Granskning för tillståndsprövning av nytt bolag i Studsvik

Dokumentstatus: Godkänt Tillsynsrapport Datum: 2015-12-18 Diarienr: SSM2015-3715 Granska Nytt bolag i Studsvik Ansvarig handläggare: Lennart Frise Arbetsgrupp: Lennart Frise (RD), Ulf Yngvesson (U), Andreas Kjellin (KM), Stefan Engqvist (RF) Samråd: Klas Idehaag (tf. crd), Annika Åström (crf), Anne Edland (ckm), Anneli Hällgren (cu), Elisabeth André Turlind (crn), Christer Sandström (crk) och Catarina Danestig Sjögren (csb), Charlotta Fred (KA) Godkänt av: Johan Anderberg (cr) Granskning för tillståndsprövning av nytt bolag i Studsvik Sammanfattning Studsvik Nuclear AB (SNAB) och Studsvik Nuclear Environmental AB (SNEAB) har ansökt om att till SNEAB överföra SNAB:s tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) att inneha och driva anläggningarna för förbränning, dekontaminering och smältning i Studsvik, med tillhörande avfall och alla därmed förbundna förpliktelser, SNAB:s tillstånd enligt kärntekniklagen att mellanlagra och slutförvara utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle ska överföras till SNEAB avseende de delar som avser kärnavfall i form av material och utrustning som har blivit förorenat av radioaktiva ämnen från utländskt kärnavfall till följd av behandling i anläggningarna HA, DK och SMA. SNAB tillsammans med SNEAB ansöker också om tillstånd att kunna överföra ägarskap av kärnavfall mellan varandra. SSM bedömer att SNEAB har tillräckliga administrativa resurser enligt 13 kärntekniklagen för att inneha och driva anläggningarna. Däremot anser SSM att SNEAB inte har tillräckliga egna personella resurser för att helt uppfylla 13 kärntekniklagen. SSM bedömer även att SNEAB har förutsättningar att uppfylla kravet om ekonomiska resurser enligt 13 kärntekniklagen. SNEAB behöver, från det att bolaget har erhållit tillstånd enligt kärntekniklagen och tagit det i anspråk, i sin organisation ha ytterligare bemanning och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (19) för att kunna planera, värdera och besluta om åtgärder i den kärntekniska verksamheten och för att följa upp effekterna av dessa, så att säkerhet och strålskydd kan upprätthållas och utvecklas samt att kunna säkerställa att beslut i frågor om säkerhet och strålskydd föregås av tillräcklig beredning och rådgivning så att frågorna blir allsidigt belysta, för ledning och styrning av egen personal samt för att kunna beställa, leda och värdera resultatet av uppdragstagares arbete, inklusive de uppdrag som SNAB ska genomföra enligt avtal, för att upprätthålla kärnämneskontrollen, samt för omhändertagande av kärnämnen och kärnavfall. Det är acceptabelt att genomförandet av de kärntekniska verksamheterna i anläggningarna är beroende av viss annan bemanning och kompetens som erhålls från SNAB, men endast under en övergångstid. Detta innebär att SNEAB, ett år efter det att bolaget har erhållit tillstånd enligt kärntekniklagen och tagit det i anspråk, i sin organisation ska ha bemanning och kompetens med en strålskyddsföreståndare, för fysiskt skydd och informationssäkerhet, samt för att upprätthålla beredskapen. SNEAB kan inte få tillstånd att starta driften av anläggningarna förrän bolaget på ett godtagbart sätt kan visa hur kärnavfall som kommer att uppkomma i anläggningarna och kärnämnen som ännu inte finns i verksamheten, dvs. efter SNEAB:s övertagande av tillståndet, ska slutförvaras. Ett villkor om detta bör finnas i tillståndet som då omfattar även utländskt kärnavfall i form av material och utrustning som har blivit förorenat av radioaktiva ämnen till följd av behandling i anläggningarna HA, DK och SMA. SSM bedömer därutöver att SNEAB inte på ett tillfredsställande sätt har visat att de långsiktigt kan slutförvara redan uppkommet kärnavfall och befintliga kärnämnen som inte längre ska användas på nytt. SNAB kan därför inte ges dispens från skyldigheterna enligt 10 kärntekniklagen för detta kärnämne och kärnavfall, eftersom förpliktelserna inte kan övertas av SNEAB fullt ut. Bakgrund Studsvik AB har för avsikt att dela dotterbolaget Studsvik Nuclear AB (SNAB, org.nr 556051-6212) i tre bolag. Avdelning Avfallsteknik (NW) blir tillsammans med avdelning Radiometri (NQR) ett eget bolag, Studsvik Nuclear Environmental AB (SNEAB, org.nr 559019-2455). Konsultverksamheten (NC) blir ett annat eget bolag. Övrig verksamhet, bl.a. Materialteknik (NM), blir kvar på SNAB utan förändringar liksom Kvalitet, säkerhet och miljö (NQ), dock utan NQR. De två nya bolagen kommer att ägas av SNAB. Konsultverksamheten (NC) är inte tillståndspliktig enligt kärntekniklagen. De anläggningar som kommer att övergå till SNEAB och omfattas av ansökan är Förbränningsanläggningen, HA, Dekontamineringsanläggningen, DK, och Smältanläggningen, SMA. Systemet för vätskeburet avfall, kulverten och bassängerna B4 och B5 bryts ut ur NW och kvarstår inom SNAB. SNAB och SNEAB ansöker (SSM2015-4106) därför om att till SNEAB överföra SNAB:s tillstånd M92/4361/6 enligt kärntekniklagen att inneha och driva anläggningarna för för-

