Grundskolan hösten 2004

Kenth Häggblom, statistikchef Utbildning 2004:2 Tel. 25497 15.11.2004 Grundskolan hösten 2004 Minskat antal grundskolelever Antalet grundskolelever har minskat något från år 2003 och uppgår höstterminen 2004 till 3 047 stycken. Av dessa går 1 998 på lågstadiet, vilket är en minskning med 33 sedan i fjol, och 1 049 på högstadiet, en minskning med 14. Dessa förändringar kan förklaras med att den första stora årskullen som föddes under baby-boomens år från 1988 1995 lämnade klass nio våren 2004, medan redan två av de mindre årskullar som har fötts från 1996 och framåt nu har uppnått skolålder. I tabell 1 presenteras antalet elever i de enskilda grundskolorna enligt årskurs och kön. Årskurs 1-6 hör till lågstadiet och årskurs 7-9 till högstadiet. I träningsundervisningen finns också årskurs 10. I tabell 2 är skolorna och eleverna fördelade enligt skolornas elevantal. Antalet grundskolor har minskat med en från förra läsåret, eftersom Enklinge skola i Kumlinge har stängts. Av de 26 grundskolorna har 17 endast lågstadium, en endast högstadium och åtta både låg- och högstadium. Av de sistnämnda är det fem skärgårdsskolor som har lågstadie- och högstadieundervisning i samma skola. Godby och Kyrkby högstadieskolor har lågstadieelever bara inom special- och träningsundervisningen. Bara sju skolor har mer än 200 elever, men i dessa skolor går 64 procent av eleverna. I de åtta skolor som har under femtio elever går drygt sju procent av eleverna. Jämfört med 2003 har antalet elever ökat i tolv skolor och minskat i lika många, medan antalet är oförändrat i två skolor. Landsbygdens skolor hade 43 elever färre än 2003, medan minskningen i Mariehamn och skärgården var en respektive tre elever. Tabell 3 visar antalet elever kommunvis, d.v.s. hur många elever från varje kommun som går i grundskolan. Antalet framgår skilt för allmän undervisning, specialundervisning samt träningsundervisning. Vidare ser man hur många elever varje kommun har i sina egna skolor, i skolor som man upprätthåller gemensamt med andra kommuner samt i andra kommuners skolor. Jämfört med 2003 minskade antalet elever både i den allmänna undervisningen och i specialundervisningen, medan antalet ökade med en inom träningsundervisningen. Tabell 4 visar att drygt hälften av grundskoleleverna får skolskjuts. Andelen är högst på landsbygden, över 80 procent. Till Mariehamns skolor får bara knappt fyra procent av eleverna skjuts. - Ålands officiella statistik -

Specialundervisningen redovisas i tabell 5, där det framgår att de 57 elever som går i specialklass utgör knappt två procent av samtliga grundskolelever. Jämfört med 2003 har andelen av flickorna som går i specialklass ökat, medan andelen för pojkarnas del har minskat. Beskrivning av statistiken Uppgifterna i detta meddelande gäller situationen i grundskolorna i början av läsåret 2004-2005, eller den 20 augusti 2004. Vissa jämförande siffror för höstterminen 2003 presenteras också. Statistiken baseras på uppgifter som ÅSUB har samlat in från de kommunala skolförvaltningarna. Grundskolorna upprätthålls av kommunerna. Godby och Kyrkby högstadieskolor har varsitt kommunalförbund som huvudman, Norra Ålands högstadiedistrikt respektive Södra Ålands högstadiedistrikt. Dessa båda högstadieskolor handhar också den klassbundna specialundervisningen på lågstadiet för sina medlemskommuner. Träningsundervisningen för elever med utvecklingsstörning upprätthålls av Kyrkby högstadieskola för hela Åland. Denna undervisning är elvaårig och börjar vid sex års ålder. I statistiken redovisas träningsundervisningens elever så att sjuåringarna hänförs till årskurs ett, åttaåringarna till årskurs 2 etc. Sexåringarna redovisas här sammanslagna med årskurs ett. Statistik över utbildningen efter grundskolan publiceras i ett separat meddelande. Några definitioner och förklaringar: Landskommuner: Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden: Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården: Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö Tecknet - används för att beteckna exakt noll.

