KALLELSETILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträdemedtillväxtutskottet,tisdag den 2 april 2019, kl. 9:00. Masugnspipan,masugne

KALLELSETILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträdemedtillväxtutskottet,tisdag den 2 april 2019, kl. 9:00. Masugnspipan,masugnen Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS!Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Ledamöter Irja Gustavsson,ordförande (S) Nafih Mawlod (S) JonasKleber, v ordförande (C) Fredrik Vessling(V) Pär-OveLindqvist (M) JanHansson(M) Jari Mehtäläinen (SD) Ellinor Halldan Sekreterare Ersättare JoacimHermansson(S) JohnOmoomian (S) Maria-Pia Karlsson (C) Ulf Axelsson(V) Markus Lundin (KD) Inger Griberg (MP) Amanda Funk (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Val av justerare Förslag:Nafih Mawlod (S) med Jari Mehtäläinen (SD) som ersättare. Justeringsker måndagden 8 april 2019 kl. 15.00 på sekreterarens rum. Dnr Föredragande Tid

Beslutsärenden 1. Utveckling av Flugparken KS 2017/260 Wilhelm Magnusson, Bram Corthals 09.00 2. Uppförande av nytt industriområde, Heden 1:11 med flera i Frövi AKK2015/403 Wilhelm Magnusson, Bram Corthals 3. Samverkansprojekt handelsutveckling KS 2019/78 Daniel Fagerlund 09.35 4. Tillväxtförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde KS 2018/273 Kristina Öster 10.20 5. Information pågående planprojekt från SBB Isabella Lohse 10.45

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-29 Näringslivsenheten Wilhelm Magnusson +46 0581-811 39 wilhelm.magnusson@lindesberg.se 1 (2) KS 2017/260 ÄRENDE 1 Tillväxtutskottet Utveckling av Flugparken Förslag till beslut Tillväxtförvaltningen genom näringslivsenheten och Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen föreslår tillväxtutskottet besluta byggstart för ombyggnationen av flugparken förskjuts till augusti/september 2019. Ärendebeskrivning Den ursprungliga uppskattade byggstarten har tidigare satts till månadsskiftet mars/april 2019. Byggstart för entreprenör när det gäller beläggningsarbeten kan tidigast äga rum kring månadsskiftet april/maj 2019. Entreprenör har uppskattad byggtid till ca 8 veckor, vilket betyder färdig beläggning i slutet av juni. Anledningarna till en försenad byggstart grundas i: Försenade bygghandlingarna från konsult. Att konsult inte haft några krav på att kunna tillhandahålla VA-planer, elplaner och byggritningar på fontän och soldäck. Det vinnande förslaget från konsult behövde inte ta hänsyn till budgeten för genomförandet. Kalkyler behöver av den anledningen tydliggöras för att säkra budget. Fördelar med en senarelagd byggstart i augusti/september Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Kringliggande verksamhetsutövare önskar inte ha en byggarbetsplats under sommarmånaderna. Förberedelserna för projektet blir färdiga och kalkylen blir säkrare. Byggtiden begränsas inte av en kommande turistsäsong. Planteringar av träd och gräs mm är lämpligare under hösten. Trafikverkets ombyggnation av järnväg vid Bangatan under sommaren kommer påverka centrala delar av Lindesbergs tätorts trafiksituation. Detta faktum talar för att senarelägga ombyggnationen av flugparken. Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) Ärendets beredning Tillväxtförvaltningen genom näringslivsenheten är uppdragsgivare och Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen är projektledare. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Tillväxtförvaltningen genom näringslivsenheten förordar en senarelagd byggstart enligt ovan nämnd argumentation. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Wilhelm Magnusson Handläggare För åtgärd: Förvaltningschef tillväxtförvaltningen Näringslivschef tillväxtförvaltningen Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen

LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2018-09-17 Tillväxtutskottet TU 124/18 Dnr: KS 2017/260 Flugparken förslag till fortsatt hantering Beslut Tillväxtutskottet beslutar 1. Att påbörja ombyggnationen enligt byggritning från vinnande förslag i arkitekttävlingen. Därigenom hanteras verksamhetsutövarens önskemål om att utöka sin verksamhet i flugparken enligt de förutsättningar som det vinnande förslaget redovisar. 2. Att ge Näringslivsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Förbundet i uppdrag att ta fram en riktlinje för uteserveringar på allmän platsmark. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun utlyste den 31 maj 2017 en arkitekttävling för ombyggnation av flugparken. En medborgardialog genomfördes innan arkitekttävlingen utlystes, där gestaltningskrav och önskemål togs in som krav i tävlingsbeskrivningen. Ett vinnande alternativ röstades fram av en jury och genomförandet av ombyggnationen budgeterades. Budgetering för 2019 hänvisas till budgetberedning. I samband med beslut om det vinnande förslaget uppkom en fråga från en av verksamhetsutövarna i Flugparken om att utöka sin verksamhet. Önskemålet påverkar ombyggnationen och de beslutade gestaltningskraven, enligt vinnande förslag. För att tillväxtförvaltningen, Samhälsbyggnadsförvaltningen och förbundet ska kunna hantera ombyggnationen av flugparken behövs ett politiskt beslut gällande handlingslinje. Se förslag till beslut. Förvaltningens förslag till beslut Tillväxtförvaltningen och Samhällsbyggnad Bergslagen föreslår tillväxtutskottet att besluta: 1. Att frångå det vinnande förslaget enligt den utlysta arkitekttävlingen (se bilaga) för att tillmötesgå en verksamhetsutövare att utöka sin verksamhet i flugparksområdet. Alternativt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (20)

LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2018-09-17 Tillväxtutskottet 2. Att påbörja ombyggnationen enligt byggritning från vinnande förslag i arkitekttävlingen. Därigenom hanteras verksamhetsutövarens önskemål om att utöka sin verksamhet i flugparken enligt de förutsättningar som det vinnande förslaget redovisar. 3. Att ge Näringslivsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Förbundet i uppdrag att ta fram en riktlinje för uteserveringar på allmän platsmark. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet beslutar enligt förslagsalternativ 2 och 3. Beslutsgång Ordförande Irja Gustavsson (S) ställer förslagen mot varandra och finner att tillväxtutskottet beslutar enligt förslagsalternativ 2 och 3. Meddelas för åtgärd: Näringslivsenheten Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (20)

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-29 Näringslivsenheten Wilhelm Magnusson +46 0581-811 39 wilhelm.magnusson@lindesberg.se 1 (1) AKK2015/403 ÄRENDE 2 Tillväxtutskottet Uppförande av nytt industriområde, Heden 1:11 med flera i Frövi Förslag till beslut Förvaltningen föreslår tillväxtutskottet besluta Informationen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Nulägesbeskrivning från näringslivsenheten och Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen om utvecklingen vid Frövi verksamhetsområde utifrån uppdrag från tillväxtutskottet 2018-06-12. Återkoppling från studiebesök i Katrineholm Återkoppling om pågående arbetet med detaljplan Återkoppling om utredningar Ärendets beredning Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen (projektledare) tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen och näringslivsenheten bereder ärendet. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Arbetet pågår enligt plan. Dialog förs med berörda aktörer som är involverade i arbetet med Frövi verksamhetsområde. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Wilhelm Magnusson Handläggare För kännedom: Näringslivsenheten Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tillväxtutskottet 2018-06-12 TU 86/18 Dnr: AKK2015/403 Frövi verksamhetsområde Beslut Tillväxtutskottet beslutar att: 1. uppdra till tillväxtförvaltningen att redovisa en plan för genomförande av etapp 2 och 3 avseende åtgärder, genomförande och kostnader, 2. uppdra till tillväxtförvaltningen att utreda alternativ för ägarskap och drift av järnvägsspår inom verksamhetsområdet, 3. uppdra till kommundirektören att redovisa kostnad för kommunalt övertagande av markområdet, 4. uppdra till Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen att utarbeta förslag till verksamhetsområden för vatten och avlopp, inom det nya detaljplanerade verksamhetsområdet i Frövi, 5. uppdra till Samhällsbyggnadsförbundet att kostnadsberäkna driften av de blivande kommunala vägarna uppdelat på huvudvägar och ev tillkommande stickvägar inom verksamhetsområdet samt 6. uppdra till Samhällsbyggnadsförvaltningen att lämna förslag på prissättning av mark för försäljning, för fastställande i kommun-fullmäktige. Priset kan antingen vara ett markpris per kvm eller ett pris per kvm som utöver marken även inkluderar anslutningsavgift för VA. 7. Samtliga uppdrag ska redovisas för tillväxtutskottet i mars 2019 i samband med att detaljplanen förväntas vinna laga kraft. Ärendebeskrivning Investeringsprojektet i Frövi har varit uppe i tillväxtutskottet vid flertalet tillfällen. Projektet syftar till att möjliggöra företagsetableringar med närhet till lagerdrift och omlastning till järnväg. Projektet är uppdelat i flera etapper. Etapp 1 för Frövi verksamhetsområde är beslutad och påbörjad i linje med tagen investeringsbudget och kommer att vara färdigställd hösten 2018. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24 (41)

