Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Relevanta dokument
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Invasiva främmande arter

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Dreissena polymorpha Vandrarmussla

Stormusslor i biflöden till Göta älv

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015

Främmande arter i våra kustvatten

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens

Anteckningar från Vätterndagen 9 nov 2017, Huskvarna

Svartmunnad smörbult risk eller resurs

Riskanalys och metodik för övervakning av vandrarmussla (Dreissena polymorpha)

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:22

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Mälarens stormusselfauna

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Oxundaåns vattenkvalitet

Ätrans recipientkontroll 2012

Vilken är den vanligaste fisken i Råstasjön?

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Street Life under ytan

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Stormusslor i Jönköpings län

DNA-baserad identifiering av invasiva arter i akvatisk miljö

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Inventering av stormusslor i Fysingen, 2005

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Meritförteckning för Per Ingvarsson

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Påverkas vandrarmussans filtreringsförmåga av högre temperatur?

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

MOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 3 BILAGA 3. Analysresultat för vattenkemi samt redovisning av vissa omgivningsfaktorer

Storröding i Vättern

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stormusslor i Helge å. en dykinventering

Kräftseminarium 7 mars 2013

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Vandrarmusslans. filtrerande funktion vid olika vattentemperaturer Klaountia Kalouli Na16 ARLANDAGYMNASIET

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren september 2013

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Möjligheter till miljöövervakning av främmande evertebrater i Mälaren en pilotstudie

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Rastande simfåglar i Ringsjön hösten 2001 en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar.

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Dykinventering av vandrarmussla i Mälaren och Hjälmaren

upplev Norrköping på cykel

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Miljöövervakningsstrategi för stormusslor

Kvicksilver och cesium i matfisk

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund

Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Kunskapsunderlag för delområde

SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

Personlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

EU:s och världssamfundets åtgärdsförslag mot främmande arter i Östersjön

En trilogi i två delar

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län

Inventering av stormusslor i Finjasjön 2018

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Stångåns naturfåra vid Bjärka Säby ett återskapande med fantastisk potential med många hinder på vägen

Transkript:

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Sveriges stormusslor I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta är mycket små, och hör till gruppen klot- och ärtmusslor Elva arter kallas stormusslor eftersom de är förhållandevis stora Tre av dem är rödlistade både nationellt och internationellt. Ytterligare en art återfinns på nationella rödlistan Miljöövervakningen av stormusslor startade i början på 1990-talet enligt en standardiserad metod som gäller än idag efter modifieringar

Invasiva arter som redan är här

Invasiva arter som redan är här

Förväntade invasiva arter Photo: Mikael Svensson

Vandrarmusslans invandringshistoria i Sverige Kommer ursprungligen från sjöar i södra Ryssland och blev första gången beskriven av den tyska zoologen Pallas 1769 2 2 1 1. Vandrarmusslan tros komma med barlastvatten till Stockholm tidigt 1920- tal 2. Arten sprider sig snabbt in i Mälaren och upp i Hjälmaren, Ekoln m fl sjöar. 3 3. 2013 upptäcks arten i sjöarna Glan och Roxen (2012 belägg från Bråviken)

Undersökningar 2013 visade att arten invaderat sjöar, vattendrag och kanaler i Motala ströms avrinningsområde främst i den östra delen från Roxen och ut till Bråviken samt Göta kanal ner till Slätbaken

Sommaren 2013 och 2014 undersöktes både Roxen och Glan Även planktoniska larver samlades in från både sjöar, kanaler och slussar

Inventeringarna visade på tätheter på upp 10 000 individer/m 2 och upp till 70 larver/liter i Göta kanal nedströms Norsholm

1-10 11-1000 1000-

Vandrarmusslan har ej spridit väster om Vättern där det företrädesvis är låga Ca- och Mghalter I den östra delen där en stor andel sjöar är mer eutrofa med högre Ca- och Mg-halter har vandrarmusslan spridit sig fort

Riskanalys Sjöar där vandrarmusslans antas kunna etablera sig om den introduceras sjöar där vandrarmusslans miljökrav uppfylls, d.v.s. ph > 7.0 och kalciumkoncentrationen > 0,6 mekv/l (n=318) sjöar där vandrarmusslans miljökrav ej är uppfyllda Hallstan et al. 2010. Current and modeled potential distribution of the zebra mussel (Dreissena polymorpha) in Sweden. Biol. Invasions 12:285 296

Accelererande expansion i Europa I Europa har arten spridit sig snabbt och kommer med säkehet att fortsätt.

Vad utgör den för hot? Konkurrerar med inhemska musselarter Sätter igen vattenintag Omöjliggör bad utan badskor Settlar på båtskrov, motorer, sjöprickar Kan även påverka kräftbestånd

Skärblacka vattenkraftverk, nov 2018

Vad kan man göra? Oftast svårt att åtgärda när den väl är etablerad! Begränsa spridning! Informera!

Naturliga fiender, finns det några? Sothöna Vigg Lake Constance (Bodensee) g Studie 2001/2002 230 000 fåglar (ovanstående arter) 80% av sjöfåglarna Vandrarmusslan minskade med 90% (ner till 11 meter) 750 ton vandrarmussla per kvadratkilometer åt fåglarna upp. Brunand

Tålig (temperatur) Tidig könsmognad Hanen vaktar boet Revirhävdande och aggressiv Relativt stor, max 25 cm, honor 13 14 cm, hanar 17 18 cm Konkurrerar med andra bottenlevande arter som svart smörbult, tånglake och skrubbskädda Svartmunnad smörbult Neogobius melanostomus

Framtidsutsikterna Det är svårt att hindra spridningen genom att begränsa båttrafiken och dess fria rörlighet. (Göta kanal, trailer/trollingfiskare, blocketförsäljning mm.) Sötvatten har vanligtvis relativt låga Ca- och Mg-halter och många sjöar kännetecknas av näringsfattiga förhållanden som får anses sämre för filtrerande vandrarmusslor I det nu aktuella området nedströms Vättern måste dock biologiska och vattenkemiska faktorer (Ca/Mg) studeras vidare Trots att vi inte kan förklara den försenade invasionen kan vi nu bara dra slutsatsen att arten är väletablerad och kommit för att stanna i området nedströms Roxen

Vad händer, åtgärder på gång? Information & Miljöövervakning

Något positivt! - tydlig ekosystemtjänst

15 år Tack! Frågor?