1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter 11 Lön för sjukdomstid En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) börjar. Den första frånvarodagen av en period av arbetsoförmåga är dock oavlönad (självriskdag), om arbetsoförmågan beror på något annat än ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom och det inte är fråga om att arbetsoförmågan återkommer av samma orsak som den tidigare inom 30 dagar från det att den föregående perioden av arbetsoförmåga upphörde. I anställningar som pågått i minst en månad är lönen för sjukdomstid 80 procent av arbetstagarens fulla lön och i anställningar som pågått kortare tid än en månad 50 procent. En arbetstagare som har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har inte rätt till lön för sjukdomstid. Arbetstagaren ska på begäran lämna en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren. En arbetsgivare som betalat lön för sjukdomstid till en arbetstagare har rätt att för motsvarande tid få den dagpenning som enligt sjukförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring (459/2015) tillkommer arbetstagaren, dock högst ett belopp motsvarande den lön som arbetsgivaren har betalat.
7 kap Grunder för uppsägning av arbetsavtal 13 Träning och utbildning som främjar sysselsättningen Arbetsgivare som regelbundet har minst 20 anställda är skyldiga att under uppsägningstiden eller inom en skälig tid efter att anställningen upphört på arbetsgivarens bekostnad erbjuda arbetstagare som sägs upp med stöd av 7 kap. 3 och 4 möjlighet att delta i träning eller utbildning som främjar deras sysselsättning. Träningen eller utbildningen ska till sitt värde i stort sett motsvara den genomsnittliga månadsinkomsten för de arbetstagare som arbetar tillsammans med den uppsagda arbetstagaren på samma arbetsplats. 13 kap Särskilda bestämmelser 7 Avvikelse genom kollektivavtal Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har med avvikelse från vad som anges i 6 rätt att avtala om vad som bestäms i 1 kap. 5 (förmåner som är beroende av anställningsförhållandets längd), 2 kap. 5 (arbetsgivarens skyldighet att erbjuda deltidsanställda arbete), 11 (lön för sjukdomstid) och 13 (lönebetalningsperiod och betalningstid), 5 kap. 3 (förhandsinformation och hörande av arbetstagare), 4 (meddelande om permittering) och 7 2 mom. (arbetsgivarens rätt att från lönen för uppsägningstiden dra av lönen för tiden för meddelande om permittering), 6 kap. 6 (återanställande av arbetstagare) samt 9 kap. (förfarandet vid upphävande av arbetsavtal). På motsvarande sätt får även avtalas om grunderna för permittering enligt 5 kap. 2 1 mom. 2 punkten och 2 mom., men likväl inte förlängas den i 1 mom. 2 punkten nämnda längsta permitteringstiden, och begränsas den geografiska omfattningen av skyldigheten enligt 7 kap. 4 att erbjuda arbete. Genom arbetskollektivavtal som ingås mellan de föreningar som avses i 1 mom. ovan får dock inte avtalas om att slopa självriskdagen enligt 2 kap. 11 eller att överskrida de föreskrivna 80 procenten av lönen för sjukdomstid. Arbetsgivaren får tillämpa i 1 mom. avsedda kollektivavtalsbestämmelser även i sådana arbetstagares anställningsförhållanden som inte är bundna av kollektivavtalet, men i fråga om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal ska iaktta vad som bestäms i kollektivavtalet. Om så har avtalats i arbetsavtalet, får kollektivavtalets nämnda bestämmelser även sedan kollektivavtalet upphört att gälla, tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft iakttas i fråga om sådana anställningsförhållandena i vilka bestämmelserna kunde tillämpas om kollektivavtalet alltjämt vore i kraft. Det som i denna paragraf bestäms om riksomfattande arbetsgivarföreningar tillämpas på motsvarande sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna och andra statliga avtalsmyndigheter, på kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och det ortodoxa kyrkosamfundet samt på landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. 2
Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 7 kap. 13 tillämpas på arbetsgivare som när lagen trätt i kraft gör en framställning om inledande av samarbetsförhandlingar enligt 45 i lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller fattar ett beslut om uppsägning utan föregående samarbetsförhandlingar enligt 60 i den lagen. Bestämmelserna i 13 kap. 7 2 mom. tillämpas på arbetskollektivavtal som ingås efter att lagen trätt i kraft. Om det när lagen träder i kraft finns ett giltigt arbetskollektivavtal som upphör att gälla utan att ett nytt arbetskollektivavtal samtidigt träder i kraft, ska det under den avtalslösa perioden i fråga om lönen för sjukdomstid iakttas vad som i 2 kap. 11 föreskrivs om självriskdag och beloppet av lönen för sjukdomstid, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Bestämmelserna i 13 kap. 7 2 mom. i lagen och i 3 mom. i denna paragraf gäller till den 31 december 2019. 2. om ändring av lagen om sjöarbetsavtal fogas till 8 kap. i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) en ny 11 som följer: 8 kap Grunder för uppsägning av arbetsavtal 11 Träning och utbildning som främjar sysselsättningen Arbetsgivare som regelbundet har minst 20 anställda är skyldiga att under uppsägningstiden eller inom en skälig tid efter att anställningen upphört på arbetsgivarens bekostnad erbjuda arbetstagare som sägs upp med stöd av 8 kap. 3 och 4 möjlighet att delta i träning eller utbildning som främjar deras sysselsättning. Träningen eller utbildningen ska till sitt värde i stort sett motsvara den genomsnittliga månadsinkomsten för de arbetstagare som arbetat tillsammans med den uppsagda arbetstagaren på samma fartyg. Denna lag träder i kraft den 20. en tillämpas på arbetsgivare som när lagen trätt i kraft gör en framställning om inledande av samarbetsförhandlingar enligt 45 i lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller fattar ett beslut om uppsägning utan föregående samarbetsförhandlingar enligt 60 i den lagen. 3
