HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt Kemikalier sm hanteras fel kan skada s på lika sätt. Viss påverkan kmmer smygande medan andra märks direkt genm till exempel sår på huden, illamående eller huvudvärk. Det finns kemikalier sm ger tidiga varningssignaler genm lukt eller behagliga ångr. Den sm arbetar med härdplastkmpnenter får inga varningssignaler ch när påverkan märks är det nästan alltid för sent att göra någt. Med kunskap m risker ch hur man skyddar sig kan skadrna undvikas. PLASTER Plaster är uppbyggda av stra mlekyler. Dessa har bildats av små mlekyler sm hakats ihp till mer eller mindre välrdnade band eller nät. De stra mlekylerna kallas med ett gemensamt namn för plymerer. Det finns naturliga plymerer ch knstgjrda plymerer. Plast är en knstgjrd plymer medan till exempel gummi, cellulsa, stärkelse ch prtein är naturliga plymerer. Plymerernas egenskaper varierar berende på vilka mlekyler de bildats av. De kan ckså ge lika egenskaper genm att tillsätta kmpletterande ämnen sm stabilisatrer, antixidanter, mjukgörare med mera. Härdplaster Härdplast är en plast sm bildas vid en speciell kemisk prcess sm kallas härdning. Den andra stra plastgruppen kallas termplast. Skillnaden mellan termplaster ch härdplaster är att termplasternas mlekyler är långa kedjr medan härdplasternas mlekyler har nätstrukturer eller är ännu mer kmplicerade. De flesta termplaster kan värmas så att de blir mjuka ch kan frmas m. Detta är möjligt med en härdplast. När härdplasten värms tillräckligt mycket bryts den ner ch plymeren sönderdelas, så kallad termisk sönderdelning. Vid nedbrytningen frigörs gaser, ånger ch partiklar sm är mer eller mindre skadliga. Härdplastkmpnenter har egenskaper sm inte kan hittas hs några andra material. De blir starka, kan härda snabbt eller långsamt, ge fina ytr, står emt kemisk påverkan ch så vidare. Därför används härdplaster fta ch det finns idag inga tecken på att ersättningsmaterial är på väg. Det negativa är att många härdplastkmpnenter kan ge skadr på människr när de hanteras. Prblemet är risken för allergi vid hantering eller vid kntakt med nedbrytningsprdukter av härdplaster. Exempel på härdplaster är akrylat-, amin-, epxi-, fen-, plyester- ch plyuretanplast. 1
I högsklans plymerlab handlar det m prjekter i vilken arbetar med Akrylat ch Plyester förekmmer. 2
Akrylatplast Vanliga exempel på akrylplaster är UV-härdande lacker, UV-spackel samt UV-härdande tryckfärger. Själva härdningen görs med UV-strålning ch då bildas plastens nätstruktur. Vid härdning med UV-strålning, ska ljuskällan vara så avskärmad att någt UV-ljus inte sipprar ut till mgivningarna. UV-ljus mvandlar syret i luften till zn. Ozn är en giftig gas ch ska ventileras brt. Det finns tre lika slags lim av akrylatplast: Titta på märkningen ch säkerhetsdatabladet m limmet innehåller någn frm av akrylat. Cyanakrylater används till så kallade superlim. Cyanakrylatlim plymeriserar i kntakt med luft på några sekunder. Det har starkt fästförmåga på en mängd material, bland annat plast, gummi ch metaller. Anaerblim, låsvätska, härdar i frånvar av luft vid kntakt med metall, används bland annat inm bilindustrin. Ljushärdande lim, härdar vid bestrålning med UV-ljus. Det används främst inm elektrnikindustrin. Andra användningsmrden: Blåljushärdande akrylater ingår i många tandfyllningsmaterial såsm kmpsit, primer, prtesmaterial, bettskenr med mera. Inm kirugin används akrylathärdplaster i viss utsträckning för fixering av metallprteser mt ben. Sm glvmassr används en hel del akrylatplast, vilken härdas genm tillsats av en perxid. För att få glvmassrna tillräckligt smidiga efter tillsats av ballastmaterial, frdras i de flesta fall tillsats av ett reaktivt lösningsmedel. Vid arbetet är det viktigt att undvika hudkntakt såväl med primer sm med kmpsit. Sm dseringsutrustning ch verktyg används kanyl ch spruta. Sm underlägg under arbetet