 Mbit/s)

2013 Fem års utbyggnad av 4G-nät (10 Mbit/s) 2014 2015 2016 2017 Ca 42 % Ca 48 % Ca 63 % Ca 67 % Ca 75 %

Utbyggnad av 4G-nät (30 Mbit/s) 2014 2015 2016 2017 1,5 % 2,6 % 5,2 % 10,8 %

Utbyggnad av 4G-nät (30 Mbit/s) 2017 10,8 %

Trender infrastruktur Utbyggnadstakten avtar jämfört med tidigare år Fortsatt 4G-utbyggnad (framförallt uppgradering av befintliga siter) Avtagande etablering av 2G samt 3G-sändare

Mobiltäckningen i Gävleborgs län Statistik från oktober 2017 Aggregerad täckning för de fyra operatörerna, Telia, tre, Telenor, Tele2 Täckning för teknikerna 3G/4G tillsammans, givet handhållen terminal (+8dB-nivån)

Täckning Gävleborgs län 10 Mbit/s

Täckning Gävleborgs län 30 Mbit/s

Mobilitetsmål 2023 År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. i områden där människor normalt befinner sig Geografiska områden där man normalt befinner sig: I närheten av vägar I närheten av fritidshusområden I närhet av hushåll och/eller arbetsställen I dessa områden görs en uppskattning om mobilitetsmålet nås när det gäller 1, 10 samt 30 Mbit/s Ca 86 % av Sveriges yta = yta där man normalt befinner sig

Uppföljning av mobilitetsmål 2023 Områ de n dä r ma n norma lt befinner sig 2013 2014 2015 2016 2017 Tillgång till 1 Mbit/s Tillgång till 10 Mbit/s Tillgång till 30 Mbit/s 55,6% 60,6% 74,3% 78,1% 84,7% 51,2% 58,3% 73,4% 77,8% 84,6% 1,9% 1,7% 3,0% 6,1% 12,4% Ca 85 % av de områden där man normalt befinner sig var täckta år 2017

700 MHz tilldelningen och täckningskrav Auktionen startade den 4 december och avslutades den 11 december 2018 Telia tilldelades tillståndet med täckningskrav (2x10 MHz) Täckningskravet ska bidra till bättre täckning för tal- och datatjänster (10 Mbit/s) där konsumenter befinner sig Prioriterade ytor för täckningskravet återfinns i ett kartmaterial Detta ligger i linje med regeringens bredbandsmål (mobilitetsmål) Net4Mobility tilldelades två tillstånd (2 st 2x5 MHz)

700 täckningskrav Prioritera ytor som idag saknar täckning Och ligger nära vägar, befolkning eller fritidshus Vita fläckar, Tal och data Taltäckning Prioritirad yta, typ 1

Fortsättning täckningskrav - Taltäckning Vita ytor inklusive vägar Vita ytor utan vägar eller befolkning Prioriterade ytarea, typ 1 Ej prioriterade ytor

https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legaladokument/remisser/2018/radio/700-mhz-remiss-av-begransningsbeslut-ochallman-inbjudan/5.-remissversion-bilaga-b---prioriterade-ytor-fortackningskravet.pdf

Frågor?

Allmänt om PTS Nätsäkerhet- och robusthetsarbete Ledningskollen: Film Kolla innan du gräver, 4 minuter Varför och vilka är med? Vad har Ledningskollen för koppling till Robustfiber.se? Hur går vi vidare med Nätsäkerhet? Frågor får gärna tas löpande!

