Allmän makroekonomisk bedömning

Relevanta dokument
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Tillväxt genom mer arbete

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Sveriges sysselsättningsproblem i ett internationellt perspektiv

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Vad handlar eurokrisen om?

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Att lära av Pisa-undersökningen

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Frihandel hur kan den gynna oss?

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Made in Sweden?

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Världsekonomin och vi - December Jan Bergstrand

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Finanspolitiska rådets rapport Södertörns högskola 16 oktober 2013

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Klimatpolitikens utmaningar

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

DUBBELBESKATTNINGSAVTAL

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Vad händer på fiberfronten?

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Institutet för Näringslivsforskning Styrelsemöte 19/9-2018

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Globaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -

Ordning och reda om outsourcing

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors TCO 25/5-2018

Vart är konjunkturen på väg?

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation 21/5-2018

Åsa Löfström docent em.

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Källa: Dahlman, Fredborg, Beskattning vid utlandsvistelse, 3:e uppl 1986, K. G. A. Sandström, Svenska Dubbelbeskattningsavtal, 1949).

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

DUBBELBESKATTNINGSAVTAL

Figure 1: Gross Government Debt / GDP Source: OECD Economic Outlook No:75, 2004

Inköpsetik Affärsetik.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Transkript:

Kapitel 4 Komplettera nuvarande pensionssystem med partiella premiereservsystem Högre formell och reell pensionsålder Generella argument för mer stöd åt barnfamiljer - barn betalar pensionerna för alla - samhällsekonomisk externalitet som leder till för lågt barnafödande om den inte beaktas

Kapitel 5 Ingen fastighetsprisbubbla ens i Irland, Spanien, Nederländerna och Storbritannien Fastighetsprisuppgångar förklaras av låga räntor och förväntningar om fortsatt låga räntor Mycket möjligt med fastighetsprisnedgång, men den blir inte dramatisk Lika sannolikt att priserna fortsätter upp som att de sjunker

Allmän makroekonomisk bedömning Fortsatt måttlig tillväxt i euro-området: runt 1,7 % 2005 Fortsatt hög arbetslöshet strax under 9 % Höga oljepriser Fortsatt inflation över 2 % Eurons appreciering Outsourcing

Köpkraftsparitet Växelkursen (dollar/ ) = amerikansk prisnivå/ europeisk prisnivå Olika köpkraftspariteter beroende på vilken konsumtionskorg som används - varor som är billiga i ett land konsumeras i större utsträckning där - med amerikansk korg blir amerikansk prisnivå låg relativt den europeiska (låg eurokurs) - med tysk korg blir amerikansk prisnivå hög relativt den den europeiska (hög eurokurs)

Outsourcing inköp av insatsvaror och komponenter från utländska producenter Offshoring produktion av insatsvaror och komponenter i egna anläggningar utomlands

Hur ska man se på outsourcing? En form av internationell handel Kina och de nya EU-länderna med andra uppsättningar produktionsfaktorer har öppnats för handel Komparativa fördelar i mer arbetsintensiv produktion Potentiella vinster av omstrukturering av produktionen Outsourcing pga minskade transaktions- och samordningskostnader

Förutsättningar för att handelsvinsterna ska realiseras Flexibilitet på arbetsmarknaden - omflyttning av arbetskraft - anpassningar av löner och priser Press nedåt på lönerna för lägre utbildade - vid definition av lägre utbildade - långsammare löneutveckling för dem som inte kan uppgradera sin kompetens än det annars skulle ha blivit

Ekonomisk-politiska utmaningar Utan löneanpassning uppstår arbetslöshet Men även med löneanpassning riskerar stora grupper löntagare att bli förlorare Argument för kompensation - inte genom generös arbetslöshetsersättning - skattesänkningar för låga inkomster av arbete - både kompensation och bidrag till mer flexibla löner Alla kan inte omskolas

Arbetstider Arbetstidsförkortningar i Västeuropa under de senaste 30 åren - dela på jobben - minska den arbetslöshet som för höga lönenivåer leder till Kort arbetstid per anställd är en viktig orsak till ett lågt antal arbetade timmar per invånare Få arbetade timmar per invånare är i sin tur huvudorsaken till att inkomstnivån i Västeuropa är 30 % lägre än i USA

ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA 2002 1200 1000 800 600 400 200 Korea Iceland Czech Republic Switzerland Japan Canada Australia New Zealand United States Portugal Slovak Republic Finland United Kingdom Denmark Sweden Ireland Mexico Spain Greece EU15 Norway Germany Hungary Netherlands Belgium Italy France 0 Source: OECD (2004). OECD