3. om ändring av 33 och temporär ändring av 40 i arbetstidslagen ändras i arbetstidslagen (605/1996) 33 och temporärt 40, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1168/1998 och 64/2001, som följer: 33 Söndagsarbete På söndagar eller kyrkliga helgdagar får arbete (söndagsarbete) utföras bara om det på grund av sin art utförs regelbundet de nämnda dagarna eller om parterna har enats om det genom arbetsavtal eller arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det. För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ska lönen betalas förhöjd med 100 procent. Om arbetet är mertids-, övertids- eller nödarbete ska för det också erläggas en ersättning som bestäms enligt 22 eller 23 och som beräknas på arbetstagarens oförhöjda lön. För arbete som utförs på trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag betalas dock ingen söndagsförhöjning, om inte något annat följer av det som anges ovan. Trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag förkortar inte arbetstagarens ordinarie arbetstid. Arbetstagare som inte arbetar på trettondagen eller Kristi himmelsfärdsdag får inte heller lön för dagen i fråga. Arbetsgivaren bör försöka ordna motsvarande arbete för arbetstagaren vid någon annan tidpunkt. Vid beräkning av den förhöjda lönen för söndagsarbete ska iakttas vad 22 stadgar om beräkning av förhöjd lön för övertidsarbete. 40 Bestämmelsernas tvingande natur samt undantag genom riksomfattande kollektivavtal Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet har utan hinder av vad som bestäms i denna lag rätt att avtala något annat om vad som föreskrivs i 4 och 5, 13 2 mom., 15 2 mom., 22 25, 26 1 mom. samt 27 35. Sådana bestämmelser i kollektivavtalet får arbetsgivaren tillämpa även i sådana arbetstagares anställningsförhållanden vilka inte är bundna av kollektivavtalet men i fråga om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) ska iaktta kollektivavtalets bestämmelser. Genom kollektivavtal får dock inte avtalas om den lön som föreskrivs i 33 1 mom. för det arbete som utförs på trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag, om dessa dagars förkortande inverkan på den ordinarie arbetstiden eller om trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag som oavlönade dagar enligt 33 3 mom. I 1 mom. avsedda bestämmelser får iakttas efter att kollektivavtalet upphört att gälla till dess ett nytt kollektivavtal träder i kraft i sådana arbetsförhållanden där bestämmelserna kunde tilllämpas, om kollektivavtalet fortfarande gällde. Om ett nytt kollektivavtal inte ingås inom sex 4
månader efter att det föregående upphört att gälla, har båda parterna rätt att meddela att tilllämpningen av ovan avsedda bestämmelser i kollektivavtalet ska upphöra inom två veckor efter meddelandet eller, om det är nödvändigt för utjämningen av den ordinarie arbetstiden, när den då pågående utjämningsperioden utgår. Vad som i denna paragraf bestäms om arbetsgivarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet tillämpas på motsvarande sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna eller andra statliga avtalsslutande myndigheter, kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisklutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet, Finlands Bank samt landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 40 2 mom. tillämpas på arbets- och tjänstekollektivavtal som ingås efter att lagen har trätt i kraft. Om det när lagen träder i kraft finns ett giltigt arbets- och tjänstekollektivavtal som upphör att gälla utan att ett nytt arbets- eller tjänstekollektivavtal samtidigt träder i kraft, ska det under den avtalslösa perioden i fråga om trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag iakttas vad som i bestäms i 33. Vad som föreskrivs ovan i momentet ska tillämpas utan hinder av bestämmelserna i 7 i lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970), 7 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (669/1970), 7 i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974), 44 4 mom. i lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998) och 48 3 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003). Bestämmelserna i 40 2 mom. i lagen och i 3 mom. i denna paragraf gäller till slutet av 2019. 4. om ändring av samt temporär ändring av 30 och 32 i semesterlagen ändras i semesterlagen (162/2005) 33, och temporärt 30 och 32 och fogas till lagen en ny 33 a som följer: 30 Avvikelse genom kollektivavtal Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har rätt att avtala annorlunda om semesterperioden, om beräknande och betalning av semesterlön, semesterersättning och semesterdagstillägg, om att vintersemestern ges i samband med en mellan parterna överenskommen annan förkortning av arbetstiden, om sparad ledighet samt om vad som bestäms i 8 2 mom. Genom kollektivavtal mellan sådana föreningar får avtal också ingås om uppdelning av den del av semestern som överstiger 12 vardagar för att tas ut i en eller flera delar samt om sådan i 7 angiven tid som är likställd med arbetad tid, så att det överenskomna arrangemanget garanterar arbetstagarna lika långa semestrar som vad som föreskrivs i denna lag. Genom avtal får dock inte avvikas från vad som bestäms i 7 2 mom. 1 punkten. Genom riksomfattande tjänstekollektivavtal får avtal även ingås om den anmälningstid som ska iakttas när en 5
tjänstemans eller tjänsteinnehavares semester flyttas fram eller avbryts samt om grunderna för avbrytandet av semestern i de situationer där flyttandet eller avbrytandet är påkallat av vägande skäl som hör samman med utövandet av offentlig makt eller nödvändigt för skötseln av ett offentligt samfunds lagstadgade uppgifter som hör samman med hälsa eller säkerhet. Genom arbetskollektivavtal får dock inte avtalas om beloppet av semesterdagstillägg eller en motsvarande realistisk ersättning så att beloppet överstiger 35 procent av arbetstagarens semesterlön eller semesterersättning. Arbetsgivaren får tillämpa de kollektivavtalsbestämmelser som avses i 1 mom. även i fråga om anställningsförhållandena för sådana arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtalet men i fråga om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) ska iaktta kollektivavtalets bestämmelser. Om det har avtalats om saken i arbetsavtalet, får ovan avsedda kollektivavtalsbestämmelser, efter att kollektivavtalet har upphört att gälla och tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft, tillämpas i fråga om de anställningsförhållanden på vilka bestämmelserna skulle få tillämpas om kollektivavtalet fortfarande vore i kraft. Vad som i denna paragraf bestäms om arbetsgivarnas riksomfattande föreningar tillämpas på motsvarande sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna eller andra statliga avtalsmyndigheter, kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och det ortodoxa kyrkosamfundet samt Ålands landskapsregering och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. Ett kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal enligt denna paragraf får för riksdagens del ingås av de parter som nämns i 46 1 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003), för Finlands Banks del i 42 1 mom. i lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998) och för Folkpensionsanstaltens del i 11 2 mom. i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001). 