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tillväxtutskottet 2018-06-12 Arbetet med etapp 1 i Frövi verksamhetsområde inklusive arbeten som är relaterade till ombyggnaden av Frövi bangård genomförs inom ramen för lagakraftvunnen detaljplan. Planeringen och den fortsatta etableringen (etapp 2 och 3) av Frövi verksamhetsområde medför i dagsläget stora investeringar för kommunen, med dessa investeringar följer även stora risker såväl som möjligheter. Av den anledningen är det av största vikt att dessa risker och möjligheter analyseras enligt beslutsförslag. Vidare bör inte kommunen ta beslut om en fortsättning av Frövi verksamhetsområde innan detaljplanen för verksamhetsområde har vunnit lagakraft d.v.s. tidigast mars 2019. Projektering av hela industriområdet är påbörjat för att kunna identifiera och uppskatta kostnader och därmed beräkna budget för projektet. Detta är påbörjat innan detaljplanen har vunnit lagakraft vilket gör att eventuella extra kostnader i form av ytterligare projektering kan uppstå, men de kan även inkluderas i eventuella totalentreprenader. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår tillväxtutskottet besluta 1. tillväxtutskottet beslutar att uppdra till tillväxtförvaltningen att redovisa en plan för genomförande av etapp 2 och 3 avseende åtgärder, genomförande och kostnader, 2. uppdra till tillväxtförvaltningen att utreda alternativ för ägarskap och drift av järnvägsspår inom verksamhetsområdet, 3. uppdra till kommundirektören att redovisa kostnad för kommunalt övertagande av markområdet, 4. uppdra till Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen att utarbeta förslag till verksamhetsområden för vatten och avlopp, inom det nya detaljplanerade verksamhetsområdet i Frövi, 5. uppdra till Samhällsbyggnadsförbundet att kostnadsberäkna driften av de blivande kommunala vägarna uppdelat på huvudvägar och ev tillkommande stickvägar inom verksamhetsområdet samt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25 (41)

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tillväxtutskottet 2018-06-12 6. uppdra till Samhällsbyggnadsförvaltningen att lämna förslag på prissättning av mark för försäljning, för fastställande i kommun-fullmäktige. Priset kan antingen vara ett markpris per kvm eller ett pris per kvm som utöver marken även inkluderar anslutningsavgift för VA. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att samtliga uppdrag ska redovisas i mars 2019 i samband med att detaljplanen förväntas vinna laga kraft. Beslutsgång Ordförande tar först upp förvaltningens förslag till beslut och finner att förslaget godkänns. Ordförande tar därefter upp Irja Gustavssons (S) tilläggsförslag och finner att förslaget godkänns. Meddelas för åtgärd: Kommundirektör Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Tillväxtförvaltningen Meddelas för kännedom: Ekonomienheten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26 (41)

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-25 Näringslivsenheten Daniel Fagerlund 0581-810 94 daniel.fagerlund@lindesberg.se 1 (1) KS 2019/78 ÄRENDE 3 Tillväxtutskottet Handelsutredning för norra stadskärnan och handelsplats Lindesberg - Projekt Centrumutveckling Förslag till beslut Tillväxtförvaltningen delger tillväxtskottet information om Projektplan för utveckling av centrum Ärendebeskrivning Tillväxtförvaltningen har ett uppdrag att ta fram en projektplan för arbetet med den gemensamma strategiska utvecklingen för Norra stadskärnan och Handelsplatsen för att långsiktigt främja Lindesberg som etableringsort och mötesplats. Ärendets beredning Näringslivsenheten har tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett utkast på projektplan. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Enligt uppdrag från TU i februari 2019 ska tillväxtförvaltningen presentera en projektplan för ovan nämnda arbete. Konsekvenser Genom att förankra tillvägagångsättet startar näringslivsenheten tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen arbetet. Magnus Sjöberg Förvaltningschef Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg Daniel Fagerlund Handläggare kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tillväxtutskottet 2019 02 19 TU 13/19 Dnr: Samverkansprojekt handelsutveckling Beslut Tillväxtutskottet uppdrar åt förvaltningen att till sammanträdet i mars 2019 ta fram en projektplan för en utredning som visar den gemensamma strategiska utvecklingen för Norra stadskärnan samt Handelsplatsen för att långsiktigt främja Lindesberg som etableringsort och mötesplats. Ärendebeskrivning Enhetschef och exploateringsingenjör presenterar ett förslag till handelsutredning för Lindesberg för tillväxtutskottet. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet uppdrar åt förvaltningen att till sammanträdet i mars 2019 ta fram en projektplan för en utredning som visar den gemensamma strategiska utvecklingen för Norra stadskärnan samt Handelsplatsen för att långsiktigt främja Lindesberg som etableringsort och mötesplats. För åtgärd: Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20 (23)

Handelsutredning Lindesberg

Norra stadskärnan - Planprogram 141125 Koncentrerad handel. Central mötesplats, utveckling bostäder. Fortsatt utveckling av personintensiva centrumfunktioner så som gym, restauranger, kontor. Bostäder.

Handelsplats Lindesberg - Trafikutredning 190124

Frågeställningar Hur ska de båda platserna utvecklas? Komplettera/Konkurrera Utmärkande egenskaper för vardera handelsområdedetaljhandel/verksamheter?

