Årsredovisning för Svenska Fåravelsförbundet 802001-1196 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehållsförteckning Sida Förvaltningsberättelse 2-4 Resultaträkning 5-6 Balansräkning 7-8 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 9 Noter 10-13 Underskrifter 13 1(13)
Förvaltningsberättelse Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet får härmed avge årsredovisning för 2012 Allmänt Under 2012 har styrelsen varit konstituerad enligt följande: Bertil Gabrielsson ordf Einar de Wit Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Lotta Wallberg Anette Skoog v ordf Erica Lindberg adjungerad Ebbe Skarin extern sekreterare Styrelsen har haft tolv protokollförda sammanträden varav de flesta har skett per telefon. I december 2012 hade vi 2637 betalande medlemmar. Årets arbete inom förbundet har varit intensivt och berört många olika områden. Året 2012 var det år då svensk fårnäring tenderade att stagnera efter en rad års förvisso långsam men stadigt ökande produktion. Arbetet med att driva och utveckla våra tjänster och produkter vidare; Elitlamm Avel och Elitlamm Foder & Analys har under året kompletterats med Fårhälsoprogrammet. Detta verktyg som i samarbete med Svenska Djurhälsovården har satts i drift under 2012, erbjuds nu till lammproducenter över hela landet. Påverkansarbete inför kommande ny jordbrukspolitik har upptagit en stor del av tiden och mot med anledning av ett ökande rovdjurstryck och en på många håll svag lönsamhet har Svenska Fåravelsförbundet haft en mycket viktig roll i de diskussioner som förts tillsammans med bland andra LRF och myndigheter inför svensk animalieproduktions framtid. Erica Lindberg och Bertil Gabrielsson har representerat i Jordbruksverkets referensgrupp för fårfrågor, ett forum där vi kan ta upp frågor som rör vår näring och få snabba och adekvata svar. Elitlamm har fortsättningsvis utvecklats av Ulf och Britt Andreasson som tillsammans med Benny Averpil, Maria Edman, Anette Skoog, Bertil Gabrielsson, Lotta Jansson och Madelene Skoglund-Emilsson under året ingått i Elitlammsgruppen. Förutom regelbundna telefonmöten med Avelsutskottet så har tre fysiska möten hållits för Elitlamms planering och utvecklingsarbete. Vid dessa möten har Jan Andreasson varit processledare, för att säkra till ett strukturerat arbete med noggranna uppföljningar av utvecklingsarbetet inom Elitlamm. Förbundet har ett samarbete med Svenska Djurhälsovården (SvDHV) i frågor rörande förebyggande djurhälsovård för lammproduktion, liksom ett samarbete kring det nystartade Fårhälsoprogrammet. Regelbundna avstämningar sker, och under året har förbundet uttalat sitt stöd för fortsättningen av SDS (Sveriges Djurbönders Smittskyddskontroll) då detta är en viktig verksamhet för att bibehålla vårt goda hälsoläge i svensk lammproduktion. 2(13)
Utbildningsutskottet har under året haft ett antal telefonmöten för att sammanställa förslag på kurser och utbildningar för medlemmar ute i distrikten. Förslagen innefattar såväl upplägg, som i förekommande fall, litteraturtips och filmer. Syftet är att underlätta planering av aktiviteter för distriktsstyrelserna. Kansliet i Uppsala har under året bemannats av Lotta Jansson och Madelene Skoglund- Emilsson som även fortsatt jobbar främst med Elitlamm Avel och fåravelsdatabasen. Under året har de båda också haft ansvar för Elitlamms mail- och telefonsupport. Förbundet har från årsskiftet en ny webredaktör för hemsidan, med uppgift att hålla hemsidan aktuell och av intresse för hela