32 Längre semester än vad som föreskrivs i lag Genom kollektivavtal får avtalas om intjäning av högst tre arbetsdagars semester för varje full kvalifikationsmånad. På semester som grundar sig på ett kollektivavtal och som är längre än vad som föreskrivs i 5 tillämpas denna lags bestämmelser om semesterlön och semesterersättning, om inte något annat framgår av avtalet. Den del av semestern som överstiger den lagstadgade delen ges på det sätt som i 20 2 mom. bestäms om hur vintersemestern ska ges, om inte något annat har avtalats. 33 Statstjänstemännens längre semestrar Utöver vad som i denna lag föreskrivs om semester har tjänstemän, som avses i statstjänstemannalagen (750/1994) och i lagen om riksdagens tjänstemän och som innan semesterperioden inleds har en till semester berättigande tjänstgöringstid på sammanlagt minst femton år, rätt att för varje full kvalifikationsmånad få tre vardagar semester. Avtal som avviker från det som föreskrivs i 1 mom. får ingås på det sätt som bestäms i 30. Genom tjänstekollektivavtal som gäller statens och riksdagens tjänstemän får inte avtalas om intjäning av semester som överstiger det som anges i 1 mom. 6
33 a Semesterdagstillägg Arbetstagare som fortsätter arbete efter semestern har rätt till semesterdagstillägg. Tillägget är 35 procent av beloppet av den semesterlön som arbetstagaren tjänat in eller av motsvarande semesterersättning, om inte något annat föreskrivs i ett arbetskollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren eller om inte parterna kommit överens om något annat genom arbetsavtal. Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 30 2 mom. och 32 1 mom. gäller till den 31 december 2019. Bestämmelserna i 30 2 mom. och 32 1 mom. tillämpas på arbetskollektivavtal som ingås efter att lagen har trätt i kraft. ens 33 a tillämpas på arbetsavtal som ingås efter att lagen har trätt i kraft. Om en arbetstagare enligt ett gällande arbetskollektivavtal när lagen träder i kraft har rätt till mer än tre vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad, ska arbetstagaren när arbetskollektivavtalet gått ut ha rätt att få tre vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Om en arbetstagare enligt ett gällande arbetskollektivavtal när lagen träder i kraft har rätt till semesterdagstillägg eller en motsvarande realistisk ersättning vars belopp överstiger 35 procent av arbetstagarens semesterlön eller semesterersättning, ska arbetstagaren när arbetskollektivavtalet har gått ut ha rätt att få högst 35 procent av beloppet av semesterlönen eller semesterersättningen, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om något annat. I övrigt fastställs villkoren för betalningen enligt det arbetskollektivavtal som tillämpas på anställningen. Det som föreskrivs ovan i 4 och 5 mom. ska tillämpas utan hinder av bestämmelserna i 7 i lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970), 7 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (669/1970), 7 i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974), 44 4 mom. i lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998) och 48 3 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003). 7
5. om ändring av samt temporär ändring av 24 och 25 i semesterlagen för sjömän ändras temporärt i semesterlagen för sjömän (433/1984) 24 och 25, sådan av dem 25 lyder i lag 153/2001 och delvis i lag 1025/2011, samt fogas till lagen en ny 25 a som följer: 24 Undantag från lagens bestämmelser Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar med hela landet som verksamhetsområde har rätt att genom kollektivavtal komma överens om intjänande av semester, tiden för semester och uppdelning av semester samt om uträknande och betalning av semesterlön, semesterersättning och semesterdagstillägg samt om naturaförmåner under semestern även på annat sätt än vad som bestäms ovan i denna lag. De i 1 mom. avsedda bestämmelserna i ett kollektivavtal får arbetsgivaren tillämpa också på arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtalet, men i vilkas anställningsförhållanden bestämmelserna i kollektivavtalet annars iakttas. Dylika bestämmelser i kollektivavtalet får iakttas sedan avtalet upphört att gälla, ända till dess ett nytt avtal har trätt i kraft, i de anställningsförhållanden där bestämmelserna skulle få tillämpas, om kollektivavtalet alltjämt vore i kraft. Vad som i denna paragraf bestäms om arbetsgivarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet ska på motsvarande sätt tillämpas på statliga förhandlingsmyndigheter eller andra statliga avtalsslutande myndigheter, kommuner, samkommuner, kommunala avtalsdelegationen samt på landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. En bestämmelse i ett kollektivavtal vilken försämrar sådana förmåner som avses i för Finland bindande internationella konventioner eller Europeiska unionens rättsakter är ogiltig. I stället för den bestämmelsen ska bestämmelserna i en internationell konvention eller i Europeiska unionens rättsakter iakttas eller, om detta inte är möjligt, de bestämmelser genom vilka bestämmelserna i en internationell konvention har satts i kraft eller Europeiska unionens rättsakter har genomförts. Genom arbetskollektivavtal får dock inte avtalas om beloppet av semesterdagstillägg eller motsvarande realistisk ersättning så att det överstiger 35 procent av beloppet av arbetstagarens semesterlön eller semesterersättning. 8