1. Antal elever per skola och årskurs hösten 2004 Årskurs Elever Kommun Skola 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg- Hög- Totalt Flic- Poj- tot. stadiet stadiet kor kar 2003 Brändö Brändö 3 5 5 3 5 10 7 10 9-31 26 57 23 34 62 Lappo 3-2 - 2 - - - - - 7-7 4 3 6 Eckerö Eckerö 9 10 9 13 11 13 - - - - 65-65 35 30 70 Finström Emkarby 4 12 2 8 14 7 - - - - 47-47 26 21 50 Godby 13 13 12 13 19 14 - - - - 84-84 46 38 75 Pålsböle 6 8 15 12 7 9 - - - - 57-57 32 25 59 Föglö Föglö 10 5 2 6 6 5 10 9 6-34 25 59 31 28 54 Geta Geta - 5 5 7 5 4 - - - - 26-26 14 12 33 Hammarland Näfsby 13 10 22 15 20 24 - - - - 104-104 52 52 115 Jomala Södersunda 9 14 14 17 12 15 - - - - 81-81 42 39 83 Vikingaåsen 28 36 35 33 47 45 - - - - 224-224 98 126 223 Kumlinge Kumlinge 3 4-6 6 6 4 4 8-25 16 41 15 26 40 Kökar Kökar 3 8 6 2 4 1 6 4 1-24 11 35 17 18 33 Lemland Lemland 19 16 29 19 24 19 - - - - 126-126 56 70 135 Lumparland Lumparland 5 5 4 6 3 8 - - - - 31-31 16 15 30 Saltvik Rangsby 12 9 9 7 10 14 - - - - 61-61 28 33 63 Ödkarby 14 11 16 10 8 17 - - - - 76-76 43 33 76 Sottunga Sottunga 3 1-2 3-3 2 - - 9 5 14 9 5 14 Sund Sund 13 12 25 15 15 14 - - - - 94-94 48 46 91 Vårdö Vårdö 2 4 4 8 3 2 - - - - 23-23 10 13 26 Mariehamn Ytternäs 43 46 39 51 36 45 - - - - 260-260 116 144 259 Övernäs 37 28 34 38 44 29 - - - - 210-210 112 98 209 Strandnäs 48 41 49 35 42 45 52 43 50-260 145 405 204 201 384 -därav spec.kl. (SAN) 1 1 2-1 4 2 4 3-9 9 18 7 11 14 Övernäs hs - - - - - - 74 73 76 - - 223 223 113 110 247 Norra Ål. Godby hs 1-2 1 - - 70 95 86-4 251 255 130 125 279 -därav spec.kl. (SAN) 1-2 1 - - 5 6 2-4 13 17 9 8 24 Södra Ål. Kyrkby hs 5 5 5 6 8 6 121 120 103 3 35 347 382 177 205 374 -därav spec.kl. (SAN) - 1 1 4 5 3 5 3 - - 14 8 22 11 11 22 -därav trän.und. (STR) 5 4 4 2 3 3-5 4 3 21 12 33 13 20 32 Totalt 306 308 345 333 354 352 347 360 339 3 1 998 1 049 3 047 1 497 1 550 3 094 År 2003 310 342 329 352 352 346 355 339 368 1 2 031 1 063 3 094 1 524 1 572 Norra Ålands högstadiedistrikt omfattar kommunerna Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö. Södra Ålands högstadiedistrikt omfattar kommunerna Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland. Träningsundervisningen på grundskolenivå för hela Åland är förlagd till Kyrkby högstadieskola. SAN = specialundervisning, anpassade lärokurser. STR = specialundervisning, träningsundervisning 2. Antal skolor och elever fördelade efter skolornas elevantal hösten 2004 Antal elever i skolan -9 10-29 30-49 50-99 100-199 200+ Totalt Antal skolor: Med bara lågstadium 1 2 2 7 2 3 17 Med bara högstadium - - - - - 1 1 Med både låg- och högst. - 1 2 2-3 8 Totalt 1 3 4 9 2 7 26 Elever: Lågstadiet Antal 7 58 127 583 230 993 1 998 Procent 0,4 2,9 6,4 29,2 11,5 49,7 100,0 Högstadiet Antal - 5 27 51-966 1 049 Procent - 0,5 2,6 4,9-92,1 100,0 Totalt Antal 7 63 154 634 230 1 959 3 047 Procent 0,2 2,1 5,1 20,8 7,5 64,3 100,0 År 2003 Skolor 2 2 4 10 2 7 27 Elever 10 40 136 683 250 1 975 3 094

