SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK OCH STATISTIK FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 5 6. RESULTAT... 6 6.1 INSKRIVNA BARN I FÖRSKOLAN FÖRDELAT PÅ OLIKA FÖDELSEÅR... 6 6.2 GRUPPSTORLEKAR... 7 6.3 GRUPPSAMMANSÄTTNING... 13 7. SLUTSATSER... 17
SKOLVERKET 3 1. Sammanfattning Våren 2001 genomfördes en enkätundersökning om barngrupper i förskolan. Enkätundersökningen omfattade 1 394 slumpvist utvalda förskolor av totalt 8 916 förskolor 1. 1 010 förskolor besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 72 procent. Enkätundersökningen visar att närmare 60 procent av avdelningarna har mellan 14 och 21 barn per avdelning. Det vanligaste antalet barn per avdelning är 18 barn, medan genomsnittet är 17,5 barn. Undersökningen visar också att det är förhållandevis ovanligt att förskolorna har färre än 13 barn per avdelning eller fler än 22 barn per avdelning. Enskilda förskolor har något färre antal barn per barngrupp, särskilt i småbarnsgrupper och i äldrebarnsgrupper. Gruppstorlekarna skiljer sig dock inte nämnvärt mellan olika kommungrupper. En jämförelse mellan resultaten från enkätundersökningen och den officiella statistiken för perioden 1994-1998 visar att barngrupperna i både enskilda och kommunala förskolor blivit större. Andelen avdelningar med 17 barn eller färre har minskat kraftigt mellan 1994 och 2001, från 62 procent 1994 till drygt 49 procent 2001. Samtidigt har andelen avdelningar med 21 barn eller fler per avdelning ökat från knappt 9 procent till drygt 17 procent. Andelen avdelningar med 18 till 20 barn har endast förändrats något, från drygt 29 procent till 33 procent. Enligt enkätundersökningen har även barngrupperna för de allra minsta barnen ökat. Andelen barn i åldern 0-3 år som är inskrivna i grupper med 16 barn eller fler har ökat från cirka 56 procent av barnen 1994 till drygt 64 procent 2001. Enkätundersökningen visar att en majoritet av avdelningarna (68%) har blandade åldersgrupper. Barnen i dessa grupper är mellan 0 och 6 år. 24 procent av avdelningarna är småbarnsgrupper och endast 8 procent av avdelningarna är äldrebarnsgrupper. I äldrebarnsgrupperna är barnen mellan 4 och 6 år och i småbarnsgrupperna är barnen 0 till 3 år gamla. Av barnen i åldern 0-3 år som är inskrivna i förskolan är 38 procent inskrivna i småbarnsgrupper, medan 62 procent av barnen går i blandade åldersgrupper. Vad gäller de äldre barnen är de flesta, drygt 80 procent, inskrivna i avdelningar med blandade åldersgrupper, medan endast 18 procent av barnen är inskrivna i särskilda äldrebarnsgrupper. 1 Antal förskolor enligt SCB:s företagsregister.
SKOLVERKET 4 Antalet barn per avdelning är minst i småbarnsgrupperna och flest i de blandade barngrupperna. Småbarnsgrupperna har i genomsnitt 14,1 barn, medan de blandade barngrupperna har 18,7 barn. I äldrebarnsgrupper är det genomsnittliga antalet barn per avdelning 18,2. En jämförelse mellan kommunala och enskilda förskolor visar att barngrupperna är mindre i enskilda förskolor, särskilt vad gäller småbarnsgrupperna och äldrebarnsgrupperna. 2. Bakgrund Vid Skolverkets översyn av barnomsorgsstatistiken som genomfördes 1998 beslöts det att insamlingen av uppgifter om gruppstorlekar i förskola och fritidshem skulle upphöra. Anledningen till detta var främst att uppgiften om gruppstorlekar bedömdes ha en dålig kvalitet. Detta p.g.a. att många kommuner saknade tillförlitliga uppgifter om gruppstorlekar centralt vilket var av stor vikt då det var kommunerna som redovisade denna uppgift. För att förbättra kvaliteten på uppgiften om gruppstorlekar bestämdes det att insamlingen om gruppstorlekar på kommunnivå skulle ersättas med urvalsundersökningar i form av enkäter till förskolor. Dessa skulle upprepas med viss regelbundenhet. För fritidshem bestämdes ingen forstsatt insamling. 3. Syfte Skollagen anger att grupperna i förskolan skall ha lämplig sammansättning och storlek 2. Det är därför av stort intresse att följa gruppstorlekarna i förskolan liksom dessa gruppers sammansättning. Syftet med enkätundersökningen är att försöka ge en nationell bild av barngruppernas sammansättning och storlek i förskolan. Denna bild skall kunna ställas mot tidigare insamlade uppgifter även om den förändrade metoden försvårar direkta jämförelser. 4. Metod Enkätundersökningen om gruppstorlekar bygger på ett slumpvist urval om 1 394 förskolor. Förskolorna har valts ut ur SCB:s företagsregister över förskolor utifrån ett stratifierat urval som tar hänsyn till om förskolorna är kommunala eller enskilda. Urvalet tar också hänsyn till vissa strukturella faktorer i området där förskolorna är belägna som kommuntyp och föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterna i enkätundersökningen avser förhållandena vecka 6 år 2001. 2 Se 2 a kap. 3 skollagen. Vad som anses vara en lämplig sammansättning och storlek på barngrupper i förskolan anges inte närmare i skollagen eller dess förarbeten.