25 Rätt till längre semester Genom arbetskollektivavtal får avtalas om intjäning av högst tre vardagars semester för varje full kvalifikationsmånad. Har arbetstagare enligt avtal rätt till längre semester än vad som stadgas i denna lag, ska stadgandena i denna lag om semester och semesterlön på motsvarande sätt tillämpas också på semester som är längre än den lagstadgade, om inte annat framgår av avtalet. Om inte annat överenskommits, kan den del som överskrider den lagstadgade semestern likväl ges utom den tidsperiod som avses i 5 2 mom., men senast i samband med semestern för följande kvalifikationsperiod. Har inte annat avtalats har arbetstagaren, om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet, rätt att få en semesterersättning som motsvarar längre semester än den som är stadgad i denna lag, varvid semesterersättningen uträknas med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i denna lag är stadgat om semesterersättning. 25 a Semesterdagstillägg Arbetstagare som fortsätter arbete efter semestern har rätt till semesterdagstillägg. Tillägget är 35 procent av beloppet av den semesterlön som arbetstagaren tjänat in eller av motsvarande semesterersättning, om inte något annat föreskrivs i ett arbetskollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren eller om inte parterna kommit överens om något annat genom arbetsavtal. Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 24 5 mom. och 25 1 mom. gäller till den 31 december 2019. Bestämmelserna i 24 5 mom. och 25 1 mom. tillämpas på arbetskollektivavtal som ingås efter att lagen har trätt i kraft. ens 25 a tillämpas på arbetsavtal som ingås efter att lagen har trätt i kraft. 9
6. om ändring av 49 i lagen om samarbete inom företag ändras i lagen om samarbete inom företag (334/2007) 49 sådan den lyder i lag 923/2012 som följer: 49 Handlingsplan och handlingsprinciper Efter att ha gjort en förhandlingsframställning om sin avsikt att säga upp minst tio arbetstagare av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker, ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds lämna företrädarna för personalgrupperna ett förslag till en sysselsättningsfrämjande handlingsplan. Vid beredningen av planen ska arbetsgivaren utan dröjsmål tillsammans med arbets- och näringsmyndigheterna utreda den offentliga arbetskraftsservice som främjar möjligheterna att få arbete. Av handlingsplanen, som ska utarbetas med hänsyn till vad som föreskrivs eller till vad som avtalats genom kollektivavtal i fråga om minskande av arbetskraften, ska framgå den planerade tidtabellen för samarbetsförhandlingarna, förfarandet vid förhandlingarna och de planerade handlingsprinciper som under uppsägningstiden kommer att iakttas vid användningen av service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och vid främjande av de arbetssökandes sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter. I handlingsplanen ska dessutom ingå de principer som tillämpas när arbetsgivaren ordnar sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning för arbetstagaren enligt 7 kap. 13 i arbetsavtalslagen eller 8 kap 11 i lagen om sjöarbetsavtal. Om de uppsägningar som övervägs av arbetsgivaren gäller färre än tio arbetstagare, ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds föreslå handlingsprinciper dels för att under uppsägningstiden stödja arbetstagarna i att på eget initiativ söka sig till annat arbete eller utbildning, dels för att stödja arbetstagarnas sysselsättning genom den service som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och ordna träning eller utbildning för arbetstagarna för att främja deras sysselsättning. Bestämmelser om arbetstagarens rätt till sysselsättningsledighet under uppsägningstiden finns i 7 kap. 12 i arbetsavtalslagen. Denna lag träder i kraft den 20. en tillämpas på arbetsgivare som när lagen trätt i kraft gör en framställning om inledande av samarbetsförhandlingar enligt 45 eller fattar ett beslut om uppsägning utan föregående samarbetsförhandlingar enligt 60. 10
7. om ändring av 37 a i lagen om kommunala tjänsteinnehavare ändras i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) 37 a sådan den lyder i lag 450/2007 och delvis i lag 1052/2013 som följer: 37 a Sysselsättningsledighet, träning eller utbildning som främjar sysselsättningen och arbetsgivares skyldighet att lämna meddelande Tjänsteinnehavare har samma rätt till sysselsättningsledighet och träning eller utbildning som främjar sysselsättningen som arbetstagare har enligt arbetsavtalslagen. Arbetsgivares skyldighet att meddela arbets- och näringsbyrån om uppsägning av tjänsteinnehavare av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker samt skyldighet att informera tjänsteinnehavare om hans eller hennes rätt till sysselsättningsplan bestäms enligt arbetsavtalslagen. Denna lag träder i kraft den 20. 8. om ändring av 9 i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare ändras i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (449/2007) 9 sådan den lyder i lag 928/2012 som följer: 9 Handlingsplan och handlingsprinciper Efter att ha gjort en förhandlingsframställning om sin avsikt att säga upp minst tio arbetstagare av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds lämna företrädarna för personalen ett förslag till en sysselsättningsfrämjande handlingsplan. Vid beredningen av planen ska arbetsgivaren utan dröjsmål tillsammans med arbets- och näringsmyndigheterna utreda den offentliga arbetskraftsservice som främjar möjligheterna att få arbete. 11
Av handlingsplanen, som ska utarbetas med hänsyn till vad som föreskrivs eller till vad som avtalats genom arbets- och tjänstekollektivavtal i fråga om minskande av arbetskraften, ska framgå den planerade tidtabellen för samarbetsförhandlingarna, förfarandet vid förhandlingarna och de planerade handlingsprinciper som under uppsägningstiden kommer att iakttas vid användningen av service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och vid främjande av arbetssökande och utbildning. I handlingsplanen ska dessutom ingå de principer som tillämpas när arbetsgivaren ordnar sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning för arbetstagare enligt 7 kap. 13 i arbetsavtalslagen och för tjänsteinnehavare enligt 37 a i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Om de uppsägningar som övervägs av arbetsgivaren gäller färre än tio arbetstagare, ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds föreslå handlingsprinciper dels för att under uppsägningstiden stödja arbetstagarna i att på eget initiativ söka sig till annat arbete eller utbildning, dels för att stödja arbetstagarnas sysselsättning genom den service som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt ordna träning eller utbildning som främjar sysselsättningen av arbetstagare och tjänsteinnehavare. Denna lag träder i kraft den 20. 