Vision - SVERIGE HELT UPPKOPPLAT 2025

Flera parallella nät och många aktörer Ca 750 nätägare varav 530 ideella föreningar/byanät Stor spännvidd mellan aktörer Flera parallella nätstrukturer redundans på nätnivå Beroende mellan operatörer Samarbetspartners och konkurrenter Väl utbyggd infrastruktur till slutanvändare

Telemarknaden i korthet Koppar/Fiber/Länk 3G 2G+4G 3G Fiber Fiber 4G

Vidareutveckling av Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) NTSG ett frivilligt samverkansforum för krishantering i fred PTS vill vidareutveckla NTSG för höjd beredskap NTSG:s samarbete ska innan 2020 ha organiserats så att det även passar höjd beredskap och det nya säkerhetspolitiska läget

Krisskalan till Skärpt beredskap Högsta beredskap Normalläge Störningar/avbrott Kriser/olyckor Extraordinär händelse Svår påfrestning Kommersiella intressen dominerar Användaransvar för säkerhet 112 roaming Ett antal Beredskapslagar som stärker samhällsintressen Konkurrens mellan samhällsintressen och kommersiella intressen Krav på ökad samverkan NTSG sammankallas

Nätsäkerhetspyramiden Statliga insatser Svåra påfrestningar Kris och höjd beredskap Finansieras av staten Gävleborg 10 kommuner Användaransvar Finansieras av berörda kunder Grundläggande nivå Grundläggande krav från användare (standardkrav) Författningskrav gällande bl.a: Informationssäkerhet och driftsäkerhet Säkerhetsskydd Nödsamtal Finansieras av tillhandahållare och debiteras alla kunder

Grundläggande nivå driftsäkerhet nya föreskrifter från 1 januari 2016

Driftsäkerhetsföreskrifter för alla tillhandahållare Krav på övergripande driftsäkerhetsarbete (3 ) Dokumentation av tillgångar och förbindelser (4 ) Riskanalys och konsekvensanalys (5 ) Incidenthantering (7 ) Kontinuitetsplanering (8 ) Åtgärder avsende åtkomst och behörighet (13 ) Åtgärder avseende övervakning och beredskap (14 )

Kommunerna har en nyckelroll! Tillhandahållare av digitala tjänster till kommuninvånarna, inte minst inom skola, vård och omsorg. Är köpare av elektroniska kommunikationstjänster Nödvändig avtalspart för marktillstånd Tillståndsgivare för bygglov Samverkanspart för näringsliv, kommuninvånare, byaföreningar, grannkommuner, regionen, länet, marknadens aktörer Möjlig avtalspart för samförläggning med annan infrastruktur Ägare och förvaltare av nät alternativt styrning av stadsnät

Vad kan vi hjälpa dig med? Ledningskollen.se Anvisningar för Robust fiber Vägledning för hantering av Reservkraftprocessen PTS film om alternativ Alternativ-for-telefoni/Alternativa-satt-att-fatelefoni-och-internet

Nätsäkerhet - utbildning och övning Utbildnings- och övningsstrategi IT-säkerhetsdagar Utbildning av säkerhetsskyddschefer CIAO-kurs vid FHS, Energiföretagen Egna övningar, Telö17, Telö19 Andras övningar AURORA 2017, Elövning 2019 NISÖ 2018, SAMÖ F 2018, TFÖ2020 Bredbandskoordinatorer & Bredbandsskolan

Ledningskollen.se Film Kolla innan du gräver, 4 minuter

Ledningskollen en introduktion Vad: Övergripande beskrivning om webbtjänsten Ledningskollen, hur den fungerar samt vilka aktörer som kan ha nytta av Ledningskollen. Varför: Ge bredbandskoordinatorerna information om ett verktyg som kan förenkla planering och samordning av bredbandsutbyggnad. Hur: Teoretisk genomgång och förberedelse för praktisk genomgång i kommande pass

Det grävs av för mycket ledningar, skulle vi inte kunna starta ett projekt kring hur vi skulle kunna minska detta Förslag till PTS från en operatör 2006

Om Ledningskollen Ledningskollen.se är en kostnadsfri e-tjänst för informationsutbyte minskar antalet grävskador effektiviserar planering och utbyggnad av infrastruktur Nationell tjänst sedan 1 december 2010 Fler använder allt mer Drygt 770 ledningsägare, El, tele, VA, byalag, stadsnät mfl Drygt 160 000 ärenden/år Utökad funktionalitet för samhällsplanering och bredbandstutbyggnad

Information om ledningar Ledningsägare skapar intresseområden = km-rutor INGEN detaljinformation sparas i Ledningskollen