3. Antal elever per kommun hösten 2004 Elever med hemort i respektive kommun Typ av undervisning Skola Allmän Special Tränings Egen Gemen- Annan Summa Kommun (SAN) (STR) sam kommuns Brändö 63 - - 63 - - 63 Eckerö 105 2 3 65 44 1 110 Finström 274 8 7 185 103 1 289 Föglö 59 - - 59 - - 59 Geta 46 1 2 26 23-49 Hammarland 156 4 1 103 57 1 161 Jomala 471 12 5 305 176 7 488 Kumlinge 43 - - 41-2 43 Kökar 35 - - 35 - - 35 Lemland 225 3 1 126 65 38 229 Lumparland 43 1-31 13-44 Saltvik 201 6 1 137 71-208 Sottunga 14 - - 14 - - 14 Sund 142 2-94 49 1 144 Vårdö 40-1 23 18-41 Mariehamn 1 042 18 12 1 051 12 9 1 072 Landskomm. 1 917 39 21 1 307 619 51 1 977 - Landsbygden 1 663 39 20 1 072 601 49 1 722 - Skärgården 254-1 235 18 2 255 Hela Åland 2 959 57 33 2 358 631 60 3 049 År 2003 3 005 62 32 2 401 647 51 3 099 Med Gemensam skola avses högstadieskola som kommunen upprätthåller i form av kommunalförbund tillsammans med andra kommuner. Också träningsundervisningen vid Kyrkby högstadieskola ingår i denna kategori. Två elever som går i skola utanför Åland ingår i Annan kommuns skola. 4. Skolskjutsar hösten 2004 Elever Elever som Därav skjuts- Procent av Region totalt får skol- berättigade eleverna som skjuts får skolskjuts Mariehamn 1 098 42 46 3,8 Landskomm. 1 949 1 537 1 336 78,9 -Landsbygden 1 713 1 382 1 188 80,7 -Skärgården 236 155 148 65,7 Hela Åland 3 047 1 579 1 382 51,8 Regionindelningen avser skolornas läge och inte elevernas hemkommuner. 5. Elever i klassbunden specialundervisning (SAN) hösten 2004 Årskurs Låg- Hög- Totalt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 stadiet stadiet Flickor Antal 1-2 2 1 3 7 8 3 9 18 27 Procent 0,6-1,2 1,1 0,6 1,9 4,0 4,7 1,9 0,9 3,6 1,8 Pojkar Antal 1 2 3 3 5 4 5 5 2 18 12 30 Procent 0,6 1,3 1,8 1,7 2,8 2,5 2,9 2,9 1,3 1,8 2,2 2,0 Totalt Antal 2 2 5 5 6 7 12 13 5 27 30 57 Procent 0,7 0,7 1,5 1,5 1,7 2,0 6,5 7,2 1,5 1,4 2,9 1,9 Procenten anger andel av alla elever på respektive årskurs exklusive träningsundervisningen (STR)

Andelen som läser frivilliga språk har ökat på lågstadiet och minskat på högstadiet Språkstudierna på lågstadiet framgår i tabell 6. Eleverna i träningsundervisningen ingår inte i denna tabell och inte heller i tabell 7. Engelska är obligatoriskt språk för alla elever. I de flesta kommuner börjar undervisningen i engelska på trean, men i några kommuner börjar den på ettan och i några kommuner på tvåan. Som