SKOLVERKET 5 Av förskolorna som ingick i urvalet besvarade 1 010 förskolor enkäten. I bortfallsundersökningen som genomfördes för de förskolor som inte inkommit med svar framkom det att drygt 50 procent inte besvarat enkäten p.g.a. att de inte tillhörde målgruppen, d.v.s. de var inte förskolor. Detta innebär att den population (företagsregistret) ur vilken urvalet gjordes kan innehålla verksamheter som inte är förskolor. Det motsatta förhållandet gäller sannolikt också, d.v.s. det kan finnas vissa brister i täckningen så att förskolor som borde ingå i urvalet inte finns med. Resterande knappa 50 procent har angett att de inte besvarat enkäten p.g.a. tidsbrist eller att de inte fått enkäten, eller att de av andra skäl inte haft möjlighet att besvara enkäten. Samtliga kvarvarande enkäter har granskats för att säkerställa att endast förskolor besvarat enkäterna. Enkätsvar för verksamheter som inte skall ingå i undersökningen som förskoleklass, fritidshem och öppna verksamheter har därför exkluderats. 3 5. Jämförelser mellan officiell statistik och statistik från enkätundersökningen Vid jämförelser av uppgifter från enkätundersökningen och tidigare insamlade uppgifter om barngrupper i förskolan bör det särskilt beaktas att metoden för insamling av uppgifter skiljer sig åt. Den officiella statistiken bygger på uppgifter från samtliga kommuner (totalundersökning) medan enkätundersökningen bygger på ett urval förskolor. Uppgifter om barngrupper har i den officiella statistiken samlats in centralt i kommunen, medan uppgifter i enkätundersökningen hämtats direkt från förskolorna. Skillnaden i metod kan påverka resultaten. 3 Huruvida en enkät besvarats av en förskola eller inte kan endast utläsas i de fall den person som besvarat enkäten angivit detta. Det kan därför fortfarande finnas uppgifter kvar i materialet för verksamheter som inte avser förskola. I enkätundersökningen är det endast 2 procent av barnen som är 6 år eller äldre. Dessa barn kan tillhöra annan verksamhet än förskola. Eftersom de utgör en sådan liten andel av det totala antalet barn borde de emellertid inte påverka resultaten nämnvärt vad gäller barngruppsstorlekar.
SKOLVERKET 6 6. Resultat 6.1 Inskrivna barn i förskolan fördelat på olika födelseår Diagram 6.1.1 Andel inskrivna barn födda olika år Procent 30 25 procent av barnen är födda 25 22 19 20 18 15 13 10 5 0 2 0 1994-1995 1996 1997 1998 1999 2000 Födelseår Diagram 6.1.1 visar åldersfördelning för de barn som är inskrivna i förskolan vecka 6 år 2001. 4 De flesta av de inskrivna barnen är födda mellan 1995 och 1999, d.v.s. de är mellan 1-5 år gamla. Endast två procent av barnen är födda 1994 eller tidigare. Detta kan vara barn med särskilda behov. Tabell 6.1.1 Andel inskrivna barn födda olika år fördelat på huvudman år 2001 Huvudman 1994-1995 1996 1997 1998 1999 2000 Kommunala förskolor 2 25 22 19 18 13 0 Enskilda förskolor 3 21 23 22 18 14 0 Åldersfördelningen för de barn som är inskrivna i förskolan skiljer sig inte nämnvärt mellan kommunala och enskilda förskolor. En jämförelse med den senaste officiella statistiken 5 visar att åldersfördelningen för de barn som är inskrivna i förskolan är förhållandevis lika (se tabell 6.1.2). 6 4 Då undersökningen genomfördes i februari 2001 innebär det att de flesta barn som är födda år 2000 är 0 år gamla (d.v.s. de har ännu inte fyllt 1 år) och barn som är födda 1999 är 1 år gamla o.s.v. 5 Barnomsorg och skola i siffror 2002 del 2, Skolverkets rapport 214. 6 Uppgifter om inskrivna barn i förskolan i den officiella statistiken avser den 15 oktober 2001, medan enkätundersökningen avser vecka 6 2001.