Ledningskollen som verktyg vid planering, samordning och utbyggnad av infrastruktur En hel kommun Ett valfritt område En sträckning

Sammanfattningsvis, nyttan med Ledningskollen För Ledningsägare får frågan i förväg, elektroniskt och alltid i samma format För Samhället Reducerar antalet grävskador För dem som gräver Når alla som är med i Ledningskollen med en enda förfrågan För bredbandsutbyggare Ger samordningsmöjligeter och information om kommande och pågående arbeten

Robust Fiberanläggning. 1. Vägledning för anläggning av fiberoptiska bredbandsnät. 2. Vägledning för metodval och förläggningsteknik. 3. Etablera fiberanläggningscertifiering. 4. Etablera förvaltningsorganisation robustfiber.se.eu/#aboutus Post- och telestyrelsen

Robust fiber ska få ny bilaga, bilaga 8 Ledningskollen! komplettera övriga bilagor med mer detaljer om hur, är och varför Ledningskollen ska användas i Robust fiber Minimikrav och möjligheter

Ledningsägare med verksamhet i Gävleborg Byanät Kommuner och bolag El och energi Högen Byafiber Ekonomisk Förening Hudiksvalls Kommun Vattenfall Eldistribution E.ON Energidistribution Samfällighetsföreningen Brinken Gästrike Vatten AB (Elnät) Gävle Energi Ellevio AB Gävle kommun Härjeåns Nät AB Ljusdal Elnät, vatten, bredband, fjärrvärme E.ON Energilösningar (Värme) Nationella teleoperatörer Ljusdal Energi AB Värmevärden AB Tele2 Sverige AB Sandviken Energi AB Årsunda Kraft, Elnät Telenor Sverige AB Sandviken Energi Elnät AB Vasa Värme Voxnadalen AB Teracom AB Sandviken Energi Vatten AB Bionär Närvärme AB Skanova Bollnäs Energi AB Adven Värme AB IP-Only Networks AB AB Bollnäs Bostäder Elektra Nät AB Com Hem AB Hofors Elverk AB Borderlight Helsinge Net Ovanåker AB Fiberstaden AB, Stadsnät (Hudik och Nordanstig) Övriga Söderhamn Nära AB Trafikverket ITV/Processnät Svenska Kraftnät Akademiska Hus Hamra Besparingsskog NV Nordisk Vindkraft AB Svenska Cantab

Hur går PTS vidare med nätsäkerhet? Verka för förbättrad samverkan El- och telesamverkan Telö19 Kommunsamverkan i länen Kommuner och tillhandahållare Sprida information om Ledningskollen och Robust fiber Kommunutbildningar Krav på redundans och upphandling Informationsspridning Tillsyn Robusthetsåtgärder

Ett helt uppkopplat Sverige Samverkan behövs om vi ska lyckas och kommunerna har en viktig roll! Alla aktörer samverkar Alla kommuner inkluderas Olika tekniker och lösningar De regionala bredbandskoordinatorerna stödjer samverkan i bredbandsfrågor

Spelplan och reglering

Samhällets beroende och behov av framtidssäker it-infrastruktur Bild med tillstånd av SKL

Varför konkurrens?

Reglering, när och varför Historia Varför särskild reglering? PTS arbete och reglering Marknadsavgränsningar Reglering och skyldighetsbeslut

Under lång tid en monopolbransch På 1880-talet fanns ca 400 lokala telenät i Sverige Telegrafverket fick ensamrätt att dra ledningar och köpte upp övriga bolag Samtrafikkris i Stockholm Telegrafverket vägrade koppla fram samtal från privat nät situation med statligt monopol

Mobiltelefoni tidigt konkurrensutsatt Televerket Radio Första systemet (MTA) 1956 MTD 1978 NMT 1981 / 1986 GMS 1992 Comvik Startade 1981 GSM 1992