Utredning Ta fram en utredning som visar den gemensamma strategiska utvecklingen för Norra stadskärnan samt Handelsplatsen för att långsiktigt främja Lindesberg som etableringsort och mötesplats

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-28 Kulturenheten Kristina Öster 0581-815 27 kristina.a.oster@lindesberg.se 1 (2) KS 2018/273 ÄRENDE 4 Tillväxtutskottet Tillväxtförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Förslag till beslut Förvaltningen föreslår tillväxtutskottet besluta Tillväxtutskottet tackar för informationen. Förvaltningens svar överlämnas till utskottet för stöd och strategi. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun är finskt förvaltningsområde. Enligt beslut i utskottet för stöd och strategi ska berörda förvaltningar rapportera hur de uppfyller lagstiftarens krav på stöd och service på finska till utskottet för stöd och strategi. Kulturenheten arbetar strukturerat med den finska minoritetens behov och rättigheter. Detta sker bland annat genom ett kontinuerligt samarbete med samordnaren för finskt förvaltningsområde. En medarbetare på kulturenheten ingår i det nyupprättade nätverket för nationella minoritetsspråk i Region Örebro län. Exempel på arrangemang och samarbeten genom åren är föredrag, konserter, utdelning av litteratur på finska till barn som finansierats av regionen, bokcirklar, etnologisk dokumentation av Sverigefinskor i Nyberget och utställningar. Varje år genomförs en finsk kulturvecka. På biblioteken finns medier på finska. Personer ur gruppen har också möjlighet att påverka bibliotekens inköp då det gäller medier på finska. Arbetsmarknadsenheten lägger stor vikt vid information på finska i sina verksamheter. Medborgarservice bemannas en gång i veckan av samordnaren för finskt förvaltningsområde. Enheten arbetar också med arrangemang riktade mot deltagare och uppmärksammar olika finska traditioner. Förvaltningen bedömer att uppdraget uppfylls genom det strukturerade arbetssättet och de olika aktiviteterna samtidigt som det finns viss utvecklingspotential då det gäller arbetet med nationella minoriteter. Ärendets beredning Ärendet har beretts i Tillväxtförvaltningens ledningsgrupp. Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 0581-810 00 ORG NR 212000-2015 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se

2 (2) Magnus Sjöberg Förvaltningschef Kristina Öster Kulturchef

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk t.o.m. SFS 2018:1367 SFS nr: 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Utfärdad: 2009-06-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2018:1367 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet) KS 2018/273-4 Allmänna bestämmelser 1 /Upphör att gälla U:2019-01-01/ Denna lag innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskola, sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. Lag (2010:865). 1 /Träder i kraft I:2019-01-01/ Denna lag innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. Lag (2018:1367). 2 Nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3). I språklagen (2009:600) anges att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 3 /Upphör att gälla U:2019-01-01/ Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 3 /Träder i kraft I:2019-01-01/ Kommuner och landsting ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken. Lag (2018:1367). 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

5 /Upphör att gälla U:2019-01-01/ Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. 5 /Träder i kraft I:2019-01-01/ Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd enligt första stycket ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. Lag (2018:1367). 5 a /Träder i kraft I:2019-01-01/ Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar. Lag (2018:1367). 5 b /Träder i kraft I:2019-01-01/ Kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Uppgifter om mål och riktlinjer som har antagits enligt första stycket ska på begäran lämnas till den myndighet som har uppföljningsansvar enligt 20. Lag (2018:1367). Förvaltningsområden 6 Med förvaltningsområdet för finska avses kommunerna (2018) Botkyrka, Borlänge, Borås, Degerfors, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Finspång, Gislaved, Gällivare, Gävle, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Hällefors, Håbo, Järfälla, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Oxelösund, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skellefteå, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Söderhamn, Södertälje, Tierp, Trelleborg, Trollhättan, Trosa, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Örnsköldsvik, Österåker, Östhammar och Övertorneå. Med förvaltningsområdet för meänkieli avses kommunerna Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala och Övertorneå. Med förvaltningsområdet för samiska avses kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokum, Luleå, Lycksele, Malå, Sorsele, Sundsvall, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Åsele, Älvdalen och Östersund. 7 /Upphör att gälla U:2019-01-01/ Andra kommuner än de som anges i 6 kan efter anmälan få ingå i förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen. Regeringen får meddela föreskrifter om sådan frivillig anslutning till ett förvaltningsområde. 7 /Träder i kraft I:2019-01-01/ Andra kommuner än de som anges i 6 kan efter ansökan få ingå i förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen.

