Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel



Relevanta dokument
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Ingenjören och miljön

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?

Global Uthållig Energiförsörjning Energi Förr och Nu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Hur ser vår framtida energiförsörjning ut?

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet

Bioenergi Sveriges största energislag!

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Växjö

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv


Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Klimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Nordic Energy Perspectives

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Bioenergi mer än bara biogas

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimat- bokslut 2010

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Hur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling?

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Framtida energisystem i Jönköpings län

Energisituation idag. Produktion och användning

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Plastpåsar Myter och sanningar

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Fokus för WWFs svenska energiarbete idag

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Resilienta mikroregioner

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Olika uppfattningar om torv och

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Varför ett nytt energisystem?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Spanien. Storbritannien

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

Köparens krav på bränsleflis?

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Så kan vi möta klimathotet - möjligheter och utmaningar

100 % förnybart 2050.!?

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm

Ger vindkraften någon nytta?

Konkurrenskraft och Klimatmål

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Transkript:

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se

Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar i. Resursbasen ii. Energisäkerhet iii. Klimatpåverkan

Mängden koldioxid i atmosfären och global temperatur de senaste 400000 åren från the Vostok Ice Core 2100 basfall c:a 700 ppm År 2003 365 ppm Källa: www.ipcc.ch

Jämförelse mellan klimatmodeller och verkliga termometermätningar tningar,, 1860-2000. Källa: www.ipcc.ch

Nederbörden rden på jorden har förändrats Källa: www.ipcc.ch

Temperaturen på jorden har förändrats Källa: www.ipcc.ch

Människans påverkan på kol-cykeln Atmosfären +3 GtonC/år (+1ppm/år) 6.0 1.5 2.5 2.0 (GtonC/år) Förbränning av fossila bränslen Olja Naturgas Kol Upptag i skog och övr. växter (0.5) Gödningseffekt (2.0) Avskogning (-1.5) Upptag i havet

Vad vet vi om klimatpåverkan? Koldioxid är en växthusgas. Växthusgaser absorberar långvågig solstrålning. Växthuseffekten finns. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat. Den globala temperaturen har ökat Det globala nederbördsmönstret har förändrats De naturliga orsakerna till temperaturförändring räcker inte som förklaring Människan har påverkat kol-cykeln

Vad vet vi inte? Exakt antal ökade grader en viss koncentration av växthusgaser ger. Exakt vilken effekt en temperaturhöjning har på växter, djur och klimatsystem. Ett extremväder är inte nödvändigtvis ett resultat av den förstärkta växthuseffekten.

Need to reach global emissions of 2 Gt C/yr Källa: www.ipcc.ch

CO2-C C utsläpp per capita, 1998 Emissions (ton carbon per capita) 6.00 5.00 4.00 3.00 2.00 1.00 - USA Canada, Australia, New Zealand Russia Japan OECD Europe Other Europe Middle East China Latin America Other Asia Africa 0 1,000 2,000 3,000 4,000 5,000 6,000 Population (million) 2 Gt C/år 10 miljarder människor 0,2 ton C/capita per år World Average India

Globala CO 2 -utsläpp från förbränning av fossila bränslen 7000 6000 5000 MtonC 4000 3000 2000 1000 0 1750 1800 1850 1900 1950 2000

Svenska CO 2 -utsläpp från förbränning av fossila bränslen 30000 25000 20000 ktonc 15000 10000 5000 0 1835 1855 1875 1895 1915 1935 1955 1975 1995

Global primärenergianvändning 450 EJ/yr 400 350 300 250 200 150 100 50 21% 36% 23% Bioenergy Solar/Wind Geothermal Hydro Nuclear Natural gas Oil Coal 0 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995

Svensk primärenergianvändning M iljarder kwh 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 Kol Olja Biomassa och avfall 1980 1982 1984 Vattenkraft Kärnkraft Naturgas Övrigt 1986 1988 1990 1992 1994 1996 Biomassa ökar, främst i fjärrvärmesektorn Olja har minskat p.g.a. oljeskatt och koldioxidskatt 1998 Källa: IEA