frivilligt språk kan eleverna välja mellan finska, tyska och franska. I vissa kommuner börjar studierna av de frivilliga språken på fyran, i vissa på femman och i något fall redan på trean. På årskurs sex läser 85 procent av eleverna ett valfritt språk, vilket kan jämföras med 82 procent år 2003. Finska läses av 78 procent, tyska av 4 och franska av 3 procent. Flickorna har en högre benägenhet än pojkarna att läsa ett valfritt språk, men jämfört med 2003 har andelen som läser ett frivilligt språk minskat för flickorna och ökat för pojkarna. Tabell 7 visar elevernas språkval på högstadiet. Engelska finns inte med i denna tabell, eftersom det är obligatoriskt för alla. Också i högstadiet kan man välja att läsa finska, tyska och franska som valfria språk. Man kan läsa inget, ett eller flera av språken. Totalt i högstadiet (se tabell 7a) läser 75 procent av eleverna finska, 25 procent tyska och 15 procent franska. Gemensamt för alla tre språk är att det är en större andel av flickorna än av pojkarna som har valt att studera dem. I tabell 7b framgår det att det totalt är 32 procent som läser två frivilliga språk, 51 procent som läser ett språk, medan 17 procent inte läser något frivilligt språk. Ingen läser tre frivilliga språk. Av flickorna läser 41 procent två språk mot bara 24 procent av pojkarna. Andelen pojkar som inte läser något frivilligt språk är 22 procent mot bara 10 procent för flickorna. Jämfört med 2003 har andelen som läser två frivilliga språk minskat något, medan andelen som inte läser något frivilligt språk har ökat. Detta gäller både pojkar och flickor. Nivå A2 innebär att språket börjat läsas på lågstadiet, medan B1 och B2 står för språk som påbörjas på högstadiet (tabell 7c). B1 är en längre lärokurs, minst sex veckotimmar, och B2 en kortare lärokurs, minst fyra veckotimmar. Av dem som läser finska på högstadiet har större delen A2- finska, medan det för tyskans och franskans del är B1 som dominerar. Det finns rätt stora variationer mellan skolorna när det gäller hur stor del av eleverna som har valt att läsa olika språk (tabell 7d och 7e). Finska läses i alla nio skolor med högstadieundervisning, tyska i sju och franska i sex skolor. En dator per 4,8 elever Tabell 8 ger en översikt över skolornas datautrustning. Totalt har de åländska grundskolorna nästan 780 datorer. Antalet har ökat med 100 sedan 2003. Denna stora ökning beror dock till en del på att vissa skolor p.g.a. renoveringar tillfälligt hade ett mindre antal datorer än vanligt i bruk hösten 2003. Av datorerna används 631 främst för undervisning och studier. Om man sätter detta senare antal i förhållande till antalet elever blir resultatet 4,8 elever per dator.

