Radhackning i robusta odlingssystem

Relevanta dokument
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

1 Hushållningssällskapet Östergötland, 2 HS Konsult AB

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Sveakonferensen januari 2015

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Samodling av majs och åkerböna

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Såtid höstvete och vårsäd

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

(SAS Mixed Procedure)

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Tillväxtreglering i stråsäd

Ekologisk produktion lantbruk

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Korn, tidiga sorter. Sorter

Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Sorter ekologisk odling

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Sortanpassad kvävegödsling

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Tillskottsbevattning till höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Tillväxtreglering i stråsäd

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

R E S U L T A T 2014 OS M S001

POM. Programmet för odlad mångfald

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Kvävestrategier till höstraps

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Korn, tidiga sorter. Sorter

ÖSF konferens Linköping 27 november 2014 Ogräs

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Kvävestrategi i höstvete

INTENSIVT JORDBRUK ÄVEN UTAN BEKÄMPNINGSMEDEL

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Korn, tidiga sorter. Sorter

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Transkript:

Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök i höstvete Försöken låg i Östergötland, Skaraborg och Örebro Finansierat av SLF och Lantmännenstiftelsen Genomfört med lantbrukarmaskiner, 8 m Cameleon, skördat utan spårpåverkan Dacke vårvete, Stava höstvete, gödslat med pellets, vinass och hönsgödsel 1

Varför 50 cm radavstånd i spannmål? Radhackning på 50 cm ger: Större yta som hackas (76-86 % av ytan jämfört 72 % vid 25 cm) 50 cm ger större möjligheter med insådder, sena hackningar Kan vi få en effektivare tistelbekämpning? Hur mycket tappar vi skörd? Viktigaste resultaten Skörden på 50 cm radavstånd är ca 10 % lägre jämfört med 25 cm vid normal rad. Skörden ökar om bandsådd (ca 12 cm) används på 50 cm radavstånd (5 % lägre skörd jämfört med 25 cm). Utsädesmängden kan sänkas med 30 % utan att påverka skörden (varken högre eller lägre) Det går att radhacka efter axgång utan att påverka skörden negativt Det är ingen skillnad i effekt på åkertistel beroende på radavstånd eller antal hackningar 2

Bandsådd och radhackning Fördela plantorna över en större yta och låta hackskäret gå ända intill raden. 50 cm radavstånd Band Mellanrum Band Rad Mellanrum Rad Gåsfot Gåsfot 12 cm 38 cm 12 cm 2 cm 43 cm 2 cm Bandsådd och radhackning Fördela plantorna över en större yta. Mer yta per planta = högre skörd? Radavstånd Band cm cm Hackad bredd % hackad yta Band % av yta Teoretisk yta cm2/planta Avstånd mellan band cm 12,5 2 - - 16% 3,56 10,50 25 2 18 72% 8% 1,78 23,00 25 7 18 72% 28% 6,22 18,00 50 2 43 86% 4% 0,89 48,00 50 12 38 76% 24% 5,33 38,00 33 2 26 79% 6% 1,35 31,00 33 7 26 79% 21% 4,71 26,00 33 12 21 64% 36% 8,08 21,00 3

Försök med 25 och 50 cm radavstånd Försök med raduppbyggnad på 50 cm radavstånd. 6 försök i vårvete och 4 försök i höstvete. Försöken har legat i Östergötland och Skaraborg under 2012-2014. Försöksplan raduppbyggnad A. 25 cm radavstånd B. 50 cm radavstånd C. 50 cm radavstånd och med 70 % utsädesmängd D. 50 cm radavstånd (cc) sådd i två parallella rader med ca 5 cm mellanrum, E. 50 cm radavstånd sådd (cc) i ett band, ca 12 cm brett Resultat raduppbyggnadsförsök höstvete Beståndsuppbyggnad höstvete 4 försök 2013-2014 Skörd Rel Sign Protein N-uppt Led kg/ha Kg/ha 25 cm 6732 100 A 9,9 100 50 cm 5870 87 B 10,8 95 50 cm 70 % utsädesmängd 5930 88 BC 10,8 96 50 cm dubbelrad med 5 cm avstånd 6138 91 CD 10,6 97 50 cm bandsådd 12-14 cm 6229 93 D 10,4 97 P-värde <0,0001 <0,0001 ej sign Utsädesmängden kan sänkas 30 % Smal rad på 50 cm sänker skörden med 12-13 % Bred rad ca 12 cm reducerar sänkningen till ca 7 % Proteinhalten högre på 50 cm (mer än skördeskillnad) Teori 0,7 %/cm = 25 % 4

