EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR

Ref. Ares(2013)3462133-12/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktorat F Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor GD(SANCO) 2013-6894 - MR SLUTLIG SLUTLIG RAPPORT OM EN REVISION UTFÖRD I SVERIGE DEN 18 TILL 22 MARS 2013 FÖR ATT UTVÄRDERA DE GÄLLANDE NATIONELLA FÖRFARANDENA FÖR ATT KONTROLLERA IMPORTKONTROLLSYSTEMETS EFFEKTIVITET Efter upplysningar från den behöriga myndigheten har de sakfel som noterades i utkastet till rapport korrigerats och förtydliganden införts i en fotnot. Endast den engelska texten är giltig

Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet av en revision som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) utförde i Sverige den 18 till den 22 mars 2013. Revisionens allmänna syfte var att bedöma hur de svenska myndigheterna utvärderar sitt system för offentliga importkontroller av levande djur och produkter av animaliskt ursprung med avseende på resultat och effektivitet. Revisionen omfattade även en uppföljning av de relevanta rekommendationerna i tidigare rapporter från FVO om importkontroller. Revisionen omfattade produkter av animaliskt ursprung och levande djur som importeras till EU från tredjeländer. Det som granskades var målen för det nationella systemet för importkontroll, de kontroller som utförs på detta område och de förfaranden som tillämpas för att se till att kontrollerna fungerar som planerat, insamling och analys av uppgifter samt myndigheternas användning av resultatet i syfte att bedöma hur målen har nåtts och för att planera och förbättra systemet. Revisionsgruppen drar följande allmänna slutsatser: De svenska myndigheterna håller på att utforma de aspekter som krävs för att kunna kontrollera effektiviteten. I den uppdaterade fleråriga nationella kontrollplanen för 2013 2016 har en möjlighet införts för de behöriga kontrollmyndigheterna att bryta ner de allmänna målen på alla kontrollområden och att fastställa indikatorer. En så kallad förbättringscykel, som är en ledningsmetod i fyra steg för kontroll och ständiga förbättringar, har också införts. Planen offentliggjordes i februari 2013 och de nationella målen för livsmedelskontroll håller nu på att genomföras. I planen finns inga särskilda mål eller indikatorer för importkontrollsystemet, vilket minskar myndigheternas möjligheter att kontrollera systemets effektivitet. Ansvaret för kontrollerna är väl definierat och det finns dokumenterade förfaranden för kontroller och kontrollverksamhet. Kontrollerna av produkter av animaliskt ursprung vid bearbetningsanläggningar och på marknadsnivå är dock inte särskilt användbara som grund för bedömningar av importkontrollsystemets effektivitet, bland annat på grund av kontrollanternas begränsade kunskaper om kraven för importerade produkter och avsaknaden av översiktliga resultat på områden som exempelvis spårbarhet. Vid gränskontrollstationerna fungerar importkontrollsystemet väl för varor som anmäls för veterinärkontroller. För oanmälda sändningar utgår systemet från Tullverkets identifiering av varor, men på grund av de svenska särskilda förhållandena identifieras inte alltid dessa sändningar. Övervakningssystemet omfattar hela livsmedelskedjan och tillhandahåller uppgifter som är relevanta för att kontrollera effektiviteten. Den nuvarande processen för insamling av uppgifter stöder dock inte i tillräcklig utsträckning kontrollen av effektiviteten, eftersom uppgifter från andra instanser än gränskontrollstationerna (exempelvis Tullverkets uppgifter) inte beaktas och eftersom uppgifterna från senare led i livsmedelskedjan (exempelvis kontroller hos importörer) inte håller tillräckligt hög kvalitet. Samarbetet och samordningen mellan myndigheterna fungerar väl och bidrar till harmoniseringen av kontrollerna, men är inte särskilt effektiva när det gäller att identifiera effektivitetsproblem på systemnivå, eftersom det inte finns några formaliserade mekanismer för att se till att de relevanta resultaten vidarebefordras till de berörda parterna i syfte att undersöka problemens bakomliggande orsaker. Trots detta samlas uppgifter in och analyseras, vilket underlättar den efterföljande planeringen och leder till förbättringar av importkontrollsystemet. En nackdel är dock att analysen inte dokumenteras och att den utförs separat av olika myndigheter och avdelningar. I kombination med att många relevanta uppgifter inte beaktas och att det fortfarande saknas mål leder detta till att riktlinjerna och målen kanske inte omfattar alla risker eller inte är inriktade på de viktigaste

processerna. Beträffande uppföljningen av tidigare revisioner som utförts av FVO har myndigheterna genomfört merparten av de aktuella rekommendationerna om import av djur och animaliska produkter på ett tillfredsställande sätt. Rapporten innehåller en rekommendation till de svenska myndigheterna att ytterligare förbättra sitt system.