får-sverige. Hemsidan har dagligen ca 300 besök I samband med stämman 2012 anordnades en konferens för distriktsordförandena där förbundets verksamhet presenterades. Vid riksbedömningar enligt den svenska modellen bedömdes 564 baggar på olika platser runt om i Sverige. Anita Forsberg har godkänts som riksdomare under året. Redaktör för tidskriften Fårskötsel har Einar de Wit varit. Den har utkommit med åtta nummer fyllda med viktig information vilka rönt stor uppskattning. Bertil Gabrielsson har suttit i styrelsen för Svenskt Kött AB samt representerat förbundet i LRFs Husdjursdelegation, en viktig del av vår näringspolitiska bevakning. Under året har Bertil också vid ett flertal tillfällen representerat i andra näringspolitiska diskussioner, bland annat i Landsbygdsnätverkets referensgrupper för landsbygdsprogrammet respektive miljöersättningar. Förbundet har via sitt engagemang i LRFs Husdjursdelegation bidragit till att den prisstatistik som sedan sommaren 2012 presenteras i lantbrukspressen, baseras på genomsnittligt utbetalda priser istället för som tidigare, ett enskilt slakteris notering. Förbundet har under året besvarat en rad remisser av vikt för näringen. Som exempel har vi yttrat oss angående utredningen om en ny djurskyddslag. Vi har också yttrat oss inför en rad föreslagna regelförändringar såsom regler om ekologisk produktion, förprövning av byggnader, förebyggande åtgärder avseende hygien för att förhindra smittspridning samt märkning och registrering av djur. Synpunkter har också lämnats inför den nya jordbrukspolitiken och det kommande landsbygdsprogrammet. Ett flertal av remisserna har besvarats i samarbete med LRF och andra organisationer inom svensk animalieproduktion. I påverkansarbetet inför kommande jordbrukspolitik och landsbygdsprogram så har förbundet arbetat fram ett förslag till ersättningar för djurvälfärdshöjande åtgärder inom produktionen. Detta är ett förslag på ny ersättningsform, i skrivande stund finns inga besked om huruvida denna kan bli en del av kommande landsbygdsprogram eller inte. SF har jobbat i samarbete med LRF, Sveriges Lammköttproducenter och SvDHV och har efter samråd med ytterligare berörda aktörer (Gimrarna, Sveriges Djurbönder, Ekologiska Lantbrukarna) lämnat inspel till hur en sådan ersättning skulle kunna se ut för svenska lammproducenter. Benny Averpil har gjort en stor insats i arbetet, och familjen Averpils gårdsbaserade tidsstudie har utgjort en viktig grund för inspelen till Jordbruksverket gällande ersättningsnivåer för djurvälfärdshöjande insatser i lammproduktionen. Jordbruksverket har under året påbörjat en kalibrering av djurskyddsinspektörer med särskilt fokus på lammproduktion, arbetet fortsätter under första delen av 2013. Representanter för förbundet har varit delaktiga i arbetet med att påvisa områden på djurskyddssidan där kalibreringsbehov finns. 3(13)
Inom ramen för vårt samarbete med LRF och de satsningar som görs inom livsmedelsstrategin har förbundet också varit delaktiga i en rad marknadssamarbeten med olika aktörer, med målet att stimulera till ett högre pris på råvaran och bidra med information om fördelarna med svensk lammproduktion. På initiativ av olika aktörer (KSLA, Vi Konsumenter) har ett antal diskussioner hållits under året om köttkonsumtion och klimatpåverkan. SF har vid flera tillfällen deltagit i dessa diskussioner och informerat om svenskt lammkötts fördelar när det gäller hållbarhet och klimat. 