Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 1

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 1 Tid 09.12.2015 kl. 17:00-17:54 Plats Kyrkslätts kommunhus, Ervastvägen 2, mötesrum Ervast, 1 vån. Närvarande Aintila Anna ordförande Björk Tony medlem Kuittinen Heidi Sinikka medlem Moberg Michael medlem avlägsnade sig kl. 17.45 efter ärende 3 Silfverberg Johan medlem anlände kl. 17.15 under behandling av ärende 3 Valtonen Martin medlem Övriga närvarande Beck Gun-Maj kommunstyrelsens representant Kujala Hannele föredragande Flemmich Mikael protokollförare Frånvarande Saloranta-Eriksson Outi viceordförande Kettunen Stig medlem Toro Katja medlem Underskrifter ordförande protokollförare Justering Protokollet är justerat och godkänt dat. protokolljusterare protokolljusterare Offentlig framläggning Bildningstjänsterna, Ervastvägen 2, 3:e våningen, under tjänstetid 14.12.2015 protokollförare

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 2 Ärenden 51-56 Rubrik Sid 51 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 52 Val av protokolljusterare 5 53 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 6 54 Verksamheten i Friggesby skola fr.o.m. 01.08.2016 11 55 Utvärdering av inlärningsresultaten i matematik i slutet av årskurs 9 år 2015 13 56 s sammanträdestider år 2016 - korrigering 16

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 3 51 09.12.2015 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 51 Förslag: Ordförande: beslutar konstatera, att mötet är lagligt och beslutfört. Beslut: : Konstaterades.

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 4 52 09.12.2015 Val av protokolljusterare 52 Förslag: Ordförande: utbild ningsnämnden beslutar välja två protokolljusterare för att justera mötets protokoll. Beslut: : Till protokolljusterare valdes Tony Björk och Heidi Kuittinen.

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 5 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 53 Den kommunala läroplanen för förskoleundervisningen, som baserar sig på Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 (i det följande Grunderna), tas i bruk 1.8.2016. I Grunderna definieras verksamheten i förskoleundervisningen på ett nytt sätt. För att kunna förverkliga läroplanen utgående från de nya kriterierna är det skäl att mer detaljerat fastställa principer för förskoleunderviningen. De ikraftvarande principerna har fastställts i svenska 16.1.2002, 4. Då bestämdes bl.a. arbetstiden för förskoleundervisningen, minimistorleken för gruppstorleken och om läsårsplaner. I det följande presenteras några textavsnitt från Grunderna och efter texterna kommentarer, som anordnaren av förskoleundervisningen bör ta ställning till. Lärmiljöer och mångsidig kompetens I Grunderna betonas lärmiljöns betydelse för barnet. Med lärmiljöer i förskoleundervisningen avses de lokaler, platser, redskap, grupper och förfaringssätt som stödjer barnens växande, lärande och kommunikation. Lärmiljön delas upp i fysisk, psykisk och social lärmiljö. Fysisk lärmiljö Lärmiljöerna ska vara trygga och hälsosamma. Lärmiljöerna ska utformas så att de är ergonomiskt, ekologiskt och estetiskt ändamålsenliga och så att de är tillgängliga och ljusa, rena och trivsamma och att inomhusluften är av god kvalitet. Användningen av mångsidiga arbetssätt förutsätter att det i lärmiljöerna, i tillräcklig omfattning, finns tillgängliga material, audiovisuella hjälpmedel och redskap som lämpar sig för lek och lärande samt möjligheter att använda informations- och kommunikationsteknik. Psykisk lärmiljö Enligt Grunderna krävs det att barnet skall få förmåga att komma till rätta och fungera i ett pluralistiskt samhälle. Barnen ska under lärarens ledning delta i planeringen av lärområdena och i utvärderingen av genomförandet. Det är viktigt att alla barn har möjlighet att lära sig och att de får arbeta i egen takt och utveckla sina färdigheter i mångsidiga lärmiljöer i växelverkan med andra barn, läraren och den övriga personalen. Målet är att lärmiljöerna utgör ett helhetsbetonat lärlandskap som uppmuntrar till aktivt, kollaborativt och självständigt lärande. Samarbetet mellan de vuxna i förskolan fungerar som en modell för barnen och är nödvändigt med tanke på för undervisningens kvalitet och välmående.