Innehållsförteckning 1 INLEDNING...1 2 SYFTEN...1 3 RÄTTSLIG GRUND...1 4 BAKGRUND...2 5 RESULTAT OCH SLUTSATSER...3 5.1 SYFTET MED IMPORTKONTROLLSYSTEMET OCH BEHÖRIGA MYNDIGHETER... 3 5.2 IMPORT-/TRANSITKONTROLLER... 5 5.3 UPPGIFTSINSAMLING, KOMMUNIKATION OCH SAMORDNING... 9 5.4 ANALYS, PLANERING OCH FÖRBÄTTRING... 12 5.5 UPPFÖLJNING AV REKOMMENDATIONERNA FRÅN FVO:S TIDIGARE REVISIONER... 14 6 ALLMÄNNA SLUTSATSER...15 7 AVSLUTANDE MÖTE...16 8 REKOMMENDATIONER...16 IV

FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I RAPPORTEN Förkortning CVED EU FVO GD(SANCO) IMYR KN-nummer Linus LS Dok PIMKO Traces Förklaring Gemensam veterinärhandling vid införsel av produkter av animaliskt ursprung enligt bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 136/2004 och av levande djur enligt bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 282/2004 Europeiska unionen Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (Food and Veterinary Office) Generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor IT-system för myndighetsrapportering som de lokala myndigheterna använder för att rapportera resultatet av sina kontroller till Livsmedelsverket Kod i varunomenklaturen enligt bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (Kombinerade nomenklaturen) IT-verktyg som används av Livsmedelsverkets enheter och avdelningar för strategisk planering, verksamhetsplanering och övervakning av verksamhetens uppföljning Dokumenthanteringssystem som används av Livsmedelsverket Elektroniskt verktyg som används vid Livsmedelsverket till stöd för kontroller vid bearbetningsanläggningar Det kontroll- och expertsystem för handel som infördes genom kommissionens beslut 2004/292/EG

1 INLEDNING Revisionen ingick i FVO:s planerade revisionsprogram och ägde rum i Sverige den 18 till den 22 mars 2013. Revisionsgruppen utgjordes av tre revisorer från FVO. Vid ett inledande möte den 18 mars 2013 deltog de svenska centrala behöriga myndigheterna, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, samt företrädare för Tullverket och lokala myndigheter. Vid detta möte bekräftades målen och färdplanen för revisionen och myndigheterna redogjorde för kontrollsystemen. Företrädare för de centrala behöriga myndigheterna åtföljde revisionsgruppen under hela revisionen. 2 SYFTEN Revisionen utfördes för att bedöma de åtgärder som Sverige tillämpar för att kontrollera och garantera att det svenska offentliga importkontrollsystemet är ändamålsenligt och effektivt samt för att garantera efterlevnaden av artikel 4.2 a i förordning (EG) nr 882/2004. Revisionen syftade också till att bedöma genomförandet av de behöriga myndigheternas handlingsplaner för de relevanta rekommendationerna i FVO:s revisionsrapport GD (SANCO)/2009-8085 (nedan kallad 2009 års rapport). Kontroller av sällskapsdjur och av sändningar som förs in i EU för privat konsumtion ingick bara i revisionen i den mån det behövdes för uppföljningen av rekommendationerna i 2009 års rapport. Revisionen omfattade följande: 1. Målen för det nationella systemet för importkontroll av levande djur och produkter av animaliskt ursprung samt de berörda behöriga myndigheterna och deras samordning. 2. De kontroller som utförs och de gällande förfarandena för att garantera att kontrollerna fungerar som planerat. 3. Insamlingen av uppgifter, de analyser/utvärderingar som utförs och hur myndigheterna använder resultaten för att utvärdera om målen har nåtts. 4. Användningen av resultaten för framtida planering och förbättring av systemet. Inom ramen för ovanstående undersöktes även ansvarsfördelningen och samordningen mellan olika myndigheter, enheter och/eller avdelningar, förfarandena för övervakning och rapportering och de korrigerande och förebyggande åtgärder som vidtas då problem identifieras. Revisionen omfattade besök vid och möten med de berörda myndigheternas relevanta avdelningar (Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Tullverket, länsstyrelserna och kommunerna). En gränskontrollstation, en kommun, ett tullkontor och en regional avdelning vid Livsmedelsverket besöktes på plats. 3 RÄTTSLIG GRUND Revisionen genomfördes med stöd av de allmänna bestämmelserna i EU-lagstiftningen, särskilt artikel 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Bilaga 1 innehåller en förteckning över lagstiftning och andra referensdokument som använts som 1

