Arbetsmiljö på labbet

Arbetsmiljö på labbet Arbetsmiljö 1 Regelsystemet Var och en är skyldig att känna till de föreskrifter som är tillämpliga i det arbete man utför. Vad som gäller beträffande arbetsmiljö finns att läsa i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket (fd Arbetarskyddsstyrelsen), som till sin hjälp har Arbetsmiljöinspektionen (fd Yrkesinspektionen), ansvarar för tillsyn av att arbetsmiljölagen följs. Arbetsmiljölagens grundläggande regler ger ramen för Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS), som närmare anger krav och skyldigheter beträffande arbetsmiljön. Alla AFS finns i polisens datanätverk under ikonen polisparagraf. De tekniska rotlarna har också föreskrifterna i två orangefärgade pärmar. Observera att dessa måste gås igenom och uppdateras varje år! Laboratoriearbete med kemikalier AFS 1987:14 Kemiskt laboratoriearbete upphävdes 1 januari 1999 och ersattes av AFS 1997:10 Laboratoriearbete med kemikalier. Här finns regler för riskbedömning, skyltning, ventilation, lokaler, dragskåp och övrig utrustning, hantering av farliga ämnen, hantering av utrustning, sanering, omhändertagande av spill och avfall, personlig skyddsutrustning och hygien samt ögonspolning och nöddusch. Dragskåp och dragbänk Dragskåp/dragbänk skall användas för att förhindra inandning av farliga ämnen. Regler för dragskåp finns i AFS 1997:10. Observera att luckan ska vara neddragen så långt som möjligt. Luckan skyddar då även mot stänk i ögonen. Kemikalier får ej förvaras i dragskåp samtidigt som man arbetar där! Alla farliga ämnen bör i stället förvaras i ett ventilerat skåp när de inte används. Ögonskydd och skyddskläder Ögonskydd och skyddskläder skall användas om detta inte är uppenbart onödigt. Här kan även påpekas att om det skall vara någon vits med att använda skyddsrock bör denna stanna kvar på labbet när man t ex går och fikar! Skyddshandskar Skyddshandskar skall användas vid hantering där det finns risk för att farligt ämne tas upp genom huden eller orsakar hudskada. Om tunna engångshandskar används är det viktigt att byta handskar så fort man får lösningsmedel eller kemikalier på handskarna. Risken är annars stor att ämnet kommer i kontakt med huden eftersom lösningsmedel och kemikalier ofta tränger igenom dessa tunna handskar på några minuter. Augusti 2003 1

Arbetsmiljö 1 Farliga ämnen Säkerhetsdatablad (fd varuinformationsblad) skall finnas för samtliga farliga ämnen som hanteras på arbetsplatsen. Tillverkare och leverantörer är skyldiga att lämna varuinformationsblad för varor som är hälsofarliga. På säkerhetsdatabladet finns bl a uppgifter om varans farlighetsklass, om den är brandfarlig eller explosiv samt hur den bör hanteras. Dessutom finns uppgifter om hälsorisker, symptom och första hjälpen. Information om farliga ämnen finns även i olika uppslagsverk. Märkning Kemikalier och lösningsmedel skall, förutom uppgift om produktens namn och innehåll, vara uppmärkta med skydds- och riskupplysning samt farosymbol. Farosymbolen anger vilken farlighetsklass och kategori produkten tillhör. När ett lösningsmedel eller en kemikalie förs över i ett annat kärl eller när en egen blandning tillverkas måste kärlet märkas med uppgift om innehåll samt farosymbol i enlighet med innehållet. Kemiskt avfall Farliga ämnen får aldrig slås ut i vasken eller slängas i det vanliga avfallet utan måste tas om hand för destruktion. Numera återvinns dessutom en stor del av farliga lösningsmedelsrester. Miljökontoret kan ge närmare information om vad som gäller i kommunen. Om olyckan är framme Små spill torkas genast upp men om man t ex råkar tappa en hel flaska med lösningsmedel i golvet bör man ha en skriftlig rutin för åtgärder. Några saker som är viktiga att tänka på är: Varna omedelbart andra som eventuellt befinner sig i rummet. Se till att alla går ut ur rummet och stäng samtliga dörrar. Ta reda på hur sanering av det aktuella ämnet bör utföras. Utrusta dig med lämplig skyddsanordning och gå in och sanera. Alternativt tillkalla hjälp från Räddningstjänsten. På de säkerhetsdatablad som skall finnas över samtliga farliga ämnen som hanteras står angivet hur sanering bör gå till samt vilken skyddsutrustning som bör användas vid saneringen. Oftast används något absorptionsmedel, t ex Vermikulit, för att suga upp ämnet så att det kan tas om hand. Vid arbetet är det ofta lämpligt att använda någon form av andningsskydd. Observera att en förutsättning för att denna rutin skall fungera är att säkerhetsdatablad liksom absorptionsmaterial är placerade på annan plats än inne på labbet. Tänk också på att samtliga personer som regelbundet vistas inne på labbet bör känna till dessa rutiner, t ex lokalvårdarna. Augusti 2003 2