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 6 53 09.12.2015 Den sociala lärmiljön Kamratgruppen stödjer barnets utveckling av sociala färdigheter, kommunikation och kollaborativt kunskapsskapande. Barnet ska uppmuntras och stödjas till att verka som en medlem i en grupp och att utveckla sin samarbetsförmåga. Mångsidig kompetens Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver. Utvecklingen av mångsidig kompetens börjar i den tidiga barndomen och fortgår hela livet. Uppdraget att utveckla mångsidig kompetens ska beaktas i all verksamhet i förskolan: vid utvecklandet av verksamhetskulturen och lärmiljöerna samt i det fostrande arbetet och i undervisningen. Som nya delområden inom den mångsidiga kompetensen i Grunderna nämns multilitteracitet och digital kompetens. Med multilitteracitet avses förmågan att tolka och producera olika slag av meddelanden och hänger nära samman med tanke- och kommunikationsfärdigheter och förmåga att söka, bearbeta, producera, presentera, bedöma och värdera information i olika miljöer och situationer. Multilitteracitet omfattar olika former av läskunnighet, såsom grundläggande läsfärdighet, numerisk läskunnighet, bildkunskap och mediekunskap. Digital kompetens Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet. Den behövs i barnens och familjernas vardag, för kommunikation mellan människor och för delaktighet i samhället. Förskoleundervisningen ska jämsides med vårdnadshavarna främja barnens digitala kompetens. Barnen ska i undervisningen få bekanta sig med olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg, tjänster och spel. Barnens kommunikationsfärdigheter, färdighet att lära sig och deras begynnande skriv- och läsfärdighet ska stödjas med hjälp av informations och kommunikationsteknik. Barnens kreativa tänkande och samarbetsförmåga utvecklas när de ges möjligheter att själva testa och producera. Barnen ska handledas i att tillägna sig säkra och ergonomiska arbetssätt. De krav, som beskrivs i det ovannämnda, på den fysiska lärmiljön och på undervisningen av de mångsidiga kompetenserna förutsätter informationsoch kommunikationsteknologiska verktyg samt att personalen har ett starkt kunnande i att använda utrustningen och i att handleda barnen. Samarbete mellan för- och nybörjarundervisningen Målet med samarbetet är att förskoleundervisningen, annan småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen bildar en logisk kontinuitet som stödjer barnets utveckling och lärande. Samarbetet ska säkerställa kvaliteten på förskoleundervisningen och stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet. Förfaringssätten vid övergångarna ska vara planmässiga. Det är viktigt att

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 7 53 09.12.2015 det i de lokala planerna för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning finns en enhetlig linje för förfaringssätt i samband med övergångarna. Förfaringssätten ska utvärderas och utvecklas genom samarbete inom personalen. Koncentration och beständighet av platsen för förskoleundervisning Det är betydelsefullt att platsen för förskoleundervisningen är beständig för att man skall kunna garantera kvalitet i verksamheten. Sådana enheter vars lärmiljöer uppfyller de målsättningar som Grunderna ställer på förskoleundervisningen och till vilka det kan förväntas att antalet barn är tillräckligt stor i förskoleåldern för flera år framåt för att genomföra förskoleundervisning, borde utses till att genomföra förskoleundervisning. För att kunna utveckla lärmiljöerna och kunnandet bland personalen inom förskoleundervisningen krävs att platsen för förskoleundervisningen på längre sikt koncentreras till bestämda platser. Koncentrationen främjar också det långsiktiga utvecklandet av för- och nybörjarundervisningen. Ekonomi Spridd verksamhet är dyr. Större enheter för förskoleundervisning är mer lönsamma (jfr Granlunds servicenätsutredning) och mindre sårbara vid t.ex. personalens frånvaro. Ett yrkesövergripande samarbete angående barns ärenden och för arrangerandet av den gemensamma elevvården i enheten krävs enligt lagen om elevvård och socialvårdslagen. För att elevvårdens, barnskyddets och rådgivningens personals resurser nu och i framtiden används effektivt krävs koncentration av verksamheten. Utvärdering av förskoleundervisning ur utbildningsorganisationens synvinkel Varje barn har rätt till förskoleundervisning av bra kvalitet. Förskoleundervisningen bör vara jämlik och enhetlig för alla barn. Förskoleundervisningen som kommunen anordnar eller köper utvärderas av barnen, vårdnadshavarna och förvaltningen. Förskoleundervisningen kommer också att utvärderas av utomstående parter. Nationella centret för utbildningsutvärdering utvärderar inlärningsresultaten med hjälp av sampel utgående från de mål som ingår i läroplansgrunderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. I en utvärdering deltar 5 10 procent av alla i en årskurs. Gruppstorleken i förskoleundervisningen för tillfället i Kyrkslätt Svenska (16.1.2002, 4) beslöt att minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är fem barn. I den kommunala förskoleundervisningen är banantalet i allmänhet från 14 till 21 barn om barnen också behöver dagvård. Om barnet bara deltar i förskoleundervisning följs utbildningsstyrelsens rekommendation om 13 barn i gruppen. Minimistorleken baserar sig på personalresurserna inom småbarnspedagogiken. Minimistorlek för grupper i förskoleundervisningen 1.8.2016

