C Arl Lars Samuel föddes i Ullstorps prästgård den 11 november 1868 Denna linda lindades Carls då han föddes Till höger om trappan står Carl i sin studentmössa 1890 utanför Ullstorps prästgård, där han växte upp
Morfar Lars Grönvall från Sövestad döpte Carl i Ullstorp. Mamma Elise kyrktogs den 13 december 1868. Kyrktagning är en äldre rit genom vilken en kvinna efter en förlossning välkomnades tillbaka till kyrkans gemenskap. I 1942 års kyrkohandbok som gällde fram till 1986 i Svenska kyrkan, kallas ordningen En moders tacksägelse. Kyrktagningen var det tillfälle då prästen bad för modern och tackade för att hon överlevt barnafödandet och välkomnade henne tillbaka till kyrkans gemenskap. /ur Wikipedia/ Som 16-åring konfirmerades Carl av J.H. Hägglund i Caroli församling i Malmö 22 juni 1884 och Dr Hägglund betydde mycket för Carl under hela livet. Gymnasieutbildning fick Carl i Malmö där han bodde tillsammans med brodern Henrik och blev student 1890. Sedan gjorde han sin militärtjänst innan han började läsa teologi i Lund. Carl tyckte inte om att studera egentligen. Han kämpade särskilt med hebreiskan. Han brottades i Lund många gånger inför tentorna, som skedde, då någon examinator hade tid. Som studenter gjorde på den tiden så bodde Carl också inackorderad och först bodde han på Helgonabacken 1 och senare på Skomakargatan 1 2 tr. upp. Under studietiden tillhörde Carl matlaget "Måndagskvällen" hos Cecilia Persson i Annegatan 4 i Lund. 1891 började vänskapen med familjen Håkan Theodor Ohlsson i Lund som bodde på Annegatan 4. Theodor, som hade "fiskfjällsjukan" hade varit instängd i hemmet. Carl hjälpte honom att våga visa sig och på så sätt kom Theodor att få ett socialt liv. Detta var upptakten till vänskapen mellan familjerna Olsson och Adrian (enligt Theodors barnbarn Gunilla Olsson).
Prästvigningen var i Lunds Domkyrka 1899-06-04 och förrättades av biskop G. Billing. Carl fick olika missiv, först till Södra Sallerup och sedan, efter sin blivande svärfar P.O. Harrings död, kom han till Simris 6 september 1899-21 januari 1901. Carl friade till Ebba den 23 juni 1897, från vilken dag de räknas som förlovade. Det står denna dag i ringarna trots att eklateringen blev först 28 juni 1898 och då på Ullstorps kyrkogård. Från ungdomstiden var Carls andliga påverkan stark från J.H. Hägglund /hans konfirmationspräst/, J.O. Engfeldt och Otto Lundgren. "Djup syndakänsla präglade den unge Carl liksom ständig tillflykt till Herren" (Minnesteckning vid 1950) "egentligen har jag ett glatt temperament, men många prövningar har gjort mig dyster" (Carl). Både Carl och Ebba hade dåligt självförtroende. De var ofta nedstämda och pessimistiska, tänkte ofta på döden. Carls brev till Ebba under åren sommaren 1897 - våren 1901 har bevarats. Det var flitig korrespondens mellan dem. Mellan dessa år skrev de ca 300 brev till varandra.
Innan Ebba och Carl flyttade tillsammans kom de överens om att de varje kväll kl. 22.00 skulle ha bönestund var för sig, men ändå veta att den andre också bad då. Bönen var central för dem båda, liksom bibelläsning. De citerade ofta hörda predikningar i breven till varandra. Carl säger en gång: "Jag läser inte alltid Roos på morgon och kväll. Jag tycker det blir böneläsning. Jag ber i stället med egna ord" Under åren då Carl studerade i Lund bodde också Ebbas systrar Nora och Hanna där. De var inackorderade hos Thulins. Carl och Nora, som bodde där längst, umgicks en del. Nora tyckte mycket om Carl. Han bjöd flickorna ibland på konsert och café. De var ofta och hälsade på hos honom. Nora blev bjuden på bal och frågade då sin blivande svåger om hon fick gå. Carl lät henne gå. dit. Nora Hanna Lite från Carls vardagsliv som student: 1898 fick Carl domkapitelstipendium på ca 75:-. Carl skriver på ett ställe att det fanns en Edison apparat 1899 (föregångare till grammofonen). Han lånade skridskor och åkte. Carl höll kontakt med släkt i Malmö och Lund med faster Sofi, Sophie- Louise /Ebbas syster/ i Malmö, Wåhlins m.fl.
Carl hade en del umgänge med studenter i Lund, bl.a. William Wåhlin, som läste medicin. Han inbjöds av honom till "supning och rök på Järnvägshotellet" tillsammans med Hägglund och andra medicinare, men "jag går ej,ty medicinare äro ngt ogudligt och rått slägte", skriver Carl till sin fästmö Ebba. 1897 köpte Carl en psalmbok i skinn. Den kostade 2:- Förgyllning av blad kostade 1:-. En familjebiljett Staffanstorp - Simrishamn kostade 1898 för 20 resor 32 kronor, alltså 1:60/resa, vilket är 1:25 billigare än enkel biljett. I Lund kunde Carl äta frukost för 45 öre på en hushållsskola och middag för 70 öre. Ett tandläkarbesök 1898 beskriver C så här:" Första gången borrade tandläkaren och la in något i tänderna samt satte gummibitar emellan de framtänder som skulle plomberas, så att de skulle skiljas åt. Tänderna blev så ömma att det var svårt att äta. Dagen efter tog tandläkaren ut gummit men inget mer för ömhetens skull. Tredje dagen plomberades med vit amalgam 2 framtänder och 2 kindtänder". Carl var ofta hemma i Ullstorp där mamma Elise och systern Elisabeth bodde och han funderade ofta på om hans pappa Carl-Magnus hade "dött i Kristus". Sista besöket i Ullstorp var i februari 1899, strax före flytten därifrån för mamman och systern.
