Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Silva Herrmann, Nenet Seminar 14 mars, Luleå
Planetens gränsvärden Source:http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries
Växthuseffekten Source: Grida Arendal/Unep
Uppvärmningen fortsätter 2010 och 2005 är de varmaste åren sedan mätningarna inleddes år 1880. Sedan följer 1998, 2002, 2003, 2006 och 2007. Varje år sedan 2000 har rankats som ett av de 15 varmaste sedan mätningarna startade. År 2011 blev ett av de varmaste åren sedan 1930- talet i Sverige. 2012: ännu ett globalt sett varmt år med rekordlågt isutbredning i Arktis, extrem värmebölja i Australien och svår torka i USA och Brasilien. Temperaturavvikelsen för 2011 från normalperioden 1961-1990. Source: SMHI
Mtoe Världens energibehov ökar 18 000 Rest of world 16 000 14 000 12 000 China Rest of OECD European Union 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Source: IEA, World Energy Outlook 2010
Fossila bränseln dominerar
EU beroende av importer in % OIL GAS 2005 2008 2020 2030 2005 2008 2020 2030 100 80 82 % 84 % 93 % 94 % 76 % 83 % 60 58 % 62 % 40 20 Source: EU Commission 2011
EU: Share of GHG emissions Agriculture 10% Industry Processes 8% Waste 3% Energy 79% Other 0% The use of energy is responsible for the majority of greenhouse gas emissions, with the energy sector representing 31%, transport 19%, industry 13%, households 9% and others 7%. Source Background Information for the European Council, 4 February 2011; Source: EEA 2010
Energieffektivisering: EU not on track 1900 1850 Projections from 2007 Projections from 2009 20% energy saving objective 1842 Mtoe Business as usual 2007 projection 1800 1750 1700 1650 1676 Mtoe Most recent projection - 166 Mtoe 1600 1550 1500 1450 1474 Mtoe - 20% by 2020 objective - 368 Mtoe 1400 2005 2010 2015 2020 Source: European Commission 2011
Bränsle per sektor Sverige
Energianvändning per capita (2012, kg of oil equivalent per capita) Source: http://data.worldbank.org/indicator/eg.use.pcap.kg.oe
Nytt EU Energieffektiviseringsdirektiv Mål: minska energiutnyttjandet med 20% till år 2020. Målet ska nås genom årliga energieffektiviseringsåtgärder motsvarande 1,5 % av den årliga volymen såld energi till slutanvändare. Energidistributörer och/eller -leverantörer ska uppnå en energibesparing motsvarande 1,5 procent av total såld volym hos slutkund. Faktureringsinformation om energiförbrukningen till kunder ska förbättras och krav införs på att installera individuella mätare för värme och varmvatten. Medlemsstaterna ska bl.a. övervaka att besparingarna sker samt dokumentera och föra statistik. uppmuntra offentliga organ att anta energieffektiviseringsplaner, energiledningssystem, använda avtal om energiprestanda och att endast köpa produkter, tjänster och byggnader med hög energiprestanda. genomföra potentialbedömningar av högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla.
Omsättning EU EED: Förslag Energimyndigheten (Urdrag) Fortsättning på det befintliga energieffektiviseringsstödet med förbättrad inrapportering av data samt en breddning av tillämpningsområdet och att binda sig vid en lägsta målnivå för energieffektivisering. Frivilliga avtal som riktar sig till energibolagen (och sina kunder) för att främja energieffektivisering
Varför energistatistik för kommuner? 1) Underlag för planering och beslutsfattning Potentialer för energieffektivisering och energibesparing Underlag till samhällsplanering och planering av infrastruktur till nytta för medborgarna och näringslivet; Potentialer för utveckling, t.ex. inom förnybar energi Hur att uppfylla energi- och klimatmål? 2) Information utåt: Profilering som grön och klimatsmart kommun 3) Gå med i (internationella) nätverk, t.ex. Borgmästaravtal 4) Uppfylla lagens krav och reglers intentioner, t.ex. Energieffektiviseringsdirektiv 5) Kunna ansöka om stöd, t.ex. EE-stöd
Varför Energistatistik för energibolag? 1) Underlag för planering och beslutsfattning 2) Information utåt: Profilering som grön och miljösmart energibolag 3) Uppfylla krav och lag, t.ex. Energieffektiviseringsdirektiv 4) Hitta nya verksamhetsområden, tex energitjänster 5) Knytta kunder till företaget genom anpassad service 6) Anpassa energiproduktion och energiöverföring efter behov (Demand Side Management)
Hur ser verkligheten ut? 1) Data saknas 2) Tid och pengar saknas för att kolla upp data 3) Datakvalité är dåligt, speciellt på lokal eller regional nivå Nenets förslag till lösning: Regional energiinventering i samverkan!
Förebild: Energiinventering OREGES 1) Inventeringen används för att ta fram regionala styrdokument inom energi. 2) Alla resultat är kostnadsfritt. 3) Årlig uppdatering. 4) I styrgruppen ingår bl.a. staten, regionen, ADEME, Producers, transporters and distributors of energy, tex EDF, Universiter, företagare och konsumenter.
Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet är den europeiska rörelsen som engagerar kommuner som på frivillig väg åtar sig att uppfylla och överskrida Europeiska unionens mål att senast år 2020 minska CO2-utsläppen med 20 %. Detta innebär att kommuner ska upprätta energiplaner (SEAPs) föra energistatistik utvärdera åtgärder
Projekt SEAP-Plus: Samverkan kommuner och energibolag Startade i april 2012 Få fler anslutna till Borgmästaravtalet Stödja kommuner i att ta fram åtgärdsplanerna Utveckla samarbete mellan nya och gamla deltagare i Borgmästaravtalet Involvera energileverantörer och producenter samt andra intressenter genom samförståndsavtal
Lär dig! Prova! Samarbeta och tänk nytt! Tänk miljö och hälsa Mayor Ken Melamed www.whistler.ca www.whistler2020.ca www.whistler2010.com