Liberaliseringsvåg under 90-talet Mobiltelefonin tar fart gm GSM Ökat intresse för telekom inom EG Ökat intresse för privatisering Befintlig stor fastnästsoperatör som äger all infrastruktur och har alla abonnenter Regler för att få till stånd konkurrens krävs Dåvarande Televerket delas upp i en affärsdrivande del (Telia AB) och en myndighet Telestyrelsen (sedermera PTS) Lagstiftning styr telekomverksamheten Telelagen (1993:597) Lagen om Elektroniks kommunikation (2003:389)

Olika former av konkurrens På infrastrukturnivå På affärsmodellsnivå - Öppen: medger konkurrens på tjänste- eller infrastrukturbaseradnivå. - Stängd: medger varken konkurrens på tjänste- eller infrastrukturbaseradnivå.

EU-rätten EU-rätten skapad för att uppnå de politiska syftena: Gemensam marknad Samordnad ekonomisk politik Medlemsstaterna har avstått en del av sin suveränitet: EU kan anta lagstiftning/fatta beslut EU antar direktiv - medlemsstaterna inför lagar enligt dessa Medlemsstaterna måste rätta sig efter EU-rätten är en del av den inhemska rättsordningen

Reglering Grund: Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) Dominerande aktörer kan regleras Vilka skyldigheter kan åläggas Icke-diskriminering Tillträde Priser EOI

Hur gör PTS? Marknadsavgränsningar - sätter ramarna för analysen av konkurrenssituationen Relevant marknad Produktmarknad Geografisk marknad SMP-analys Regleringsbeslut med skyldigheter Tillsyn och tvistlösning

Aktör med dominerande ställning - SMP SMP-bedömningen = finns det något företag på marknaden som har en sådan ekonomisk ställning att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna? Finns det en operatör med sådan marknadsmakt anses marknaden lida av allvarliga konkurrensproblem! PTS ska då ålägga minst en skyldighet för att försöka få marknaden att fungera bättre.

Reglering av aktör med dominerande ställning Åläggande av skyldigheter Minst en skyldighet Ska syfta till att åtgärda de problem som finns/kan uppstå på marknaden Proportionella Skyldigheter 4 kap. 5-12 LEK Offentliggöra väsentliga förhållanden och villkor Tillämpa icke-diskriminerande villkor Särredovisning Uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och andra installationer Förutsägbar och reglerad prissättning

Jämförelser regelverk Konkurrensrätt Tillämpar konkurrensrättslig metodik m.m. Reagerar på missbruk av dominerande ställning kan ålägga sanktioner ( ex post efteråt) Kräver missbruk! LEK Tillämpar konkurrensrättslig metodik m.m. Förebygger problem som kan uppstå på grund av dominerande ställning föreskriver skyldigheter ( ex ante i förväg) Räcker med ställningen i sig!

PTS och konsumenterna

Lagen om elektronisk kommunikation Föreskriver skyldigheter för operatörer (marknadsrättslig reglering) men ger inte verktyg för enskilda att få rätt i det enskilda fallet.

Konsumenträtt enligt LEK och TSMförordningen Information möjlighet till informerade val Kostnadskontroll skydd mot chockräkningar Bytesmöjligheter kunna rösta med fötterna Konsumentskydd Avtalet ska innehålla viss information (5:15, föreskrift) Priser och villkor ska finnas allmänt tillgängliga (5:17, allmänt råd) PTS kan kräva särskild abonnentinformation om bland annat betalsamtal och trafikhantering (5:17 a) PTS kan kräva offentliggörande av information om kvalitet och om åtgärder för användare med funktionsnedsättning (5:18) Rätt till specificerad telefonräkning (5:7 1 st 4, föreskrift)) Rätt till kostnadsfri nummerspärr (5:7 a) Rätt till kostnadsfri kreditgräns (5:7 b) PTS kan föreskriva om annan kostnadskontroll (t.ex. varna för ovanliga ringmönster) (5:7 C) Rätt att få med numret till ny operatör (5:9, föreskrift) Max 24 månaders inledande bindningstid (5:15 a) Skyldighet att erbjuda 12- månadersabonnemang (5:15 a) Max 1 månads uppsägningstid (5:15 b) Gratis upplåsning operatörslås (5:15 c) PTS kan föreskriva om lägsta tjänstekvalitet (internetaccess) (5:6 d) Rätt till information om avtalsändring (5:16, allmänt råd) Betalningspåminnelse innan avstängning (5:19) Avtalet ska innehålla viss information om trafikstyrning (nätneutralitet) Artikel 4.1 TSMförordningen