Arbetsmiljö 1 Nöddusch och ögondusch skall finnas i anslutning till en arbetsplats där risk för översköljning av farligt ämne finns. Om en person får lösningsmedel eller kemikalier på sig gäller det att omedelbart skölja med mycket vatten. Sköljningen bör pågå under lång tid (15-20 min). Ögondusch ska kunna ge tempererat vatten. Komplettera gärna med ögonspolflaska som kan användas för att spola ögat under transport till sjukhuset. Se vidare AFS 1997:7 Första Hjälpen och Krisstöd. Tänk också på att se till att brandsläckare finns tillgängliga eftersom hantering av lösningsmedel alltid innebär brandfara. Cyanoakrylat Cyanoakrylat ingår i de superlim, som används vid framkallning av fingeravtryck enligt CNA-metoden. Kriminalteknikernas hantering av cyanoakrylat omfattas av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift HÄRDPLASTER 1996:4. Detta innebär att alla som skall arbeta med metoden först måste läkarundersökas. Syftet med läkarundersökningen är att undvika att personer som löper risk att utveckla överkänslighetsreaktioner börjar arbeta med härdplastkomponenter. All hantering av cyanoakrylat måste ske i väl ventilerade utrymmen eftersom de ångor som avges är skadliga vid inandning och irriterande för ögonen. Cyanoakrylat irriterar även direkt vid hudkontakt och dessutom finns då risk för ihoplimning av fingrar. Överblivet CNA-lim får ej kastas i soporna utan måste först behandlas så att det härdar ut. Detta sker enkelt genom att folieformen med överblivet lim flyttas till dragskåp och begjuts med en alkalisk vattenlösning. Efter att har förvarats i denna alkaliska vattenlösning under två veckor kan det uthärdade limmet kastas i de vanliga soporna. Arbete med smittfarligt material Se arbetsmiljö 3 Olika farosymboler. Utformas i svart på orangegul botten. Augusti 2003 3

Lokaler och inredning Arbetsmiljö 2 Inom ramen för Kriminalteknisk Utveckling har en grupp arbetat med frågor inom området Inredning, lokaler och arbetsmiljö. I gruppen har följande personer ingått: Gunnar Rosendahl, Malmö (ordförande), Enar Molin, Stockholm, Göran Bengtsson, Kalmar, Lena Hallberg, SKL, Lennart Bergqvist, Umeå och Thomas Palmgren, PHS. Gruppen svarar gemensamt för innehållet i kapitlet "Arbetsmiljö 2". Inledning Arbetsmiljö kan omfatta allt eller intet beroende på med vilka ögon man ser på just detta begrepp. På senare år har vi ändå kommit så långt att det är allmänt vedertaget att en god arbetsmiljö är en lönsam investering. Arbetsmiljölagen har skärpts och yrkesinspektionernas inspektions- och ingripanderätt har förstärkts. Arbetsmiljölagen, som är en ramlag, utökas hela tiden genom de föreskrifter och allmänna råd som kontinuerligt ges ut av Arbetarskyddsstyrelsen. Information och kunskap om arbetsrisker och arbetsolycksfall tillvaratas och omsätts i föreskrifter och råd så att skadliga arbetsmiljöer rättas till. Genom att fortlöpande följa upp varje arbetssituation ur såväl fysisk som psykosocial synpunkt går det att spara både människors hälsa och pengar. Ett av målen för gruppen har därför varit att försöka kartlägga en teknisk rotels utrymmen för den kriminaltekniska verksamheten. Kartläggningen är begränsad till teknikernas inomhusmiljö och är främst inriktad på lokaler och inredning ur arbetsmiljösynpunkt. Avsikten är att kapitlet skall kunna vara till hjälp när man står inför olika förändringar, stora som små. Kapitlet baseras främst på idéer och synpunkter från de olika gruppmedlemmarna och gör alls inte anspråk på att vara någon slags lagbok. Det har också känts angeläget att, som en hjälp, sammanställa de föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen som gruppen anser kan vara aktuella för de tekniska rotlarna samt att i en samlingspärm dela ut dessa till samtliga rotlar i landet. Samlingen behandlar arbetsmiljön allmänt, lokalfrågor, luft och ventilation, laboratoriearbete, smittfarligt arbete, brand- och explosionsrisk samt skyddsaspekter. Augusti 2003 1