DECOMPOSITION OF DIFFERENCES IN HOURS WORKED PER CAPITA 1) 2) Percentage point differences in hours worked per capita with respect to the OECD average in 2002 Percentage difference with respect to OECD = average hours per capita Hours per worker effect + Employment rate effect 3) + Demographic effect 4) Korea Iceland Czech Republic Switzerland Japan Canada Australia New Zealand United States Portugal Slovak Republic Finland United Kingdom Denmark Sweden Ireland Mexico Spain Greece EU15 Norway Germany Hungary Netherlands Belgium Italy France -30-20 -10 0 10 20 30 40-30 -20-10 0 10 20 30 40-30 -20-10 0 10 20 30 40-30 -20-10 0 10 20 30 40 1) OECD averages are calculated as the population-weighted average for the countries shown for hours per capita and the demographic effects, employment average for hours per worker and working age population (15-64 years)-weighted average for the employment effect. 2) Countries in descending order of the percentage difference from OECD average hours per capita.- 3) Based on the ratio of employment to working-age population (15-64 years).- 4) Based on ratio of working-age population (15-64 years) to total population. Source: OECD (2004).

Arbetstidförlängningar i Tyskland Avtal på företagsnivå om förlängd arbetstid utan lönekompensation - Siemens, DaimlerChrysler, Volkswagen - många mindre företag - offentlig sektor i ett par Bundesländer Undantagsklausul i kollektivavtalen Metod hantera akuta hot om outsourcing - ökad arbetstid från 35 till 37 tim sänker timlönen 5,4 % - ökad arbetstid från 35 till 40 tim sänker timlönen 12,5 %

Utbudsreaktion på lägre timlön Möjligheterna till outsourcing ställer ökade vinstkrav som kräver lägre timlöner Fackliga organisationer föredrar längre arbetstid för sina medlemmar om timlönerna faller - fackets främsta uppgift är att slå vakt om medlemmarnas inkomster - mindre skäl hålla tillbaka lönerna för att dela på jobben om det blir mindre lönsamt att ha ett jobb

DESIRED WORKING TIME (a) On the part of an individual employee (b) On the part of a union Hourly real wage Hourly real wage Desired working time Desired working time Source: EEAG Group.

Spridningseffekter Starkaste incitamenten till förlängd arbetstid där den är kortast: Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Italien Samma krafter också på andra håll Konkurrenstryck Psykologiska demonstrationseffekter

Effekter av längre arbetstid Högre produktion om kostnaderna sänks Incitament till lägre priser för att få avsättning för den ökade produktionen Sysselsättningseffekter - kort sikt (1-2 år) - lång sikt (5-10 år)

Effekter på sysselsättningen på kort sikt Jobb räddas om akuta outsourcing-hot föreligger Färre jobb i företag som utnyttjar sin kapitalstock fullt ut - skiftarbete - överlappande arbetstider Fler jobb om längre arbetstid innebär bättre utnyttjande av kapitalstocken Lägre fasta kostnader per anställd gör det lönsamt att minska övertid och anställa fler

Effekter på sysselsättningen på lång sikt På lång sikt bestäms den möjliga lönenivån av internationella kapitalavkastningskrav - möjligheterna flytta ut produktion ställer anpassningskrav Med trögrörliga löner kommer en löneanpassning att tvingas fram genom högre arbetslöshet Längre arbetstid underlättar anpassning - effektivare kapitalutnyttjande ökar produktiviteten och gör det möjligt att kombinera högre löner med hög sysselsättning - längre arbetstid tycks främja återhållsam lönebildning

Stabilitetspakten Ingen uppgörelse eller urholkning av reglerna Det reella problemet är reglernas efterlevnad inte deras ekonomiska innehåll - vidgad roll för EU-domstolen - mindre och mer gradvisa sanktioner Försöken att åstadkomma finanspolitisk disciplin genom regler på europeisk nivå har misslyckats Den finanspolitiska disciplinen kommer gradvis att försvagas

Ökade krav på de nationella finanspolitiska institutionerna Tydliga mål för underskott och hur finanspolitiken ska användas stabiliseringspolitiskt Mekanismer för att hantera avvikelser från regeringens egna mål - krav förklara sig inför parlamentet - särskilda utfrågningar Oberoende finanspolitiska råd - vakthund - rekommendationer om politiken - åläggande för regeringen att basera sina budgetförslag på rådets kalkyler