Sida 3 (19) bränning, dekontaminering och smältning i Studsvik, med tillhörande avfall och alla därmed förbundna förpliktelser. Ändringen av innehavare av tillstånden innebär inte någon förändring av den kärntekniska verksamheten i anläggningarna. En miljökonsekvensbeskrivning har lämnats in. I samband med överförandet önskar SNAB och SNEAB att det förtydligas att lagring är en tillåten befattning med kärnämne eller kärnavfall. SNAB tillsammans med SNEAB ansöker om att SNAB:s tillstånd M2012/3194/Ke enligt kärntekniklagen att mellanlagra och slutförvara utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle ska överföras till SNEAB avseende de delar som avser kärnavfall i form av material och utrustning som har blivit förorenat av radioaktiva ämnen till följd av behandling i anläggningarna HA, DK och SMA. Önskemål är att tillståndet för SNEAB inte är tidsbegränsat. SNAB tillsammans med SNEAB ansöker också om tillstånd enligt kärntekniklagen om att kunna överföra ägarskap av kärnavfall mellan varandra. SNAB och SNEAB kom även in med en gemensam ansökan om dispens i enskilt fall från krav på godkännande i 5 kärntekniklagen. Dispensen avsåg åtgärder på uppdrag under en angiven tid (SSM2015-4107). Den ansökan drogs tillbaka efter kommunikation med SSM (se dokumenten SSM2015-3715-14 17 och dokument 15-3301). Istället kom SNAB och SNEAB in med var sin ansökan (S-15-311 respektive S-15-310) om godkännande av uppdrag att SNAB respektive SNEAB ska utföra ett antal strålsäkerhetstjänster åt varandra samt ansökningar om dispens från ansökan om godkännande av uppdrag angående övriga strålsäkerhetstjänster som inte ryms inom ansökningarna om godkännande. Dessa ansökningar granskas inte i detta ärende utan i egna ärenden. SNAB och SNEAB kom därutöver in med en gemensam ansökan om att tillstånd, villkor och dispenser i tillämplig omfattning ska gälla även SNEAB (SSM2015-4116). Efter kommunikation med SSM (se även här dokumenten SSM2015-3715-14 17 och dokument 15-3301) kom SNEAB in med ansökan om tillstånd till dels införsel (S-15-309), dels utförsel (S-15-312) av kärnavfall från och till angivna stater samt från och till EU samt med en ansökan (S-15-313) om godkännande av uppdrag för transport. Ingen av dessa ansökningar granskas i detta ärende utan i egna ärenden. Syfte med granskningen Granskningsresultatet ska ge underlag till yttrande till regeringen avseende tillståndsprövning enligt kärntekniklagen för SNEAB för sökt verksamhet, befrielse för SNAB från skyldigheter enligt 10 kärntekniklagen för denna verksamhet. Granskningens genomförande När SSM är beredande myndighet resulterar granskningen i ett beslut om att helt eller delvis tillstyrka alternativt att avstyrka tillståndsansökan. I ärendet som rör verksamhet som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen yttrar sig SSM till regeringen avseende prövningen av dels tillstånd till kärnteknisk verksamhet i SNEAB, dels befrielse för SNAB från skyldigheter enligt 10 kärntekniklagen för denna verksamhet. Granskningen omfattar därmed ansökan i ärende SSM2015-4106 med kompletteringar i ärende SSM2015-3715.

Sida 4 (19) Granskningsresultatet kommer att ge underlag till beslut av SSM avseende om befintliga tillstånd, villkor och dispenser i tillämplig omfattning kan gälla även SNEAB (SSM2015-4116). SNAB och SNEAB har var för sig kommit in med ansökningar enligt strålskyddslagen (1988:220) om tidsbegränsat tillstånd till verksamhet med strålning (SNAB SSM2015-4102; SNEAB SSM2015-4108). För att kunna granska SNEAB:s organisation, styrning och ledning av verksamheten i enlighet med kärntekniklagen krävs det uppgifter som finns i SNEAB:s ansökan enligt strålskyddslagen. Detta är SNEAB:s ledningssystem (SMAK) med funktionsbeskrivningar av några av de kompetenser som SNAB ska kunna utföra på uppdrag av SNEAB. SSM har använt den dokumentation som finns i ansökan enligt strålskyddslagen för att granska ansökan enligt kärntekniklagen (SSM2015-4106) då SNEAB inte har meddelat någon invändning mot detta. Ansökningarna enligt strålskyddslagen handläggs i respektive ärende (SNAB SSM2015-4102; SNEAB SSM2015-4108). En redovisad miljökonsekvensutredning har hanterats i ärendet. Då tillståndsgivning är avgiftsfinansierat medan granskning av organisationsändring finansieras från löpande verksamhet genomförs två granskningar avseende förändringar i SNAB:s organisation: 1. granskning och beredning för yttrande till regeringen avseende tillståndsprövning, vilken genomförs i detta ärende, 2. granskning av organisationsändring vid SNAB, som hanteras i särskild ordning efter anmälan från SNAB. Observationer och bedömningar avseende bolagens finansiella förmåga har dokumenterats i bilaga 1 Finansiell bedömning avseende tillståndsöverföring mellan Studsvik Nuclear AB och Studsvik Nuclear Environmental AB som omfattas av sekretess enligt 30 kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna offentliga del, som inte omfattas av sekretess, ges en sammanfattning av observationer och bedömningar. Krav Granskningen görs för att bedöma huruvida SNEAB uppfyller: - lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, - strålskyddslagen (1988:220), - lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen) med förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringsförordningen). Granskningen omfattar inte hur de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken uppfylls då dessa inte ska påverkas av förändringen av hur verksamheten organiseras (trots 5 b kärntekniklagen) och då hänsynsreglerna beaktas kontinuerligt vid SSM:s tillsyn av verksamheten. Några miljökvalitetsnormer som ska beaktas föreligger inte. I granskningen tillämpades även krav enligt SSM:s föreskrifter (SSMFS) som kriterier för bedömning huruvida förutsättningar finns för uppfyllande av dessa lagar. Nedan anges krav och kriterier fördelade på de tre delarna av granskningen.

Sida 5 (19) Överföring av tillstånd från SNAB till SNEAB Krav vid denna granskning 3 kärntekniklagen Kärnteknisk verksamhet skall bedrivas på sådant sätt att kraven på säkerhet tillgodoses och de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra kärnsprängningar, spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av använt kärnbränsle. 4 kärntekniklagen Säkerheten vid kärnteknisk verksamhet skall upprätthållas genom att de åtgärder vidtas som krävs för att 1. förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, sabotage eller annat som kan leda till en radiologisk olycka, och 2. förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kärnavfall. 5 kärntekniklagen För kärnteknisk verksamhet krävs tillstånd enligt denna lag. Frågor om tillstånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Endast om det har godkänts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får 1. en tillståndshavare uppdra åt någon annan att vidta åtgärder som enligt denna lag skall utföras av tillståndshavaren, och 2. en uppdragstagare som avses i 1 uppdra åt någon annan att vidta åtgärder som uppdraget omfattar. Om ett uppdrag har godkänts enligt andra stycket, skall även uppdragstagaren anses som tillståndshavare vid tillämpning av 10 och 17 29 såvitt avser de åtgärder som godkännandet omfattar. 5 c kärntekniklagen En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. I fråga om förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. 10 kärntekniklagen Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för 1. att med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs upprätthålla säkerheten, 2. att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall eller däri uppkommet kärnämne som inte används på nytt, och 3. att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i vilka verksamheten inte längre ska bedrivas till dess att all verksamhet vid anläggningarna har upphört och allt kärnämne och kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits. Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska i samband med olyckstillbud, hot eller annan liknande omständighet snarast till den myndighet som avses i 16 lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen av säkerheten.

Sida 6 (19) 6 strålskyddslagen Den som bedriver verksamhet med strålning skall med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs 1. vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö, 2. kontrollera och upprätthålla strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga utrymmen där strålning förekommer, 3. väl underhålla tekniska anordningar samt mät- och strålskyddsutrustning som används i verksamheten. 6 kap. 8 miljöbalken När en miljökonsekvensbeskrivning upprättats i ett mål eller ärende om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet, skall detta kungöras tillsammans med kungörelsen om ansökan enligt 19 kap. 4 och 22 kap. 3. Om en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats i något annat mål eller ärende som rör en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall detta kungöras. Har en ansökan gjorts skall kungörelsen ske tillsammans med kungörelsen av ansökan. Därefter skall ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen hållas tillgängliga för allmänheten, som skall beredas tillfälle att yttra sig över dessa innan målet eller ärendet prövas. Kriterier vid denna granskning för uppfyllelse av krav 12 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar En kungörelse enligt 6 kap. 8 miljöbalken om att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats skall, när annat inte har föreskrivits, föras in i ortstidning. I kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som den myndighet som skall pröva beskrivningen har bestämt, samt var beskrivningen hålls tillgänglig. Platsen för detta bör bestämmas i samråd med de berörda kommunerna. 6 kap. 10 SSMFS 2008:1 avseende register för kärnavfall. 9 kap. 1 SSMFS 2008:1 avseende plan för avveckling av en kärnteknisk anläggning. 9 kap. 2 SSMFS 2008:1 avseende att avvecklingsplanen för varje anläggning ska baseras på en avvecklingsstrategi för hela förläggningsplatsen om flera anläggningar finns på denna. Ledning och styrning, organisation, kompetens och bemanning Krav vid denna granskning 13 kärntekniklagen Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet är skyldig att ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, administrativa och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra: a) de åtgärder som avses i 10 12, b) åtgärder som följer av villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, och c) skyddsåtgärder i händelse av driftstörningar eller haverier i anläggningen.