revisionskriterier i denna rapport. Hänvisningar till EU-rättsakter i denna rapport avser, i tillämpliga fall, den senast ändrade versionen. 4 BAKGRUND FVO har utfört revisioner av importkontroller vid gränskontrollstationer i över tio år. I den senaste översiktsrapporten som publicerats på detta område (GD(SANCO) 2011-6255 - MR SLUTLIG) fastslogs att alla medlemsstater som besöktes tillämpar heltäckande importkontrollsystem som på det stora hela fungerar väl. Dessa revisioner utfördes 2011 och 2012 och följdes upp av ytterligare revisioner i syfte att utvärdera de åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtagit efter tidigare rekommendationer från FVO på detta område. Den preliminära bedömningen var positiv. Av FVO:s revisioner framgick också att den personal som utför importkontroller har tillgång till skriftliga riktlinjer och att kontrollsystem och revisioner tillämpas i stor utsträckning. Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd ska de behöriga myndigheterna garantera att den offentliga kontrollen av levande djur, foder och livsmedel i alla led av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan är effektiv och ändamålsenlig. Kontroll är en process som nu används inom de flesta förvaltningar för att bedöma efterlevnaden av riktlinjer, förfaranden och krav, samt för att bedöma dessa förfarandens lämplighet och identifiera områden som måste förbättras. En korrekt utformad och genomförd kontrollverksamhet bör visa om en organisation utför sin verksamhet som planerat och om verksamheten är utformad på ett sätt som gör att organisationen kan nå sina mål. I det sammanhanget ansågs det lämpligt att inrikta FVO:s revisioner av importkontroll på kontroller. Statistiken visar att medlemsstaterna varje år upptäcker sändningar av produkter av animaliskt ursprung som inte har anmälts för veterinärkontroller vid införseln. Uppgifterna i gemensamma offentliga databaser, t.ex. Traces (Trade Control and Expert System, vars uppgifter kommer från veterinärtjänsterna) och referensdatabasen för extern handel som sköts av kommissionens statistikkontor Comext (vars uppgifter kommer från tullmyndigheterna), uppvisade stora skillnader i fråga om import. Det är viktigt att fastställa om de ansvariga myndigheterna är medvetna om detta och utreder orsakerna och i så fall om resultatet av dessa utredningar kan användas för att upptäcka brister i importkontrollsystemet och fastställa korrigerande och nödvändiga åtgärder för att förhindra att problemen upprepas. Den huvudsakliga EU-lagstiftningen om importkontroll antogs för över tio år sedan och kommissionen har planerat en översyn av lagstiftningen. I det sammanhanget är det också viktigt att hitta metoder för att effektivisera det nuvarande EU-systemet för importkontroll inom ramen för den kommande översynen. Den övergripande uppsättningen med revisioner av de nationella systemen för importkontroll syftar till att stärka medlemsstaternas mekanismer för utvärdering av systemens resultat och effektivitet och därmed kontinuerligt stärka det övergripande EU-systemet för importkontroll. När revisionen utfördes fanns sex gränskontrollstationer i Sverige. Under 2012 importerades enligt uppgifter i Traces 588 sändningar av levande djur, främst registrerade hästar och akvariefisk, katter och hundar, via dessa gränskontrollstationer. För produkter av animaliskt ursprung kontrollerades omkring 4 500 sändningar vid svenska gränskontrollstationer under 2012, varav merparten 2