Fingeravtrycksframkallning Laboratoriedel för framkallning av fingeravtryck på mekanisk (pulver) och kemisk väg. Fasta installationer Dragskåp med sidogenomföring för integrering med klimatskåp samt med kallvattenarmatur, tryckluftsarmatur, labbtratt och fyra uttag för 220 V med strömbrytare/signallampa Klimatskåp med signallampor och värdemätare för temperatur och fukt samt med möjlighet att se materialet under framkallning Gasskåp (CNA) se minimikrav nedan Dragbänk för pulvermetoden bör förses med rostfri, perforerad, avtagbar arbetsskiva med underliggande ho och avlopp (för rengöring) Ventilerad vask för rengöring av kärl som innehåller intorkade rester av kemikalier Kemikalieskåp ventilerat Väggskåp Nöddusch Ögondusch Tryckluft God allmänbelysning Möblering Arbetsbord/rullbord Arbetsbänkar med hängande hurtsar Ringbelysning med förstoringsglas Bra att tänka på Golvbeläggningen bör vara kemikalietålig och halkfri. Dörrars placering i förhållande till övrig möblering. Inredningen bör vara lokalvårdsanpassad. Det bör finnas möjlighet att, efter torkning, vakuumförpacka ninhydrinbehandlat material för att förhindra spridning till hud och andningsvägar. Se till att lämplig brandsläckningsutrustning (enligt Räddningstjänstens anvisningar) finns. Minimikrav Framkallning med ninhydrin och DFO Framkallning skall ske i ett integrerat system (dragskåp-klimatskåp) för att undvika exponering av lösningsmedel. Framkallningslösningar skall beredas i dragskåp. Behandlat material skall torkas i dragskåp. Nöddusch och ögondusch skall finnas i, eller i omedelbar anslutning till, den lokal där arbetet bedrivs. Ventilerat kemikalieskåp skall finnas för förvaring av lösningsmedel och kemikalier. Augusti 2003 2

Framkallning enligt CNA-metoden Metoden kräver ett speciellt framkallningsskåp med höga krav på täthet och med möjlighet att kontrollera luftfuktighet och temperatur. Kontroll av luftfuktighet är viktig främst ur kvalitetssynpunkt. Metoden kräver ett ventilationssystem som är dimensionerat så att skåpet ventileras inom rimlig tid. Laboratoriedel för framkallning av fingeravtryck på mekanisk väg (pulver), Malmö 1. Högskåp 2. Kyl- frysskåp för brandfarliga varor 3. Laboratoriebord 4. Överskåp 5. Kylskåp 6. Hyllor 7. Utsvängbar dragbänk 8. Vask 9. Dragbänk 10. Rullbord Augusti 2003 3

Laboratoriedel för framkallning av fingeravtryck på kemisk väg, Malmö 1. Torkskåp 2. Dragskåp Slutet system 3. Klimatskåp 4. Laboratoriebord 5. Överskåp 6. Dragbänk 7. Ventilerat överskåp 8. Ventilerad vask 9. Rullbord 10. Skåp för framkallning enligt CNA-metoden 11. Ventilerad fotovask för PD och infärgning av CNA-material 12. Ventilerat skåp för syror och lösningsmedel 13. Ögondusch Augusti 2003 4

Kombinerad laboratoriedel för framkallning av fingeravtryck på mekanisk (pulver) och kemisk väg, Umeå 1. Skåp för framkallning enligt CNA-metoden 2. Klimatskåp Integrerat system 3. Dragskåp 4. Kylskåp under dragskåp 5. Väggskåp 6. Laboratoriebord 7. Dragbänk 8. Ventilerat skåp för kemikalier 9. Diskbänk med laboratorietratt 10. Nöddusch 11. Rullbord 12. Frånluftskåpa Augusti 2003 5

Gasskåp för framkallning med CNA-metoden Liner (dragskåp klimatskåp dragskåp i ett integrerat system) Ventilerad vask Augusti 2003 6

