Kost skola. Kostpolicy. - riktlinjer. Foto: Designed by Freepik. kalmar.se

Relevanta dokument
KOSTPOLICY RIKTLINJER

Kostpolicy med riktlinjer

Kosten kort och gott

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Kost i skola och barnomsorg

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Kostpolicy - för förskola och skola

Måltidspolicy Vimmerby kommun

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Kostpolicy för Haninge kommun

Kostpolicy för skola och förskola

Organisation Kvalitet

Till vårdnadshavare 1

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Kostpolitiskt program

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Utbildningsförvaltningen

Livsmedel- och måltidspolicy

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Visionen för maten i Kiruna kommun

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Måltidspolicy. Nässjö kommun

POLICY. Datum

KOSTPOLICY Tångvalla steget före RESTAURANG HAVSBRIS

Kostenheten Uddevalla kommun

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige PROGRAM

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolitiskt program

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Livsmedels- och måltidspolicy

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan


Mat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör

Mat- och måltidspolicy

Kostpolicy Gävle kommun 17KS121. Remiss med begäran om komplettering av tidigare yttrande i rubricerat ärende.

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom Reviderad

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

Kostpolicy för Höörs kommun

Llpplands-Bro KOMMUN. Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den 19 oktober Kf 97

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

TJÄNSTESKRIVELSE. Kostpolicy för Nykvarns. kommun* KS/2018:494 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

S Måltidspolicy Policy

Kostpolicy på Ängdala Skolor

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

Kostpolicy för Bergs kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostverksamheten

Policy för Mat och Måltider i Värnamo kommun

MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Transkript:

Kost skola Kostpolicy - riktlinjer Foto: Designed by Freepik kalmar.se

Riktlinjernas syfte Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela kost skolas verksamhet. Vidare är syftet att sprida kunskap om kost skolas verksamhet och tydliggöra vilka förväntningar man som anställd, gäst och kund kan ha på densamma. Riktlinjerna gäller från den 21 mars 2016. De följs upp och revideras regelbundet. Reviderad: 2019-03-18 2 Foto: www.fotoakuten.se

God, hälsosam och näringsriktig Måltiderna i kost skolas verksamhet ska väcka lust att äta och lägga grund för goda matvanor. I arbetet med måltiderna följs Livsmedelsverkets senaste riktlinjer, Bra måltider i skolan och Bra måltider i förskolan. Råden bygger på de Nordiska näringsrekommendationerna 2012 (NNR). Vid val av livsmedel väljs företrädelsevis nyckelhålsmärkta produkter. Mejeriprodukter bör också vara magra, osötade och D-vitaminberikade. En bra måltid består av mycket grönsaker, frukt, bär, frön, fullkorn och mindre rött kött, charkprodukter, salt och socker. Frukost Frukosten bör motsvara 20 25 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen. Den dagliga frukostbasen består av: mjölk, naturell fil/naturell yoghurt havrefras/rågfras/cornflakes/müsli färsk frukt och grönsaker mjukt bröd knäckebröd två sorters pålägg smörgåsfett Tillbehör för att variera frukosten: bär, kanel, kardemumma, torkad frukt, ägg, sill, pumpafrön, solrosfrön. 2 3 dagar i veckan serveras även gröt: Mannagryn/grahamsgröt eller havregryn/rågflingegröt med mjölk och bär eller fruktmos (sparsamt sötat). 3

Lunch Lunchen bör motsvara 25 35 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen. Tallriksmodellen är bra som utgångspunkt vid servering av lunch. Alla förskolor och skolor följer en gemensam matsedel där samtliga recept och maträtter är näringsberäknade. Maten lagas till största delen från grunden på råvaror av god kvalitet. Variation är viktigt och matsedeln ska innehålla såväl husmanskost som nya influenser. Andelen vegetarisk mat ökas successivt (med vegetariskt menas lakto-ovo-vegetarisk mat, vilket innebär att den innehåller mejeriprodukter och ägg). Till lunchen serveras grönsaker, hårt eller mjukt bröd, smörgåsfett, vatten och ekologisk mjölk. Till julbordet serveras julmust endast i skolorna. Varm grönsak serveras två gånger i veckan. Soppdagar serveras alltid hembakat mjukt bröd, pålägg, frukt och minst två sorters grönsaker (på skolorna bör det finnas fler). På skolorna finns alltid minst två olika soppor att välja på varav en är vegetarisk. På skolornas salladsbord finns alltid minst fem (helst fler) sorters grönsaker varav minst tre fiberrika grönsaker och rotfrukter, minst en baljväxt och minst en salladsgrönsak eller frukt. Med fördel serveras gärna mjölksyrade grönsaker. Förskolorna som serverar grönsaker som buffé följer samma rekommendation som skolorna. Där man har upplägg per bord erbjuds 2-3 sorter varav minst en fiberrik grönsak eller rotfrukt. Utflyktsmat Dagens lunch då möjlighet finns att skicka/transportera. Pastasallad, bröd, smörgåsfett och frukt. Baguette, grönsak och frukt. Hamburgare med bröd, grönsak och frukt. Korv med bröd, grönsak och frukt. Dryck: Vatten Utflykten ska meddelas till köket senast sju arbetsdagar innan. Det är extra viktigt att tänka på hygien och temperatur vid hantering av utflyktsmat. Specialkoster märks upp tydligt för att undvika missförstånd. Ansvaret för maten går över till kunden i samband med utleveransen från köket. Foto: www.fotoakuten.se 4