Strategier för att minska CO 2 -utsläppen Global energy demand and supply Energy supply POPULATION ECONOMIC AFFLUENCE - Life style changes - Efficiency measures FISSION FUSION RENEWABLE Hur kan vi minska - Hydro CO2-utsläppen? - Wind - Bioenergy - Solar - Others Diskutera två och två i ca 2 minuter Fossil fuel energy CARBON POOL MANAGEMENT - Reforestation - Soil C increase - Long-lived products DECARBONIZATION OF F. FUELS 1900 2000 2100

Strategier för att minska CO 2 -utsläppen Global energy demand and supply Energy supply POPULATION ECONOMIC AFFLUENCE - Life style changes - Efficiency measures FISSION FUSION RENEWABLE - Hydro - Wind - Bioenergy - Solar - Others Fossil fuel energy CARBON POOL MANAGEMENT - Reforestation - Soil C increase - Long-lived products DECARBONIZATION OF F. FUELS 1900 2000 2100

An Environmental Impact Formula I = P A T impact = person consumption person impact consumption I: impact (on environment) P: population A: affluence - consumption per person (living standard) T: technology - impact per consumption (technology development)

Energieffektivisera

Koldioxidinfångning Efter förbränning genom kondensering av rökgaser. Före förbränning om fossila råvaror förgasas eller reformeras till vätgas. Kostnaderna antas bli relativt låga Fungerar bara på stora anläggningar

Långtidslagring av CO 2 Andra lagrings möjligheter: Gamla olje- och gasfält, djuphavet och akvifärer Global geologisk lagringskapacitet: 400 2000 GtC Mänskliga utsläpp idag: 7 8 GtC /år -

Sol- och vindkraft Både sol och vind är intermittenta. Kräver energilagringsteknik för att fungera i stor skala. Mycket stor potential.

Biomassaplanteringar Relativt billigt Inhemsk Stor potential men globalt begränsad av markbehov för matproduktion Sociala och estetiska aspekter, biologisk mångfald

Alternativa transportbränslen

Alternativa transportbränslen

Alternativa transportbränslen Volvo S60, S80, V70 - mest köpta gasbilarna i Sverige idag

Alternativa transportbränslen Toyota Prius Mest köpta elhybridbilen i Sverige idag

Alternativa transportbränslen Ford Focus Mest sålda etanolbilen i Sverige idag

Vätgas och bränsleceller Vätgas Energilagring Elektrolys av vatten med el Ångreformering av gasformiga fossila bränslen Bränsleceller Hög omvandlings- effektivitet Utsläpp av vattenånga Kräver dyra metaller Ej kommersiell idag

Hur skulle energisystemet kunna förändras för att klara ett tufft klimatmål?

Global energimodell: Övre gräns på CO 2 -utsläppen och minimera kostnaderna CO 2 Omvandlings- kostnad Primärenergi Råvarukostnad Energiomvandling Energibehov

EJ/år 1200 Global primärenergi utan begränsning på CO 2 -utsläppen 1000 800 KÄRNKRAFT 600 KOL 400 200 0 OLJA NATURGAS 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 VIND VATTEN BIO

CO 2 -mål 450 ppm, utan CO 2 -avskiljning EJ/år 800 700 600 nuclear 500 400 coal solar H2 300 200 100 oil gas bio fuels solar electr. solar heat wind hydro 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

CO 2 -mål 450 ppm, med CO 2 -avskiljning EJ/år 900 800 700 600 nuclear coal w capt. 500 400 300 coal solar H2 200 oil bio w capt. 100 gas bio fuels 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 solar electr. solar heat wind hydro

CO 2 -mål 350 ppm, med CO 2 -avskiljning EJ/år 800 700 600 nuclear 500 coal w capt. 400 300 200 100 oil coal gas bio fuels gas w capt. bio w capt. solar H2 solar electr. solar heat wind hydro 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

Utsläppen av koldioxid kan minskas genom att Använda mindre energi - energieffektivisera och livsstilsförändringar Använda annan energi - Byta till ett bränsle med en lägre kolhalt - Öka användningen av förnyelsebara energikällor (solceller, solpaneler, bioenergi, vind, vatten, geotermisk, våg och tidvattenkraft) Minska utsläppen vid användning av fossil energi - Avskiljning av CO 2 med långtidslagring

Tack för uppmärksamheten!