Sida 7 (19) 6 strålskyddslagen Den som bedriver verksamhet med strålning skall med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs 1. vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö, 2. kontrollera och upprätthålla strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga utrymmen där strålning förekommer, 3. väl underhålla tekniska anordningar samt mät- och strålskyddsutrustning som används i verksamheten. Kriterier vid denna granskning för uppfyllelse av krav 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 avseende att verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med hjälp av ett enhetligt ledningssystem och avseende en revisionsfunktion som ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. 2 kap. 9 första stycket 4 SSMFS 2008:1 avseende att beslut i säkerhetsfrågor föregås av en tillräcklig beredning och rådgivning så att frågorna blir allsidigt belysta. 2 kap. 9 första stycket 5 SSMFS 2008:1 avseende bemanning samt utbildning och kompetens. 4 SSMFS 2008:3 avseende ansvarig för export- och kärnämneskontroll. 3 och 4 SSMFS 2008:24 avseende strålskyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar 4 och 5 SSMFS 2008:26 avseende mål, styrmedel och resurser för optimering av strålskyddet. 2 kap. 1 SSMFS 2014:2 avseende var i linjeorganisationen som uppgifter, ansvar och befogenheter för planering av beredskapen finns och om tillräckliga resurser för beredskapsverksamheten. 6 SSMFS 2008:12 avseende en person i ledande ställning att ansvara för övergripande frågor om fysiskt skydd. 2 SSMFS 2008:38 avseende arkivering vid kärntekniska anläggningar. Tillståndshavarnas finansiella förmåga Krav vid denna granskning 13 kärntekniklagen Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet är skyldig att ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, administrativa och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra: a) de åtgärder som avses i 10 12, b) åtgärder som följer av villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, och c) skyddsåtgärder i händelse av driftstörningar eller haverier i anläggningen.

Sida 8 (19) Lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen). Enligt 6 ska den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning som ger eller har givit upphov till restprodukter betala kärnavfallsavgift. Avgiften ska täcka en så stor andel av de kostnader som anges i 4 att den motsvarar den avgiftsskyldiges andel av samtliga avgiftsskyldigas restprodukter. Enligt 9 ska den som är skyldig att betala kärnavfallsavgift ställa säkerheter för de kostnader som avgiften ska täcka enligt 6 men som inte täcks av de avgifter som har betalats. Säkerheten ska efterhand anpassas så att den med beaktande av inbetalade avgifter svara mot det aktuella säkerhetsbehovet. Kriterier vid denna granskning för uppfyllelse av krav Lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen). Enligt 1 ska den som har tillstånd enligt kärntekniklagen att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor (reaktorinnehavare) betala en avgift till staten enligt denna lag som ett bidrag till kostnader för bland annat anläggningar som SNAB ansvarar för som tillståndshavare 3. avveckling av e) förbränningsanläggningen HA, f) dekontamineringsanläggningen DK, q) kulvertsystemet för vätskeformigt aktivt avlopp från anläggningarna i 1 och a p, 4. hantering och slutförvaring av kärnavfall, kärnämne och annat radioaktivt avfall som före den 30 juni 1991 har genererats till följd av kärnteknisk verksamhet i eller förvarats vid de kärntekniska anläggningar som avses i 1 3, 7. åtgärder som enligt lag är nödvändiga till följd av verksamhet som avses i 1 6. Enligt 4 första stycket får avgifter som har betalats enligt denna lag användas för att ersätta kostnader för verksamheter och åtgärder som avses i 1. Enligt 5 ska den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet till en verksamhet som avses i 1 till den myndighet som regeringen bestämmer lämna kostnadsberäkningar för verksamheten och åtgärder som avses i 1 och andra uppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förordningen (1988:1598) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsviksförordningen) Enligt 2 ska i den kostnadsberäkning som avses i 5 första stycket Studsvikslagen följande kostnader anges: 1. den förväntade totala kostnaden för verksamhet och åtgärder som avses i 1 samma lag, och 2. de kostnader som förväntas uppkomma under vart och ett av de tre närmast kommande kalenderåren för a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall och kärnämne som inte ska användas igen, b) avställnings- och servicedrift, specificerat för varje kärnteknisk anläggning, och c) rivning samt mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall från rivningen, specificerat för varje anläggning. 5 Med utgångspunkt från kostnadsberäkningen enligt denna förordning ska Strålsäkerhetsmyndigheten besluta hur och i vilken utsträckning de avgiftsmedel som har fonderats

Sida 9 (19) enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. får användas för de kostnader som en tillståndshavare enligt 1 samma lag förväntas få under det kommande kalenderåret. Medlen får användas endast för kostnader som avser verksamheter eller åtgärder som ingick i den senaste kostnadsberäkningen. I 17 framgår att i fråga om avgifter som har betalats enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. gäller att medlen endast får användas för att ersätta sådana kostnader som anges i den lagen och att överskjutande medel skall tillfalla staten. Förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringsförordningen). 9 En avgiftsskyldig tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ska, enskilt eller i samråd med en eller flera andra tillståndshavare, upprätta en kostnadsberäkning och ge in den till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 7 januari vart tredje år. I kostnadsberäkningen ska anges 1. den totala grundkostnaden för de anläggningar som omfattas av tillståndshavarens eller de samrådande tillståndshavarnas tillstånd, 2. den förväntade återstående driftstiden för anläggningar som inte permanent har ställts av, 3. vilka åtgärder och vilken verksamhet som kan berättiga till sådan ersättning som avses i 17 finansieringslagen, 4. den del av den totala grundkostnaden som bör läggas till grund för finansieringsbeloppet, och 5. de kostnader som förväntas uppkomma under vart och ett av de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in för a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall och kärnämne som inte ska användas igen, b) avställnings- och servicedrift, specificerat för varje kärnteknisk anläggning, och c) rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall från rivningen, specificerat för varje anläggning Första stycket gäller inte anläggningar som omfattas av en kostnadsberäkning enligt 3. Enligt 24 ska en avgiftsskyldig tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare till kärnavfallsfonden ställa godtagbara säkerheter motsvarande det beslutade finansieringsbeloppet eller, om tillståndshavaren har beviljats sådan dispens som avses i 17, samtliga återstående grundkostnader och merkostnader. Analys Observationer Tillstånd M92/4361/6 enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Överföring av tillstånd från SNAB till SNEAB SNAB:s tillstånd M92/4361/6 (enligt kärntekniklagen) omfattar att inneha och driva de nu aktuella anläggningarna för förbränning, dekontaminering och smältning i Studsvik samt att i samband därmed förvärva, inneha, överlåta, hantera, bearbeta, transportera eller på annat sätt ta befattning med kärnämne eller kärnavfall. Att lagring är en tillåten befattning med kärnämne eller kärnavfall framgår inte explicit.

