Projekt Valdemarsviken

Relevanta dokument
Projekt Valdemarsviken - förarbeten. Nätverket Renare Mark Studiebesök

BILAGA NR 8. Laboratorieanalyser - Ytvatten

Översedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB

Projekt Valdemarsviken

TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN

Miljökonsekvensbeskrivning med teknisk beskrivning

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Projekt Valdemarsviken

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

Provtagning hur och varför?

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

Skälläckeröd 1:12 och 1:45

Provtagning och analyser

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

8. Sammanfattning av sedimentanalyser

Efterbehandling av Valdemarsviken Valdemarsviks kommun

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Riskvärdering. - Redovisning av beslutsunderlag samt motiv för val av åtgärd - Projekt Valdemarsviken

Vad gör Befesa Scandust?

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum

Samråd enligt miljöbalken

ÅTGÄRDSUTREDNING. Upptagning, behandling och omhändertagande av förorenade sediment i Valdemarsviken

Informationsmöte , Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten

FÄRGAREN 3, F d kemtvätt på Bomgatan Studiebesök

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

1 Bakgrund och syfte. Memory Hotel AB, via Structor Geoteknik AB Bo Jacobsson

KvRenen i Varberg. Bakgrund och lägesrapport från huvudstudie

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan

BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

PM F Metaller i vattenmossa

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Kommentarer kring koppar i Stockholms ytvatten

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)

METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

RAPPORT Kompletterande miljöteknisk markundersökning. Fd Ehrnberg och Son Läderfabrik Dnr

Utvärdering av Ekobackens deponi

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Inventering av förorenade områden

Ansökan om statliga medel för efterbehandling av förorenade områden i Vinterviken

F d Gusums bruk. Riskbedömning och åtgärdsutredning

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund SWECO VIAK.

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Påbörja processen med att rena Farstaviken!

Fd Klippans läderfabrik

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

SCHARINSPROJEKTET CISTERNOMRÅDET A-OMRÅDET

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

Transkript:

Projekt Geografiska verksamhetsområden F d Lundbergs läder Förorening från garveriverksamhet i Valdemarsvik under perioden1870-1960 (ca) Deponin Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län Kemikalieanvändning i garveriverksamhet Inre viken Yttre viken Kromsalter Klorerade lösningsmedel Mineraloljor Fenol Klorfenol DDT Arsenik Tröskeln I storleksordningen 150 olika kemiska ämnen kan ha använts. Ovanstående ämnen är de som främst kan förväntas

Tidigare undersökningar Förstudie slutsatser av tidigare undersökningar (2001) Analyser av metaller i sediment (Valdemarsviks kommun1990 och 1992, IVL 1991, ELK 1995, ITM 1996). (SGU 1995, finns med som underlag för MIFO modellen samt kompletteringar 1996) Deponierna (Fifallatippen och Grännäsdeponin, SGU 1997) Föroreningar av krom och kvicksilver finns i jord och grundvatten inom fabriksområdet. En punktsanering mot kvicksilver genomförd. I Grännäsdeponin har spill från garveriet deponerats. Höga kromhalter. Stabilitetsproblem? Fifallatippen har inte belastats med avfall från garveriet. Den största mängden förorening finns i sediment i dit avloppsvatten från fabriken släppts ut. Underlag saknades för bedömning av spridning och/eller effekter av föroreningarna. Huvudstudie - utredningsstrategi Steg 1 undersökningar för riskbedömning Ansvarsförhållanden Avgränsning av och stabilitetsförhållanden för deponin vid Grännäs. Förekomst och spridning av föroreningar från den f d fabrikstomten. Förekomst, spridning och biotillgänglighet av föroreningar i sediment i. Huvudstudie undersökningar i steg 1 Deponi vid Grännas 1. En avgränsning av deponiområdet samt en bestämning av avfallsvolymen. 2. En utredning avseende jordlagerförhållanden, stabilitetsförhållandena och erosionsbenägenheten för deponin. Steg 2 undersökningar för val av ev åtgärder Upphandlad konsult; J&W (WSP), Norrköping Avgränsning av föroreningar. Utredning åtgärdsmetoder och kostnader. Annat, beroende på utfallet av steg 1. RISKVÄRDERING MED ÅTGÄRDSMÅL