9. om ändring av 2 i lagen om företagshälsovård ändras i lagen om företagshälsovård (1383/2001) 2 sådan den delvis lyder i lag 752/2002 som följer: 2 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på arbete där arbetsgivaren är skyldig att iaktta arbetarskyddslagen (738/2002). När företagshälsovård ordnas för företagare och andra som utför eget arbete iakttas i tilllämpliga delar bestämmelserna i denna lag. För anställda som sagts upp med stöd av 7 kap. 3 och 4 i arbetsavtalslagen, 8 kap. 3 och 4 i lagen om sjöarbetsavtal, 37 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och 27 i statstjänstemannalagen är arbetsgivare som vid uppsägningstidpunkten fortgående har minst 20 anställda skyldiga att för de uppsagda under sex månader från det att uppsägningstiden går ut ordna företagshälsovårdstjänster enligt det avtal om företagshälsovårdstjänster som avses i 6 i denna lag. Arbetsgivarens skyldighet att ordna företagshälsovård upphör när den uppsagde får anställning hos en annan arbetsgivare och börjar omfattas av företagshälsovården hos den arbetsgivaren. 12
Denna lag träder i kraft den 20. en tillämpas på arbetsgivare som säger upp en arbetstagare efter att lagen har trätt i kraft. 10. om ändring av 13 kap. 1 och 4 i sjukförsäkringslagen ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 13 kap. 1 och 4 som följer: 13 kap Ersättningar som hänför sig till företagshälsovård 1 Arbetsgivares rätt till ersättning för företagshälsovård En arbetsgivare har rätt att få ersättning för nödvändiga och skäliga kostnader (ersättningsklass I) för att ordna företagshälsovård grundad på arbetsgivarens skyldigheter i enlighet med lagen om företagshälsovård (1383/2001). Har en arbetsgivare utöver företagshälsovård enligt 1 mom. för sina arbetstagare ordnat sjukvård och annan hälsovård, har arbetsgivaren rätt att få ersättning för de nödvändiga och skäliga kostnader (ersättningsklass II) som föranletts av detta. Ersättning betalas dock inte för tandvård. Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har arbetsgivaren rätt att få ersättning för företagshälsovård som arbetsgivaren ordnat enligt 2 3 mom. i lagen om företagshälsovård. 4 Allmän princip för erhållande av ersättning Ersättning för företagshälsovård betalas för nödvändiga och skäliga kostnader som föranleds av företagshälsovård, sjukvård och annan hälsovård som en arbetsgivare ordnar för sina arbetstagare i arbetsavtalsförhållande eller tjänsteförhållande eller därmed jämförbar offentligrättslig anställning. Detsamma gäller för företagshälsovård som arbetsgivaren ordnat enligt 2 3 mom. i lagen om företagshälsovård. För att ersättning ska betalas förutsätts att arbetsgivaren i sin helhet har betalat kostnaderna för företagshälsovårdstjänsterna, sjukvårdstjänsterna och andra hälsovårdstjänster och att dessa tjänster har varit avgiftsfria för de anställda eller för de personer som avses i 2 3 mom. i lagen om företagshälsovård. För att ersättning ska betalas till arbetsgivaren krävs att arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktigen eller motsvarande har beretts möjlighet att avge utlåtande om ansökan. 13
Denna lag träder i kraft den 20. 11. om temporär ändring av lagen om statens tjänstekollektivavtal fogas till lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970) temporärt en ny 7 a som följer: 7 a Det som föreskrivs ovan i 7 gäller dock inte tjänstekollektivavtalets bestämmelse om lön för sjukdomstid i det fall det inte går att enas om den genom ett nytt tjänstekollektivavtal med stöd av 2 3 mom. 3 punkten i denna lag. Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till slutet av 2019. Om det tjänstekollektivavtal som gäller när denna lag träder i kraft upphör att gälla, ska lön för sjukdomstid betalas till utgången av den nionde vardagen efter den dag när personen insjuknade enligt vad som bestäms i 2 kap. 11 i arbetsavtalslagen (55/2001). 12. om temporär ändring av lagen om kommunala tjänstekollektivavtal fogas till lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (669/1970) temporärt en ny 7 a som följer: 7 a Det som föreskrivs ovan i 7 gäller dock inte tjänstekollektivavtalets bestämmelse om lön för sjukdomstid i det fall det inte går att enas om den genom ett nytt tjänstekollektivavtal med stöd av 2 3 mom. 3 punkten i denna lag. Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till slutet av 2019. Om det tjänstekollektivavtal som gäller när denna lag träder i kraft upphör att gälla, ska lön för sjukdomstid betalas till utgången av den nionde vardagen efter den dag när personen insjuknade enligt vad som bestäms i 2 kap. 11 i arbetsavtalslagen (55/2001). 14
13. om temporär ändring av lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal fogas till lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974) temporärt en ny 7 a som följer: 7 a Det som föreskrivs ovan i 7 gäller dock inte tjänstekollektivavtalets bestämmelse om lön för sjukdomstid i det fall det inte går att enas om den genom ett nytt tjänstekollektivavtal med stöd av 2 3 mom. 3 punkten i denna lag. Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till slutet av 2019. Om det tjänstekollektivavtal som gäller när denna lag träder i kraft upphör att gälla, ska lön för sjukdomstid betalas till utgången av den nionde vardagen efter den dag när personen insjuknade enligt vad som bestäms i 2 kap. 11 i arbetsavtalslagen (55/2001). 15
14. om temporär ändring av lagen om Finlands Banks tjänstemän fogas till lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998) temporärt en ny 44 a som följer: 44 a Det som föreskrivs ovan i 44 4 mom. gäller dock inte tjänstekollektivavtalets bestämmelse om lön för sjukdomstid i det fall det inte går att enas om den genom ett nytt tjänstekollektivavtal med stöd av 40 4 mom. 3 punkten i denna lag. Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till slutet av 2019. Om det tjänstekollektivavtal som gäller när denna lag träder i kraft upphör att gälla, ska lön för sjukdomstid betalas till utgången av den nionde vardagen efter den dag när personen insjuknade enligt vad som bestäms i 2 kap. 11 i arbetsavtalslagen (55/2001). 15. om temporär ändring av lagen om riksdagens tjänstemän fogas till lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003) temporärt en ny 48 a som följer: 48 a Det som föreskrivs ovan i 48 3 mom. gäller dock inte tjänstekollektivavtalets bestämmelse om lön för sjukdomstid i det fall det inte går att enas om den genom ett nytt tjänstekollektivavtal med stöd av 44 2 mom. 3 punkten i denna lag. Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till slutet av 2019. Om det tjänstekollektivavtal som gäller när denna lag träder i kraft upphör att gälla, ska lön för sjukdomstid betalas till utgången av den nionde vardagen efter den dag när personen insjuknade enligt vad som bestäms i 2 kap. 11 i arbetsavtalslagen (55/2001). 16