Sida 10 (19) Geografisk avgränsning i Studsvik finns beskrivet i ärende SSM2015-4106, dokument N- 15/209 och N-15/215. Uppställningsplatser på yttre ytor på det gemensamma avfallsområdet framgår översiktligt, men gränssnitt avseende kulvert med ledningssystem framgår inte. Det framgår att exakt avstyckning kommer att fastställas under en lantmäteriförrättning. I bilaga A till ansökan framgår ägarskap avseende avfallsposter lagrade i Studsvik och i bilaga B till ansökan framgår ägarskap avseende avfallsposter deponerade i slutförvaret SFR. I bilaga D till ansökan finns instruktion för överföring av ägarskap mellan SNAB och SNEAB avseende kärnavfallsposter. Instruktionen förutsätter att de båda bolagen har beviljats sökt tillstånd att överföra kärnavfall sinsemellan. Av ansökan, S-15-217, framgår att SNEAB i dagsläget inte har något avtal med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) om slutförvaring av kärnavfall och kärnämnen och att SNEAB behöver tillstånd att överföra avfall till SNAB, så att SNAB:s avtal med SKB kan utnyttjas. Av komplettering (SSM2015-4106-8) framgår att SNEAB och SNAB har upprättat ett avtal tillsammans med SKB om slutförvaring av avfall. Ledning och styrning, organisation, kompetens och bemanning Beskrivningar i ansökan (SSM2015-4106) av organisationen finns främst i dokumentet Ändring av legal struktur för avdelningen Avfallsteknik och dess påverkan på organisationen, N-15/209 rev. 1. I avsnitt 3.2 framgår organisationsstrukturen. Ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden finns beskrivet bland annat i SSM2015-4106, bilaga F (N-15/209, rev. 1) och i SSM2015-4108, bilaga B: Handbok för det integrerade ledningssystemet SMAK (Säkerhet Miljö Arbetsmiljö Kvalitet, IN-2350, ver. 1). I avsnittet 4 Införande och tillämpning, 4.1 Resurser, roller, ansvar och befogenheter, i SMAK finns inte funktionen säkerhetschef beskriven. SNEAB:s kompetenssäkringsprocess finns beskriven i SSM2015-3715-8 (kompetenssäkring (IN-0782) och bemanningsplanering (IN-0002) ). I komplettering av ansökan, SSM2015-3715-7, beskrivs funktionsbeskrivningar och kompetenskrav för strålskyddsföreståndare, fristående säkerhetsgranskning, central avfallssamordnare, säkerhetschef, säkerhetsskyddschef, bevakningschef, kvalitets- och miljöchef, säkerhetshandläggare, brandchef, safeguardhandläggare och säkerhetsrådgivare ADR-transporter. SNEAB avser att låta inhyrd personal på uppdrag utföra många arbetsuppgifter med påverkan på strålskyddet och säkerheten. Dessa arbetsuppgifter kommer enligt ansökan att utföras av moderbolaget, SNAB. Arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter för sådana funktioner framgår av funktionsbeskrivningar (se SSM2015-3715-7) för SNAB. Av ansökan och av muntlig förklaring av denna framgår att 1. alla arbetsuppgifter som strålskyddsföreståndare, funktionerna säkerhetschef, säkerhetsskyddschef, fristående säkerhetsgranskning, kvalitetschef (ledningssystem och interna revisioner) ska utföras av personella resurser från SNAB på uppdrag. Därtill kommer på samma sätt arbetsuppgifter som central avfallssamordnare, bevakningschef, säkerhetshandläggare, brandchef, safeguardhandläggare och säkerhetsrådgivare ADR-transporter att utföras av SNAB. 2. VD har tillräcklig kompetens för att kunna beställa resurser från SNAB. VD ska upphandla dessa tjänster och bevaka avtalen.

Sida 11 (19) 3. Funktionen Administration ska bevaka att avtalen mellan SNAB och SNEAB följs samt att efterfrågade tjänster levereras på ett tillfredsställande sätt. Funktionen ingår i bolagets ledningsgrupp. 4. En ledningsgrupp, där VD, säkerhetschef och ekonomichefen från funktionen Administration ingår, utvärderar kontinuerligt och systematiskt uppdragstagares kvalitet på avtalade tjänster och att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med gällande lagar och andra krav. Av komplettering till ansökan (SSM2015-3715-9) framgår att SNEAB anser att vissa funktioner på sikt bör vara anställda i SNEAB. Dessa funktioner kan vara t.ex. säkerhetschef, strålskyddsföreståndare och kvalitets- och miljöchef. Miljökonsekvensbeskrivning Till ansökan finns fogad en miljökonsekvensbeskrivning, N-15/227. Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning kungjordes den 26 oktober 2015 i Södermanlands Nyheter. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning var tillgängliga på myndighetens webbplats, (www.stralsakerhetsmyndigheten.se, under fliken Remisser) och hos aktförvaltaren i Nyköpings kommun. Synpunkter kunde lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten t.o.m. den 18 november 2015. Inga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen har inkommit. Tillstånd M2012/3194/Ke enligt kärntekniklagen SNAB:s tillstånd M2012/3194/Ke enligt kärntekniklagen att mellanlagra och slutförvara utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle som berör anläggningarna HA, DK och SMA framgår av punkten 1 c) strecksatserna 1 och 2. Tillståndet är tidsbegränsat för SNAB enligt punkten 2. Villkor för tillståndet ges i punkten 3 varav a) avser att det ska finnas giltiga och tillämpliga avtal eller överenskommelser om slutförvaring av utländskt material; b) avser att mängden driftavfall som ska slutförvaras i Sverige ytterligare ska minska om det är möjligt; c) avser krav på att minimera mängden kärnbränsle och kärnavfall som används i undersökningar (detta krav riktar sig mot verksamheterna i HCL och AKL och berör inte anläggningarna HA, DK och SMA); d) avser redovisning av mängden utländskt driftavfall som uppstått och som SNAB avser att slutförvara i Sverige. Bedömningar Den kärntekniska verksamhet som SNEAB kommer att bedriva i anläggningarna SMA, HA och DK kommer inte ändras jämfört med den som SNAB idag bedriver där. Det innebär att de tekniska åtgärder som krävs enligt 10 kärntekniklagen inte heller behöver förändras. Verksamheten omfattar behandling, konditionering, förflyttning, lagring, borttransportering samt mottagning av transporter av låg- och medelaktivt kärnavfall. Kärnavfallet kan innehålla kärnämnen. De konsekvenser som kan uppkomma till följd av oönskad och skadlig verkan av joniserande strålning från verksamheten är jämförelsevis liten. Detta förhållande gäller såväl i anläggningarna som utanför dessa, såväl vid drift utan händelser som vid händelser där säkerhetsfunktioner och utsläppsbegränsande funktioner inte fungerar som förväntat. De kärnämnen och det kärnavfall som förekommer i verksamheten behöver ett förhållandevis mindre fysiskt skydd än material med innehåll av högre aktivitet, men det låg- och medelaktiva kärnavfall som inte kan friklassas behöver omhändertas och slutförvaras. Denna övergripande bedömning ligger till grund för SSM:s ställningstaganden till om SNEAB under vissa förutsättningar kan få tillstånd till innehav och drift av dessa anläggningar.