SKOLVERKET 7 Tabell 6.1.2 Andel inskrivna barn födda olika år fördelat på huvudman enligt officiell statistik år 2001 Huvudman 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år 0 år Totalt 1 25 23 21 20 11 0 Kommunala förskolor 1 25 23 21 20 11 0 Enskilda förskolor 2 24 23 22 19 10 0 Källa: Barnomsorg och skola i siffror 2002 del 2, Skolverkets rapport 214. 6.2 Gruppstorlekar Diagram 6.2.1 Antal barn per avdelning. Procent 14 12 10 8 6 4 2 0 1 3 5 7 9 1113151719212325272931333538414550 Antal barn Diagram 6.2.1 visar fördelningen av antal barn per avdelning. Merparten (70,5 procent) av avdelningarna har mellan 12 och 22 barn. Det vanligaste antalet barn per avdelning är 18 barn, vilket cirka 11 procent av avdelningarna har. Det är förhållandevis ovanligt att förskolorna har färre än 11 barn eller fler än 23 barn per avdelning. 7 7 Extremvärden vad gäller ett högt antal barn per avdelning kan bero på förskolornas organisationsindelning. Det kan finnas förskolor med endast en eller ett fåtal avdelningar men där barnen indelas i mindre grupper.
SKOLVERKET 8 I tabell 6.2.1 och 6.2.2 kan man utläsa olika central- och spridningsmått vad gäller antal barn per avdelning för olika huvudmän och kommungrupper. Tabell 6.2.1 Fördelning av antal barn per avdelning och huvudman (medelvärde, median, percentiler och kvartiler) Huvudman Medelvärde 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e (median) Totalt 17,5 13 15 18 20 22 Kommunal 17,6 13 15 18 20 22 Enskild 17,0 10 14 17 19 22 Om man undersöker spridningen vad gäller antal barn per avdelning, d.v.s. gruppstorlek, för samtliga avdelningar oberoende av kommungrupp och huvudman så har hälften av avdelningarna 18 barn per avdelningen, medan det genomsnittliga antalet barn per avdelning är 17,5 barn. 10 procent av avdelningarna har 13 barn eller färre och 10 procent av avdelningarna har 22 barn eller fler. Tabell 6.2.2 Fördelning av antal barn per avdelning och kommungrupp (medelvärde, median, percentiler och kvartiler) Kommungrupp 8 Medelvärde 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e (median) Totalt 17,5 13 15 18 20 22 Storstäder, förortskommuner 17,2 13 15 17 19 21 Större städer 17,7 12 15 18 20 22 Medelstora städer, större övriga kommuner 17,5 12 15 18 20 22 Mindre städer, glesbygd, landsbygd 18,1 13 15 18 20 22 Det finns inte några större skillnader vad gäller antal barn per avdelning mellan olika huvudmän och kommungrupper. För samtliga kommungrupper och för båda typerna av huvudmän är median- och medelvärdet mellan 17 och 18 barn per avdelning. Även spridningsmåtten visar att fördelningen av antalet barn per avdelning är tämligen likartad mellan olika kommungrupper och huvudmän. Tabell 6.2.1 visar dock att enskilda förskolor har något färre antal barn per avdelningen jämfört med kommunala förskolor. Exempelvis har de enskilda avdelningarna med lägst antal barn per avdelning (10:e percentilen) tre barn färre än kommunala förskolor. 8 Svenska kommunförbundets kommungruppsindelning delar in Sveriges kommuner i 9 grupper efter strukturella egenskaper som exempelvis befolkningsstorlek och näringsstruktur. Följande 9 kommungrupper finns; storstäder, förortskommuner, större städer, medelstora städer, industrikommuner, landsbygdskommuner, glesbygdskommuner, större övriga kommuner samt mindre övriga kommuner. I tabellen redovisas uppgifter för grupperingar av kommunförbundets kommungrupper.