utgjordes av fisk och fiskeriprodukter samt färskt kött. Enligt Sveriges handelskamrars rapport om etniska livsmedel (Sveriges handelskamrar/östsvenska handelskammaren oktober 2010 sjunde reviderade upplagan) står konsumtionen av etniska livsmedel för en liten men växande andel av den totala livsmedelskonsumtionen. De viktigaste produktgrupperna för etniska livsmedel omfattar produkter som exempelvis konserverat kött och mejerivaror, och det finns över 1 000 specialiserade etniska livsmedelsbutiker i hela landet. Dessa etniska livsmedelsbutiker köper oftast in produkter från oberoende grossister, varav de flesta är specialiserade företag som agerar som både importör och grossist, och relativt många av dessa butiker hör till specialiserade företag som också agerar som importörer och/eller grossister. 5 RESULTAT OCH SLUTSATSER Beträffande revisionskriterierna för denna rapport tillämpades EU-lagstiftningen i bilaga I, särskilt följande bestämmelser: Artikel 4.2 a i förordning (EG) nr 882/2004, enligt vilken de behöriga myndigheterna ska garantera att den offentliga kontrollen av levande djur, foder och livsmedel i alla led av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och av användningen av foder är effektiv och ändamålsenlig. Artikel 8.3 i samma förordning, enligt vilken de behöriga myndigheterna ska ha inrättat förfaranden för att kontrollera att den offentliga kontroll som de utför är effektiv och se till att korrigerande åtgärder vidtas vid behov samt att dokumenterade förfaranden, inklusive information och instruktioner till den personal som genomför den offentliga kontrollen, hålls uppdaterade på lämpligt sätt. Utöver dessa rättsliga krav användes delar av följande standarder som revisionskriterier: Livsmedelsverkets riktlinjer i dokumenthanteringssystemet LS Dok och Livsmedelsverkets vägledningar. Riktlinjerna från Livsmedelsverkets enhet för gränskontroll, däribland dess handbok för gränskontrollstationer Jordbruksverkets riktlinjer, däribland dess handbok för gränskontrollstationer. 5.1 SYFTET MED IMPORTKONTROLLSYSTEMET OCH BEHÖRIGA MYNDIGHETER Syftet med import-/transitkontrollsystemet 1. Den svenska uppdaterade fleråriga nationella kontrollplanen för 2013 2016 offentliggjordes i februari 2013. Den omfattar allmänna mål och ger möjlighet att bryta ner målen per område och utveckla indikatorer. Vid revisionens genomförande hade detta emellertid ännu inte genomförts och ingen tidsfrist hade fastställts. 2. Föregående fleråriga nationella kontrollplan (2010 2013) omfattade tre allmänna nationella mål (bland annat säkra livsmedel och redlig livsmedelshantering) och specifika mål för fyra områden. De specifika målen var mycket generellt formulerade (för området livsmedel var Livsmedelsverkets specifika mål t.ex. att maten är säker och livsmedelhanteringen är redlig ). 3