används silkespapper i bunt för att snabbt kunna dra ut förrenat papper sm kan kastas. Arbetet genmförs i dragskåpet. I arbetsrutinen ingår att skyddshandskar ska användas där det finns risk för kntakt med akrylatplastkmpnent. Händerna ska tvättas medelbart m man får akrylatkmpnent på huden. Reaktiva lösningsmedel används i vissa akrylatprdukter för att får rätt visksitet. Ett vanligt reaktivt lösningsmedel sm ingår är metylmetakrylat. Från risksynpunkt kan det jämföras med andra lösningsmedel ch kan vid felaktig användning innebära hälsrisker. Det bör bserveras att methylmethacrylat är mycket brandfarlig med en flampunkt på +8 C. Metylmetakrylat har en kraftig lukt med låg lukttröskel. Plyester Plyesterplast används mest sm knstruktinsmaterial tillsamman med glasfiber. Esterplaster tillverkas av en plyesterdel ch ett reaktivt lösningsmedel. Plyesterdelen är sm namnet anger en plyester, uppbyggd på sätt att plyestermlekylen innehåller dubbelbindningar. Dessa kan bringas att reagera med dubbelbindningar i det reaktiva lösningsmedlet. 3
Sm reaktivt lösningsmedel sm används vanligtvis styren. För att förhindra att det reaktiva lösningsmedlet plymeriserar eller samplymeriserar med plyestern för tidigt, tillsätts en inhibitr. Oftast används hydrkinn i små mängder, några titals ppm är ftast tillräckligt, eftersm för stra mängder skulle fördröja härdningen. I esterplastkmpnenter kan även andra ämnen ingå. I gel-cat finns pigment av lika slag, berende på kulör. Tixtrperingsmedel till exempel i frm av amrf kiseldixid kan ckså förekmma, dels i gel-cat men även i plyestrar för handuppläggning eller sprutning. Sm härdare används perxider av lika slag. I de SMC-mattr sm används vid pressning förekmmer perxiden ensam ch sönderfaller genm uppvärmningen. För esterplaster sm ska härda vid rumstemperatur krävs det hjälp av ett annat ämne (prmtr) för att få perxiden att falla sönder. Många gånger levereras plyesterdelen med prmtrn inblandad. I en del fall levereras esterplasten sm ett trekmpnentsystem, där plyester, prmtr ch perxid levereras i var sin förpackning. Det är förbjudet att blanda prmtr ch perxid. (37 ). Plyester: Plyesterdelen är inte speciellt farlig. Reaktiva lösningsmedel: Andra farliga ämnen i härdplastprdukter De fyllmedel, sm ingår i färgprdukter är inte hälsskadliga. Natursand sm ballastmaterial kan innehåller kristallin kvarts. Då bör man se till att så lite damm sm möjligt virvlas upp. Att arbeta med lösningsmedel eller lösningsmedelhaltiga prdukter kräver alltid särskilda åtgärder för att förebygga hälsrisker. Mjukgörare är kemiska ämnen sm tillsätts plymerer för att förändra egenskaperna utan att de reagerar med materialet. Laminat med härdplaster tillverkas av epxi-, fen- eller plyesterplast. Kmpsitmaterial är uppbyggd av ett armerande material impregnerad med lika typer av hartser sm härdas under tryck ch värme. Kmbinatinen av harts ch armering ger laminatet dess egenskaper. Vanliga typer av armering är glas-, kl-, aramid ch brfibrer. Många av dessa fibrer är skadliga att andas in. Risker sm liknar dem för asbest kan finnas vid tillverkning ch vid bearbetning av armerad plast. Även när armerad plast brinner kan det finnas stra mängder fibrer i luften. PERSONLIG SKYDD Ögnskydd Att använda ögnskydd eller skyddsglasögn är i många sammanhang väl mtiverat. De är ftast lätta att använda ch det finns ckså skyddsglasögn med slipet glas för den sm i vanliga fall använder glasögn. För den sm nrmalt använder glasögn är det dck praktiskt att använda visir istället för skyddsglasögn. 4