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde efter beslut av regeringen kan ansöka hos regeringen om utträde ur förvaltningsområdet. Regeringen får besluta om utträde endast om det finns synnerliga skäl. Regeringen får meddela föreskrifter om anslutning till och utträde ur ett förvaltningsområde. Lag (2018:1367). Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 9 Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. 10 /Upphör att gälla U:2019-01-01/ Enskilda har alltid rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän. Detsamma gäller vid enskildas skriftliga kontakter med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part. 10 /Träder i kraft I:2019-01-01/ Enskilda har alltid rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän och Diskrimineringsombudsmannen. Detsamma gäller vid enskildas skriftliga kontakter med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part. Lag (2018:1367). 11 Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. 12 Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos domstolar 13 Den som är part eller ställföreträdare för part i ett mål eller ett ärende hos en förvaltningsrätt, tingsrätt, mark- och miljödomstol eller sjörättsdomstol med en domkrets som

helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå har rätt att använda finska eller meänkieli under målets eller ärendets handläggning, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Detsamma gäller samiska hos en sådan domstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk eller Kiruna, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Rätten att använda finska, meänkieli respektive samiska omfattar också de domstolar dit en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende som avses i första stycket överklagas. Lag (2010:943). 14 Rätten att använda finska, meänkieli eller samiska i mål eller ärenden hos domstolar enligt 13 omfattar rätt att ge in handlingar och skriftlig bevisning på detta språk, rätt att få de handlingar som hör till målet eller ärendet muntligen översatta till detta språk och rätt att vid muntlig förhandling inför domstolen tala detta språk. Domstolen ska översätta handlingar och skriftlig bevisning till svenska, om det inte är uppenbart onödigt. Även i övrigt ska domstolen sträva efter att använda minoritetsspråket i sina kontakter med parten eller dennes ställföreträdare. I alla mål och ärenden som omfattas av rätten att använda finska, meänkieli eller samiska hos domstolar enligt 13 har en part eller ställföreträdare för part som saknar juridiskt biträde rätt att på begäran få domslut och domskäl eller beslut och beslutsmotivering skriftligen översatta till detta språk. 15 Den som vill använda finska, meänkieli eller samiska under ett måls eller ett ärendes handläggning i domstol enligt 13 ska begära detta i samband med att målet eller ärendet inleds eller första gången parten ska yttra sig i målet eller ärendet. En begäran om att få en översättning enligt 14 tredje stycket ska framställas inom en vecka från det att domen eller beslutet meddelats, om en sådan begäran inte har framställts tidigare under handläggningen av målet eller ärendet. Om en begäran om att använda minoritetsspråk eller om att få en översättning framställs senare än vad som anges i första och andra styckena får den avslås. En sådan begäran får även avslås om det är uppenbart att den har ett otillbörligt syfte. 16 Om en part eller ställföreträdare för part har rätt att använda finska, meänkieli eller samiska i rättegång, ska tolk anlitas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 6-8 och 33 kap. 9 rättegångsbalken och 50-52 förvaltningsprocesslagen (1971:291). Finska, meänkieli och samiska i förskola, viss annan pedagogisk verksamhet och äldreomsorg 17 /Upphör att gälla U:2019-01-01/ När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2010:865).

17 /Träder i kraft I:2019-01-01/ Rätten för enskilda att i vissa fall erbjudas förskola och viss annan pedagogisk verksamhet på finska, meänkieli eller samiska regleras i 8 kap. 12 a och 25 kap. 5 a skollagen (2010:800). Lag (2018:1367). 18 /Upphör att gälla U:2019-01-01/ En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. 18 /Träder i kraft I:2019-01-01/ En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2018:1367). 18 a /Träder i kraft I:2019-01-01/ En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Detsamma gäller för en kommun som ingår i ett förvaltningsområde för ett visst språk vad gäller övriga språk. Lag (2018:1367). 18 b /Träder i kraft I:2019-01-01/ Kommunen ska inom ramen för sådan omsorg som erbjuds enligt 18 och 18 a beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet. Lag (2018:1367). 18 c /Träder i kraft I:2019-01-01/ Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om möjligheterna till sådan service och omvårdnad som anges i 18 och 18 a. Lag (2018:1367). Undantag 19 Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att en viss myndighet som lyder under regeringen ska undantas från tillämpningen av 8. Motsvarande gäller efter regeringens bemyndigande för landsting och kommun i fråga om kommunala myndigheter. Uppföljning m.m. 20 Förvaltningsmyndigheters tillämpning av denna lag ska följas upp. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för uppföljningen. Detta uppföljningsansvar innebär ingen inskränkning i det tillsynsansvar som vilar på andra myndigheter. 21 En myndighet med uppföljningsansvar ska dessutom genom rådgivning, information och liknande verksamhet bistå andra förvaltningsmyndigheter vid tillämpningen av lagen.

LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2018-08-15 Utskottet för stöd och strategi USS 32/18 Dnr: KS 2018/273 Kartläggning av sverigefinnarnas behov av service på finska Beslut Utskottet för stöd och strategi godkänner kartläggningen av sverigefinnarnas behov av service. Rapporten vidarebefordras till berörda förvaltningar för översyn av möjliga åtgärder för framtida behov av service på finska helt eller till väsentlig del för de kommunmedborgare som så önskar. Berörda förvaltningar får i uppdrag att rapportera förslag till åtgärder för hur de ska uppnå lagstiftarens förstärkta krav på stöd och service på finska till utskottet för stöd och strategis möte den 3 december 2018. Ärendebeskrivning Enligt Förordningen 2009:1299, ska kommunen kontinuerligt göra kartläggningar för att kunna planera sin service för gruppen. I Lindesbergs kommun finns ca 2 600 sverigefinnar i tre generationer varav 585 är födda i Finland, dvs tillhör första generationen (april 2018). Fokus i kartläggningen har varit att ta fram information om vilken form av service på finska kan tänkas uppkomma i gruppen vad gäller Lindesbergs särskilda ansvarsdelar; barn- och äldreomsorg. Merparten av svaren berör äldreomsorgen. Av de 96 svaren kan man utläsa att nästan 80% tycker att det är viktigt få tala och höra finska varje dag eller nån gång i veckan. 68% uppger sig vilja ha någon form av finsk omsorg i framtiden. Formen av stöd var en flervalsfråga och där önskas boendealternativ med finsk personal 42%, hemtjänst 38,6%, någon form av råd och stöd ville 35,2% ha och dagaktiviteter på finska av någon form ville 26,1% ha, samt finsktalande kontaktperson ville 11,4% ha. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet för stöd och strategi besluta Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (16)

LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2018-08-15 Utskottet för stöd och strategi 10 (16) 1. Godkänna kartläggningen av sverigefinnarnas behov av service. 2. Vidarebefordra rapporten till berörda förvaltningar för översyn av möjliga åtgärder för framtida behov av service på finska helt eller till väsentlig del för de kommunmedborgare som så önskar. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Bengt Storbacka (S) föreslår bifall till förvaltningens förslag till beslut med följande tillägg: Berörda förvaltningar får i uppdrag att rapportera förslag till åtgärder för hur de ska uppnå lagstiftarens förstärkta krav på stöd och service på finska till utskottet för stöd och strategis möte den 3 december 2018. Meddelas för åtgärd: Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Tillväxtförvaltningen Meddelas för kännedom: Samordnare finskt förvaltningsområde Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

RAPPORT 2018-07-03 Dnr KS 2018/273-2 Rapport: Kartläggning av sverigefinnarnas kommande behov av service på finska i Lindesbergs kommun Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Bakgrund, enkätens innehåll, respondenterna, 3. Resultat, med analys och förklaringar per enkätens delområde 3:1 Barn- och utbildning 3:2 Äldreomsorg 3:3 Information, språk och kultur 4. Kommentar 1. SAMMANFATTNING Kartläggningen genomfördes mars-april och har främst riktats till den sverigefinska minoriteten i syfte att uppskatta de kommande behov av kommunal service de har på sitt eget språk. Svarsfrekvensen är cirka en femtedel av den första generationen av de sverigefinska kommuninvånare, 93% är över 50 år. Vi kan därför anta att de yngre generationerna inte nåtts av kartläggningen. Merparten av svaren berör äldreomsorgen. Av de 96 svaren kan man utläsa att nästan 80% tycker att det är viktigt få tala och höra finska varje dag eller nån gång i veckan. 68% uppger sig vilja ha någon form av finsk omsorg i framtiden. Formen av stöd var en flervalsfråga och där önskas boendealternativ med finsk personal 42%, hemtjänst 38,6%, någon form av råd och stöd ville 35,2% ha och dagaktiviteter på finska av någon form ville 26,1% ha, samt finsktalande kontaktperson ville 11.4% ha. Enkäten riktades till alla nationella minoriteterna men bara ett svar i varje grupp kom in. Antalet romer framkommer inte, eftersom de finsktalande romerna räknas in i gruppen sverigefinnar. Enkäten innefattade även information om de nationella minoriteternas rättigheter. Knappt en fjärdedel, 22,8% kände inte tidigare till sina nationella minoritetsrättigheter. Bara 4 har svarat på frågor som förälder till förskole- eller skolbarn. Konstateras kan att behovet av finska i omsorgen kommer att öka. Det finns anledning att titta mer på hur vi kan tillgodose behovet i framtiden. Eftersom nästan inga svar har inkommit från de två yngre generationerna, dvs barn och barnbarn till Finlandsfödda, kan man tolka detta att information om rättigheterna eller kartläggningen inte nått föräldrar, och därför vi vet inte det faktiska behovet. Det uttryckta behovet av finska i omsorgen tycks omfatta svar mest från första generationen. 1:6

