Vetenskapsrådet Datum Diarienummer 20154)24)9 1.1.3-2014-10022 Ert diarienummer U2014/4224/F Handläggare Maria Nilsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande SOU 2014:45 - Unik kunskap genom registerforskning Sammanfattning Vetenskapsrådet har granskat remissen huvudsakligen utifrån sin uppgift att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. Vetenskapsrådet ställer sig positivt till utredningens förslag till förbättrade möjligheter för registerforskningen. Vetenskapsrådet har här endast beaktat de förslag som direkt berör forskning men vill understryka att integritetsfrågor har stor betydelse också för forskning, inte minst vad gäller förankringen i samhället. Författningsförslagen 9.1 Etikprövningen Förslag 9.1.1 Ett enklare förfarande VETENSKAPSRÄDET SWEDISH RESEARCH COUNCIL Postadress/Postal address Box 1035 SE 101 38 Stockholm Vetenskapsrådet tillstyrker förslaget om ett enklare förfarande för forskning som endast innefattar behandling av anonymiserade personuppgifter som hämtats från myndighetsregister men förutsätter att sådana ärenden avgörs av ordförande i samråd med vetenskaplig kompetent ledamot. Sweden Besöksadress/Visiting address Västra Järnvägsgatan 3 Tel: +46(0)8-546 44 000 Fax:+46(0)8-546 44180 Org. nr/vat No 202100-5208 Förslag 9.1.2 Rådgivande yttrande. Vetenskapsrådet anser att de regionala etikprövningsnämnderna endast ska pröva ärenden som omfattas av etikprövningslagens tillämpningsområde. Rådet avstyrker därför förslaget om att de regionala etikprövningsnämnderna ska åläggas att lämna rådgivande yttranden över forskning som inte omfattas av etikprövningslagen. vetenskapsradet@vr.se www.vr.se 1(5)
Etikprövningsnänmderna prövar idag endast ärenden som rör förskning och därför prövas inte vissa studentprojekt.vetenskapsrådet anser att det först måste klargöras vad ett rådgivande yttrande kan användas till för att undvika att skapa en ialsk trygghet för förskaren. Förslaget torde dessutom skapa en ökad arbetsbelastning för de regionala etikprövningsnämnderna som är svår att bedöma baserat på nuvarande underlag. Om etikprövningslagens tillämpningsonu^åde är för snävt för att tillgodose förskningens behov horde lagen ses över för att förtydliga för vilka projekt skyldighet till etikprövning föreligger. ^ ^ ^ ^. ^. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Vetenskapsrådet tillstyrker att etikprövningslagen tillämpas på förskning som inneiattar behandling av personuppgifterienförskningsdatabas. ^ ^ ^ ^. _ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Vetenskapsrådet tillstyrker förslaget att kodnyekeln ska bevaras hos den utlän^andemyndigheteni^o år trån dagen för utlämnandet av uppgifterna som kodnyekeln avser. EnligtVetenskapsrådets mening ärdet inte själva bevarandet av kodnyekeln utan den efterföljande behandlingen avuppgiftema som utgör en integritetsrisk. Oet bör dock undersökas om förlängt bevarande avkodnyeklar redan idag ärmöjlig enligt gällande lagstiftning. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Vetenskapsrådet ärpositivt till förslaget om absolut sekretess föruppgift avseende enskilds personliga oeh ekonomiska förhållandeniförskningsverksamhet.vetenskapsrådet är även positivt till att undantag föreslås förförskningsändamål. När det gällerundantaget för utredning av oredlighetiförskning eller för yttrandeisamband med sådan utredning servetenskapsrådet däremot en risk att uppgifter som behövs för sådant ändamål inte lämnas ut på grund av den starka sekretess som föreslås för uppgifterna. Det är enligt Vetenskapsrådets mening av grundläggande betydelse för förtroendet för försl^tingen att misstanke om oredlighetiförskning kan utredas. Enligt den föreslagna ändringeni24kap.l^dsetaruppgift som behövsien utredning av oredlighetiförsl^ing eller för att yttrande ska kunna lämnasisamband med sådan utredning, bara lämnas om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde ellernågon närstående till denne lider men. ^
Vidare anservetenskapsrådet att det är viktigt att förskning kan bedrivas på lika villkor oavsett om förskningen bedrivs av en offöntlig eller en privat förskningshuvudman.enligtvetenskapsrådetsaknasiutredningen en tillräcklig analys av om en bestämmelse om absolut sekretess kan försvåra utlänuiande av försl^ingsdata till privata förskningshuvudmän (se vidare under avsnitts konsekvenser förslags.3 får för förskning som inte bedrivsiofföntlig regi närmare utredas ^. ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Vetenskapsrådet ställer sig positivt till förslaget som gör det möjligt att bygga upp brett speeifteeradeförskningsdatabaser för ftamtida förskning oeh att dessa förskningsdatabaserreglerasilag.vetenskapsrådet ser framför sig att antalet nationella förskningsdatabaser är begränsat men menar att det vetenskapliga behovet börfåstyra antalet. Vetenskapsrådet anser sig doek^^ kunna ta ställning till om de föreslagna skyddsåtgärderna ärtillräekliga för att upprätthålla allmänbetens förtroende för förskningen utan att basett förslaget om bur lag oeh föreskrifter för förskningsdatabasenserutisin helhet. Som angetts ovan under avsnitts.3 anservetenskapsrådet att det är viktigt att förskning kan bedrivas på lika villkor oavsett om förskningen bedrivs av en offentlig eller en privat forskningshuvudman. De föreslagna förskningsdatabaserna ska finnas på statliga universitet eller högskolor eller motsvarande organisationer.eör uppgifter avseende enskilds personliga oeh ekonomiska förhållandeniförskningsverksambet föreslås absolut sekretess. Utredningen gör den bedömningen att uppgifter, inklusive känsliga personuppgifter oeh uppgifter om lagöverträdelser, för vilka det råder ett starkt sekretesskydd kan lämnas ut med ett förbehåll till aktörer som inte lyderunderdse. Efter det att utredningen överlämnades har JDiett beslut den9 september 2014riktat allvarlig kritik mot vårdgivare för att man har ingått avtal omjoumalföring med ett företag trots att detta inte varit förenligt med regelverket om sekretess inom hälso-oeh sjukvården. Mot bakgrund av JD^sbeslutframstår det förvetenskapsrådet som oklart om uppgifter kommer att l^nnalänu^asutfrånförskningsdatabaser som ftnns hos statliga universitet oeh högskolor tillforskningshuvudmän som inte har att tillämpa DSE. Vetenskapsrådet föreslås bidra till att bereda frågan om vilka förskningsdatabaser som är angelägna. En beredning kunde med fördel skeisamråd med övriga forskningsfinansiärer.vetenskapsrådet planerar en utlysning om nationell samordning av förskningsdatabaser under 20152017som kan förväntas bidra till att skapa ett vetenskapligt underlag för behov av förskningsdatabaser. 3(5)
Vänskapsrådets dessa databaser.vetenskapsrådet anser att ändamålet för utvärderingen behöver förtydligas och det börutredas vidare vilken myndighet som är bäst lämpad att utföra sådan utvärdering ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Vetenskapsrådet tillstyrkerutredarens förslag om att inrätta ett nationellt biobanksregister vid Socialstyrelsen. Oet nationella biobanksregistret bör doek ges status av ett nationellt hälsodataregister vid Socialstyrelsen vilket möjliggör koppling till existerande patientregister oeh med sanuna typ av hantering som för andra register vid myndigheten. Vid uppbyggnad av ett sådant register bör erl^enhetertrån arbetet inom det nationella biobanksnätverket BBVlRlbeaktas.BBMRl.se har genomfört ett omiattande arbete med att samla införmation om svenska biobanker på hemsidan w^vw.bbmriregister.se och det är angeläget att denna kunskap och eriarenhet kan tas tillvara, förslagsvis genom ett förmaliserat samarbete mellanbbvlrl.se oeh Socialstyrelsen. ^vrigf Vänskapsrådets upp en verksanmet för att förbättra tillgängligheten till registeruppgifter för forskningsändamål och underlätta användningen av dessa.l uppdraget ingår även att bistå förskare med information om register oeh om relevant lagstiftning.vetenskapsrådet anser att förutsättningarna för att bedriva registerförskning generellt skulle förbättras om de registerhållande myndighetemaisin instruktion fickiuppdrag att stödja forskning. Detta är idag inte fallet för Statistiska Centralbyrån. En centraliserad forskningsstödsfunktion inom varje myndighet skulle säkerställa att databeställningar hanteras säkert, smidigt, kostnadseffektivt och likartat. Eör att lättare kunna sambearbeta registerdatafrån olika datakällortorde en sådan funktion vara central både när datafrån olika myndigheter ska kombineras och när myndighetsdata ska kombineras med förskarens egna data. SvenskNationell Datatjänst (Sl^)ärennationell infrastruktur för arkivering, dokumentation och samordning av forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin som fmansieras av Vetenskapsrådet och Göteborgs universitet. SNDs roll som arkivmyndighet och personuppgiftsbiträde har dock ifrågasatts av Datainspektionen.Vetenskapsrådet anser attfrågan om arkivering av forskningsdata generellt och persondata specifikt behöver lösas. Den är kopplad till Regeringens åtgärder för öppen tillgänglighet till forskningsinformation (publikationer och data), där universitetens roll 4(5)
behöver förtydligad deponera dataietteentralt data-oeh ser^ieeeenter som SNF^. Vidare anservetenskapsrådet att riktlinjer behöver fastställas under vilka villkor svenska data kan delas med utländska förskare så enkelt som möjligt utan hot mot den personliga integriteten. Forskning över gränser lar allt större betydelse oeh möjligheter att utväxla data mellan såväl registerförande myndigheter som mellan förskareit.ex. de nordiska länderna skulle öka användningsmöjligheter oeh värdet av svensk forskning avsevärt. Aeeeptans för samordnad etikprövning vore ett lediatt förenkla oeh utöka samarbetet inom Nordeniförsta hand. Beslutiärendetharfattats av generaldirektör Sven Stafström. Föredragande var projektsamordnare Maria Nilsson.Vid den slutliga handläggningen har även förvaltningsehefen Ann Fust, ehefsjuristen Anna Hörnlund oeh huvudsekreteraren Juni Palmgren deltagit. Generaldirektör Maria Nilsson Projektsamordnare 5(5)