Sida 12 (19) Tillstånd M92/4361/6 enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Överföring av tillstånd från SNAB till SNEAB Innehav och drift av anläggningar SSM bedömer att det finns förutsättningar för SNEAB att uppfylla kraven i 3, 4, 5 första stycket och 10 första stycket 1 och 3 kärntekniklagen samt 6 strålskyddslagen eftersom det av ansökan med kompletteringar framgår att det sökta tillståndet för SNEAB omfattar hela det ansvar och alla de skyldigheter som en tillståndshavare har för respektive anläggning som omfattas av prövningen. SSM konstaterar att ansökan avser alla de åtgärder för strålskydd inklusive beredskap och omgivningskontroll, säkerhet inklusive fysiskt skydd, informationssäkerhet och kärnämneskontroll vid de aktuella anläggningarna som SNEAB kommer att ha skyldigheter och rättigheter att fatta beslut om som tillståndshavare enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen. Den geografiska avgränsningen i Studsvik, skyldigheten att omhänderta kärnämnen och kärnavfall som härrör från anläggningarna samt skyldigheten att avveckla anläggningarna framgår. Den kärntekniska verksamhet som bedrivs i anläggningarna och de kärntekniska anläggningarna kommer inte ändras till följd av överföringen av tillstånd och SSM bedömer att det tydligt framgår att det är den kärntekniska verksamheten som ansökan om tillstånd avser. Lagring av kärnämne eller kärnavfall Lagring av kärnämne eller kärnavfall är en nödvändig åtgärd före och efter andra steg i hanteringskedjan för omhändertagande som genomförs i Studsvik. Lagring är en del av den hantering eller annan befattning som SNAB har tillstånd till. Beskrivningen av de kärntekniska verksamheterna som omfattas av gällande tillstånd till SNAB skiljer sig inte från 1 2 kärntekniklagen, varför lagring måste anses vara en del av antingen hantering eller befattning. Det behöver därför inte ingå särskilt i regeringens beslut. Ett eventuellt tillståndsbeslut bör utformas som det nuvarande med de verb som finns i kärntekniklagen. Att lagring ingår kan nämnas i skälen till beslutet. Överlåtelser av avfall mellan SNEAB och SNAB Av ansökan framgår och redovisas aktuellt register för kärnavfallsposter och deras fördelning mellan de två bolagen och att fonderade medel följer med kärnavfallet, mindre poster som kan vara svåra att fördela och rutin för att efter bildandet av SNEAB föra poster mellan de två bolagen. SNAB har idag tillstånd enligt kärntekniklagen att överlåta kärnämnen och kärnavfall. Motsvarande rättighet har även endast AB Svafo, dvs. inget annat bolag med tillstånd enligt kärntekniklagen. Detta gör att SNAB och AB Svafo kan föra över kärnämnen och kärnavfall mellan varandra, vilket möjliggör en uppdelning av sådant material för ett rationellt omhändertagande. Motsvarande behov föreligger för SNAB och SNEAB, men i mindre omfattning då det i ansökan redan har redovisats i huvudsak vilka kärnämnen och vilket kärnavfall som respektive bolag ska ha tillstånd till och därmed skyldighet att omhänderta och slutförvara. Överlåtelser av avfall mellan SNEAB och SNAB ska således endast ske i mycket begränsad omfattning. Det finns därmed inte heller något skäl att i villkor till tillståndet begränsa mängden kärnämnen och kärnavfall som omfattas av tillstånd till överlåtelse. Det föreligger inte heller ett behov för SNEAB och AB Svafo att överlåta kärnämnen eller kärnavfall mellan varandra. Det finns därför även förutsättningar för SNEAB att uppfylla krav avseende register för kärnavfall enligt 6 kap. 10 SSMFS 2008:1.

Sida 13 (19) Slutförvaring av kärnämnen och kärnavfall SNAB och SNEAB har redovisat ett avtal om slutförvaring av kärnämnen och kärnavfall som har godkänts av SKB. Avtalet innebär att SNEAB inträder i de avtal om slutförvaring som finns mellan SKB och SNAB beträffande de delar av SNAB:s verksamhet som SNEAB ska överta. Detta gäller både det redan uppkomna avfallet och det som genereras i framtiden. Avtalet mellan SNAB, SNEAB och SKB har emellertid en väsentlig begränsning av punkten 6.2 framgår att SKB kan säga upp avtalet till omedelbart upphörande om SNAB eller SNEAB inte längre är helägda dotterbolag inom Studsvikskoncernen med Studsvik AB som koncernmoderbolag eller om något av bolagen försätts i konkurs eller likvidation. Detta innebär att SNEAB:s förmåga att ta ansvar för verksamhetens avfall kan upphöra på grund av händelser som ligger utanför bolagets kontroll och som saknar relevans för avfallshanteringen. I avtalet finns också punkten 7.4 som innebär att SKB kan säga upp avtalet om ett nytt avtal mellan de tre bolagen inte har ingåtts senast den 30 september 2016. Även detta innebär en begränsning av SNEAB:s förmåga att ta ansvar för avfallet på grund av något som ligger utom bolagets kontroll. Att avtalet sålunda kan upphöra och SNEAB:s avfall, såväl historiskt som framtida, komma att sakna en slutförvarslösning är inte hållbart. SNEAB uppfyller därmed inte kravet i 10 första stycket 2 kärntekniklagen. För redan uppkommet kärnavfall och befintliga kärnämnen som inte längre ska användas på nytt, kan således SNAB inte ges dispens från krav i 10 första stycket 2 kärntekniklagen eftersom förpliktelserna inte kan övertas av SNEAB fullt ut. Detta behöver inte vara ett hinder mot att bevilja tillståndet för SNEAB till innehav och drift av anläggningarna HA, DK och SMA, eftersom det viktiga är att någon har ansvar för slutförvaret av redan uppkommet kärnavfall och befintliga kärnämnen som inte längre ska användas på nytt. Tillstånd till innehav av detta kärnavfall och dessa kärnämnen kan därför ges av regeringen till SNEAB, men någon dispens för SNAB kan inte beslutas förrän SNEAB har ett avtal med SKB om slutförvaring som saknar de ovan nämnda begränsningarna. Vad gäller kärnavfall som ännu inte har uppkommit i anläggningarna och kärnämnen som ännu inte finns i verksamheten, dvs. efter SNEAB:s övertagande av tillståndet till innehav och drift, behövs det ett villkor som innebär att SNEAB inte får överta driften förrän det finns ett avtal om slutförvaring med SKB som saknar de ovan nämnda begränsningarna och som SSM kan godkänna. Ledning och styrning, organisation, kompetens och bemanning SSM bedömer att det finns förutsättningar för SNEAB att uppfylla kraven i 13 kärntekniklagen på administrativa resurser då det bl.a. finns ett dokumenterat ledningssystem som beskriver hur verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas. SNEAB har därför förutsättningar att uppfylla 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 och 2 SSMFS 2008:38. Vidare finns sedan tidigare säkerhetsredovisningar för de aktuella anläggningarna liksom avvecklingsplaner för dessa. Det finns därför även förutsättningar för SNEAB att, vid tidpunkten för när tillstånd erhålls, uppfylla krav avseende säkerhetsredovisning enligt 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 och avveckling av kärntekniska anläggningar enligt 9 kap. 1 och 2 SSMFS 2008:1. SSM bedömer vidare att SNEAB initialt kommer att ha en organisation med förmåga att operativt driva och underhålla anläggningar inom uppsatta villkor och enligt krav i föreskrifter på anläggningssäkerhet. Såvitt SSM kan bedöma är driftorganisationen inte förändrad. SSM bedömer ändå att det inte finns förutsättningar för SNEAB att uppfylla krav i 13 kärntekniklagen på tillräckliga personella resurser. SNEAB behöver i sin organisation vara ytterligare bemannad och ha annan kompetens än vad som framgår av ansökan av två