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 8 53 09.12.2015 Minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen borde vara 14 barn både i privat och kommunal förskoleundervisning, ifall barnet också behöver dagvård och 13 barn om barnet enbart deltar i förskoleundervisning. För att garantera kontinuitet i förskoleundervisningen borde det finnas minst 10 5-åringar i daghemmet. Beredning: dagvårdschef Margot Flinck, tfn 0400 807 631, e-post: fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet beslutar, att följande principer för förskoleundervisningen följs från och med 1.8.2016. 1 Kraven på lärmiljöerna i förskoleundervisningen och handledningen av de mångsidiga kompetenserna förutsätter olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg och säkerställande av personalens kunnande i att använda utrustningen och i att handleda barnen. 2 Förskoleundervisningen koncentreras i den kommunala och privata förskoleundervisningen så minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är 14 barn, ifall barnet också behöver dagvård och 13 barn, om barnet enbart deltar i förskoleundervisning. 3 I kommunala förskoleenheter är gruppstorleken 21 i fall att barnet också behöver dagvård. 4 För att garantera kontinuitet i förskoleundervisningen bör det finnas minst 10 5-åringar i daghemmet. BEHANDLING: Chefen för svensk dagvård och utbildning introducerade ärendet. Under diskussionen föreslog medlem Tony Björk följande förändringar: - i punkt 2: minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är fem (5) barn - punkt 4: punkten stryks

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 9 53 09.12.2015 Medlem Michael Moberg understödde Björks förslag. Eftersom inte samtliga medlemmar understödde Björks förslag, röstade nämnden i ärendet: de som röstade för beredningen röstade JA och de som röstade för Björks förslag röstade NEJ. Omröstningens resultat: JA - 0 röster NEJ - 6 röster (Aintila, Silfverberg, Björk, Valtonen, Kuittinen, Moberg) Konstaterades att Björks förslag vunnit omröstningen. Beslut beslutar: 1 Kraven på lärmiljöerna i förskoleundervisningen och handledningen av de mångsidiga kompetenserna förutsätter olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg och säkerställande av personalens kunnande i att använda utrustningen och i att handleda barnen. 2 Förskoleundervisningen koncentreras i den kommunala förskoleundervisningen så minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är 14 barn, ifall barnet också behöver dagvård och 13 barn, om barnet enbart deltar i förskoleundervisning. Inom den privata förskoleundervisningen är minimistorleken för en grupp fem (5) barn. 3 I kommunala förskoleenheter är gruppstorleken 21 i fall att barnet också behöver dagvård. Föredragande meddelande om avvikande åsikt i frågan. För kännedom Kommunala och privata förskoleundervisningsenheter Besvärsanvisning Besvärsförbud, Kommunallagen 136

