Årsredovisning för Svenska Fåravelsförbundet Räkenskapsåret Innehållsförteckning

Transkript

1 Årsredovisning för Svenska Fåravelsförbundet Räkenskapsåret Innehållsförteckning Sida Förvaltningsberättelse 2-4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6-7 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 8 Noter 9-10 Underskrifter 11 1(12)

2 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet får härmed avge årsredovisning för 2008 Allmänt Under 2008 har styrelsen varit konstituerad enligt följande: Bertil Gabrielsson ordf Einar de Wit v ordf Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Suppleanter: C-G Mörner Carl Helander Erica Lindberg adjungerad Emma Rosenmüller extern sekreterare Styrelsen har haft nio protokollförda sammanträden varav de flesta har skett per telefon. I december 2008 hade vi 2890 betalande medlemmar Året inleddes med att lammnäringens resursperson på LRF och tillika förbundssekreteraren Erica Lindberg, installerades och startade sitt jobb på allvar. Styrgruppen för LRF-projekten (som förutom Erica består av Kjell Pettersen LRF, Markus Westberg LRF, Elisabeth Svensson Scan AB samt Bertil Gabrielsson SF) hade också ett intensivt artbete för att bereda vägen för de tre projekt som "Framtidens Lammproduktion" vaskat fram. Rådgivsom LRF initierade framkom möjligheter att finansiera utvecklingsprojekt inom LRF s ningsprojektet kom igång året innan och i de branschsamtal inom svensk köttproduktion Kraftsamlingspaket II. Sålunda söktes och beviljades penagar för ett avelsprojekt och för ett fårhälsoprojekt, det sistnämnda delfinansierat av Jordbruksverket. Dessutom fick vi ett kompetensprojekt beviljat lite som en bonus eftersom Erica skrev den ansökan i ett sent skede på eget bevåg. Ett annat intressant projekt handlade om möjligheten att använda lammskinnen av vårproducerade gotlandsfår till skinnindustrin, under ledning av Birgit Fag. Gruppen Framtidens lammproduktion fungerar som en referensgrupp till LRF`s lammsatsning där projekten är en stor del. Gruppen har haft ett möte på våren och ett på hösten. Allt detta får ses i skenet av den kris som drabbade i första hand grisföretagare men som även lammnäringen kände av med sviktande lönsamhet på grund av höga insatskostnader främst för spannmål och diesel. Parallellt med detta drog Erica tillsammans med styrelsen igång ett intensivt jobb med att medverka till yttranden på och deltagande i diverse remisser och utredningar från Jordbruksverket, Jordbruksdepartementet samt EU-direktiv från Bryssel. Djurskydd, smittdiskussioner om den framtida stalljournalen blandades med mer lättsamma frågor som att skydd, transportfrågor, branschriktlinjer för lammproduktion, förenklingsarbete samt serva media med olika uppgifter och att producera infomaterial till bland annat Elmiamässan. Jordbruksverket har härvidlag intagit en markant positiv inställning och faktiskt förenklat en del av vår vardag. Det gäller till exempel märkningsregler, transportsedlar, förflyttningsdatabas och framförallt införandet av elektronisk stalljournal (som bar frukt i och med att Elitlamm blev godkänd e-stalljournal januari 2009). Under sommaren besöktes en del av våra medlemmar av representanter från Landja Marknadsanalys AB för djupintervjuer angående behovet av rådgivning, Materialet, med underlag från olika företagstyper spridda i Sverige, används nu i arbete med LRF s samtliga lammprojekt. 2(12)