Sida 14 (19) skäl. Det ena skälet är för att kunna planera, värdera och besluta om åtgärder i den kärntekniska verksamheten och för att följa upp effekterna av dessa, så att säkerhet och strålskydd kan upprätthållas och utvecklas samt att kunna säkerställa att beslut i frågor om säkerhet och strålskydd föregås av tillräcklig beredning och rådgivning så att frågorna blir allsidigt belysta. Det andra skälet är för ledning och styrning av egen personal samt för att kunna beställa, leda och värdera resultatet av uppdragstagares arbete, inklusive de uppdrag SNAB har att genomföra enligt avtal. Av dessa skäl behöver SNEAB i sin organisation ha bättre personella förutsättningar så att tillräcklig kompetens ska kunna bibehållas och utvecklas. Den organisation som SNEAB har redovisat i sin ansökan har därför inte förutsättningar att uppfylla 2 kap. 9 första stycket 4 och 5 SSMFS 2008:1 samt 4 och 5 SSMFS 2008:26. De konsekvenser som kan uppkomma till följd av oönskad och skadlig verkan av joniserande strålning i SNEAB:s verksamhet motiverar inte att alla funktioner som utför arbetsuppgifter som har betydelse för säkerhet och strålskydd är bemannade av medarbetare från SNEAB. Utförandet av flertalet av dessa arbetsuppgifter kan ske på uppdrag om SNEAB i organisationen har den kompetens som behövs för att kunna beställa, leda och värdera resultatet av arbetsuppgifter som utförs av entreprenörer eller av annan inhyrd personal. Vid tillståndsgivning till ett nytt bolag behöver fördelar vägas mot nackdelar med inhyrd personal i viktiga funktioner med betydelse för säkerheten och strålskyddet. Det är en fördel att det finns kompetent personal med erfarenhet av verksamheten i funktioner med betydelse för den kärntekniska verksamheten. Nackdelar finns avseende oberoende vid intressekonflikter. Säkerhetschef eller motsvarande SNEAB behöver därför personella resurser i en funktion som, tillsammans med strålskyddsföreståndaren och särskilda funktioner angivna nedan för omhändertagande av kärnämnen och kärnavfall, åtgärder för fysiskt skydd och informationssäkerhet, kärnämneskontroll och beredskap, åstadkommer en tillräcklig beredning av och rådgivning inför beslut som har en betydelse för säkerheten och strålskyddet. Detta innebär den funktion som motsvarar den SNAB anger som säkerhetschef för att kunna beställa, leda och utvärdera de funktioner som köps in och som har betydelse för säkerheten och strålskyddet, det vill säga: säkerhetsskyddschef, fristående säkerhetsgranskning, kvalitetschef (ledningssystem och interna revisioner), bevakningschef, säkerhetshandläggare, brandchef, safeguardhandläggare och säkerhetsrådgivare ADR-transporter. Denna funktion behöver bred kunskap om krav i författningar och hur de kan uppfyllas avseende såväl säkerhet inklusive fysiskt skydd, informationssäkerhet och kärnämneskontroll som strålskydd inklusive beredskap. Därutöver behövs kunskap om den egna verksamhetens behov av åtgärder för säkerhet och strålskydd, för att kunna avgöra om säkerheten och strålskyddet upprätthålls i genomförandet av uppdragen och för att värdera förslag på lösningar från uppdragstagare till uppkomna problemställningar. I ledningsgruppen, som ska bevaka att avtal följs samt att efterfrågade tjänster levereras på ett tillfredsställande sätt, ingår alltså funktionen säkerhetschef. SNEAB anger i ansökan att funktionen säkerhetschef ska köpas in från SNAB, vilket leder till att säkerhetschefen ska granska både sin egen leverans och även leveranser från det företag som personen själv är anställd av. Denna situation innebär att oberoendet kan ifrågasättas när det gäller att värdera de inköpta funktionerna. SSM anser även mot den bakgrunden att funktionen med kompetens att leda och värdera resultatet av arbetsuppgifter som har betydelse för säker-

Sida 15 (19) heten och strålskyddet och som utförs av entreprenörer eller av annan inhyrd personal ska vara anställd av SNEAB. SSM bedömer därför att denna funktion behöver vara bemannad med personal i SNEAB:s organisation från det att SNEAB har erhållit tillstånd enligt kärntekniklagen och tagit det i anspråk. Strålskyddsföreståndare För den kärntekniska verksamhet som planeras vid SNEAB krävs en strålskyddsföreståndare som är godkänd av SSM, i enlighet med 3 och 4 SSMFS 2008:24. SSM anser att en sådan ska vara anställd hos tillståndshavaren för att ha möjlighet att utföra de uppgifter som regleras i förskrifterna på ett acceptabelt sätt. Skälet för denna bedömning är att verksamheten till sin karaktär är strålskyddsmässigt komplex och omfattande. Under en övergångsperiod kan SSM acceptera en strålskyddsföreståndare som inte är anställd av tillståndshavaren för att ge SNEAB möjlighet att genomföra rekrytering av lämplig person och få denne godkänd. En rimlig tidsfrist bör vara upp till ett år. Omhändertagande av kärnämnen och kärnavfall Den kärntekniska verksamhet som SNEAB kommer att bedriva i anläggningarna är behandling av kärnavfall och material innehållande kärnämnen. För att med hög säkerhet och optimerat strålskydd genomföra detta omhändertagande behövs personal med såväl bred som djup kunskap om kedjan av hanteringssteg inför friklassning eller slutförvaring, i enlighet med 2 kap. 9 första stycket 5 SSMFS 2008:1. SNEAB behöver därför i sin organisation bemanning för och kompetens om åtgärder för att begränsa mängden uppkommet kärnavfall i den egna verksamheten, åtgärder för behandling och emballering av kärnavfall och material innehållande kärnämnen, aspekter på säkerhet och strålskydd vid omhändertagande, karaktärisering, dokumentation och registrering av kärnavfall, egenskapskrav på kärnavfall och material innehållande kärnämnen från hanteringssteg senare i omhändertagandet, inklusive slutförvaring, samt krav vid friklassning av radioaktivt material. Detta innebär att SSM anser att SNEAB ska ha en medarbetare som motsvarar den funktion som SNAB anger som central avfallssamordnare i den egna organisationen. SSM bedömer att denna funktion behöver finnas i SNEAB:s organisation från det att SNEAB har erhållit tillstånd enligt kärntekniklagen och tagit det i anspråk. Fysiskt skydd och informationssäkerhet För anläggningsplatsen i Studsvik finns gemensamma tekniska, organisatoriska och administrativa åtgärder införda för fysiskt skydd och informationssäkerhet för de kärntekniska verksamheter som bedrivs av SNAB och AB Svafo. SNAB driver och genomför dessa åtgärder på uppdrag av AB Svafo. Dessa gemensamma delar kommer SNAB även att driva och utföra åt SNEAB. Vissa tekniska, organisatoriska och administrativa åtgärder för fysiskt skydd och informationssäkerhet som behöver vidtas eller tillämpas i SNEAB:s dagliga verksamhet behöver dock SNEAB besluta om och utföra själv. För att kunna besluta om och utföra de åtgärderna behöver SNEAB i sin organisation ha orienterande kunskap om krav i föreskrifter och villkor om fysiskt skydd, informationssäkerhet samt kompetens om hur dessa ska uppfyllas. Därutöver behöver SNEAB i sin organisation ha kunskap om hur det fysiska skyddet för sina anläggningar och för sitt radioaktiva material samverkar med det gemensamma fysiska skyddet som finns för Studsvik samt kompetens att tillämpa detta sammantagna fysiska skydd. Detta innebär dock inte att SSM anser att