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 10 54 09.12.2015 Verksamheten i Friggesby skola fr.o.m. 01.08.2016 528/02.02.00/2015 54 Kommunfullmäktige har 16.11.2015 120 fastställt budgeten för år 2016 och ekonomiplanen för åren 2017-2018. Fullmäktige beslutade i det här sammanhanget att man bör utreda möjligheter att lägga ner Friggesby skola fr.o.m. 01.08.2016. Läsåret 2015-2016 går 24 elever, fördelade på fyra årskurser och indelade i två basundervisningsgrupper i Friggesby skola. Inför läsåret 2016-2017 verkar elevantalet att bli 21 enligt situationen i slutet av oktober 2015. I skolan finns för närvarande en klasslärartjänst och en timlärare.timläraren är anställd med hjälp av de s.k. POP-pengarna (statsunderstöd för minskande av undervisningsgrupper). Enligt instruktionen för bildningsväsendet 6, 3 mom 6 punkten beslutar svenska förskoleverksamhets- och om elevupptagningsprinciperna inom den grundläggande utbildningen ( 6 och 20 i lagen om grundläggande utbildning). Om ändring av elevupptagningsområde och indragning av skola beslutar kommunfullmäktige. Enligt kommunallagen 29 bör kommunen informera invånarna om ärenden som är anhängiga i kommunen, planer gällande sådana ärenden, behandlingen av dessa ärenden samt om hur de avgjorts och deras effekter. I förvaltningslagen 41 konstateras att om avgörandet i ett ärende kan ha en betydande inverkan på andras än parternas livsmiljö, arbete eller övriga förhållanden, skall myndigheten ge dessa personer möjlighet att få uppgifter om utgångspunkterna och målen för behandlingen av ärendet samt att uttala sin åsikt om ärendet. För vårdnadshavarna till eleverna i Frigegsby skola och andra berörda kommer ett informations- och hörandetillfälle att ordnas i december 2015. Inbjudan till tillfället kommer att sändas via skolan till vårdnadshavarna och annonseras på kommunens hemsida. Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn 040-7330264, e-post: fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag: Direktören för bildningsväsendet: beslutar:

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 11 54 09.12.2015 1 utreda möjligheterna att placera eleverna från Friggesby skolas elevupptagningsområde i andra skolor 2 göra en konsekvensanalys över vad effekterna av en stängning av Friggesby skola är 3 ordna, enligt kommunallagen 29 och förvaltningslagen 41, ett informations- och hörandetillfälle för vårdnadshavarna och andra berörda 07.01.2016. 4 fortsätta behandlingen av ärendet på nämndens möte 27.01.2016 Beslut: : Beslut enligt förslaget. För kännedom: Friggesby skola Besvärsanvisning: Besvärsförbud (beredning)

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 12 55 09.12.2015 Utvärdering av inlärningsresultaten i matematik i slutet av årskurs 9 år 2015 63/12.01.01/2015 55 Nationella centret för utbildningsutvärdering ordnade i april 2015 en utvärdering av inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen. Den här utvärderingen är en del av utvärderingen av den grundläggande utbildningens effekter. Avsikten med utvärderingen är att ge en tillförlitlig överblick över hur väl målen i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen har uppnåtts och på vilket nivå kunskaperna i matematik är i slutet av den grundläggande utbildningen. Med hjälp av resultaten kan man följa upp hur jämlikheten förverkligas inom utbildningen, stödja utvecklingen av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning. Den information som utvärderingen ger används också när läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen utvecklas. Utvärderingen av inlärningsresultaten i matematik baserade sig på Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen 2004) och de mål för läroämnet och de undervisningsinnehåll som anges i läroplansgrunderna. Utvärderingen bestod av uppgifter och en elevenkät. Det riksomfattande jämförelsematerialet bestod av ett sampel på sammanlagt 4.779 elever. I samplet ingick 4.287 elever från 122 finska grundskolor och 492 elever från 16 svenskspråkiga grundskolor. Skolorna i jämförelsematerialet var valda så att de på ett heltäckande sätt representerade olika regioner och kommuner. I utvärderingen deltog alla elever i samplet. I Winellska skolan ordnades utvärderingen beställd av Bildningstjänsterna, dvs på kommunens eget initiativ. Fem delområden i läroplanen utvärderades: - algebra - funktioner - geometri - tal- och räkneoperationer samt - sannolikhet och statistik Resultaten i utvärderingsprovet / Winellska skolan: Som helhet presterade eleverna i Winellska skolan i genomsnitt lika bra som eleverna i jämförelsematerialet. 47 % av våra elever presterade bättre än eleverna i jämförelsematerialet. Pojkarna i Winellska skolan presterade i