Foto: www.fotoakuten.se Mellanmål Mellanmålet bör motsvara cirka 15 20 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen. Grunden är att mellanmålet inte ska ersätta eller störa aptiten inför nästa måltid. Ett exempel på bra mellanmål är en till två smörgåsar med pålägg, ett glas mjölk och frukt. Mellanmålsbasen består av: mjölk färsk frukt och grönsaker mjukt bröd knäckebröd två sorters pålägg smörgåsfett Mellanmålet varieras med: naturell fil/naturell yoghurt, havrefras/rågfras/cornflakes/müsli, drickyoghurt/smoothie (gjord på mjölk eller naturell fil/naturell yoghurt + bär/frukt/grönsaker), fruktsallad, grönsaksdipp. Variera gärna de traditionella påläggen med ägg, sill, makrill och vegetabiliska röror t.ex. hummus. Vintertid vid mellanmål ute kan varm choklad serveras. Förstärkt mellanmål Förstärkt mellanmål serveras sallad/ soppdagar. Består av mellanmålsbas med förstärkning av något av nedan: gröt med mjölk och bär eller fruktmos (sparsamt sötat) matigare pålägg Vid enstaka tillfällen serveras tillagad mat Frukt till förskole- och fritidsavdelning Frukt till avdelningarna erbjuds. Rekommendationen är ½ till 1 frukt per barn och dag utöver det som serveras från köket till frukost, lunch och mellanmål. Frukt prioriteras enligt följande: 1. Svensk frukt 2. Ekologisk frukt 3. Importerad frukt Importerade konventionella äpplen, vindruvor, persikor och nektariner undviks. Övrig frukt som enheten vill ha till personal eller barn/elever kan köpas från kost skola. Vid kalas och firande förordas hälsosamma alternativ. 5

Foto: www.fotoakuten.se Hållbar och miljösmart Vid upphandling av livsmedel görs de bästa valen utifrån ett miljömässigt och etiskt synsätt. För att värna om miljön görs en medveten successiv minskning på mängden kött samtidigt som mängden vegetabilier ökas. Kost skola serverar ett flertal helvegetariska luncher per termin i både förskola och skola. Dessutom erbjuds dagligen ett vegetariskt alternativ på de flesta skolor. Andelen livsmedel som är ekologiska eller ursprungsmärkta Sverige ska uppgå till 75 % 2020, varav minst 30 % ska vara ekologiska. Minst 40 % ska komma från närområdet. Inköpen av frukt, grönsaker och rotfrukter säsongsanpassas i möjligaste mån. Avfallet från köken källsorteras. Matsvinnet mäts två gånger per termin på skolor och en gång per termin på förskolor. Allmänna rutiner för att minska på matsvinnet: Inrapportering av frånvaro sker dagligen till köket. Rutiner i skolrestaurangerna som tillåter att de som vill ta om får gå före i kön. Mängden mat som sätts fram motsvarar den som beräknas gå åt under serveringen. Kost skola arbetar för att förskolorna serverar lunch och grönsaker som buffé i möjligaste mån. Öppen och tät kommunikation mellan tillagningskök och serverings-/ mottagningskök. Lagringstemperaturer optimeras för ökad hållbarhet på livsmedel. Tillagningsrester kyls ner snabbt. Säker Måltidspersonalen utbildas kontinuerligt i livsmedelshygien och specialkost. Måltidspersonalen ansvarar för att egenkontrollens rutiner följs. Gemensamma rutiner för hantering/ märkning av livsmedel följs. Maten inom kost skola får inte innehålla jordnötter, nötter, mandel eller sesamfrö. Livsmedel med spår av dessa allergener kan användas, dock inte till personer med allergi. Krossade linfrön används inte. Hela linfrön kan användas i små mängder, t.ex. i bröd. Djupfrysta bär ska kokas före användning. Tillfälliga rekommendationer och larm från Livsmedelsverket bevakas 6

och följs enligt utskick från kostchef/ kostsamordnare/dietist/enhetschef. Tydliga rutiner och bra introduktion till nyanställda och vikarier säkerställer en hög kvalitet och säker mat. Måltidsupplevelse Måltidsmiljön som en trygg mötesplats Lunchen bör schemaläggas så att matgästerna får sitta i lugn och ro i minst 20 minuter. Ett engagemang av alla för att få en trevlig måltidsupplevelse. Skolrestaurangen pyntas efter säsong. Elevmaterial används till utställningar/temadagar. Alla hjälps åt att hålla rent och fräscht. Pedagogiska måltider och samverkan Den pedagogiska måltiden är en viktig del i en trivsam måltid där barn och elever uppmuntras till att våga smaka all mat och äta sig mätta. Måltidsråd ska finnas på alla enheter och bör hållas minst två gånger per år. För ökat inflytande erbjuds önskeveckor två gånger per år. Samverkan kan ske genom t.ex. matvärdar, internpraktik, studiebesök i köken, information ut i klasserna och på föräldramöten från köken etc. Föräldrar är välkomna att äta med sina barn en gång per termin och barn. Smak- doft och synupplevelse Maträtterna serveras på ett aptitligt och färgrikt sätt. Högtider och andra temadagar uppmärksammas och ger matsedeln variation under läsåret. Gästvänlighet Ett välkomnande och trevligt bemötande är viktigt för att matgästen ska trivas. Detta bygger på god kommunikation mellan alla parter där vett och etikett och givna trivselregler står i fokus. 7

Läs mer på kalmar.se/skolmat. Här hittar du också kontaktuppgifter till kommunens kostansvariga. Läs mer om Livsmedelsverkets råd Bra måltider i skolan och Bra måltider i förskolan på livsmedelsverket.se Kalmar kommun, Box 611, 391 26 Kalmar 0480 45 00 00 kommun@kalmar.se