Sida 16 (19) SNEAB i den egna organisationen behöver ha en medarbetare som uppfyller kraven i 6 SSMFS 2008:12, vilken motsvaras av den funktion SNAB anger som säkerhetsskyddschef. Den personen behöver ha större kompetens om hur alla krav om fysiskt skydd i SSMFS 2008:1 och SSMFS2008:12 ska uppfyllas. Under en övergångsperiod av ett år kan SSM acceptera att SNAB på uppdrag av SNEAB utför sådana arbetsuppgifter. Detta förhållande ger möjlighet för SNEAB att utbilda en befintlig medarbetare för uppgiften eller rekrytera en medarbetare som uppfyller kompetenskraven för arbetsuppgiften och möjlighet för denna att sätta sig in i det fysiska skyddet i verksamheten. Kärnämneskontroll För att SNEAB ska kunna utföra kärnämneskontroll behöver SNEAB i sin organisation utse personal enligt 4 SSMFS 2008:3 för genomförandet tillsammans med den centrala safeguardhandläggaren som finns i SNAB:s organisation. Denna personal motsvaras av de som SNAB anger som ansvarig safeguardhandläggare (ASH). Sådan personal behöver utses när tillstånden har överlåtits och tagits i anspråk så att 3 kärntekniklagen kan uppfyllas. Beredskap SNEAB behöver avsätta tillräckliga resurser för sin beredskapsverksamhet och för samverkan med SNAB vid planering av beredskapen för Studsviksområdet. I SNEAB:s ledningssystem ska det framgå var i linjeorganisationen som uppgifter, ansvar och befogenheter för planering av beredskapen finns i enlighet med 2 kap. 1 SSMFS 2014:2. Finansiell förmåga Bedömningar avseende bolagens finansiella förmåga har dokumenterats i bilaga Analys avseende den finansiella styrkan för bolagen Studsvik Nuclear AB och Studsvik Nuclear Environmental AB. Bilagan omfattas av sekretess enligt 30 kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna del som inte omfattas av sekretess ges en sammanfattning av SSM:s bedömningar. SSM har analyserat de budgetar och affärsplaner som Studsvik Nuclear AB (SNAB) har lämnat in till SSM i ärendet för den kvarvarande delen av SNAB samt Studsvik Nuclear Environmental AB (SNEAB). SSM:s bedömning är att den kvarvarande delen av SNAB:s framtida förmåga att betala kärnavfallsavgifter är god. SSM:s bedömning är att SNEAB:s framtida förmåga att betala kärnavfallsavgifter är tillfredställande. Riksgäldskontoret har i ett beslut den 8 december 2015, dnr 2015/777, inte godtagit den säkerhet som Studsvik Nuclear AB har föreslaget och som motsvarar det finansieringsbelopp som SSM beslutade för perioden 2014 2016 (SSM2013-1174-19) enligt 9 lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Det innebär att Studsvik Nuclear AB i dagsläget inte uppfyller kraven enligt 9 lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. SSM:s bedömning är därmed att Studsvik Nuclear AB inte uppfyller 13 kärntekniklagen för att kunna fullgöra de åtgärder som avses i 10 kärntekniklagen, åtgärder som följer av villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, och skyddsåtgärder i händelse av driftstörningar eller haverier i anläggningen. De resurser som krävs för att åtgärda de brister eller behov av förbättringar som har identifierats vid granskningen enligt Studsvikslagstiftningen (SSM2015-242-10) och

Sida 17 (19) finansieringslagstiftningen samt Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:1 bedöms inte påverkas av den förändrade legala strukturen. Om regeringen tillstyrker tillståndsöverföringen kommer SSM att fatta nytt beslut om kärnavfallsavgift samt finansieringsbelopp för SNAB respektive SNEAB för 2016. Den säkerhet som SNEAB kommer att ställa kommer då att prövas av Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfonden kommer att kontaktas för en uppdelning av SNAB:s fondandelar. Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller de uppgifter som behövs för att enligt 6 kap. 3 miljöbalken identifiera och beskriva verksamhetens direkta eller indirekta effekter på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, eller på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, eller på annan hushållning med material, råvaror och energi. Därmed uppfyller den kraven i 6 kap. 7 miljöbalken. En förändring av innehavare av det kärntekniska tillståndet till anläggningarna HA, DK och SMA medför inte någon ändring vad avser verksamhetens miljöpåverkan, varför verksamheten vid tillämpningen av 5 c kärntekniklagen inte har antagits medföra en betydande miljöpåverkan. Avsaknaden av samråd innebär därför inte att miljökonsekvensbeskrivningen ska anses bristfällig. Miljökonsekvensbeskrivningen har kungjorts enligt 12 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. SSM kan mot denna bakgrund rekommendera att regeringen godkänner den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. Tillstånd M2012/3194/Ke enligt kärntekniklagen Tillstånd att mellanlagra och slutförvara utländskt kärnavfall i form av material och utrustning som har blivit förorenat av radioaktiva ämnen till följd av behandling i anläggningarna HA, DK och SMA, till den del som uppkommit när den kärntekniska verksamheten har bedrivits av SNAB, kan övertas av SNEAB, trots att bolaget inte på ett godtagbart sätt har visat att det har möjlighet att slutförvara detta. Det avtal med SKB som har presenteras har, som ovan anförts, begränsningar som gör att det inte ger den långsiktighet som krävs. För detta redan uppkomna kärnavfall kan SNAB därför inte ges dispens från krav enligt 10 kärntekniklagen. Tillstånd till innehav av detta kärnavfall kan ges av regeringen till SNEAB, men dispens till SNAB kan beslutas först då det finns ett avtal om slutförvaring utan nämnda begränsningar. För behandling av utländskt kärnavfall där material och utrustning har blivit förorenat av radioaktiva ämnen kan det räcka med ett villkor som innebär att SNEAB inte får starta behandlingen förrän det finns ett avtal med SKB om slutförvaring som SSM kan godta. De skäl som SSM har anfört i sitt yttrande (SSM2012-2488-18, 2012-11-29) till regeringen över SNAB:s ansökan är tillämpbara även avseende det nya bolaget SNEAB. De skäl för regeringens beslut som anges i tillståndet M2012/3194/Ke enligt kärntekniklagen kan även de anses kunna ligga till grund för den verksamhet som SNEAB nu ansöker om, då verksamheten inte är förändrad. SNAB/SNEAB har inte redovisat några motiv till önskemålet om tidsobegränsat tillstånd till SNEAB. Det nuvarande regeringstillståndet för SNAB är tidsbegränsat och SSM har inte funnit några skäl att frångå den bedömningen om delar av den verksamhet som omfattas överförs till SNEAB. Tillståndet till SNEAB bör inte omfatta att mellanlagra och slutförvara utländskt använt kärnbränsle utan begränsas till att omfatta att mellanlagra och slutförvara utländskt kärn-