6. Språkstudier på lågstadiet hösten 2004 Årskurs År 2003 1 2 3 4 5 6 Totalt Åk 6 Antal: Elever totalt Flickor 154 150 168 174 179 161 986 168 Pojkar 147 154 173 157 172 188 991 178 Totalt 301 304 341 331 351 349 1 977 346 Engelska Flickor 12 43 168 174 179 161 737 168 Pojkar 10 41 173 157 172 188 741 178 Totalt 22 84 341 331 351 349 1 478 346 Finska Flickor - - 6 5 152 135 298 145 Pojkar - - 1 5 139 138 283 120 Totalt - - 7 10 291 273 581 265 Tyska Flickor - - - - 10 7 17 7 Pojkar - - - - 6 7 13 5 Totalt - - - - 16 14 30 12 Franska Flickor - - - - 11 4 15 4 Pojkar - - - - 3 5 8 3 Totalt - - - - 14 9 23 7 Procent: Engelska Flickor 7,8 28,7 100,0 100,0 100,0 100,0 74,7 100,0 Pojkar 6,8 26,6 100,0 100,0 100,0 100,0 74,8 100,0 Totalt 7,3 27,6 100,0 100,0 100,0 100,0 74,8 100,0 Finska Flickor - - 3,6 2,9 84,9 83,9 30,2 86,3 Pojkar - - 0,6 3,2 80,8 73,4 28,6 67,4 Totalt - - 2,1 3,0 82,9 78,2 29,4 76,6 Tyska Flickor - - - - 5,6 4,3 1,7 4,2 Pojkar - - - - 3,5 3,7 1,3 2,8 Totalt - - - - 4,6 4,0 1,5 3,5 Franska Flickor - - - - 6,1 2,5 1,5 2,4 Pojkar - - - - 1,7 2,7 0,8 1,7 Totalt - - - - 4,0 2,6 1,2 2,0 Elever med valfritt Flickor - - 3,6 2,9 96,6 90,7 33,5 92,9 språk totalt Pojkar - - 0,6 3,2 86,0 79,8 30,7 71,9 Totalt - - 2,1 3,0 91,5 84,8 32,1 82,1 Tabellen omfattar inte elever i träningsundervisningen.

7. Språkstudier på högstadiet, frivilliga språk, hösten 2004 a. Elever efter studerade språk, kön och årskurs Årskurs Totalt Antal: 7 8 9 Totalt 2003 Elever totalt Flickor 173 171 154 498 511 Pojkar 174 184 181 539 540 Totalt 347 355 335 1 037 1 051 Finska Flickor 147 138 125 410 416 Pojkar 120 122 126 368 375 Totalt 267 260 251 778 791 Tyska Flickor 51 51 38 140 139 Pojkar 41 42 39 122 127 Totalt 92 93 77 262 266 Franska Flickor 36 32 32 100 124 Pojkar 27 15 15 57 66 Totalt 63 47 47 157 190 Procent: Finska Flickor 85,0 80,7 81,2 82,3 81,4 Pojkar 69,0 66,3 69,6 68,3 69,4 Totalt 76,9 73,2 74,9 75,0 75,3 Tyska Flickor 29,5 29,8 24,7 28,1 27,2 Pojkar 23,6 22,8 21,5 22,6 23,5 Totalt 26,5 26,2 23,0 25,3 25,3 Franska Flickor 20,8 18,7 20,8 20,1 24,3 Pojkar 15,5 8,2 8,3 10,6 12,2 Totalt 18,2 13,2 14,0 15,1 18,1 b. Elever efter antal språk, kön och årskurs Antal elever som läser: Flickor Inget friv. språk 13 18 21 52 45 Ett språk 85 84 71 240 236 Två språk 75 69 62 206 230 Pojkar Inget friv. språk 41 46 34 121 105 Ett språk 76 97 115 288 291 Två språk 57 41 32 130 141 Totalt Inget friv. språk 54 64 55 173 150 Ett språk 161 181 186 528 527 Två språk 132 110 94 336 371 Summa 347 355 335 1 037 1 051 Procent: Flickor Inget friv. språk 7,5 10,5 13,6 10,4 8,8 Ett språk 49,1 49,1 46,1 48,2 46,2 Två språk 43,4 40,4 40,3 41,4 45,0 Pojkar Inget friv. språk 23,6 25,0 18,8 22,4 19,4 Ett språk 43,7 52,7 63,5 53,4 53,9 Två språk 32,8 22,3 17,7 24,1 26,1 Totalt Inget friv. språk 15,6 18,0 16,4 16,7 14,3 Ett språk 46,4 51,0 55,5 50,9 50,1 Två språk 38,0 31,0 28,1 32,4 35,3 c. Elever efter språk och nivå Finska A2 225 218 219 662 671 B1 42 42 32 116 120 B2 - - - - - Tyska A2 10 17 15 42 47 B1 82 75 62 219 216 B2-1 - 1 3 Franska A2 6 3 5 14 22 B1 57 42 42 141 168 B2-2 - 2 -