2012 har kännetecknats av intensiva rovdjursdiskussioner. Förbundet konstaterar att rovdjursfrågan är något som kommer att uppta en allt större andel av arbetet, troligen under lång tid framöver. Fårnäringen är den i särklass mest drabbade produktionsgrenen inom svensk animalieproduktion. Under Lotta Wallbergs ledning har SF gjort ett omfattande arbete med att påverka departement och utredningar kopplade till rovdjursfrågan genom att delta i hearingar, lämna in skrivelser och svara på remisser. Under året har en separat skrivelse lämnats till miljöministern från förbundet. Svenska Fåravelsförbundet har också haft två enskilda möten med miljöminister Lena Ek, för att kunna beskriva fårnäringens situation med nuvarande rovdjurspolitik, och i detalj vilka effekter det får för vår näring. Vår uppfattning är att det finns en förståelse, men mycket arbete återstår innan vi har en acceptabel situation. Under året har förbundet gått in som medlem i Nationella Rovdjursrådet för att på detta sätt skapa ytterligare plattformar för påverkansarbete i rovdjursfrågan. Rovdjursrådet är knutet till stiftelsen Rovdjurscentret De 5 Stora, som är en fristående och opolitisk organisation utan ägarintressen. Under året har diskussioner förts om en branschorganisation för aktörer inom den röda köttnäringen. SF har aktivt deltagit tillsammans med andra djurslags intresseorganisationer. Målet med arbetet har varit att skapa en gemensam och därmed starkare plattform för såväl näringspolitiskt påverkansarbete som rådgivning inom våra tre köttslag lamm, nöt och gris. Förhandlingar pågår fortfarande och SFs inriktning är att utröna möjligheterna för att den svenska lammnäringen ska få en starkare röst via samarbete med andra organisationer. Förslag till disposition beträffande förbundets årets resultat Belopp Styrelsen föreslår att den ansamlade vinsten behandlas enligt nedan Balanserat resultat 1 025 012 Årets resultat 174 864 Balanseras i ny räkning 1 199 876 4(13)
Resultaträkning Belopp i kr Not 2012-01-01-2011-01-01- Rörelsens intäkter Medlemsavgifter 1 449 248 1 494 645 Annonser, sponsring 485 136 368 722 Stöd från SJV, Djurhälsovård 405 000 405 000 Fårkontrollen,elitlamm 1 822 896 1 417 189 Kurser, mönstring och klipp 0 12 600 Riksbedömning 163 300 177 200 Övriga intäkter 65 816 71 975 Summa intäkter 4 391 396 3 947 331 Rörelsens kostnader Tidningen Fårskötsel -672 129-694 087 Personalkostnader 3-1 298 616-1 384 376 Avskrivningar 4-12 996-18 996 Övriga externa kostnader 1,2-2 217 839-2 003 207-4 201 580-4 100 666 Rörelseresultat 189 816-153 335 Finansiella poster Ränteintäkter 26 012 10 602 Nedskrivning aktievärde 0-12 328 Uppskrivning av aktier 10 703 0 Resultat försäljning aktier 0-9 992 Aktieutdelning 29 623 29 580 66 338 17 862 Resultat efter finansiella poster 256 154-135 473 5(13)
Bokslutsdispositioner Periodiseringsfond 5 0 102 996 Resultat efter bokslutsdispositioner 256 154-32 477 Skatt på årets resultat -81 290-45 859 Årets resultat 174 864-78 336 6(13)
Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 4 6 158 19 154 Finasiella anläggningstillgångar Aktier Svensk Köttinformation 5 000 5 000 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 79 394 87 175 Skattefordran 0 5 639 Fordringar 56 782 77 313 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 461 568 390 996 597 744 561 123 Aktier 6 588 096 577 393 Plusgiro och bank 1 837 136 1 452 941 Summa omsättningstillgångar 3 022 976 2 591 457 SUMMA TILLGÅNGAR 3 034 134 2 615 611 7(13)
Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITALOCH SKULDER Fritt eget kapital Balanserad vinst 7 1 025 012 1 103 348 Årets vinst/ förlust 174 864-78 336 Summa fritt eget kapital 1 199 876 1 025 012 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 5 398 000 398 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 197 994 163 635 Övriga kortfristiga skulder 44 048 14 568 Upplupna kostnader och förutbetalda inkt. 1 194 216 1 014 396 Summa skulder 1 436 258 1 192 599 SUMMA EGET KAPITALOCH SKULDER 3 034 134 2 615 611 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 8(13)
Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annan anges. Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m.m. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper Följande avskrivningstider har tillämpats Inventarier 5 år Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Inget har ändrats i redovisningsprinciperna från föregående år 9(13)
Noter Not 1 Arvode och kostnadsersättningar Belopp i kr 2012-01-01-2011-01-01- Revisionsarvode 32 445 27 810 Summa 32 445 27 810 Not 2 Övriga externa kostnader Belopp i kr 2012-01-01-2011-01-01- Stämman 123 355 93 135 Reseersättning styrelsen 8 009 28 112 Lokalhyra, porto, telefon m.m. 183 893 156 667 Redovisningstjänster, hemsida m.m. 373 417 345 599 Avgift Elitlamm 1 052 481 880 261 Avgift Svensk mjölk 100 345 0 Kostnad Elmia 7 657 61 220 Kurser, mönstring och klipp 1 800 27 813 Riksbedömning 187 579 190 162 Medlemskalender, utskick distrikt 40 710 85 262 Medlemsavgift LRF 25 000 25 000 Övriga kostnader 81 148 81 897 Summa 2 185 394 1 975 128 10(13)
Not 3 Anställda och personalkostnader Medeltal anställda 2012-01-01-2011-01-01- Sverige 2 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar 454 375 492 005 Projektlön 11 710 134 522 Styrelsens kostnad företräde mot näringen 475 672 407 151 Styrelsearvode 115 114 179 326 Sociala kostnader 183 254 147 173 Pensionskostnader 58 491 24 199 1 298 616 1 384 376 Projektlön 2012-01-01-2011-01-01- Lön 8 910 67 165 Social kostnad 2 800 21 103 Projektkostnader 46 254 11 710 134 522 Styrelsens kostnad företräde mot näringen 2012-01-01-2011-01-01- Lön 0 177 359 Social kostnad 0 55 952 Näringspolitiskt 362 097 173 840 Avelsverksamhet 39 639 0 Hälsoarbetet 10 032 Rovdjursarbetet 40 682 Elitlammsarbete 23 222 475 672 407 151 11(13)
Not 4 Inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde 134 892 134 892 Ackumulerade avskrivningar -115 738-96 742 Årets avskrivningar -12 996-18 996 Redovisat värde 6 158 19 154 Not 5 Periodiseringsfond Vid årets början 398 000 500 996 Årets återföring -100 000-102 996 Årets avsättning 100 000 0 Vid årets slut 398 000 398 000 Not 6 Aktier Vid årets början 577 393 590 212 Årets inköp 0 83 151 Nedskrivning aktievärde 0-12 328 Återföring av tidigare nedskrivning 10 703 0 Årets försäljning 0-83 642 Vid årets slut 588 096 577 393 Aktieinnehav Antal Anskaffnings- Marknadsvärde värde ABB LTD 400 54976 55 720 ASTRA ZENECA 200 63174 63 120 BOLIDEN 500 49420 61 800 HANDELSBANKEN 300 52461 73 590 H & M 300 62109 66 120 INVESTOR B 1000 137680 172 500 TELE 2 B 200 30692 23 560 SWEDBANK A 600 38352 80 640 TELIASONERA 965 44612 44 090 VOLVO B 500 54620 46 350 TOTAL DEPÅ 588 096 687 490 12(13)
Not 7 Eget kapital Fritt eget kapital Vid årets början 1 025 012 Årets resultat 174 864 Vid årets slut 1 199 876 Uppsala den 2013- Bertil Gabrielsson styrelseordförande Einar de Wit Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Anette Skoog Vår revisionsberättelse har avgivits den 2013- Lennart Henrysson Karin Gunnarsson 13(13)