Kntaktlinser bör inte användas vid kemikaliehantering eller i dammiga ch rökiga lkaler. Under kntaktlinserna kan förreningar samlas. Den naturliga rengöringen av hrnhinnan sm sker genm blinkning ch tårvätska fungerar inte när man bär kntaktlinser. Ämnen sm kmmit in mellan kntaktlins ch hrnhinna kan åstadkmma nötningsskadr eller kemiska skadr. Om man ändå använder kntaktlinser vid arbete med kemikalier, måste tättslutande ögnskydd användas. Vid stänk av härdplastkmpnenter ch andra kemikalier kan man lätt få allvarliga skadr på ch i ögnen. Skulle lyckan vara framme ska ögat sköljas helst med tempererat vatten ch i minst 15 minuter. För vissa ämnen, i synnerhet frätande ska läkare uppsökas snarast efter eller under sköljning. Behövs en läkarkntrllfinns det angivet i säkerhetsdatabladet. Finns det en transprtabel ögnsplflaska kan man tas med vid transprten. I labbet har vi en ögndusch ch sex ögnsplflaskr per 30ml med kksaltlösning sm splvätska. Overaller I varje fall skulle man bära en labbrck i labbet. Begränsningen är att det inte täcker hela krppen. Vid stark förrenade arbeten bör någn frm av krttidsverall eller förkläde användas. Det finns krttidsveraller av engångstyp. Vid sprutning av härdplastkmpnenter eller där arbete innebär risk för stänk ch spill på kläderna bör krttidsveraller användas. Handskar Valet av rätt skyddshandskar är en sammanvävning av krav på mtståndskraft mt kemikalier, smidighet, styrka, kmfrt med mera. Mtståndskraften mt kemikalierna är lika viktig berende på hur mycket man blir utsatt för prdukten. I vissa fall är det helt avgörande att handsten kan användas en längre tid eller att den är stark mt mekanisk nötning. Leverantören av handskar ska kunna ange hur beständig en handske är mt lika kemikalier. Vi använder i labbet handske av vinylgummi. Andningsskydd Andningsskydd finns i två huvudgrupper masker där användaren själv drar in luften genm ett filter ch masker där ren luft trycks in i masken. Filtermasker förekmmer sm halvmasker, sm täcker mun ch näsa, ch sm helmasker sm även skyddar ögnen. De filter sm används är partikel- eller gasfilter eller en kmbinatin av dessa. Partikelfiltret (dammfiltret) skyddar mt partiklar ch vätskedrppar, till exempel sådana partiklar sm finns i sprutdimma. Gas filtret, sm innehåller aktivt kl, skyddar mt gaser, till exempel lösningsmedelångr. Partikelfilter ger inget skydd mt lösningsmedelångr. Då filtermask används vid sprutning ska alltid partikelfilter ch gasfilter användas i kmbinatin. I labbet har vi flera halvmasker ch en helmask med utbytbar partikel- ch gasfilter. Hudskydd hudrengöring Huden är relativt öppen mt mgivningen, kemikalier sm kmmer in kntakt med huden kan tränga in i krppen. Hur mycket berr på typ av ämne ch hur vår hud ser ut. Skadad hud ch hud sm tvättats med starka rengöringsämnen släpper in mer kemiska ämnen än skadad hud. Naturligtvis är det händerna sm blir mest utsatta för påfrestningar. 5
Det bästa är att se till att inte huden blir nedsmutsad ch kan tvättas med milda rengöringsmedel. Handskar ska användas. Ordning ch reda kan ckså ha betydelse för hur mycket kemikalier sm kmmer i kntakt med huden. Rena bänkar, rena verktyg ch rena kläder är viktiga faktrer för minskad hudexpnering av de kemiska ämnena. Rengöringen ska inte göras med lösningsmedel, eftersm de trkar ut huden, ch gör den mer mttaglig för infektiner. Dessutm är vissa lösningsmedel hudgenmträngande, vilket medför att de kan transprteras ut i krppen via bldbanrna. Vid rengöring ska helst tvål ch vatten användas, men många gånger måste man ta till andra typer av rengöringsmedel sm är speciellt avpassade för att vara sknsamma mt huden. Vissa av dessa rengöringsmedel innehåller små mängder av lösningsmedel. Det är viktigt att man alltid sm sista delmment i rengöringen tvättar sig med tvål ch vatten ch därefter smörja huden in med en fet kräm. ÅTGÄRDER EFTER ARBETET Avfall ch spill ska läggas i särskilda avfallbehållare försedda med lck. Våttrkning är det bästa sättet att avlägsna damm Vid arbete med härdplaster är det viktigt att hålla arbetskläder ch gångkläder åtskilda, så att gångkläderna inte blir förrenade av härdplastkmpnenter. Arbetskläder sm man använder i arbetet med härdplaster ska inte tvättas i hemmet 6