Huvudstudie undersökningar i steg 1 1. En bedömning av i vilken omfattning fyllningen, den underlagrande leran samt grundvattnet är förorenade med avseende på metaller och organiska föreningar. 2. En bedömning förekomsten av krom(vi) i fyllningen, den underlagrande leran och grundvattnet samt dess fördelning jämfört med totalhalten krom. 3. En bedömning av vattenomsättningen fyllningen, inklusive eventuell påverkan av vattenståndsförändringar i. 4. En bedömning av mängden föroreningar som transporteras ut från fabriksområdet via grundvatten och ytvatten till. 5. En bedömning av motsvarande totala transport av föroreningar med Fifallaån ut till. Upphandlad konsult; Tyréns, Göteborg Huvudstudie undersökningar i steg 1 - sediment 1. Kartläggning av vilka föroreningar som finns i sediment, porvatten, vattenpelaren (löst och partikulärt) samt i vilken utsträckning dessa är förorenade. 2. Viss undersökning av upptaget av föroreningarna i biota. 3. En bedömning av sedimentationshastigheten i de olika delarna av viken samt partikulär transport av föroreningar. 4. En bedömning av i vilken omfattning fastläggning/utlösning av olika föroreningar sker från/till sedimenten genom diffusion i porvatten, sedimentation och resuspension. 5. En bedömning av sedimentens toxicitet. Upphandlad konsult; Det Norske Veritas, Oslo Huvudstudie undersökningar i steg 1 - vattenomsättning Stabilitetsförhållanden för deponin 1. Beräkningar av vattenomsättning mellan inre och yttre viken. 2. Beräkningar av vattenomsättning mellan yttre viken och utanförliggande kustområden. 3. En beräkning som utgått från faktiskt uppmätta salinitetsvariationer på olika platser och djup i viken, samt sötvattentillrinningen. 4. En beräkning som utgått från en tredimensionell modell av viken, med påverkan av vind, vattenståndsvariationer, sötvattentillrinning m m. Upphandlade konsulter: Thalassos, Göteborg och SMHI, Norrköping.

Undersökningsområde Geologi Geologisk modell Hydrologisk avgränsning

Tidigare utförd jordprovtagning Tidigare utförd vattenprovtagning Modell och modellresultat Utförd provtagning

As (kg/år) Cr (kg/år) Cu (kg/år) Zn (kg/år) Simulering 0,86 1,23 1,84 0,78 Total halt (Fifalla) 2,79 0,58 2,2-1,6 Uttransport från fabriksområdet Sammanfattning Begränsad föroreningsutbredning. Ingen krom(vi). Relativt låga halter i ytvatten (Fifallaån). Förhöjda kopparhalter. Låga halter i grundvatten bortsett från krom som bitvis är förhöjt. Dålig spridning, spridningsförutsättningar begränsade. Små exponeringsrisker Inga ytterligare åtgärder föreslås.

Krom i sediment Upp till 2 % i den inre delen av viken (10-20 cm) 250-7500 mg/kg TS i ytsediment (0-2 cm) Krom i porvatten Kvicksilver i sediment Höga halter krom i porvatten, speciellt i den inre delen av viken (40-90 µg/l). Upp till 2 mg/kg TS i den inre delen av viken (7-10 cm) 0,15 1,06 mg/kg TS i ytsediment (0-2 cm)

Höga halter av krom (148-7600 mg/kg TS), kvicksilver (0,08-1,06 mg/kg TS), koppar (36-222 mg/kg TS), bly (26-126 mg/kg TS) och zink (123-404 mg/kg TS) finns i ytsedimenten. Även olja och fenoler (naturliga?) har påträffats i den inre delen av viken. Höga halter krom i ytsediment utanför tröskeln (cirka 200 mg/kg TS). Spridning sker. Krom (VI) har inte påträffats i sedimenten. Högre halter mot djupet. Översedimentering har skett. Halterna avtar med avståndet från Lundbergs läder. Påverkan i hela viken och även utanför tröskeln. Flera element verkar hänga ihop och indikerar samma källa. Diffusion av metaller sker från porvatten. Ingen större haltuppbyggnad i bottenvatten. Vattenombyte av ytlager, minst 1 månad. Medelflöde vid Krogsmåla 1-17 m3/s, vid Grännäs 1-62 m3/s d.v.s. betydande interncirkulation. Blåstång och musslor håller höga halter inom hela undersökningsområdet (som högst 10,1 mg/kg i blåstång jämfört med 1,11 mg/kg i referens och 14,9 mg/kg i musslor jämfört med 2,26 mg/kg i referens). Höga halter av framförallt krom i suspendat (som mest cirka 4500 mg/kg TS). Låga halter i vatten. Sedimentationshastghet 2,2-3,2 g/dag, m2. Resuspension cirka 20-30 % (varierar från 6-77 %). På årsbasis sedimenterar 1400 kg krom, 0,3 kg kvicksilver, 370 kg zink, 90 kg bly och 98 kg koppar. Uttransport vid Krogsmåla cirka 62 kg löst krom. Totalt förs cirka 530 kg krom årligen ut ur viken. Viss översedimentering sker som tidigare nämnts. Bedömning att det tar minst 300-400 år innan jämförvärdet för krom (80 mg/kg TS) i sediment uppnås i den inre delen av viken.

Huvudstudie Förslag till undersökningar i steg 2 Utredning av de ekotoxiska effekterna av krom och kvicksilver Bedömningen är att vidare undersökningar krävs för sedimenten. Riskerna bedöms idag som stora och effekterna som oacceptabla? Genomförande av en referensundersökning (underlag för val av mätbara åtgärdsmål och uppföljning av dessa samt kontrollprogram) Undersökningar för att förbättra kvantifieringen av föroreningstransporten till Östersjön. Dynamisk modellering av vattenomsättningen (kopplad till referensundersökningar och kvantifiering av föroreningstransport). Sedimentkartering (avgränsning av föroreningarnas utbredning i plan och djup). Utredning av lämpliga efterbehandlingsmetoder Projektering av åtgärder för deponin vid Grännäs.