PTS roll som tillsynsmyndighet Central förvaltningsmyndighet med sektoransvar Utövar tillsyn Kan förelägga även vid vite Hanterar inte enskilda ärenden Lagen (SFS 2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) inte en civilrättslig lagstiftning

Arbetet med operatörernas skyldigheter i relation till konsumenter Mål: Konsumenterna trygga med att deras rättigheter är väl tillgodosedda och att de kan göra aktiva och välinformerade val. PTS ska bidra till att stärka konsumenternas ställning på marknaden Prioriterade område för tillsynen: Operatörer som omfattar stor del av marknaden Operatörer som inte följer branschöverenskommelse om etiska försäljningsmetoder Resultat? oftast frivillig rättelse

Digitalisering och strategi

N1 ä3 r0 i n g s d e p a r t e m e n t För ett hållbart digitaliserat samhälle en digitaliseringsstrategi D-kompetens D-trygghet D-innovation D-ledning D-infrastruktur @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ Sverige bäst i världen på att använda digitalisering ens möjligheter

Digitaliseringsrådet Rådet ska bidra till: bättre samordning av regeringens arbete i frågor om digitalisering effektivt genomförande och utveckling av regeringens (N-dep) strategiska arbete med digitalisering www.digitaliseringsradet.se

Digitaliseringsrådets kansli Kansliet ska: Stödja rådet administrativt, anordna möten och seminarier Utreda och analysera frågor kring digitalisering, t.ex. ta fram indikatorer för digitalisering kontakt@digitaliseringsradet.se

Digitaliseringsmyndigheten https://www.digg.se/ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @

Digitaliseringens tjänster levereras via bredband Bredband och digitalisering kan bidra till: attraktiv miljö för hushåll och företag näringslivsutveckling effektiviseringar och kvalitetshöjningar för tjänster inom vård, skola och omsorg effektiviseringar och kvalitetshöjningar i de olika förvaltningarna en levande landsbygd där människor bor och verkar Kommunerna har stort behov av bredband för bl.a. digital service Kommunerna har nyckelroll för att skapa goda förutsättningar

Digitala tjänster i kommunen Skola Hög kapacitet Symmetri Liten fördröjning Hälsa Tillgänglighet Överallt Liten fördröjning

Exempel på olika nyttor för kommunen ATTRAKTIVT FÖRETAGSKLIMAT MINSKAT DIGITALT UTANFÖRSKAP INDIREKT NYTTA AV DIGITALISERING BO KVAR PÅ ORTEN SOCIAL TRYGGHET DEMOKRATISK SAMHÄLLSDIALOG HÅLLBAR MILJÖ DIREKT NYTTA AV DIGITALISERING VÅRD I HEMMET PROCESSER ADM. & LOGISTIK SMART PEDAGOGIK BELYSNING DIGITALT BIBLIOTEK BYGG- LOVS- STADS- TILL- GÄNGLIG KULTUR SAMHÄLLSNYTTAN AV BREDBAND DEN KOMMUNALA SAMHÄLLSNYTTAN FÖR FAST BREDBAND

På startsidan finns information och länkar till de olika områdena Startsida för Digitaliseringssnurran. Här finns information och länkar till de olika områdena: digitaliseringssnurran.se. Information om Hemtjänst och direktlänk till applikationen.

Nytta med användning av bredbandstjänster - ett konsumentperspektiv PTS har beskrivit: Kvalitetsförbättringar Kostnadsbesparingar Annan konkret nytta med bredbandstjänster

- Film: Nyttan med att använda bredbandstjänsterett konsumentperspektiv http://www.pts.se/bredbandsnytta - Frågor, synpunkter på digitalisseringssnurran? Mejla digitaliseringssnurran@pts.se