Spårundersökning Laboratoriedel för undersökning av diverse material, såsom spåravgjutningar, skospår, etsning av mindre material, mikroskopering m m. Fasta installationer Dragskåp Kylskåp/frys skall vara godkänt av Sprängämnesinspektionen för förvaring av brandfarliga vätskor. Diskbänk med ventilerad vask och hand-dusch för rengöring av material. Väggskåp, Nöddusch, Ögondusch, Tryckluft, God allmänbelysning, Golvbrunn. Möblering Arbetsbord/rullbord ordentligt tilltaget, kan placeras i rummets mitt och kombineras med en genomskinlig, ventilerad kåpa och en från taket hängande elkontakt. Arbetsbänk med hängande hurts. Verktygstavla, Arbets-/avlastningsbänkar, Ringbelysning med förstoringsglas, Bra att tänka på Användning av ljuskälla, liksom fotografering av t ex skospår, fordrar mörklagt rum. Golvbeläggningen bör vara kemikalietålig och halkfri. Etsningsvätskor måste förvaras i ett ventilerat skåp. Minimikrav Punktutsug vid etsning Nöd- och ögondusch Arbetsbänk med verktygstavla Rullbord med ventilerad kåpa Augusti 2003 7

Spårundersökning 1. Ventilerad diskbänk 2. Dragskåp 3. Punktutsug 4. Verkstadsbänk med verktygstavla 5. Arbets- avlastningsbord 6. Kylskåp under arbetsbänk 7. Arbetsbänk för mikroskop och DLK-utrustning 8. Överskåp 9. Uttag för centraldammsugare. Kan med fördel även användas för miljöspårrum och fingeravtryckslaboratorium Augusti 2003 8

Miljöspårsundersökningar Två utrymmen för miljöspårssäkring, undersökning av kläder, sängkläder, blodiga material m m. Fasta installationer Ventilerade torkskåp placerade i, eller i nära anslutning till, miljöspårsrummen Punktutsug kan utgöras av en höj- och sänkbar frånluftskåpa Elkontakt hängande från taket över arbetsbordet Uttag för dammsugare centraldammsugare rekommenderas, kan med fördel användas även i spår- och fingeravtrycksdelarna Tvättställ God allmänbelysning Golvbrunn Möblering Arbetsbord försett med skyddspappershållar, kan vara ett rullbord med låsbara hjul Avlastningsbord modell mindre, gärna rostfritt och på hjul Förvaringsskåp avsett för utrustning för spårsäkring och skyddsutrustning Ringbelysning med förstoringsglas Bra att tänka på Golv, väggar, arbetsbord och torkskåp skall vara lätta att rengöra. Torkskåpet bör vara försett med avlopp för att enkelt kunna rengöras och desinficeras. En undersökning bör alltid påbörjas och om möjligt avslutas i miljöspårsrummet (granskning, spårsäkring, skadebedömning, fotografering och slutförpackning). Lämpligt är att det i utrymmet finns klädeshängare - typ överdel av provdocka - för fotografering av kläder. En sluss för ombyte m m kan finnas men detta kan även ske utanför rummen. Minimikrav Inredningen i miljöspårsrummen skall bestå av sådant material att det lätt kan rengöras. En rutin för rengöring/ desinficering skall finnas. Ett miljöspårsrum där såväl illaluktande som besudlade material skall undersökas kräver ett väl fungerande ventilationssystem. Takarmatur som ger en god arbetsbelysning. Augusti 2003 9

Miljöspårsundersökningar 1. Sluss med hängare 2. Ventilerat torkskåp för blöta/blodiga kläder 3. Arbetsbänk med tvättställ 4. Förvaringsskåp för handskar, förpackningsmaterial, desinfektionsmedel, filter till dammsugare, UV-lampa m m 5. Rullbord 6. Punktutsug eller höj- och sänkbar frånluftskåpa 7. Uttag för centraldammsugare. Centraldammsugaren kan med fördel även användas till spårundersökningsrum och fingeravtryckslaboratorium 8. Klädeshängare för fotografering av kläder Augusti 2003 10

Undersökning av stora material Utrymme för undersökning av bilar, större brandrester, för etsning av större material m m Fasta installationer Billyft eller grop Punktutsug för etsning Dragbänk bl a för pulvermetoden Ventilerat förvaringsskåp för etsningskemikalier Tvättställ Tryckluft God allmänbelysning Golvbrunn Möblering Arbetsbord Verkstadsbänk med skruvstycke Verktygsskåp Reglerbart ställ för undersökning av cyklar Bra att tänka på Undersökningsrummet bör vara beläget i markplan och helst ha dubbel takhöjd. En flyttbar skrivpulpet att ställa upp i anslutning till t ex en bil som skall undersökas är användbar (se foto). Översiktsbild, Malmö Augusti 2003 11