SKOLVERKET 9 6.2.2 Antal barn per avdelning 1982-1993 16,0 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 År Källa: SCB, Statistiska meddelanden för Förskolor, fritidshem och familjedaghem, 1982-1993. Diagram 6.2.2 visar den genomsnittliga barngruppsstorleken under perioden 1982 till 1993. 9 Barngrupperna i förskolan har ökat från 13,0 barn 1982 till 15,5 barn 1993. Enligt enkätundersökningen finns det i genomsnitt 17,5 barn per avdelning 2001, vilket innebär att barngrupperna ökat med ytterligare 2 barn sedan 1993. 6.2.3 Antal barn per årsarbetare 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 Källa: SCB, Statistiska meddelanden för Förskolor, fritidshem och familjedaghem, 1982-1993 samt Barnomsorg och skola i siffror del 2, 2001 (Skolverkets rapport nr 198) och 2002 (Skolverkets rapport nr 214). År 9 Den genomsnittliga barngruppstorleken har beräknats genom att antalet inskrivna barn i förskolan dividerats med antalet avdelningar. Under perioden 1994-1998 ansvarade Socialstyrelsen för insamlingen av uppgifter om barngrupper i förskolan. Eftersom uppgifterna om antal avdelningar inte är jämförbara med de uppgifter som redovisas i diagrammet har de inte tagits med. När Skolverket tog över tillsynsansvaret för barnomsorgen 1998 upphörde insamlingen av uppgifter om barngrupper.
SKOLVERKET 10 Under perioden 1982 till 2001 har även personaltätheten på förskolorna minskat. År 1982 fanns det 4,0 barn per årsarbetare vilket ökat till 5,4 barn 2001. Personaltätheten var som lägst under perioden 1995 till 1998 vilket i stort sammanfaller med ökningen av antalet inskrivna barn i förskolan. 10 År 1997 och 1998 fanns det 5,7 barn per årsarbetare. Efter 1998 har emellertid antalet barn i förskolan minskat vilket medfört att också antalet barn per årsarbetare minskat. Tabell 6.2.3 Andel av förskoleavdelningarna med gruppstorleken 17 barn eller färre, 18-20 barn respektive 21 barn eller fler, fördelat på huvudman 1994-1998 11 samt 2001 12 Huvudman 17 barn 18-20 barn 21 barn eller färre eller fler 1994 Totalt 62,0 29,1 8,9 Kommunal 62,3 29,4 8,2 Enskild 59,7 26,2 14,1 1995 Totalt 57,1 31,7 11,2 Kommunal 57,2 32,2 10,7 Enskild 56,8 27,8 15,4 1996 Totalt 52,6 33,2 14,2 Kommunal 52,3 33,8 13,8 Enskild 54,9 28,3 16,7 1997 Totalt 47,0 35,1 17,9 Kommunal 46,4 35,9 17,7 Enskild 51,1 29,2 19,7 1998 Totalt 49,9 34,1 16,0 Kommunal 49,3 35,0 15,7 Enskild 53,8 27,9 18,3 2001 Totalt 49,2 33,4 17,4 Kommunal 48,8 33,8 17,4 Enskild 50,8 31,2 17,9 Tabell 6.2.3 visar antalet avdelningar med 17 eller färre barn per avdelning respektive antal avdelningar med 18-20 barn samt antal avdelningar med 21 eller fler barn per avdelning. Enligt enkätundersökningen har merparten, 49,2 procent, av avdelningarna 17 eller färre barn per avdelning år 2001, medan ytterligare 33,4 procent har mellan 18 och 20 barn per avdelningen. Drygt 17 procent av avdelningarna har 21 barn eller fler. Om man jämför 10 Antalet inskrivna barn i förskolan ökade med 7 procent mellan 1994 och 1997. 11 Uppgifter från Barnomsorg och skola i siffror 1999 del 2, Skolverkets rapport 167. 12 Uppgifter från enkätundersökningen.
