Faktorer som påverkar osäkerhet hos digitala terrängmodeller från UASdata

Relevanta dokument
Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS

RAPPORT. Noggrann och kostnadseffektiv uppdatering av DTM med UAS för BIM

Stödpunkters inverkan på osäkerheten vid georeferering av bilder tagna med UAS

Värnamo kommuns användning av drönare

Uppdatering av nationella höjdmodellen över begränsade områden med hjälp av UAS

Erfarenheter av drönare och bearbetning av data inom tillämpningsområdet georisker

Osäkerhet vid fotogrammetrisk kartering med UAS och naturliga stödpunkter

Drönare ett komplement till traditionell mätning

Utvärdering av höjdosäkerheten i digitala höjdmodeller framställda fotogrammetriskt med UAS

Utvärdering av lägesosäkerheter i ortofoton framtagna med hjälp av DJI Phantom 4 RTK

Kvalitetskontroll av en 3D-modells ärvda georeferering

Erfarenheter av drönare och bearbetning av data inom tillämpningsområdet georisker

GPS del 2. Sadegh Jamali

Uppdatering av baskarta med UASfotogrammetri

Optimering av datainsamling med UAS

SCA Skog. Hur har SCA Skog utnyttjat det unika tillfället som Lantmäteriets rikstäckande laserskanningen erbjuder?

GPS del 2. Sadegh Jamali. kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, och Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH)

Gatewing X100 Introduktion Hur det fungerar det? Användningsområden Specifikationer och utrustning Projekt exempel Arbetsflödet för en flygning

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB Copyright Trimtec AB, all rights reserved

Statisk deformationsmätning med fotobaserad skanning

HMK. Lägesosäkerhet vid fotogrammetrisk detaljmätning i 3D. Clas-Göran Persson. Teknisk rapport 2013:3. handbok i mät- och kartfrågor

Framställning av primärkarta över Furuviks djurpark, Gävle, med hjälp av UAS

Utvärdering av programvara/molntjänst för framställning av ortofoton med UAS-data

Karta över Furuviksparken

Råsundavägen 79, SOLNA Tel: Epost:

Global Positionering System (GPS)

Tekniköversikt. Flygfoto och laserskanning Höjdmodeller, ortofoto och 3D-modeller

Insamling av geografisk information med UAV över området Stomsjö i Värnamo kommun

Utvärdering av digitala höjdmodeller som underlag vid hydrologisk modellering

Bildbaserad skanning och laserskanning av kulturhistoriska byggnader

Noggrannhetsanalys för UAVflygfotografering

4 Geografisk information

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

Global Positionering System (GPS)

Unmanned Aircraft System (UAS) för modellering och 3D-dokumentation av byggnader

Realtidsuppdaterad fristation

- Information som ska ingå i Digital Samhällsbyggnadsprocess. Höjd och djup

GNSS-mätning vid olika tidpunkter

GNSS-status och Galileoanvändning

Vad är god kvalitet vid mätning med GNSS/RTK?

EXAMENSARBETE. Användning av UAS i anläggningsprojekt. En jämförelse av olika mätmetoders noggrannhet och tillämpningsområden. Gustaf Svensson 2016

Framställning av en digital höjdmodell över Storsjö strand i Östersund

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Ljudutbredning Påverkan av väder och vind

ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM EKOLODNING

Laserdata till Orienteringskartor

Kan Nätverks-DGPS bidra till att effektivisera naturreservatsmätning?

Evaluation of digital terrain models created in post processing software for UAS-data

Jämförelse av metoder för att återskapa kameraparametrar i gamla flygbilder

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ. Framställning av digitala terrängmodeller med totalstation respektive terrester laserskanner

Nybyggnadskarta och terrängmodell för ett framtida småhusområde i södra Årsunda

Solpotentialstudier Hur?

Introduktion till GNSS

P Digitala ortofoton och höjdmodeller

Strategi för 3D-geodata

Lantmäteriets Nationella Höjdmodell

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

RAPPORT. Laserskanning i kombination med stereofotografering

Möjligheten att använda terrester laserskanning och fotobaserad skanning vid utredning av trafikolyckor

Jämförelse mellan 60 % och 80 % övertäckning vid matchning av flygbilder - För framställning av ytmodell

Lantmäteriets testmätningar med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017

Ny Nationell Höjdmodell (NNH)

EXAMENSARBETE. Val av mätinstrument. Eli Ellvall Högskoleexamen Bygg och anläggning

Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell. Christofer Grandin.

Geoteknisk utredning Råda 1:9

Utvärdering av reflektorlös vägmätning med totalstation, laserskanner och UAS

GSD-Höjddata, grid 50+ hdb

Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS -nätet i Stockholmsområdet

Framtida trender av revision

Förstudie för byte till SWEREF 99 vid Forsmarks kärnkraftverk

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur

Utvärdering av terrester laserskanning som metod vid exteriör dokumentation av Hälsingegårdar

Bild. Maria Norin

RTK-teknikens utveckling

HMK SyostGIS

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar

Noggrannhetskontroll av laserdata för ny nationell höjdmodell

Utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos terrester laserskanner FARO Focus 3D

WindPRO version Sep 2011 Projekt:

Kartritarutbildning Sälen Övningar. Dokumenttyp Instruktion Område Övningar

Detaljmätning med terrester fotogrammetri

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Triangulering och bygge av sammansatt markmodell i Novapoint DCM

Din kompletta leverantör!» Försäljning» Service» Support» Utbildning» Uthyrning

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj Gunnar Hedling och Peter Wiklund Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

KRIS-GIS projekt i Eskilstuna Kvalitet i höjdmodeller

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012.