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 13 55 09.12.2015 genomsnitt något bättre än pojkarna i jämförelsematerialet (60 % av pojkarna), medan fllickorna presterade i genomsnitt något sämre än i jämförelsematerialet - enbart 35 % av flickorna i Winellska skolan presterade bättre än flickorna i jämförelsematerialet. I förhållande till jämförelsematerialet presterade Winellska skolans elever i genomsnitt något sämre i huvudräkningsuppgifterna, ungefär lika bra i flervalsuppgifterna och i de produktiva uppgifterna, dock så att flickornas resultat var något sämre än pojkarnas, förutom i de produktiva uppgifterna. Då det gäller de olika delområdena klarade sig våra elever i förhållande till jämförelsematerialet ungefär lika bra i algebra, funktioner samt i tal och räkneoperationer. I geometri klarade sig våra elever något sämre än eleverna i jämförelsematerialet. I uppgifterna om sannolikhet och statistik var våra elever något bättre. Då eleverna tillfrågades om sin inställning till matematik, gillade eleverna i Winellska skolan matematik något mindre än eleverna i jämförelsematerialet. De ansåg att matematik dock är ett nyttigt ämnde och deras iställning till matematik var sammantaget lika positiv som elevernas i jämförelsematerialet. Våra elevers uppfattning om sitt eget kunnade var även det lika positivt som hos eleverna i jämförelsematerialet. Flickornas attityder var dock en aning mer negativa än pojkarnas. Med hänsyn till elevernas inställning till ämnet matematik, presterade våra elever som väntat. Då det gäller skolans bedömning och vitsorden i matematik kan man, för Winellska skolans del, konstatera förljande: - bedömningen är en aning strängare då det gäller vitsordet fem (5) - bedömningen är en aning mildare då det gäller vitsordet tio (10) - i övrigt följde bedömningen ett nationellt snitt Elevernas uppfattning om hur ofta olika arbetssätt använts på matematiklektionerna: Winellska skolans elevers arbetssätt motsvarade i stort jämförelsematerialets elevers arbetssätt förutom då det gäller tillgången på datorer i datasal. Här kan man konstatera att Winellska skolan inte har en datasal, men att eleverna annars har tillgång till datorer i matematikundervisningen. Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn 040-7330264, e-post:fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Tilläggsmaterial: Utvärdering av inlärningsresultaten i matematik i slutet av årskurs 9 år 2015. Förslag: Direktören för bildningsväsendet:

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 14 55 09.12.2015 Svenska förskoleverksamhet- och beslutar: anteckna Utvärdering av inlärningsresultaten i matematik i slutet av årskurs 9 år 2015 för kännedom. Beslut: : Beslut enligt förslaget. För kännedom: Winellska skolan Besvärsanvisning: Besvärsförbud

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 15 56 09.12.2015 s sammanträdestider år 2016 - korrigering 967/12.00.00/2012 56 beslutade nämndens sammanträdestider och -platser vid sitt sammanträde 04.11.2015 49. s mötesdag är onsdag och i förteckningen över sammanträdesdatum fanns ett tryckfel då det gäller mötet i augusti. Datumet i förteckningen skall vara 24.08.2016, inte 27.08.2016, vilket är en lördag. Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn 040-7330264, e-post:fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag: Direktören för bildningsväsendet: beslutar 1 korrigera tryckfelet i förteckningen över nämndens mötesdatum så att datumet för augustisammanträdet är 24.08.2016 2 konstatera att svenska förskoleverksamhets- och sammanträder enligt följande: 27.01.2016 09.03.2016 20.04.2016 01.06.2016 24.08.2016 21.09.2016 02.11.2016 14.12.2016 3 övriga delar av beslutet 04.11.2015 49 förblir oförändrade Beslut: : Beslut enligt förslaget.

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 16 56 09.12.2015 För kännedom: Kommunstyrelsen Bildningsväsendets övriga förtroendeorgan Rektorer och daghemsföreståndare Dagvårdschefen Besvärsanvisningar: Besvärsförbud