SKOLVERKET 11 gruppstorlekar i kommunala och enskilda förskolor så har de enskilda förskolor i högre utsträckning avdelningar med 17 barn eller färre men samtidigt har de också något fler avdelningar med 21 barn eller fler. Kommunala förskolor har i större utsträckning än enskilda förskolor avdelningar med 18 till 20 barn. Resultaten från enkätundersökningen kan jämföras med den officiella statistiken för perioden 1994-1998. Jämförelsen visar att barngrupperna i både enskilda och kommunala förskolor har blivit större. Andelen avdelningar med 17 barn eller färre har minskat kraftigt mellan 1994 och 2001, från 62 procent 1994 till drygt 49 procent 2001. Andelen avdelningar med 21 barn eller fler per avdelning har ökat från närmare 9 procent 1994, till drygt 17 procent under samma tidsperiod. Andelen avdelningar med 18 till 20 barn har endast förändrats något, från 29,1 procent 1994 till 33,4 procent 2001. Under perioden 1994-2001 har andelen avdelningar med 17 barn eller färre bland kommunala förskolor minskat med 13,5 procentenheter, från drygt 62 procent till knappt hälften. Samtidigt har andelen avdelningar med 21 barn eller fler ökat med drygt 9 procentenheter. Även bland enskilda förskolor har andelen avdelningar med 17 barn eller färre minskat (-8,9 procentenheter) och andelen avdelningar med 21 barn eller fler ökat (+3,8 procentenheter). Tabell 6.2.4 visar andelen barn i åldern 0-3 år som är inskrivna i avdelningar/grupper med 15 eller färre barn respektive i avdelningar/grupper med 16 eller fler barn. Enligt enkätundersökningen befinner sig drygt 64 procent av barnen i barngrupper med 16 eller fler barn år 2001, medan cirka 36 procent av barnen befinner sig i grupper med 15 barn eller färre. Kommunala förskolor har en något större andel av barnen i åldern 0-3 år i de mindre barngrupperna jämfört med enskilda förskolor.
SKOLVERKET 12 Tabell 6.2.4 Andel barn i åldern 0-3 år inskrivna i avdelningar/grupper som har 15 barn eller färre respektive 16 barn eller fler, fördelat på huvudman 1994-1998 13 samt 2001 14 Huvudman 15 barn 16 barn eller färre eller fler 1994 Totalt 43,8 56,2 Kommunal 44,9 55,1 Enskild 36,3 63,7 1995 Totalt 41,8 58,2 Kommunal 42,5 57,5 Enskild 36,2 63,8 1996 Totalt 39,0 61,0 Kommunal 39,3 60,7 Enskild 37,0 63,0 1997 Totalt 38,3 61,7 Kommunal 38,6 61,4 Enskild 36,7 63,3 1998 Totalt 38,5 61,5 Kommunal 38,5 61,5 Enskild 38,7 61,3 2001 Totalt 35,6 64,4 Kommunal 35,9 64,1 Enskild 33,6 66,4 En jämförelse med den officiella statistiken för perioden 1994-1998 visar att andelen barn i barngrupper med 16 eller fler barn ökat med drygt 8 procentenheter mellan 1994 och 2001. Andelen barn i barngrupper med 16 barn eller fler har ökat förhållandevis mer bland de kommunala förskolorna. Mellan 1994 och 2001 har andelen barn i de större barngrupperna i kommunala förskolor ökat med 9 procentenheter. Motsvarande ökning bland de enskilda förskolorna var 2,7 procentenheter. De enskilda förskolorna hade dock initialt en högre andel barn i de större barngrupperna jämfört med de kommunala förskolorna. 13 Uppgifter från Barnomsorg och skola i siffror 1999 del 2, Skolverkets rapport 167. 14 Uppgifter från enkätundersökningen.
SKOLVERKET 13 6.3 Gruppsammansättning Diagram 6.3.1 Andel av avdelningarna som har småbarnsgrupper (0-3 år), äldrebarnsgrupper (4-6 år) respektive blandade åldersgrupper (0-6 år) Småbarnsgrupper (0-3 år) 24% Blandade åldersgrupper (0-6 år) 68% Äldrebarnsgrupper (4-6 år) 8% Diagram 6.3.1 visar fördelningen av avdelningar på grupper med olika ålderssammansättningar. En majoritet av avdelningarna, 68 procent, har blandade åldersgrupper, där barn i åldrarna 0-6 år vistas i samma grupp. Det bör dock noteras att de blandade åldersgrupperna kan se olika ut, alla blandade åldersgrupper spänner inte över hela åldersintervallet 0 till 6 år. Exempelvis kan avdelningar med blandade åldersgrupper ha barn från 1 till 4 år gamla, medan andra avdelningar kan ha 3- till 6-åringar. 24 procent av avdelningar har småbarnsgrupper, där barnen är mellan 0-3 år gamla. Endast 8 procent av avdelningarna är äldrebarnsgrupper. Barnen i dessa grupper är mellan 4-6 år.