Sida 18 (19) avfall. Detta då den kärntekniska verksamheten i anläggningarna HA, DK och SMA inte innebär behandling eller annan hantering av utländskt använt kärnbränsle. Tillståndet till SNEAB bör därför innehålla följande avgränsning av omfattningen av tillståndet och ges de villkor som idag gäller för verksamheten enligt SNAB:s tillstånd M2012/3194/Ke: 1. punkten 1 c) strecksatserna 1 och 2, 2. punkten 3 a), b) och d). SNAB har flera tillstånd till in- och utförsel av utländskt kärnavfall som gäller i tre år. Dessa tillstånd kan inte överlåtas till SNEAB, men genomförandet av behandlingen av utländskt kärnavfall som SNAB för in kan fortsatt ske i anläggningarna HA, DK och SMA även efter det att SNEAB har övertagit tillståndet till innehav och drift. Tillståndet till SNEAB kan därför inte innehålla någon avgränsning från att avse mellanlagring av sådant utländskt kärnavfall som införs av SNAB, då SNEAB under en övergångstid på högst tre år behöver ha tillåtelse att använda SNAB som uppdragstagare att genomföra införsel och utförsel av kärnavfall. SNAB genomför uppdraget med stöd av de tillstånd de har. Samlad bedömning Till ansökan har fogats en miljökonsekvensbeskrivning som kan godkännas. SNEAB har förutsättningar att uppfylla kraven i 3, 4, 5 första stycket och 10 första stycket 1 och 3 kärntekniklagen samt 6 strålskyddslagen för innehav och drift av anläggningarna. Av ansökan framgår tydlig fysisk avgränsning av förbränningsanläggningen (HA), dekontamineringsanläggningen (DK) och smältanläggningen (SMA) i Studsvik från andra anläggningar inom Studsviksområdet samt tydlig fördelning till SNEAB av det kärnavfall som ska omfattas av tillståndet samt att fonderade medel följer med kärnavfallet. Den kvarvarande delen av SNAB har god förmåga att betala framtida kärnavfallsavgifter och SNEAB har tillfredsställande sådan förmåga. Riksgäldskontoret har i ett beslut inte godtagit den säkerhet som Studsvik Nuclear AB har föreslaget. SSM:s bedömning är därmed att Studsvik Nuclear AB i dagsläget inte uppfyller kraven enligt 9 lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter för kärnteknisk verksamhet och 13 kärntekniklagen. SNAB och SNEAB har redovisat ett avtal om slutförvaring av kärnämnen och kärnavfall som har godkänts av SKB. Avtalet har emellertid väsentliga begränsningar som innebär att det ensidigt kan sägas upp av SKB under vissa förutsättningar, vilket gör att det inte är hållbart på lång sikt. För redan uppkommet kärnavfall och befintliga kärnämnen som inte ska användas på nytt, kan SNAB därför inte ges dispens från krav enligt 10 kärntekniklagen eftersom förpliktelserna inte kan övertas av SNEAB fullt ut. Vad gäller kärnavfall som ännu inte har uppkommit i anläggningarna och kärnämnen som ännu inte finns i verksamheten, dvs. sådant som uppkommer efter SNEAB:s övertagande av tillståndet till innehav och drift, kan det räcka med ett villkor som innebär att SNEAB inte får starta driften förrän det finns ett avtal utan begränsningar som SSM kan godta. Detta villkor omfattar därmed även utländskt kärnavfall i form av material och utrustning som har blivit förorenat av radioaktiva ämnen till följd av behandling i anläggningarna HA, DK och SMA. SNEAB kommer initialt att ha en organisation med förmåga att operativt driva och underhålla anläggningar inom uppsatta villkor och enligt krav i föreskrifter på anläggningssäkerhet. Däremot bedömer SSM att SNEAB inte helt uppfyller krav på egna personella resurser i 13 kärntekniklagen. SNEAB behöver i sin organisation vara ytterligare bemannad och ha annan kompetens än vad som framgår av ansökan 1. med en strålskyddsföreståndare (3 och 4 SSMFS 2008:24),

Sida 19 (19) 2. för att kunna planera, värdera och besluta om åtgärder i den kärntekniska verksamheten, för att följa upp effekterna av dessa så att säkerhet och strålskydd kan upprätthållas och utvecklas samt för att kunna säkerställa att beslut i frågor om säkerhet och strålskydd föregås av tillräcklig beredning och rådgivning så att frågorna blir allsidigt belysta (2 kap. 9 första stycket 4 och 5 SSMFS 2008:1), 3. för ledning och styrning av egen personal samt för att kunna beställa, leda och värdera resultatet av uppdragstagares arbete, inklusive de uppdrag SNAB har att genomföra enligt avtal (2 kap. 9 första stycket 5 SSMFS 2008:1), 4. för omhändertagande av kärnämnen och kärnavfall (2 kap. 9 första stycket 5 SSMFS 2008:1), 5. för fysiskt skydd och informationssäkerhet (2 kap. 9 första stycket 5 SSMFS 2008:1), 6. för att upprätthålla kärnämneskontrollen (4 SSMFS 2008:3), samt 7. för att upprätthålla beredskapen (2 kap. 1 SSMFS 2014:2). De personella resurserna som behövs för att genomföra åtgärder enligt punkterna 2, 3, 4 och 6 behöver finnas i SNEAB:s organisation från tidpunkten då SNEAB har erhållit tillstånd enligt kärntekniklagen och tagit det i anspråk. Strålskyddsföreståndaren och de personella resurserna som behövs för att genomföra åtgärder enligt punkterna 5 och 7 behöver finnas i SNEAB:s organisation 12 månader efter det att SNEAB har erhållit tillstånd enligt kärntekniklagen och tagit det i anspråk. Bilaga Analys avseende den finansiella styrkan för bolagen Studsvik Nuclear AB och Studsvik Nuclear Enviromental AB.