Ebba och Carl väntade verkligen på att få gifta sig. Av breven framgår att biskopen måste ge sin tillåtelse. Det gör han den 31 mars 1901. Det lyser för dem Påskdagen 1901 och den 23 april kunde de så äntligen gifta sig. Bröllop i Simris 1901
När Carl satte eget bo i Lund 1901 hade han 150:/månad i lön. betalade 1:25/m för gardiner. Frukost och middag kostade 30:- mån. Kaftankostymen kostade 90:-. Carl hade inga skulder. Första gemensamma hemmet låg på Krafts torg i Lund
Första julen med Ebba fick Carl följande julklappar från Ebba: Minnespeng, koffert, horn, pulpetalmanacka, ett sytt namn, kragask, tandpulver. I Lund föddes 5 av 6 barn. Av dem var det en pojke, Daniel, som dog två dagar gammal. Sista hemmet i Lund var en lägenhet vid Clemenstorget Som avskedsgåva från Lunds Domkyrkoförsam- Ling 1912 fick Carl denna Silvesvas.
1 maj 1912 tillträde Carl som kyrkoherde i Mjällby och var kvar där fram till 1949, då han och Ebba flyttade till Båstad. Han blev kontraktsprost i Listers och Bräkne kontrakt mellan åren 1934-1947. Mjällby prästgård 1912 Carl var älskad som präst i Mjällby. Han åkte hästskjuts fram till 50 - årsålder, då han lärde sig cykla. Cyklade gjorde han sen till församlingsbor på hembesök. Varm och hjärtlig var han. Carl älskade att predika, ha själavårdssamtal, ge bort både kläder och pengar så pass mycket att fru Ebba ibland fick ge en summa till honom då han körde ut i församlingen, så att han inte gav bort allt. Han kunde ge bort också sin egen rock som han gick i. Oerhört givmild var han. 1926 opererades Carl på grund av grön starr. Det gick inte att rädda hans öga så han fick ett porslinsöga, och var således blind på ett öga. Ögat tog han ur på kvällarna, vilket var spännande för barnbarnen att få se.
Mjällbytiden var en tid som satte spår också hos barnen och barnbarnen. Många upplevelser finns från de åren. Ytterligare en stor sorg drabbade familjen då sonen Carl dog. 35 år gammal 1937. Här kommer några bilder från kyrkan och hemmet i Mjällby. Prästgården med det vackra stenhuset, som uthuslänga. Stort grönsaksland med tomater, sparris mm mm.
Carl i sitt arbetsrum Här är familjen samlad på trappan för sista gången i Mjällby, hösten 1949. Som gammal kristen hade han själskamp in i det sista, enligt Ebbas anteckningar. Han väckte Ebba mitt i natten med orden: "därifrån igenkommande till att döma levande och döda" Efter
en stund kallade han på Ebba och frågade: "Tror du att jag kan få förlåtelse?" Carl dog i hemmet i Båstad. Han åderläts. Carls begravningsgudstjänst var i S:t Peter Klosters kyrka i Lund. Griftetalet från Gal.6:8 hölls av Jöns Linders. Det var även likpredikan. Efteråt var det middag i Akademiska Föreningens stora sal. Några ord från Minnesteckningen i Lund efter Carls död: "Carl var intensivt engagerad, nitisk, outtröttlig verksam. Han värmde och övertygade genom sitt redliga sinne och sitt varma hjärtas glöd. Han stod på Bibelns och lutherska bekännelsens grund. Han växte upp i en något mildrad schartauanism med gammadags enkla seder och oskrymtad gudsfruktan. Han hade blick för det sociala livets krav. Varje predikan av C A var ordentligt förberedd och tog sin rundliga tid - uppåt en timma. Någon gång hände det att Carl tog av sig sin rock och gav den till en "stackare" som behövde den. Han stod på de svagas sida, vilket också visade sig i att han var den förste kyrkoherden på landsbygden som anställde en diakon. Det blev Axel Berglund, som senare blev missionär. Missionen låg också Carl mycket varmt om hjärtat och mycket pengar samlades in i Mjällby till missionens arbete. Han var ingen sällskapsmänniska, men han satt gärna ner i hemmen och pratade med vem som helst." Biskop Edv. Rodhe som väl kände C A säger: "Ett oerhört arbetsamt liv. Det är sällsynt med så trogna arbetare i Herrens tjänst som prosten Adrian. Rikt har han sått, somligt fick han skörda, andra skola skörda mycket mer. Det var alltid en glädje att träffa honom. Han spred omkring sig sådan trevnad och samtidigt hade man intryck av att det var hans fasta, vissa tro, som bar honom uppe. Därför blev hans hem ett verkligt prästhem, som man med stor tacksamhet bevarar i sitt minne".
Carl var den siste kyrkoherden i Sverige som fick sitta kvar som präst till "dödagar." Han var i tjänst till 1949, då han skulle fylla 81 år. Carl och hans Ebba åldrades tillsammans. Här i Båstadhemmet med dottern Märta vid sidan. Det var inte mer än fyra månader som Carl fick bo i Båstad. Han dog den 11 december 1949 i hemmet. Han ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.
Hans predikningar och annat efter honom finns på Landsarkivet i Lund. Bouppteckning i Listers och Sölvesborgs Domsaga 1950-03-03 F III a:1. (44) Tillgångar 11023:16. Skulder 3038:47 = 7984,69. Denna tavlan hänger i Mjällby kyrkas sakristia