RAPPORT. Höjdmätning med RUFRIS

Realtidsuppdaterad fristation

Vaftrudner Inmätning gräv- plats Ramsjön RAF47 Gunnar Carlstedt

HMK. Lägesosäkerheten i geodata likheter och olikheter. Teknisk rapport 2016:3. Thomas Lithén & Clas-Göran Persson. handbok i mät- och kartfrågor

Hur man arbetar med OL Laser

Transkript:

Faktorer som påverkar osäkerhet hos digitala terrängmodeller från UASdata 2014-11-24 Yuriy Reshetyuk Stig-Göran Mårtensson

Faktorer Matchningsalgoritmer Osäkerhet hos DTM Osäkerhet hos yttre orienteringsparametrar Det är en digital ytmodell (digital surface model, DSM) som skapas i programvaran!

Programvaror Datorseende (computer vision) T.ex. PhotoScan från Agisoft Fotogrammetriska T.ex. RapidStation/RapidTerrain från PIEneering Mycket automatiserad, men valmöjligheter finns Många open-source algoritmer Fokus ligger på att uppnå låg osäkerhet Upphovsrättsskyddade Framställning av DSM baseras på tät bildmatchning (dense image matching)

UAS-data för våra studier Flygning 1 (2013), 75 och 150 m flyghöjd molnigt, svag vind Flygning 2 (april 2014), 100 m flyghöjd soligt, vindbyar Plan och kuperad terräng 16 stödpunkter (8 stora + 8 små) 8 stödpunkter

Övertäckning

Signalering av stödpunkter exempel Masonitskivor 40x40 cm 20x20 cm

Inmätning av stödpunkter metod Nätverks-RTK-mätningar med antenn på stativ under 1 min (= 60 observationer) Baserad på: Mårtensson, S-G., Reshetyuk, Y. and Jivall, L. (2012). Measurement uncertainty in network RTK GNSSbased positioning of a terrestrial laser scanner. Journal of Applied Geodesy. Volume 6, Issue 1, Pages 25 32, ISSN (Online) 1862-9024, ISSN (Print) 1862-9016, DOI: 10.1515/jag-2011-0013, March 2012 Då kan osäkerheter på 10 mm i plan resp. 16 mm i höjd uppnås Kontroll: Återbesök (>45 min mellanrum) extern låg osäkerhet Mätningar med måttband mellan stor och liten signal intern låg osäkerhet

Hur bra kan det bli? Återbesök Absoluta 3D-avvikelser mellan två GNSSmätningar åtskilda i tid med minst 45 min Punkt-ID Avvikelse [mm] 45A 10 45B 6 45C 8 45D 4 45E 12 45F 10 (45G) (30) 45H 10 45J 8 Kontroll med måttband Absoluta 3D-avvikelser mellan längder beräknade från GNSS-mätningar och mätta med måttband Punkt-ID Avvikelse [mm] 1 2 3 2 4 0 5 4 6 1 7 1 8 8 9 12

Inmätning av stödpunkter i RapidStation Flygning 1, 75 m flyghöjd Flygning 1, 150 m flyghöjd

Blockutjämning olika konfigurationer av stödpunkter Flygning 1 16 (8 stora + 8 små) bara för 75 m 8 stora 8 små bara för 75 m 5 stora 5 små bara för 75 m Flygning 2 8 5 Agisoft PhotoScan: ringa påverkan

Blockutjämning flygning 1 (150 m) Residualer på stödpunkter [mm] PhotoScan RapidStation Plan Höjd RMS Max OBS! Olika skalor N 4 6 E 2 3 H 8 14 RMS Max N 9 10 E 6 5 H 2 3

Blockutjämning flygning 2 (100 m) Residualer på stödpunkter [mm] PhotoScan RapidStation Plan Höjd RMS Max OBS! Olika skalor N 4 6 E 4 7 H 6 14 RMS Max N 6 9 E 5 9 H 8 12

Påverkan av flyghöjden (75 m/150 m) Agisoft PhotoScan Plan terräng viss ökning av osäkerheten Kuperad terräng betydlig ökning

Påverkan av skuggor (1) Hus 45 i april (Canon PowerShot S100, f = 5.2 mm, 12 MP) Hus 45 i maj (Pentax Ricoh GR, f = 18.3 mm, 16 MP)

Påverkan av skuggor (2) Höjdkurvor från aprilflygningen (med skuggor). Ekvidistans 1 dm Höjdkurvor från majflygningen (utan skuggor). Ekvidistans 1 dm Utvärdering i PhotoScan + Geo

Påverkan av skuggor (3) Övre höjdkurvan av kurvparen kommer från aprilflygningen (soligt), den nedre från majflygningen (molnigt)

Påverkan av kameraparametrar Hus 45 i april (Canon PowerShot S100, f = 5.2 mm, 12 MP), pixelstorlek 1.9 x 1.9 µm, GSD = 24 mm Hus 45 i maj (Pentax Ricoh GR, f = 18.3 mm, 16 MP), pixelstorlek 4.8 x 4.8 µm, GSD = 26 mm Agisoft PhotoScan: i princip ingen påverkan

Tack! Frågor? Yuriy Reshetyuk, Tekn.Dr. Universitetslektor i Geomatik, Högskolan i Gävle yuyrek@hig.se 026-64 84 03 Stig-Göran Mårtensson, Tekn.Dr. Universitetslektor i Geodesi, Högskolan i Gävle