Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och alla ungdomar har godtagit det majoriteten har kommit fram till, att delta i projektet. Syftet med 1899-projektet är att bidra till en hållbar framtid i bygden och ansvar för ungdomarnas intresse om energi, teknik och hållbar utveckling. Årets uppgift består i att besvara frågan Hur kan vi göra Norrtälje kommun till en helt självförsörjande, miljövänlig kommun? Ämnen Vi vill försöka integrera alla ämnen i skolan. Därför har vi avsatt ordentligt med tid för att kunna arbeta med projektet i nästan alla ämnen, under vissa perioder bryter vi schemat helt för att till fullo kunna ägna oss åt projektet. Dessa ämnen kommer vi framförallt att arbeta med under projektveckan: Svenska Samhällskunskap Historia Geografi Religion Fysik Biologi Teknik Bild Engelska
Centralt innehåll i de olika ämnena: Utifrån kursplanerna har klassen undersökt vilka ämnen som de har integrerat med projektet. I vissa ämnen var det enklare att finna delar som väl överensstämde med projektet, i andra ämnen visade sig vara klurigare. Ur det centrala innehållet i kursplanerna kom klassen fram till att följande kommer beröras i projektet: Svenska Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Bild Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer.
Geografi Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. Fysik Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Biologi Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Teknik Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. Historia Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Samhällskunskap Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.
Arbetsgång Arbetet kommer delas in i tre olika delar. 1. Läsprojekt innan, under och efter höstlovet. Alla elever i klassen läser boken Mitt klimatkatastrofala liv. Diskussioner, enskilda uppgifter och en specifik uppgift som kommer att användas i projektet. 2. Klassen kommer att arbeta med hållbar utveckling under vecka 45 och 46. Eleverna ska genomföra en fältstudie där de ska undersöka sitt eget ekologiska fotavtryck. Uppgiften är enskild men eleverna kommer redovisa sina resultat för varandra. Uppgiften utgår från Världsnaturfondens verktyg Elevkalkylatorn som eleverna använder för att räkna ut hur de och deras familj påverkar klimatet. Eleverna ska kunna visa hur de påverkar miljön med sitt eget ekologiska fotavtryck, komma med förslag på förändringar samt motivera varför dessa förslag är bra. 3. Eftersom uppgiften syftar till att göra Norrtälje kommun till en helt självförsörjande, miljövänlig kommun, så behöver vi ha en gemensam plattform där vi definierar vad det innebär att vara självförsörjande. Klassen kommer sedan att delas in i fyra grupper som får varsitt ansvarsområde. Återvinning, konsumtion, energi och transporter. Varje grupp gör en fördjupning inom sitt område, deras uppgift är att försöka finna tekniska lösningar och konkreta åtgärder som kan användas både lokalt och globalt. För att få en större förståelse för nutiden är det viktigt att blicka tillbaka i historien och dra lärdomar av hur det tidigare har sett ut. Denna kunskap behöver eleverna också ta med sig när de planerar för Norrtäljes framtid. Alla gruppers förslag och slutsatser skrivs ner i ett gemensamt dokument som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Ur varje grupp kommer sedan en elev att bilda en femte grupp. Uppdraget som den femte gruppen blir ansvariga för är att sammanställa ett PM med alla tekniska lösningar och åtgärder som ska grunda sig i de ämnen som de har valt ut. För att synliggöra de tekniska lösningar som klassen har kommit fram till kommer de att skapa en podcast bestående av fyra olika delar.
Tidsplan Vecka 43, 44, 45, 46 Läser och arbetar med boken Mitt klimatkatastrofala liv 45, 46 Arbetar med elevkalkylatorn, förslag på förändringar 47, 48 Grupparbete 49, 50 Grupparbete och inspelning av podcast. Mål med projektet Att eleverna får förståelse för hur de och deras familj påverkar miljön, både lokalt och globalt Att eleverna får kunskaper i hur framtida tekniska lösningar kan användas både lokalt och globalt. Att besvara projektets frågeställning med kreativa lösningar som baseras på erfarenheter från både vår historia och vår nutid. Att öka vår förståelse för vikten av ett hållbart samhälle där konsumtionen inte överstiger vad samhället kan producera på ett långsiktigt hållbart sätt. Att öka vår förståelse för hur vi kan minska behovet av energi och råvaror genom att hushålla bättre med de resurser som vi har tillgång till. Att öka vår förståelse för hur samhällsutvecklingen skapar nya behov och hur dessa behov måste täckas med nya hållbara och moderna lösningar. Att det PM och den pod-cast som klassen skapar som tävlingsbidrag håller en hög och konkurrenskraftig nivå. Att eleverna utifrån projektet har större möjlighet att göra val som är hållbara på ett långsiktigt sätt.