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 17 ANVISNINGAR FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING Besvärsanvisning i enlighet med kommunallagen Den som är missnöjd med beslutet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ett rättel seyrkande får framställas av den som beslutet avser eller av den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påver kas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. I anskaffningsären den kan den som ären det berör också föra beslutet till marknadsdomstolen. Då ingår anvis ningar för rättelseyrkande och besvärsanvisning som bilaga till denna anvisning. Myndighet till vilken yrkande på rättelse i beslut som fattas av bildningsnämnden och den unders tällda tjänsteinnehavare framställs: i Kyrkslätt Ervastvägen 2, 02400 Kyrkslätt eller PB 20, 02401 Kyrkslätt Telefax: 09-2767 044 E-post: kirjaamo(at)kirkkonummi.fi Tid för yrkande på rättelse och från vilken tidpunkt tiden räknas: Rättelseyrkandet ska framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet, om inte något an nat påvisas, sju dagar efter att beslutet har postats eller vid den tidpunkt som framgår av mottag ningsbeviset eller som är antecknad i ett särskilt intyg över delfåen de av beslutet. En kommun medlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Rättelseyrkandets innehåll: Av rättelseyrkandet ska yrkandet och motiveringen till det fram gå. Yr kandet ska undertecknas av den som framställer det. Rättelseyrkande i enlighet med skollagarna Enligt 2 momentet i 19 i förordningen om grundläggande utbildning och 2 momentet i 13 i gymnasieförordningen kan elevens vårdnadshavare eller studeranden yrka på rättelse hos regionförvaltningsmyndigheten i beslut som berör elev-/studerandebedömning. Kommunalbesvär Kommunalbesvär kan anföras av den som beslutet avser eller av den vars rätt, skyldighet eller för del direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmar. Ändring i ett beslut med anled ning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättel seyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyr kandet, kan ändring i beslutet sö kas genom kommunalbesvär av den som är part eller av en kommunmedlem Besvär kan anföras på den grund att beslutet kommit till i fel ordning, den beslutsfattande myndigheten har överskridit sina befogenheter eller att beslutet annars stri der mot lag. Besvärsmyndighet: Helsingfors förvaltningsdomstol Banbyggarvägen 5, 00520 Helsingfors tfn. 029 56 45000, registratorskontoret 029 56 42069, telefax: 029 56 42079 e-post: helsinki.hao(at)oikeus.fi Besvärstid och från vilken tidpunkt tiden räknas: Kommunalbesvär ska framställas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet, om inte något annat påvisas, sju dagar efter att beslutet har postats eller vid den tidpunkt som framgår av mot tagningsbeviset eller som är antecknad i ett särskilt intyg över delfående av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. I besvärsskriften ska ändringssökandens namn, yrke, hemkommun och postadress, beslut, vari ändring

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 18 söks, till vilka delar ändring söks i beslutet och vilken ändring som påyrkas dä ri samt moti veringar till ändringsyrkandet anges. Besvärsskriften ska egenhändigt under tecknas av ändrings sökanden eller annan person som uppsatt besvärsskriften. Om endast den som uppsatt besvärs skriften har undertecknat den, bör även dennes yrke, hemkommun och postadress nämnas däri. Till besvärsskriften ska det beslut, vari ändring söks, i original eller en kopia som på tjänstens väg nar bestyrkts samt ett intyg över från vilken dag bes värstiden ska räknas fogas. Besvärshandlingarna ska lämnas till besvärsmyndigheten innan besvärstiden går ut. Om besvärsti dens sista dag infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsomma rafton eller en helgfri lördag, får besvärshandlingarna inlämnas den första vardagen därefter. Han dlingarna kan på eget ansvar sändas per post eller med bud. Till posten ska besvärshandlingarna lämnas i så god tid, att de hinner fram innan besvärstiden går ut. Avgift: Uppgifter om eventuella avgifter för handläggningen av besvär fås från besvärsmyndigheten. Bestämmelser om avgifterna, om avgiftsbeloppen och om grunderna för befrielse från avgift ingår i lagen om avgifter för domstolens och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93). Förvaltningsbesvär Förvaltningsbesvär görs i ärenden som berör eleven med undantag för elevbedömning som avses i 42 i lagen om grundläggande utbildning och i 34 i gymnasielagen. Besvärsmyndigheten vid beslut gällande eleven: Helsingfors förvaltningsdomstol Banbyggarvägen 5, 00520 Helsingfors tfn. 029 56 42000, registratorskontoret 029 56 42069, tele fax: 029 56 42079 e-post: helsinki.hao(at)oikeus.fi Hos Helsingfors förvaltningsdomstol överklagas beslut gällande följande ärenden: - varning som getts en elev/studerande, besvärstid 14 dagar - avstängning av en elev/studerande för viss tid, besvärstid 14 dagar - avstängning för viss tid från studierna för den tid som brottsrannsakan pågår (inom gym nasieutbildning), besvärstid 14 dagar - avgiftsfri undervisning/studiesociala förmåner, besvärstid 30 dagar - skjutsande av en elev i grundskolan på skolresorna, besvärstid 30 dagar - vårdande av en olycka som skett i skolan eller under skolvägen, besvärstid 30 dagar - examinanden fuskar eller försöker fuska i studentskrivningarna, besvärstid 14 dagar - elevavgifterna vid läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning (musikinstitu tet, bildkonstskolan), besvärstid 30 dagar Avgift: Vid sökande om ändring uppbär Helsingfors förvaltningsdomstolen med stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) en rättegångsavgift på 90 euro (15.9.2013). Besvärsmyndigheten vid övriga beslut som berör eleven/studeranden: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet PB 200, 00521 65101 Vasa eller Wolffskavägen 35, 65100 Vasa telefonväxel 0295 018 450 telefax: 06 317 4817 e-post: registratur.vastra(at)rfv.fi Hos Regionförvaltningsverket överklagas beslut som berör följande ärenden och de har 14 dagars besvärstid: - antagning av en elev/studerande