Parallelltext 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter 11 Lön för sjukdomstid En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) börjar. I ett anställningsförhållande som varat mindre än en månad har arbetstagaren på motsvarande sätt rätt att få 50 procent av sin lön. En arbetstagare som har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har inte rätt till lön för sjukdomstid. Ar- 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter 11 Lön för sjukdomstid En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) börjar. Den första frånvarodagen av en period av arbetsoförmåga är dock oavlönad (självriskdag), om arbetsoförmågan beror på något annat än ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom och det inte är fråga om att arbetsoförmågan återkommer av samma orsak som den tidigare inom 30 dagar från det att den föregående perioden av arbetsoförmåga upphörde. I anställningar som pågått i minst en månad är lönen för sjukdomstid 80 procent av arbetstagarens fulla lön och i anställningar som pågått kortare tid än en månad 50 procent. En arbetstagare som har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har inte rätt till lön för sjukdomstid. Ar- 17
betstagaren skall på begäran lämna en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren. En arbetsgivare som betalt lön för sjukdomstid till en arbetstagare har rätt att för motsvarande tid få den dagpenning som enligt sjukförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) tillkommer arbetstagaren, dock högst ett belopp motsvarande den lön som arbetsgivaren har betalt. 7 kap Grunder för uppsägning av arbetsavtal betstagaren ska på begäran lämna en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren. En arbetsgivare som betalat lön för sjukdomstid till en arbetstagare har rätt att för motsvarande tid få den dagpenning som enligt sjukförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring (459/2015) tillkommer arbetstagaren, dock högst ett belopp motsvarande den lön som arbetsgivaren har betalat. 7 kap Grunder för uppsägning av arbetsavtal 13 Träning och utbildning som främjar sysselsättningen Arbetsgivare som regelbundet har minst 20 anställda är skyldiga att under uppsägningstiden eller inom en skälig tid efter att anställningen upphört på arbetsgivarens bekostnad erbjuda arbetstagare som sägs upp med stöd av 7 kap. 3 och 4 möjlighet att delta i träning eller utbildning som främjar deras sysselsättning. Träningen eller utbildningen ska till sitt värde i stort sett motsvara den genomsnittliga månadsinkomsten för de arbetstagare som arbetar tillsammans med den uppsagda arbetstagaren på samma arbetsplats. 13 kap Särskilda bestämmelser 7 Avvikelse genom kollektivavtal Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har med avvikelse från vad som anges i 6 rätt att avtala om vad som bestäms i 1 kap. 5 (förmåner som är beroende av anställningsförhållandets längd), 2 kap. 5 (arbetsgivarens skyldighet att erbjuda deltidsanställda arbete), 11 (lön för sjukdomstid) och 13 (lönebetalningsperiod och betalningstid), 5 kap. 3 (förhandsinformation och hörande av arbetstagare), 4 13 kap Särskilda bestämmelser 7 Avvikelse genom kollektivavtal Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har med avvikelse från vad som anges i 6 rätt att avtala om vad som bestäms i 1 kap. 5 (förmåner som är beroende av anställningsförhållandets längd), 2 kap. 5 (arbetsgivarens skyldighet att erbjuda deltidsanställda arbete), 11 (lön för sjukdomstid) och 13 (lönebetalningsperiod och betalningstid), 5 kap. 3 (förhandsinformation och hörande av arbetstagare), 4 18
(meddelande om permittering) och 7 2 mom. (arbetsgivarens rätt att från lönen för uppsägningstiden dra av lönen för tiden för meddelande om permittering), 6 kap. 6 (återanställande av arbetstagare) samt 9 kap. (förfarandet vid upphävande av arbetsavtal). Genom kollektivavtal mellan de nämnda föreningarna får även avtalas om grunderna för permittering enligt 5 kap. 2 1 mom. 2 punkten och 2 mom., men likväl inte förlängas den i 1 mom. 2 punkten nämnda längsta permitteringstiden, och begränsas den geografiska omfattningen av skyldigheten enligt 7 kap. 4 att erbjuda arbete. Arbetsgivaren får tillämpa i 1 mom. avsedda kollektivavtalsbestämmelser även i sådana arbetstagares anställningsförhållanden som inte är bundna av kollektivavtalet, men i fråga om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal skall iaktta vad som bestäms i kollektivavtalet. Om så har avtalats i arbetsavtalet, får kollektivavtalets nämnda bestämmelser även sedan kollektivavtalet upphört att gälla, tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft iakttas i fråga om sådana anställningsförhållandena i vilka bestämmelserna kunde tillämpas om kollektivavtalet alltjämt vore i kraft. Det som i denna paragraf bestäms om riksomfattande arbetsgivarföreningar tillämpas på motsvarande sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna och andra statliga avtalsmyndigheter, på kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och det ortodoxa kyrkosamfundet samt på landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. (meddelande om permittering) och 7 2 mom. (arbetsgivarens rätt att från lönen för uppsägningstiden dra av lönen för tiden för meddelande om permittering), 6 kap. 6 (återanställande av arbetstagare) samt 9 kap. (förfarandet vid upphävande av arbetsavtal). På motsvarande sätt får även avtalas om grunderna för permittering enligt 5 kap. 2 1 mom. 2 punkten och 2 mom., men likväl inte förlängas den i 1 mom. 2 punkten nämnda längsta permitteringstiden, och begränsas den geografiska omfattningen av skyldigheten enligt 7 kap. 4 att erbjuda