Etsningsarbete vid punktutsug. Cykeln upphängd i ett reglerbart ställ. Flyttbar skrivpulpet. Augusti 2003 12

Undersökningsrum för stora material 1. Dragskåp 2. Pulverbord 3. Arbetsbord 4. Vridbart punktutsug 5. Verktygsskåp 6. Tvättställ 7. Pelarlyft Augusti 2003 13

Materialförvaring Utrymmet är ämnat för förvaring av undersökningsmaterial under arbete och för material där beslut ej fattats angående vidare hantering. Fasta installationer God allmänbelysning Möblering Plåthyllor där varje tekniker har sina egna hyllor Förvaringshyllor för papper, kuvert, märkningsutrustning m m Upp- och nerpackningsbord Bra att tänka på Utrymmet bör vara placerat i närhet av laboratorier och andra undersökningsrum där bearbetning sker. Utrymmet är avsett för kortare tids arkivering och är ej att förväxla med spårundersökningsrum eller utrymmen för illaluktande/hälsovådliga ämnen. Materialförvaringsrum, Malmö Augusti 2003 14

Materialförvaringsrum 1. Rullbara plastskåp med egna sektioner för varje befattningshavare 2. Golvskenor, på vilka skåpen rullas 3. Rullbord 4. Arbetsbord med lådor och hurtsar, för uppmärkningsmaterial m m. (Streckkodsläsare och etikettskrivare) Augusti 2003 15

Olika arbetsstolar En framåtlutande sittställning med öppen höftvinkel och nedåtlutande lår ger naturlig svank i ryggen. Som en variationsmöjlighet kan det vara behagligt med bröst- och underarmsstöd i aktiv framåtlutande arbetsställning. Augusti 2003 16

Olika arbetsstolar forts. En specialpall för bekväm arbetsställning vid golvarbete. Pall i rostfri plåt som är lätt att rengöra. Augusti 2003 17

Arbetsmiljö 3 Smitta Rädslan för smitta ska inte överdrivas, men alla som arbetar med kriminalteknik bör veta vad man kan råka ut för och hur man skyddar sig mot smitta. För att man skall bli sjuk behövs ett smittämne d v s en sjukdomsalstrande organism. Det kan vara bakterier eller virus. Smittämnet kan nå människan på olika sätt. Man skiljer på olika smittvägar. Luftburen smitta: Förkylningar, TBC. Kontaktsmitta: Överförs om man tar i hand eller indirekt via föremål. Tarmsmitta (fekal - oral): Dysenteri, tyfus, hepatit A (epidemisk). Blodsmitta: Hepatit B, hepatit C, HIV. Tuberkelbakterier är sällsynt livskraftiga och kan leva lång tid i damm. De är dock känsliga för ljus, särskilt ultraviolett ljus. TBC har blivit vanligare i Sverige igen eftersom sjukdomen kommer in i landet genom ökad rörlighet över gränserna. (Man bör därför kontrollera att man har ett fullgott skydd genom vaccination mot TBC.) Om man ej är undernärd eller av annan anledning har nedsatt immunförsvar är risken att bli smittad ej särskilt stor utanför familjen. Dysenteri och tyfus är exempel på sjukdomar som också ökar via flyktingar, som bär på dessa sjukdomar. Smittfarligt material Den blodsmitta man kan komma i kontakt med som kriminaltekniker är hepatit B, hepatit C och HIV. Smittan finns framför allt i infekterat blod och för att man ska bli sjuk måste smittämnet komma in i mottagarens blod. Observera dock att smittfarligt material även omfattar saliv, vaginalsekret, sperma, urin och faeces samt föremål som förorenats av dessa kroppsvätskor Hepatit B Hepatit C Smittrisk om man skär eller sticker sig på ett föremål med infekterat blod 30 % 3 % Inkubationstid 2-6 mån 4-20 veckor Chans att bli frisk 90 % 50 % Immunitet ja nej Vaccination ja nej Augusti 2003 1