Resultat raduppbyggnadsförsök vårvete Beståndsuppbyggnad vårvete 6 försök 2012-2014 Skörd Rel Sign Strå- Sign Prot Sign N-uppt styrka Led kg/ha % KgN/ha 25 cm 4619 100 A 91 A 12,1 A 84 50 cm 4142 90 B 74 B 13,0 B 81 50 cm 70 % utsädesmängd 4117 89 B 82 C 13,2 B 81 50 cm dubbelrad med 5 cm avstånd 4196 91 B 78 B 13,0 B 82 50 cm bandsådd 12-14 cm 4398 95 C 82 C 12,7 C 84 P-värde < 0,0001 < 0,0001 < 0,0001 ej sign Utsädesmängden kan sänkas 30 % Smal rad på 50 cm sänker skörden med 10 % Bred rad ca 12 cm reducerar sänkningen till ca 5 % Proteinhalten högre på 50 cm (mer än skördeskillnad) Stråstyrkan påverkas av utsädesmängd och radtyp Radhackning som tistelbekämpning på 50 cm radavstånd Försök med tistelbekämpning på 50 cm radavstånd. 6 försök i vårvete och 4 försök i höstvete. Försöken har legat i Östergötland och Skaraborg under 2012-2015. Försöksplan A. 25 cm radavstånd, 2 hackningar B. 50 cm radavstånd, 2 hackningar Ny kompensationspunkt för åkertistel kan ha påverkat resultaten (från 8 till 5 blad) C. 50 cm radavstånd, 3 hackningar Hackningarna styrs efter tistelns utveckling. Hackning görs senast i kompensationsstadiet varje gång. Hackning: andra halvan maj, andra halvan juni, mitten juli 5

Resultat tistelbekämpningseffekt Inga skillnader mellan radavstånd eller antal hackningar Samband mellan effekt och antal tistlar före hackning Hög effekt vid många tistlar Uppförökning i vissa punkter vid låga förekomster Raduppbyggnadsförsök på 25 cm radavstånd Vilken typ av rad ger den bästa skörden på 25 cm radavstånd? Jämförelse med vanlig sådd på 12,5 cm. Försök i vårvete och höstvete 2014-2016. Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Fältplan A. 12,5 cm radavstånd normal rad - Skärbredd B. 25 cm radavstånd normal rad 18 cm C. 25 cm radavstånd sådd i ett band, ca 7 cm brett 18 cm D. 25 cm radavstånd sådd i ett band, ca 15 cm brett 10 cm E. Sådd över hela ytan (25 cm radavstånd sådd - i ett band, ca 25 cm brett) 6

Resultat raduppbyggnad vårvete 25 cm 6 försök i vårvete 2014-2015 Bandsådd (C) har gett samma skörd som 12,5 cm radavstånd (A) och bredsådd (E) Lägre stråstyrka i led E Högre proteinhalt i led B, C Skörd Rel Avrens Stråstyrka Protein Kväveupptag Led Led kg/ha % 0-100 % kg N/ha A. 12,5 cm normal rad A 4955 a 100 1,08 bc 94 a 11,55 b 85 ab B. 25 cm. normal rad B 4775 bc 96 0,95 c 89 b 11,94 a 84 ab C. 25 cm band 7 cm brett C 4896 ab 99 1,07 bc 90 b 11,99 a 87 a D. 25 cm band 15 cm brett D 4759 bc 96 1,23 ab 92 a 11,70 b 83 b E. 25 cm band 25 cm brett E 4831 abc 98 1,38 a 89 b 11,60 b 83 b P-värde 0,017 0,0001 <0,0001 0,0005 0,049 CV 4,6 26 3,2 3,4 6,2 Resultat raduppbyggnad höstvete 25 cm 3 försök 2015, 3 försök 2016 Resultat 2015:Högre skörd för radhackning, högre kväveupptag vid radhackning 2015: fina bestånd, mkt ogräs 2016: klenare bestånd sent sådda, lite ogräs, torrt 3 försök 2015 N- Skörd Rel Avrens Vattenhalt Protein upptag Led kg/ha % % % Kg N/ha A. 12,5 cm normal rad 5724 c 100 1,54 18,60 a 9,31 80 c B. 25 cm. normal rad 6426 a 112 1,29 18,29 c 9,52 91 a C. 25 cm band 7 cm brett 6459 a 113 1,22 18,26 c 9,61 93 a D. 25 cm band 15 cm brett 6323 a 110 1,37 18,33 bc 9,56 90 a E. 25 cm band 25 cm brett 6054 b 106 1,54 18,49 ab 9,48 86 b P-värde <0,0001 ns 0,006 ns <0,0001 CV 3,7 35 1,3 3,9 6,0 7

Bandsåddsförsök 2015 Smala rader 12,5 cm radavst. 7 cm band 15 cm band Helt spritt 25 cm band Varför bandsådd? Att tänka på! Ger ett robustare bestånd med högre skörd. Lite mindre känslig för hackfel. Bättre ogräskonkurrens i raden. Bättre stråstyrka i vårsäd. Vid 50 cm radavstånd positivt i all spannmål (12 cm) Vid 25 cm radavstånd: höstvete årsmånsberoende, mindre effekt vårvete positivt, troligen i all vårsäd (7 cm) Åkerböna troligen ingen effekt, får inte ske på bekostnad av sådjup. Kräver noggrannhet vid sådd; sådjup, fukt i såbädden, redskapsval 8

Mycket kvar att få svar på! Vilket radavstånd är optimalt i olika grödor, kopplat till bandbredd? Ska vi ändra utsädesmängderna vid bandsådd? Gödselplacering vid breda radavstånd mm, mm Tack till forskningsfinansiärerna och våra försöksvärdar! 9