arbete. Genom arbetskollektivavtal som ingås mellan de föreningar som avses i 1 mom. ovan får dock inte avtalas om att slopa självriskdagen enligt 2 kap. 11 eller att överskrida de föreskrivna 80 procenten av lönen för sjukdomstid. Arbetsgivaren får tillämpa i 1 mom. avsedda kollektivavtalsbestämmelser även i sådana arbetstagares anställningsförhållanden som inte är bundna av kollektivavtalet, men i fråga om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal ska iaktta vad som bestäms i kollektivavtalet. Om så har avtalats i arbetsavtalet, får kollektivavtalets nämnda bestämmelser även sedan kollektivavtalet upphört att gälla, tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft iakttas i fråga om sådana anställningsförhållandena i vilka bestämmelserna kunde tillämpas om kollektivavtalet alltjämt vore i kraft. Det som i denna paragraf bestäms om riksomfattande arbetsgivarföreningar tillämpas på motsvarande sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna och andra statliga avtalsmyndigheter, på kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och det ortodoxa kyrkosamfundet samt på landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. -- Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 7 kap. 13 tillämpas på arbetsgivare som när lagen trätt i kraft gör en framställning om inledande av samarbetsförhandlingar enligt 45 i lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller fattar ett beslut om uppsägning utan föregående samarbetsförhandlingar enligt 60 i den lagen. 19
Bestämmelserna i 13 kap. 7 2 mom. tilllämpas på arbetskollektivavtal som ingås efter att lagen trätt i kraft. Om det när lagen träder i kraft finns ett giltigt arbetskollektivavtal som upphör att gälla utan att ett nytt arbetskollektivavtal samtidigt träder i kraft, ska det under den avtalslösa perioden i fråga om lönen för sjukdomstid iakttas vad som i 2 kap. 11 föreskrivs om självriskdag och beloppet av lönen för sjukdomstid, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Bestämmelserna i 13 kap. 7 2 mom. i lagen och i 3 mom. i denna paragraf gäller till den 31 december 2019. 2. om ändring av lagen om sjöarbetsavtal fogas till 8 kap. i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) en ny 11 som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap Grunder för uppsägning av arbetsavtal 8 kap Grunder för uppsägning av arbetsavtal 20 11 Träning och utbildning som främjar sysselsättningen Arbetsgivare som regelbundet har minst 20 anställda är skyldiga att under uppsägningstiden eller inom en skälig tid efter att anställningen upphört på arbetsgivarens bekostnad erbjuda arbetstagare som sägs upp med stöd av 8 kap. 3 och 4 möjlighet att delta i träning eller utbildning som främjar deras sysselsättning. Träningen eller utbildningen ska till sitt värde i stort sett motsvara den genomsnittliga månadsinkomsten för de arbetstagare som arbetat tillsammans med den uppsagda arbetstagaren på samma far-
tyg. -- Denna lag träder i kraft den 20. en tillämpas på arbetsgivare som när lagen trätt i kraft gör en framställning om inledande av samarbetsförhandlingar enligt 45 i lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller fattar ett beslut om uppsägning utan föregående samarbetsförhandlingar enligt 60 i den lagen. 3. om ändring av 33 och temporär ändring av 40 i arbetstidslagen ändras i arbetstidslagen (605/1996) 33 och temporärt 40, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1168/1998 och 64/2001, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 33 Söndagsarbete På söndagar eller kyrkliga helgdagar får arbete utföras endast om det på grund av sin art utförs regelbundet nämnda dagar eller om därom har överenskommits genom arbetsavtal eller arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det. För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid skall lönen betalas förhöjd med 100 procent. Om arbetet är mertids-, övertids- eller nödarbete skall för det också erläggas en ersättning som bestäms enligt 22 eller 23 och som beräknas på arbetstagarens oförhöjda lön. 33 Söndagsarbete På söndagar eller kyrkliga helgdagar får arbete (söndagsarbete) utföras bara om det på grund av sin art utförs regelbundet de nämnda dagarna eller om parterna har enats om det genom arbetsavtal eller arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det. För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ska lönen betalas förhöjd med 100 procent. Om arbetet är mertids-, övertids- eller nödarbete ska för det också erläggas en ersättning som bestäms enligt 22 eller 23 och som beräknas på arbetstagarens oförhöjda lön. För arbete som utförs på trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag betalas dock ingen söndagsförhöjning, om inte något annat följer av det som anges ovan. Trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag förkortar inte arbetstagarens ordinarie arbetstid. 21
Vid beräkning av den förhöjda lönen för söndagsarbete skall iakttas vad 22 stadgar om beräkning av förhöjd lön för övertidsarbete. 40 Bestämmelsernas tvingande natur samt undantag genom riksomfattande kollektivavtal Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet har utan hinder av vad som bestäms i denna lag rätt att avtala något annat om vad som föreskrivs i 4 och 5, 13 2 mom., 15 2 mom., 22 25, 26 1 mom. samt 27 35. Sådana bestämmelser i kollektivavtalet får arbetsgivaren tillämpa även i sådana arbetstagares anställningsförhållanden vilka inte är bundna av kollektivavtalet men i fråga om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) skall iaktta kollektivavtalets bestämmelser. I 1 mom. avsedda bestämmelser får iakttas efter att kollektivavtalet upphört att gälla till dess ett nytt kollektivavtal träder i kraft i sådana arbetsförhållanden där bestämmelserna kunde tillämpas, om kollektivavtalet fortfarande gällde. Om ett nytt kollektivavtal inte ingås inom sex månader efter att det föregående upphört att gälla, har båda parterna rätt att meddela att tillämpningen av ovan avsedda bestämmelser i kollektivavtalet skall upphöra inom två veckor efter meddelandet eller, om det är nödvändigt för utjämningen av den ordinarie arbetstiden, när den då pågående utjämningsperioden utgår. Vad som i denna paragraf bestäms om arbetsgivarföreningar vars verksamhetsområde Arbetstagare som inte arbetar på trettondagen eller Kristi himmelsfärdsdag får inte heller lön för dagen i fråga. Arbetsgivaren bör försöka ordna motsvarande arbete för arbetstagaren vid någon annan tidpunkt. Vid beräkning av den förhöjda lönen för söndagsarbete ska iakttas vad 22 stadgar om beräkning av förhöjd lön för övertidsarbete. 