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 19 - antagande av en elev inom grundläggande undervisning till specialiserande undervisning utan vårdnadshavarens godkännande - särskilda undervisningsarrangemang - inledande av den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts - tillgodoräknande av studier inom gymnasieutbildningen som fullgjorts i ett annat sam manhang - förlängning av den tid under vilken gymnasiets lärokurs får slutföras och när en studeran de ska anses ha avgått från gymnasiet - avslag av rätten att delta i studentexamens prov - antagande som studerande till läroanstalterna som ger grundläggande konstundervisning (musikinstitutet, bildkonstskolan) Avgiften grundar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) samt på statrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken (1572/2011). Över de ovannämnda besluten kan en elev/studerande eller hans eller hennes målsman an föra skriftligt besvär inom besvärstiden från att beslutet tillkännagivits. I besvärstiden med räknas inte dagen för delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet den dag då handlingen överlämnats till parten eller till hans/hennes bud. Om delgivningen sker per post mot mottagnings bevis, anses delfåendet ha ägt rum på den dag som mottagningsbevi set utvisar. Besvärsskriften riktas till besvärsmyndigheten och av den ska framgå ändringssökandens namn, beslutet i vilket ändring söks, till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändrin gar som yrkas i det samt grunderna till yrkandet. Besvärsskriften ska undertecknas av än dringssökanden eller hans/hennes ombud. I den ska nämnas ändringssökandens hemkom mun, postadress och telefon nummer, och om den person som undertecknat inte är än dringssökanden, då ska också den un dertecknades motsvarande uppgifter framgå. Till bes värsskriften ska fogas beslutet i original eller kopia och ett intyg över vilken dag ändrings sökanden delfått beslutet. Besvärsskriften ska lämnas till besvärsmyndigheten av ändrings sökanden eller av hans/hennes ombud. Om besvärstidens sista dag är helgdag, självständighetsdag, första maj, julafton eller mid som marafton eller helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen däref ter. På av sändarens ansvar kan besvärshandlingarna sändas som betald postförsändelse eller via bud. Bes värsskriften ska lämnas in före ämbetsverkets stängningsdags, oberoen de av på vilket sätt den lämnas. Besvärsförbud Rättelse får inte med stöd av 91 i kommunallagen yrkas i och kommunalbesvär får inte an föras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet. Med stöd av 5 momentet i 42 i lagen om grundläggande utbildning och 5 momentet i 34 i gymnasielagen fås ändring i beslut som avses i ovannämnda lagrum och som fattats på ba sis av förordningar som gjorts med stöd av ovannämnda lagar samt som berör en viss elev/studerande inte sökas genom besvär. Delgivning av beslutet Delgivits till: Delgivningssätt: _ Delgivits per brev, som postats Postats mot mottagningsbevis _ Lämnats för delgivning som stämning

Kyrkslätts kommun Protokoll 8/2015 20 _ På annat sätt, hur Kyrkslätt Mikael Flemmich protokollförare Ytterligare uppgifter ges i första hand av protokollföraren.