BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt Det föds över 110 000 barn i Sverige varje år och svensk mödra- och förlossningsvård är på många sätt helt fantastisk. Svensk förlossningsvård har också överlag goda medicinska resultat. Samtidigt finns det mycket som behöver göras för att gravida kvinnor ska kunna känna trygghet i väntans tider. Stora skillnader mellan landstingen Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet. Skillnaderna visar sig bland annat i antalet förlossningsskador och antalet kejsarsnitt i olika län. Det finns stora skillnader i antalet kejsarsnitt som genomförs i landet. Tiden från förlossning till hemgång är på många håll kort, i vissa fall så lite som sex timmar. Enligt Sveriges kvinnolobby är vårdtiden i Sverige lägst i hela EU. Samtidigt erbjuder bara ett av tre sjukhus alltid en uppföljning efter förlossningen. Bristningar, komplikationer, psykisk ohälsa eller amningsproblem riskerar därmed att inte upptäckas i tid. Problem med personalförsörjning Enligt Socialstyrelsen hade 15 av 18 landsting brist på personal under 2017. Det är svårt att rekrytera och behålla barnmorskor. På pappret finns det utbildade barnmorskor, men de väljer att inte arbeta med förlossningar. Arbetsmiljön gör att många barnmorskor lämnar yrket eller aldrig ens börjar jobba som barnmorska. Nationellt ledarskap Idag saknas kunskap om hur gravida kvinnor själva upplever tiden före, under och efter förlossningen. Det saknas även nationella mål som slår fast vad kvinnor kan förvänta sig av förlossningsvården. Den överenskommelse om förlossningsvården som regeringen slöt med SKL 2015 har tyvärr inte blivit någon succé. Enligt Myndigheten för vårdanalys gör avsaknaden av tydliga mål och riktlinjer för hur pengarna ska användas att uppdraget också blir otydligt. Ingen vet heller vilka behov som finns. Enligt Vårdanalys har bara hälften av pengarna använts till bemanning och det skiljer sig stort mellan landstingen i hur stor andel av medlen som använts till bemanning, alltifrån 10 och 92 procent. Sveriges kvinnolobbys granskning visar att landets barnmorskor snarare fått allt fler gravida och födande kvinnor att ta hand om samtidigt som antalet förlossningsplatser sjunker. Nu behövs ett nationellt ledarskap som pekar ut riktningen för förlossningsvården. Ytterst bör förlossningsvården bli statlig. De stora bristerna i förlossnings- och BB-vården drabbar framförallt kvinnor. Att ändra systemet i grunden är därför inte bara angeläget ur ett patientperspektiv utan också en viktig jämställdhetspolitisk fråga.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit följande för att stärka förlossningsvården: Lägg ner landstingen och förstatliga sjukvården. Fler barnmorskor ska utbildas 500 platser på barnmorskeutbildningen Yrkeserfarna barnmorskor ska vara mentorer till utexaminerade barnmorskor Barnmorskledda enheter i anslutning till akutsjukhusen kontinuitet för patienten. Kompetenscentrum och nationella mål för förlossningsvården Patientnära hotell där det är långa avstånd till förlossningskliniker Varje kvinna ska få föda tryggt. Därför föreslår Kristdemokraterna: Bättre löneutveckling för barnmorskor För att fler ska vilja arbeta inom mödra- och förlossningsvården måste arbetsvillkoren förbättras. Vi föreslår en karriärstege för barnmorskor enligt den modell som finns i Stockholms läns landsting. Den innebär att arbetsgivaren bör sätta upp tydliga mål och kriterier som sedan ska synas i lönekuverten. Detta innebär att möjligheten att göra karriär inom barnmorskeyrket förstärks och att barnmorskornas arbetsinsatser värdesätts och belönas. Stärk förlossningsvården på landsbygden dubbel lön till barnmorskor Många gånger har kvinnor som bor i glesbygd långt att åka när det väl är dags för förlossning. Vi har tidigare föreslagit att det ska finnas patienthotell i anslutning till förlossningskliniker på glesbygden så att kvinnor kan åka till sjukhuset i god tid. Utöver avstånden är bemanningen ofta svårare i glesbygden. Vi föreslår därför att staten skjuter till medel för särskilda lönesatsningar och schemaanpassningar för dem som väljer att jobba på landsbygden. Kostnad 80 miljoner Eftervård med hembesök Det kan ta lång tid innan förlossningsskador och andra komplikationer efter en förlossning upptäcks. Många kvinnor har i åratal levt med smärta och svårigheter till följd av förlossningsskador. Socialstyrelsens rapport Vård efter förlossning visar stora brister i eftervårdens kvalitet beroende på var man bor. Trots korta vårdtider på sjukhusen är det endast vart tredje sjukhus som alltid följer upp kvinnans hälsa efter hemgång. Vi vill att mödravården får ett särskilt ansvar att följa upp kvinnans hälsa inom en till två veckor efter förlossning. Varje kvinna ska också erbjudas hembesök av en
barnmorska som kan ge stöd den närmaste tiden efter förlossningen. Den kan handla om amningsstöd, om samtal för att upptäcka förlossningsdepression eller annan typ av stöd som kvinnan kan behöva efter födseln. Mamma-rehabpeng En graviditet och förlossning är en stor påfrestning för kvinnan. I vissa fall behövs vårdinsatser för att åtgärda till exempel förlossningsskador. I andra fall behövs fysisk rehabilitering. Vi vill därför att alla nyblivna mammor ska erbjudas en mamma-rehab-check på 800 kronor som kan användas hos fysioterapeuter med särskilt fokus på graviditet och förlossning. Kostnad 50 miljoner Ökad bemanning inom förlossningsvården Regeringen har slutit överenskommelser med SKL sedan 2015 om förlossningsvården. Men det har inte blivit någon succé. Enligt Myndigheten för vårdanalys gör avsaknaden av tydliga mål och riktlinjer för hur pengarna ska användas att uppdraget också blir otydligt. Enbart hälften av pengarna har använts till bemanning och det skiljer sig stort mellan landstingen i hur stor andel av medlen som använts till bemanning, alltifrån 10 och 92 procent. Sveriges kvinnolobbys granskning visar att landets barnmorskor snarare fått allt fler gravida och födande kvinnor att ta hand om samtidigt som antalet förlossningsplatser sjunker. Vi vill inte förnya överenskommelsen utan pengarna ska riktas helt och hållet till att öka bemanningen inom förlossnings- och BB-vården. Styr om 1,4 miljarder per år Fler barnmorskor genom betald vidareutbildning för sjuksköterskor Brister på platser på BB kan kopplas till bristen på barnmorskor. Fler måste vilja arbeta inom förlossningsvården. Arbetsvillkoren måste förbättras. Fler måste utbildas. Det är svårt att idag rekrytera tillräckligt med barnmorskor, inte minst till förlossningen. Vi vill ge sjuksköterskor möjlighet att vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön. Kostnad: 70 miljoner Ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan Det behövs bättre kontinuitet i vårdkedjan före, under och efter förlossning. Idag möter kvinnor ofta olika personer för varje del i vårdkedjan. Vi vill att kvinnor ska mötas av ett barnmorsketeam genom hela graviditeten, förlossning och eftervården en form av fast barnmorska. Det ger också barnmorskor större möjlighet att variera sitt arbete mellan förlossningsvård, som många gånger är ett tungt fysiskt arbete, mödravård och eftervård. Hur
ett system med fast barnmorska ska utformas bör utredas i samråd med Svenska barnmorskeförbundet och patientorganisationer.