40 Bestämmelsernas tvingande natur samt undantag genom riksomfattande kollektivavtal Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet har utan hinder av vad som bestäms i denna lag rätt att avtala något annat om vad som föreskrivs i 4 och 5, 13 2 mom., 15 2 mom., 22 25, 26 1 mom. samt 27 35. Sådana bestämmelser i kollektivavtalet får arbetsgivaren tillämpa även i sådana arbetstagares anställningsförhållanden vilka inte är bundna av kollektivavtalet men i fråga om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) ska iaktta kollektivavtalets bestämmelser. Genom kollektivavtal får dock inte avtalas om den lön som föreskrivs i 33 1 mom. för det arbete som utförs på trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag, om dessa dagars förkortande inverkan på den ordinarie arbetstiden eller om trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag som oavlönade dagar enligt 33 3 mom. I 1 mom. avsedda bestämmelser får iakttas efter att kollektivavtalet upphört att gälla till dess ett nytt kollektivavtal träder i kraft i sådana arbetsförhållanden där bestämmelserna kunde tillämpas, om kollektivavtalet fortfarande gällde. Om ett nytt kollektivavtal inte ingås inom sex månader efter att det föregående upphört att gälla, har båda parterna rätt att meddela att tillämpningen av ovan avsedda bestämmelser i kollektivavtalet ska upphöra inom två veckor efter meddelandet eller, om det är nödvändigt för utjämningen av den ordinarie arbetstiden, när den då pågående utjämningsperioden utgår. Vad som i denna paragraf bestäms om arbetsgivarföreningar vars verksamhetsområde 22
omfattar hela landet tillämpas på motsvarande sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna eller andra statliga avtalsslutande myndigheter, kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet, Finlands Bank samt landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. omfattar hela landet tillämpas på motsvarande sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna eller andra statliga avtalsslutande myndigheter, kommunala arbetsmarknadsverket, den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet, Finlands Bank samt landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. --- Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 40 2 mom. tillämpas på arbets- och tjänstekollektivavtal som ingås efter att lagen har trätt i kraft. Om det när lagen träder i kraft finns ett giltigt arbets- och tjänstekollektivavtal som upphör att gälla utan att ett nytt arbets- eller tjänstekollektivavtal samtidigt träder i kraft, ska det under den avtalslösa perioden i fråga om trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag iakttas vad som i bestäms i 33. Vad som föreskrivs ovan i momentet ska tillämpas utan hinder av bestämmelserna i 7 i lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970, 7 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal (669/1970), 7 i lagen om den evangelisklutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974), 44 4 mom. i lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998) och 48 3 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003). Bestämmelserna i 40 2 mom. i lagen och i 3 mom. i denna paragraf gäller till slutet av 2019. 23
4. om ändring av samt temporär ändring av 30 och 32 i semesterlagen ändras i semesterlagen (162/2005) 33, och temporärt 30 och 32 och fogas till lagen en ny 33 a som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 30 Avvikelse genom kollektivavtal Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har rätt att avtala annorlunda om semesterperioden, om beräknande och betalning av semesterlön och semesterersättning, om att vintersemestern ges i samband med en mellan parterna överenskommen annan förkortning av arbetstiden, om sparad ledighet samt om vad som bestäms i 8 2 mom. Genom kollektivavtal mellan sådana föreningar får avtal också ingås om uppdelning av den del av semestern som överstiger 12 vardagar för att tas ut i en eller flera delar samt om sådan i 7 angiven tid som är likställd med arbetad tid, så att det överenskomna arrangemanget garanterar arbetstagarna lika långa semestrar som vad som föreskrivs i denna lag. Genom avtal får dock inte avvikas från vad som bestäms i 7 2 mom. 1 punkten. Genom riksomfattande tjänstekollektivavtal får avtal även ingås om den anmälningstid som skall iakttas när en tjänstemans eller tjänsteinnehavares semester flyttas fram eller avbryts samt om grunderna för avbrytandet av semestern i de situationer där flyttandet eller avbrytandet är påkallat av vägande skäl som hör samman med utövandet av offentlig makt eller nödvändigt för skötseln av ett offentligt samfunds lagstadgade uppgifter som hör samman med hälsa eller säkerhet. 30 Avvikelse genom kollektivavtal Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har rätt att avtala annorlunda om semesterperioden, om beräknande och betalning av semesterlön, semesterersättning och semesterdagstillägg, om att vintersemestern ges i samband med en mellan parterna överenskommen annan förkortning av arbetstiden, om sparad ledighet samt om vad som bestäms i 8 2 mom. Genom kollektivavtal mellan sådana föreningar får avtal också ingås om uppdelning av den del av semestern som överstiger 12 vardagar för att tas ut i en eller flera delar samt om sådan i 7 angiven tid som är likställd med arbetad tid, så att det överenskomna arrangemanget garanterar arbetstagarna lika långa semestrar som vad som föreskrivs i denna lag. Genom avtal får dock inte avvikas från vad som bestäms i 7 2 mom. 1 punkten. Genom riksomfattande tjänstekollektivavtal får avtal även ingås om den anmälningstid som ska iakttas när en tjänstemans eller tjänsteinnehavares semester flyttas fram eller avbryts samt om grunderna för avbrytandet av semestern i de situationer där flyttandet eller avbrytandet är påkallat av vägande skäl som hör samman med utövandet av offentlig makt eller nödvändigt för skötseln av ett offentligt samfunds lagstadgade uppgifter som hör samman med hälsa eller säkerhet. Genom arbetskollektivavtal får dock inte avtalas om beloppet av semesterdagstillägg 24