SKOLVERKET 14 Diagram 6.3.2 Andel barn i åldern 0-3 år i småbarnsgrupper respektive blandade åldersgrupper Barn i åldern 0-3 år i blandade åldersgrupper 62% Barn i åldern 0-3 år i småbarnsgrupper 38% Av barnen i ålder 0-3 år gamla som är inskrivna i förskolan är 38 procent av barnen inskrivna i småbarnsgrupper, medan 62 procent går i blandade åldersgrupper. Vad gäller de äldre barnen är de flesta, drygt 80 procent, av barnen inskrivna i avdelningar med blandade åldersgrupper, medan endast 18 procent av barnen är inskrivna i särskilda äldrebarnsgrupper. Diagram 6.3.3 Andel barn i åldern 4-6 år i äldrebarnsgrupper respektive blandade åldersgrupper Barn i åldern 4-6 år i äldrebarnsgrupper 18% Barn i åldern 4-6 år i blandade åldersgrupper 82%
SKOLVERKET 15 Tabell 6.3.1 Fördelning av antal barn per avdelning i olika grupptyper (medelvärde, median, percentiler och kvartiler) Grupptyp Medelvärde 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e (median) Totalt 17,5 13 15 18 20 22 Småbarnsgrupper 14,1 11 13 14 15 16 Blandade åldersgrupper 18,7 15 17 19 20 22 Äldrebarnsgrupper 18,2 12 14 18 21 25 Tabell 6.3.1 visar spridningsmått för småbarnsgrupper, äldrebarnsgrupper och blandade barngrupper. Småbarnsgrupperna har minst antal barn per avdelning. Det genomsnittliga antalet barn i dessa grupper är 14,1 barn. 10 procent av småbarnsavdelningarna har 16 barn eller fler och 10 procent har 11 barn eller färre. De största barngrupperna återfinns i de blandade åldersgrupperna. I dessa grupper är den genomsnittliga gruppstorleken 18,7 barn. Även de avdelningar med blandade barngrupper som har lägst antal barn (10:e percentilen) har en förhållandevis stor gruppstorlek. Äldrebarnsgrupperna har i genomsnitt 18,2 barn. 10 procent av äldrebarnsgrupperna har 12 barn eller färre och 10 procent har 22 barn eller fler. Tabell 6.3.2 Fördelning av antal barn per avdelning i olika grupptyper fördelat på huvudman (median, percentiler och kvartiler) Huvudman Småbarns- Blandade Äldrebarnsgrupper åldersgrupper Grupper 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e Kommunal 12 13 14 15 16 15 17 19 20 22 12 15 18 21 25 Enskild 7 9 12 14 16 14 16 18 20 23 6 12 16 20 23 En jämförelse av antal barn per barngrupp fördelat på huvudman visar att enskilda förskolor generellt har färre barn per barngrupp jämfört med kommunala förskolor. Störst är skillnaden vad gäller småbarnsgrupper och äldrebarnsgrupper. I småbarnsgrupperna har hälften av avdelningarna i de enskilda förskolorna 12 barn per barngrupp medan avdelningar i kommunala förskolor har 14 barn. 10 procent av avdelningarna i de enskilda förskolorna har 7 barn eller färre per småbarnsavdelning medan avdelningar i de kommunala förskolorna har 12 barn. En jämförelse av gruppstorlekar för 75 procent av avdelningarna respektive 90 procent av avdelningarna visar dock på mindre skillnader mellan kommunala och enskilda förskolor. Skillnaderna mellan kommunala och enskilda förskolor vad gäller antal barn är störst i äldrebarnsgrupperna. Hälften av avdelningarna i enskilda förskolor har 16 barn medan kommunala har 18 barn. Liksom i småbarnsgrupperna är skillnaden störst mellan kommunala och enskilda förskolor för de