2. BAKGRUND Enligt Förordningen 2009:1299, ska kommunen kontinuerligt göra kartläggningar för att kunna planera sin service för gruppen. Den senaste heltäckande kartläggningen gjordes 2012 bland sverigefinnar. Denna kartläggning som gjordes under våren 2018, föregicks av informationskampanj innan via tidningar, både lokalt i pappers och webbformat (NA) och sverigefinska tidningarna (RuotsinSuomalainen och Suomen Uutisviikko) samt SR-sisuradio och vår egen hemsida och finska förvaltningsverksamhetens program. I Lindesbergs kommun finns ca 2 600 sverigefinnar i tre generationer varav 585 är födda i Finland, dvs tillhör första generationen. Andra generation, dvs barn till första, är cirka 1000 personer och i tredje finns ungefär lika många som har mor- eller farföräldrar födda i Finland. Man kan anta att ca. 1/5 tillhör gruppen finlandssvenskar, som ej omfattas av rättigheterna som nationell minoritet. Vi antar också att merparten av svaranden tillhör första generationen. Beräkningsgrunden i analysen är därför 80% av de finlandsfödda, dvs 486 personer. Enkäten skickades ut tillsammans med information om rättigheterna via brev och fanns också tillgängligt på biblioteken och som webbenkät. Ca 2/3 har svarat på pappersenkäten, resten på webben. 700 ex av enkäten skickades ut via brev, fanns på biblioteken samt fanns att till gå på webben. 2:1 Enkätens innehåll: Enkätens frågor behandlade, förutom inledande med kön, ålder, ort, nationell minoritet, om man känt till sina särskilda rättigheter innan enkäten, dessutom med frågeställningar om förskola o skola samt äldreomsorg som redovisas här nedan. Delar av enkäten gav möjlighet till fria svar i syfte att få möjlighet få fram idéer vad gäller kultur och språk som delvis berör samordnarens planering av språk och kultur. 2:2 Respondenterna: 2/3 av svaranden är kvinnor, 7% är under 49 år, 39% mellan 50 69 år, 40% mellan 70-79, och 12 % är över 80 år och 2 över 90 år. 2:6

Merparten av svaranden bor i Lindesberg med omnejd 41,7%, i Storå med omnejd 29,2%. Svarsfrekvensen var mindre i södra länsdelen som toppades av Frövi med 10,4%. Enligt folkbokföringen bor i Finland födda sverigefinnar, ca 45% i Lindesberg med omnejd, 25% i norr och 30% i södra delen. Svarsfrekvensen är procentuellt sett mindre i södra länsdelen, medans svarsfrekvensen är däremot högre i norr. Eftersom romer med finska som modersmål räknas till sverigefinnar, har vi inte fått in någon statistik på romer. 3. RESULTAT. ANALYS, FÖRKLARINGAR 3:1 Barn och utbildning 3:1:1 Bara 4 har svarat sig ha barn i förskoleåldern och skolåldern. Och samtliga påtalar att deras barn inte haft någon lärare alls under läsåret 2017/18 och att man inte fått svar från ansvarig om när undervisningen kan komma igång igen. Kompetent lärare efterfrågas samtidigt. Analys: Eftersom kartläggningen inte nått alla föräldrar vet vi inte det faktiska behovet. Vad vi vet, är att enligt statistiken finns ca 350 barn i förskole- och skolåldern som omfattas av rättigheten. (SCB 2013) 3:2 Äldreomsorgen: 3:2:1 På frågan om du idag får någon form av stöd från kommunen, har 6 svarat ja och preciserat hjälpmedel, en finns i särskilt boende och en har hemtjänst. 3:2:2 På frågan om du en dag behöver kommunens service, vad skulle du vilja ha, har 31,8% uppgett sig inte ha behov av finska. 68,2 % vill i framtiden ha någon form av finsk service, av respondenterna är det 60 personer. Formen av stöd var en flervalsfråga och där önskar 42% ett boendealternativ med finsk personal, 38,6% hemtjänst, någon form av råd och stöd ville 35,2% ha och dagaktiviteter på finska av någon form ville 26,1% ha, samt finsktalande kontaktperson ville 11.4% ha. Analys: Om procentsatsen skulle vara representativ för alla i första generationen skulle det innebära att minst 60, möjligen upp till 280 personer kommer att vilja ha finsk service i någon form. Med samma utgångspunkt skulle behovet av hemtjänst vara minst 34 personer upp till möjliga 180 personer och behovet av boende med finsk service skulle öka från 37 till 196. (Beräknat på 585 i första generationen, minus 20% som antas vara finlandssvenskar, ger oss en siffra på 486 finlandsfödda personer som antas tala finska.) Kommentar: Behovet av finska i omsorgen i form av stöd, kontaktpersonskap och dagaktiviteter är något att beakta. Det är konstaterat i olika sammanhang att finsktalande äldre tappar ofta det inlärda språket, om de ens ha lärt sig det och följden blir isolering och sämre möjligheter att tillgodose sig samhällets stöd. 3:6

Svaren punkt 8, 14,8% svaranden omfattar egna formuleringar: t.ex. kultur, finsk TV eller uppger sig vara uppgivna inför möjligheten att få hjälp på finska. 3:2:3 På frågan om hur viktigt det är att få höra och samtala på finska i omsorgen, har en femtedel uppgett att det inte är viktigt alls men 43% uppger att det är viktigt med finska varje dag. 35,2 uppger att man vill ha finska nån gång i veckan. 3:2:4 På frågan om att byta bostadsort om kommunen erbjuder plats på finsk avdelning, svarar hälften nekande medans 16% kan tänka sig flytta och 35% svarar kanske. 4:6