7. Språkstudier på högstadiet, frivilliga språk (forts.) d. Elever efter skola och studerade språk Skola Finska Tyska Franska Antal Procent Antal Procent Antal Procent Brändö 26 100,0 3 11,5 - - Föglö 14 56,0 - - 3 12,0 Kumlinge 14 87,5 2 12,5 - - Kökar 10 90,9 2 18,2 - - Sottunga 3 60,0 - - 1 20,0 Strandnäs 101 69,7 32 22,1 14 9,7 Övernäs 191 85,7 65 29,1 64 28,7 Godby 176 70,1 44 17,5 31 12,4 Kyrkby 243 72,5 114 34,0 44 13,1 Totalt 778 75,0 262 25,3 157 15,1 e. Elever efter skola och antal språk Antal Procent Inget Ett Två Summa Inget Ett Två Summa Brändö - 23 3 26-88,5 11,5 100,0 Föglö 11 11 3 25 44,0 44,0 12,0 100,0 Kumlinge 2 12 2 16 12,5 75,0 12,5 100,0 Kökar - 10 1 11-90,9 9,1 100,0 Sottunga 1 4-5 20,0 80,0-100,0 Strandnäs 32 78 35 145 22,1 53,8 24,1 100,0 Övernäs 12 100 111 223 5,4 44,8 49,8 100,0 Godby 56 139 56 251 22,3 55,4 22,3 100,0 Kyrkby 59 151 125 335 17,6 45,1 37,3 100,0 Totalt 173 528 336 1 037 16,7 50,9 32,4 100,0 Tabell 7 omfattar inte elever i träningsundervisningen

8. Datorer och nätanslutningar hösten 2004 Antal datorer Internetanslutning: Kommun Skola I bruk Anskaffade Används - elever Fast ADSL ISDN Modem Antal datorer 2002 eller främst för per dator förbind. (bred- med Intersenare undervisn. band) netanslutn. o. studier Brändö Brändö 9-8 7,1-1 - - 9 Lappo 3 1 3 2,3-1 - - 1 Eckerö Eckerö 13 6 11 5,9 1 - - - 13 Finström Emkarby 10 4 8 5,9-1 - - 10 Godby 20 4 17 4,9-1 - - 20 Pålsböle 15-13 4,4 1 - - - 15 Föglö Föglö 31 1 27 2,2-1 - - 21 Geta Geta 10 8 8 3,3-1 - - 8 Hammarland Näfsby 26 16 16 6,5 1 - - - 26 Jomala Södersunda 25 6 19 4,3 1 - - - 19 Vikingaåsen 41 15 33 6,8 1 - - - 41 Kumlinge Kumlinge 13-10 4,1-1 - - 13 Kökar Kökar 17-15 2,3 - - 1-17 Lemland Lemland 43 11 40 3,2-1 - - 43 Lumparland Lumparland 15 2 12 2,6-1 - - 15 Saltvik Rangsby 17 10 14 4,4-1 - - 10 Ödkarby 24-13 5,8-1 - - 16 Sottunga Sottunga 7 1 6 2,3-1 - - 4 Sund Sund 16 3 14 6,7 - - 1-6 Vårdö Vårdö 8 1 6 3,8-1 - - 8 Mariehamn Ytternäs 61 57 51 5,1 1 - - - 55 Övernäs 40 14 34 6,2 1 - - - 40 Strandnäs 110 105 84 4,8-1 - - 103 Övernäs hs 49 14 38 5,9 1 - - - 49 Norra Ål. Godby hs 51 20 40 6,4 1 - - - 47 Södra Ål. Kyrkby hs 104 98 91 4,2 1 - - - 104 Totalt 778 397 631 4,8 10 14 2-713 År 2003 678 234 1) 544 5,7 10 7 8 2 588 När det gäller Internetanslutningar betyder "1" att skolan har ifrågavarande anslutning. 1 )För 2003 gäller denna siffra antal datorer anskaffade 2001 eller senare.