SKOLVERKET 16 avdelningar som har lägst antal barn per avdelning, alltså kring den 10:e percentilen. Enskilda förskolor har 6 barn eller färre medan kommunala förskolor har 12 barn eller färre. Även för de avdelningar som har flest antal barn per barngrupp, d.v.s. vid den 90:e percentilen, har kommunala förskolor fler barn än enskilda förskolor. I de blandade barngrupperna har kommunala och enskilda förskolor förhållandevis lika gruppstorlekar. Tabell 6.3.3 Fördelning av antal barn per avdelning i olika grupptyper och kommuntyper (median, percentiler och kvartiler) Kommungrupp 15 Småbarns- Blandade Äldrebarnsgrupper Åldersgrupper Grupper 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e 10:e 25:e 50:e 75:e 90:e Storstäder, Förortskommuner 11 13 14 15 16 14 17 18 20 21 11 16 18 20 23 Större städer 11 12 14 15 17 15 17 19 20 22 12 14 18 20 24 Medelstora städer, större övriga kommuner 10 12 14 15 17 15 17 19 20 23 11 14 18 20 22 Mindre städer, Glesbygd, landsbygd 12 13 14 16 17 15 17 19 20 22 13 14 18 23 27 Tabell 6.3.3 visar att det inte finns några större skillnader mellan olika kommungrupper vad gäller storleken på småbarnsgrupperna, äldrebarnsgrupperna samt de blandade barngrupperna. För äldrebarnsgrupper är skillnaden emellertid förhållandevis stor för de avdelningar som har flest barn (90:e percentilen). Kommungruppen mindre städer, glesbygd och landsbygd har 27 barn per avdelning medan de andra kommungrupperna har mellan 22 och 24 barn. 15 Svenska kommunförbundets kommungruppsindelning delar in Sveriges kommuner i 9 grupper efter strukturella egenskaper som exempelvis befolkningsstorlek och näringsstruktur. Följande 9 kommungrupper finns; storstäder, förortskommuner, större städer, medelstora städer, industrikommuner, landsbygdskommuner, glesbygdskommuner, större övriga kommuner samt mindre övriga kommuner. I tabellen redovisas uppgifter för grupperingar av kommunförbundets kommungrupper.
SKOLVERKET 17 7. Slutsatser Skolverkets enkätundersökning om barngrupper i förskolan visar att närmare 60 procent av avdelningarna har mellan 14 och 21 barn per avdelning. Det vanligaste antalet barn per avdelning är 18 barn, medan genomsnittet är 17,5 barn. Undersökningen visar också att det är förhållandevis ovanligt att förskolorna har färre än 13 barn per avdelning eller fler än 22 barn per avdelning. Enskilda förskolor har färre antal barn per barngrupp, särskilt i småbarnsgrupper och äldrebarngrupper. Gruppstorlekarna skiljer sig inte nämnvärt mellan olika kommungrupper. Enkätundersökningen visar att storleken på grupperna blivit större i både kommunala och enskilda förskolor. Mellan 1994 och 2001 har andelen avdelningar med 17 barn eller färre minskat från 62 procent till drygt 49 procent samtidigt som andelen avdelningar med 21 barn eller fler ökat med från 9 procent till 17 procent. Under denna period har även barngrupperna för de allra minsta barnen, 0-3 år gamla, ökat. Andelen barn i grupper med 16 barn eller fler har ökat från cirka 56 procent 1994 till drygt 64 procent 2001, medan andelen barn i grupper med 15 barn eller färre minskat från cirka 44 procent 1994 till drygt 35 procent 2001. Enkätundersökningen visar också att en majoritet, 68 procent, av avdelningarna i förskolan har blandade barngrupper. Åldern på barnen i dessa grupper kan variera mellan 0 och 6 år. Ytterligare 24 procent av avdelningarna har småbarnsgrupper, där barnen är mellan 0-3 år gamla. Endast 8 procent av avdelningarna i förskolan har äldrebarnsgrupper. Barnen i äldrebarnsgrupperna är mellan 4 till 6 år gamla. Av barnen i åldern 0-3 år som är inskrivna i förskolan är 38 procent inskrivna i småbarnsgrupper, medan 62 procent av barnen går i blandade åldersgrupper. Vad gäller de äldre barnen är de flesta, drygt 80 procent, av barnen inskrivna vid avdelningar med blandade åldersgrupper, medan endast 18 procent av barnen är inskrivna i särskilda äldrebarnsgrupper.