3 Med början i september och fram tills att årstiden satte stopp för svidknotten, överskuggades allt jobb av att blåtunga detekterades i Halland, med komplikationer för baggauktioner och övrig livdjursförmedleing. Redan på SF s stämma förutspåddde Jordbruksverkets Agneta Karlsson-Norström scenariot som blev södra Sveriges verklighet när den svenska linjen att utrota sjukdomen förverkligades. Erica L satt hela tiden med i den näringsgrupp som tillsattes för att bevaka lammnäringens intressen och föra ut information till direkt berörda via mail och via "Fårskötsel" till en bredare krets. I oktober arrangerade SLU en workshop i Uppsala för att dra upp riktlinjer för framtida forskning inom svensk animalieproduktion. SF var representerade i en grupp som diskuterade nöt- och lammköttsproduktion. Motsvarande diskussion fördes också i mars i Skara där Maria Edman och Erica Lindberg deltog. Elmia gick av stapeln där inte någon gick förbi SF s monter oberörd. Tillsammans med Ulf och Britt Andreasson såg Maria Edman och Lotta Jansson till att alla intresserade fick information om förbundet och Elitlamm samt värvade medlemmar. Man kunde dessutom delta i en tävling "Gissa skinnet". I november bjöd Fårhälsan in SF till en studieresa till Norge för att studera norsk fårnäring i allmänhet och deras seminverksamhet i synnerhet. Generöst delade norrmännen med sig av deras framgångsrika koncept för behandling av djur och framställning av semindoser, både i teori och praktik, en framgång som till viss del får tillskrivas professor Lennart Söderqvist på SLU Uppsala som även var med på resan. Resan hade förgåtts av en workshop i Uppsala lett av Lennart och följdes upp med ett seminarium i Linköping, för att ta ut riktningen inför framtiden. Tillsammans med Sveriges Lammköttsproducenter deltog SF i ett möte med Scan AB i akt och mening att söka förståelse för våra krav om en förbättrad lönsamhet via högre avräkningspriser. Vi bemöttes av argumenten att det ar de tre stora inom livssommaren och därmed sjunker också medelshandeln som styr och att importen pressar priserna och att semestrarna ställer till det med påföljd att efterfrågan hos styckare och förädlare sjunker snabbt tidigt på priserna. Bertil har deltagit i den referensgrupp som SJV har haft till hjälp för att diskutera framtida stödsystem. Fåravelsförbundet är fortsatt ansvariga för avelskontrollen i Sverige gentemot Statens Jordbruksverk och hela den verksamheten tillsammans med övrig momspliktig verksamhet sköts i en momspliktig resultatenhet inom förbundets organisationsnummer. På kansliet i Uppsala har Lotta Jansson fortsatt att jobba främst med fårkontroll och fåravelsbasen. Under 2008 har varumärket "Elitlamm" stärkts och regelbundna telefonmöten med en "Elitlammsgrupp" (Ulf o Britt, Erica, Carl Lotta och Bertil) hålls. Förvaltningsrådet bestod av Ulf, Catl och Bertil. Under året har det ordnats tre mönstringskurser med inriktning på päls för blivande rekommenderade mönstrare och fyra nya mönstrare har godkänts. Vid riksbedömningarna enligt svenska modellen bedömdes nästa 600 baggar på olika platser runt om i Sverige. Chefredaktör för tidskriften Fårskötsel har Einar de Wit varit. Den har utkommit med åtta fylliga nummer och rönt stor uppskattning. Förbundets ekonomi har så förtjänstfullt skötts av Maria Edman att revisorerna nu börjar se sig om efter petitesser. Eftersom styrelsen automatiskt också representerar Svenska Fåravelsförbundet i Stiftelsen Svensk Fårforskning har en icke obetydlig del av vår arbetstid förlagts till denna. 3(12)

4 4(12)

5 Förslag till disposition beträffande förbundets årets resultat Belopp Styrelsen föreslår att den ansamlade vinsten behandlas enligt nedan Balanserat resultat Årets resultat Balanseras i ny räkning (12)

6 Resultaträkning Belopp i kr Not Rörelsens intäkter Medlemsavgifter Annonser, sponsring Stöd från SJV, Djurhälsovård Fårkontrollen,elitlamm Intäkt Elmia Kurser, mönstring och klipp Riksbedömning Övriga intäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Tidningen Fårskötsel Personalkostnader 3 Avskrivningar 4 Övriga externa kostnader 1, Rörelseresultat Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Periodiseringsfond 5 Resultat efter bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat (12)

7 Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Plusgiro och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR (12)

8 Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITALOCH SKULDER Bundet eget kapital Medlemslån 6 Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst 6 Årets vinst/ förlust Summa fritt eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskuld Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda inkt Summa skulder SUMMA EGET KAPITALOCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 8(12)

9 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annan anges. Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m.m. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper Följande avskrivningstider har tillämpats Inventarier 5 år Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. 9(12)

10 Noter Not 1 Arvode och kostnadsersättningar Belopp i kr Revisionsarvode Summa Not 2 Övriga externa kostnader Belopp i kr Stämman Stämmoombud Reseersättning styrelsen Styrelsens kostnad företräde mot näringen Lokalhyra, porto, telefon m.m. Redovisningstjänster, hemsida m.m. Avgift Elitlamm Övriga förvaltningskostnader Lammtåget Elmia, mässa Kurser, mönstring och klipp Riksbedömning Medlemskalender, utskick distrikt Övriga kostnader Summa Not 3 Anställda och personalkostnader Medeltal anställda Sverige 1 1 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar Styrelsearvode Sociala kostnader Pensionskostnader (12)

11 Not 4 Inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde Årets inköp Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Redovisat värde Not 5 Periodiseringsfond Vid årets början Årets avsättning Vid årets slut Not 6 Eget kapital Vid årets början Återbetalda medlemslån Årets resultat Vid årets slut Bundna reserver Fritt eget kapital (12)

12 Uppsala den Bertil Gabrielsson styrelseordförande Einar de Wit Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Vår revisionsberättelse har avgivits den Lennart Henrysson Karin Gunnarsson 12(12)