Analys: Kartläggningen indikerar på att behovet av finska inom äldreomsorgen kommer att öka i gruppen finlandsfödda. För att kunna täcka behovet måste vi se till att öka antalet finskspråkiga personal i omsorgen. 3:3 Information, språk och kultur: 3:3:1 Knappt en fjärdedel kände inte till sina rättigheter innan enkäten. Analys: Informationen om rättigheten till finska tycks inte ha nått alla. Större synliggörande av rättigheterna behövs. 3:3:2 26 av 92 respondenter uppger sig vara intresserade av att delta i samråden. 3:3:3 Frågan om re-vitalisering av finska språket och kulturen svarade 2/3 att de vill ha stimulans. Svar på i vilken form var fritextsvar och där kan man skönja behovet av mötesplatser där finska språket kan levandegöras; kurser, kulturarrangemang, träffa andra, sällskapa, finsk TV, kontinuerliga träffar, mer finska böcker till bibliotek, bokcirkel, finskkurs, samtalsgrupper, men även service som sjukvård, stödperson och omsorg nämns. 4. Kommentar: Jämförelse mot 2012 års kartläggning: Skillnader mot kartläggningen 2012 är få, förutom att önskan om hemhjälp minskat från 62,3% till 38,6% och boendealternativ med finsk personal från 50,9% till 42%. Respondenterna är 81 färre än i kartläggningen 2012. Det är heller inte helt möjligt att jämföra kartläggningarna eftersom det inte omfattar samma frågor annat än delvis. Fokus har i årets enkät varit att få veta om kommande behoven vad gäller den mest akuta delen, äldreomsorgen. Sammanställt 2018-07-04 Airie Tervaniemi 5:6

Informationen som gick ut i enkäten februari 2018 6:6

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-04 1 (2) Dnr KS 2018/273 Kanslienheten Airie Tervaniemi +46 0581-81130 airie.tervaniemi@lindesberg.se Utskottet för stöd och strategi Kartläggning av sverigefinnarnas behov av service på finska Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet för stöd och strategi besluta Godkänna kartläggningen av sverigefinnarnas behov av service. Vidarebefordra rapporten till berörda förvaltningar för översyn av möjliga åtgärder för framtida behov av service på finska helt eller till väsentlig del för de kommunmedborgare som så önskar. Ärendebeskrivning Enligt Förordningen 2009:1299, ska kommunen kontinuerligt göra kartläggningar för att kunna planera sin service för gruppen. I Lindesbergs kommun finns ca 2 600 sverigefinnar i tre generationer varav 585 är födda i Finland, dvs tillhör första generationen (april 2018). Fokus i kartläggningen har varit att ta fram information om vilken form av service på finska kan tänkas uppkomma i gruppen vad gäller Lindesbergs särskilda ansvarsdelar; barn- och äldreomsorg. Merparten av svaren berör äldreomsorgen. Av de 96 svaren kan man utläsa att nästan 80% tycker att det är viktigt få tala och höra finska varje dag eller nån gång i veckan. 68% uppger sig vilja ha någon form av finsk omsorg i framtiden. Formen av stöd var en flervalsfråga och där önskas boendealternativ med finsk personal 42%, hemtjänst 38,6%, någon form av råd och stöd ville 35,2% ha och dagaktiviteter på finska av någon form ville 26,1% ha, samt finsktalande kontaktperson ville 11.4% ha. Postadress Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan 5 Lindesberg Telefon/fax 0581-810 00 vxl 0581-131 29 fax E-post/webbplats kommun@lindesberg.se www.lindesberg.se Giro Bankgiro 821-3134 Organisationsnr: 212000-2015

2 (2) Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Enligt den lagstiftning som gäller för vårt åtagande som förvaltningsområde för finska språket, har vi skyldighet att se till att planera vår service så att de finsktalande som så önskar, får service på finska helt eller till väsentlig del. (väsentlig del gäller från 1/1 2019) Konsekvenser Lagstiftningen på området skärps från 1 jan. 2019 och kommunens ansvar för den nationella minoriteten sverigefinnar blir tydligare. Detta medför ett ökat ansvar att se över hur vi ska planera arbetet i framtiden. Vi kommer att behöva se över så att vi har personal på enheter, främst inom barn- och äldreomsorgen, där det behövs kunskaper i finska. Åtgärderna kostar inget men behöver planering, merkostnader av utbildningsinsatser och stödåtgärder täcks av det statliga bidraget. Gunilla Sandgren Stabschef/ekonomichef Airie Tervaniemi Samordnare finskt förvaltningsområde Meddelas för åtgärd: Barn- och utbildningsförvaltningen Avdelningen för vård och omsorg Bilagor: Rapport Kartläggning av sverigefinnarnas behov av service på finska

Denna behandling har inget tillhörande dokument ÄRENDE 5