Arbetsmiljö 3 Hepatit Ordet hepatit kommer av det latinska hepar = lever och itis = inflammation. Hepatit B och hepatit C, den hepatit som är vanligast hos narkomaner, smittar via infekterat blod. Den långa inkubationstiden, d v s tiden från smitta till dess att sjukdomen bryter ut, gör att det kan vara svårt att sätta sjukdomen i relation till smittillfället. Det är därför viktigt att dokumentera tillbud och skador där man skär eller sticker sig på ett blodigt föremål. Symptom Symptomen vid hepatit B kan vara trötthet, aptitlöshet, ledbesvär och ibland gulfärgning av ögonvitor och hud, mörk urin och avfärgning av avföringen. Vid hepatit C är symptomen lätta och diffusa t ex trötthet, eller också får man inga symptom alls, vilket kanske låter bra men är otrevligt eftersom endast 50% av de som insjuknar blir friska. Kronisk hepatit kan leda till skrumplever och/eller cancer. AIDS För HIV, humant immunbristvirus, är smittrisken 0,3 % om man skär eller sticker sig på ett föremål med infekterat blod. Risken att bli smittad av hepatit B från färskt infekterat blod är alltså 100 gånger större. I intorkat blod överlever inte HIV, vilket däremot hepatit B gör. Blir man smittad av HIV är inkubationstiden ca 6 veckor. Därefter får man influensaliknande symptom. Det tar sedan 1-15 år att utveckla sjukdomen AIDS. Efter 10 år har 50% av de smittade utvecklat sjukdomen. Behandla alltid materialet som smittat! De flesta av dem som är sjuka i AIDS idag blev smittade för 10-15 år sedan. Vi vet idag inte vilka nya virustyper som kan finnas i blodigt material eller material med andra kroppsvätskor eller fekalier. Därför bör allt sådant material alltid behandlas som smittat. Blodigt material utgör således alltid en smittrisk och ska behandlas därefter. Vid undersökningen: Använd alltid handskar och ev andra skyddskläder såsom förkläde och ärmskydd. Hantera alltid materialen på pappersunderlag. Efter undersökningen: När du är färdig med undersökningen kan papper och handskar läggas bland vanliga sopor. Blodigt material måste det finnas särskilda rutiner för att destruera. Rengör bänkar och andra ytor med t ex rengöringsmedlet YTDESINFEKTION+ som både rengör och desinficerar. Desinfektionsmedlet lämnas kvar på ytorna tills det torkar. Biter på hepatit B, C och HIV. Vid större föroreningar används VIR- CON (ett pulver som löses i vatten). Hållbart en vecka i lösning. Undvik att använda klorin för ytdesinfektion då det finns bättre miljövänliga alternativ idag. Augusti 2003 2

Arbetsmiljö 3 Händerna desinficeras med HANDDESINFEKTION 70%. Använd handkräm så att huden hålls mjuk och hel. Förorenade instrument läggs i ca 0,5% klorinlösning ca 5-10 min (inget bra alternativ finns idag). Koncentrerad klorinlösning är ca 12%. Diska sedan som vanligt. Stickande och skärande föremål t ex skalpellblad, glasbitar m m, som ska kastas kan antingen läggas i Sanicastburkar eller i speciella plåtdunkar beroende på vilken typ av sopsortering kommunen har. Grävs soporna ner kan Sanicast användas. Vid bränning används plåtdunkar. SKL köper mycket skyddsutrustning och rengöringsmedel från sjukhusets centralförråd. Tag kontakt med sjukhuset på orten för att få hjälp. Skyddsåtgärder vid arbete som medför risk för blodsmitta Kartlägg och eliminera riskmoment. Rapportera alla stick- och skärskador. Bilda ev arbetsgrupper för att diskutera riskfyllda moment i vardagen. Gör en checklista för vad som ska göras vid tillbud. Listan sätts lämpligen upp i säkringsrum och på laboratorier. Ta lärdom av de tillbud och skador som inträffar. Ska något ändras i arbetsrutinerna? Informera alltid arbetsledare vid tillbud/skador, samt registrera dessa. Om du tror att du har blivit utsatt för blodsmitta, ta genast kontakt med närmaste infektionsklinik och berätta vad som hänt. Det är viktigt att detta sker så snabbt som möjligt. Tillbudsvaccinering mot hepatit B måste påbörjas inom 48 timmar. Arbeta alltid försiktigt med blodiga material, använd handskar och håll rent. För närvarande är hepatit B den sjukdom som smittar lättast på grund av att hepatit B virus är så stabilt. Om man med bra arbetsrutiner skyddar sig mot hepatit B så räcker detta även för hepatit C och HIV. Slutligen ska man vara medveten om att det kan finnas andra, idag okända smittämnen i blod än de som nämnts här. Att alltid arbeta försiktigt med blodiga material kan därför inte nog understrykas. Augusti 2003 3