3. Inga specifika mål eller indikatorer hade fastställts för importkontrollområdet vid Livsmedelsverket eller Jordbruksverket vid revisionens genomförande. De mål som Tullverket fastställt avser antalet utförda fysiska kontroller. De behöriga myndigheternas ansvarsområden 4. Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för import av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Enheten för gränskontroll och stöd (vid kontrollavdelningen) ansvarar för kontrollerna vid gränskontrollstationerna. Den ansvarar för de förfaranden och den verksamhet som rör gränskontrollstationerna, däribland utbildning av personal, metodhandbok, tillsyn och planering av kontrollverksamhet. Livsmedelsverkets gränskontrollpersonal ansvarar för import-/transitkontroller av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. 5. Livsmedelsverkets regionala enheter kontrollerar anläggningar för livsmedelsbearbetning. Kontrollerna omfattar femton områden, däribland spårbarhet, som ska kontrolleras under en femårsperiod. 6. Under 2011 inrättade Livsmedelsverket utvärderingsenheten (inom rådgivningsavdelningen), som ansvarar för mottagande och analys av uppgifter från resultatet av kontroller och revisioner. 7. De lokala myndigheterna (kommunerna) registrerar och kontrollerar importörer (med och utan lagring, dvs. matmäklare), livsmedelsdetaljhandlare och restauranger. Efter överenskommelse med Livsmedelsverket kontrollerar kommunerna också anläggningarna för livsmedelsbearbetning, om de har tillräckliga resurser och kunskaper. Den kommun som besöktes hade en veterinär som kontrollerade styckningsanläggningar och en köttimportör. Kontrollerna omfattar produkternas spårbarhet. 8. Jordbruksverket är den centrala behöriga myndigheten för import av produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda att användas som livsmedel samt av levande djur. Distriktsveterinäravdelningen ansvarar för dessa kontroller vid gränskontrollstationerna och Avdelningen för djurskydd och hälsa ansvarar för de förfaranden och verksamheter som anges i punkterna 1 och 4. 9. Jordbruksverket är den centrala myndigheten för djurhälsa och djurskydd och ansvarar för att undersöka problem med identifiering av djur. Kontrollerna av djurs identitet utförs av länsstyrelserna, som en del av verksamheten med kontroller av djurhälsa och djurskydd. 10. Tullverket övervakar och kontrollerar trafiken från andra länder för att se till att reglerna för införsel av varor följs, och spelar en viktig roll för identifieringen av sändningar som ska genomgå veterinärkontroller men som inte har anmälts till gränskontrollstationen. Slutsatser: De svenska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att kunna utvärdera den nationella fleråriga kontrollplanens effektivitet och bestämmelser. De olika organisationerna (Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna, lokala myndigheter och Tullverket) har utformat egna målsättningar och mål, och de strategiska målsättningarna har inte brutits ner per ämnesområde och indikatorer har inte fastställts för importkontrollområdet, vilket sammantaget gör att det ännu inte finns någon stabil grund för att kontrollera effektiviteten på det område som revisionen avser. De behöriga myndigheterna och deras ansvarsområden är väl definierade och omfattar alla handelsskeden för importerade produkter (från import till användning eller försäljning till 4

konsumenten), vilket utgör en bra utgångspunkt för kontroller av importkontrollsystemets effektivitet. 5.2 IMPORT-/TRANSITKONTROLLER Kontrollförfaranden vid gränskontrollstationerna 11. Livsmedelsverkets enhet för gränskontroll har antagit riktlinjer för den personal som utför kontroller vid gränskontrollstationer. Merparten av riktlinjerna finns i handboken för gränskontrollstationer och i Livsmedelsverkets dokumenthanteringssystem LS Dok. Varje enhet vid Livsmedelsverket ansvarar för att uppdatera och föra in sina dokument i LS Dok. Dokumenten om importkontroll hade uppdaterats vid revisionens genomförande. Vid den gränskontrollstation som besöktes kunde personalen ta del av riktlinjerna via intranätet och hade en papperskopia av den senaste versionen. 12. Livsmedelsverkets nationella instruktioner kräver i vissa fall att mer specifika riktlinjer eller förfaranden utarbetas lokalt, vilket var fallet vid den gränskontrollstation som besöktes, där mycket detaljerade riktlinjer hade utarbetats för hur fraktsedlar ska kontrolleras och vilka journaler som ska föras. 13. Jordbruksverket har utarbetat en handbok för kontroller på gränskontrollstationerna, som omfattar riktlinjer för provtagning. Personalen har tillgång till denna via Jordbruksverkets intranät. Andra kontroller 14. Livsmedelsverkets regionala enheter kontrollerar bearbetningsanläggningar (exempelvis slakterier och mejerier). Ett av de femton områden som inspektörerna ska kontrollera under en femårsperiod är spårbarhet. Fram till 2012 väljer inspektörerna när varje område ska inspekteras. Enligt den företrädare som revisorerna talade med hade de regionala inspektörerna som kontrollerade spårbarheten aldrig anmält oegentligheter i fråga om importerade produkter som använts eller påträffats vid bearbetningsanläggningar. Enligt företrädaren kände inspektörerna dock inte till vilka dokument som var obligatoriska för importerade produkter eller vilka ursprungsländer som är godkända för införsel av produkter av animaliskt ursprung. 15. Det elektroniska verktyget PIMKO infördes 2012 till stöd för kontrollerna vid anläggningarna för livsmedelsbearbetning, i syfte att ge en bättre översikt av resultaten och garantera att alla områden kontrolleras vid alla anläggningar. Denna interaktiva vägledning omfattar planering av kontroller av olika sektorer, aktörer och relevanta områden, som exempelvis spårbarhet. Verktyget används av alla enheter vid kontrollavdelningen och omfattar de viktiga frågor som ska ställas för att fastställa den verkliga orsaken till problemen. När den tillgängliga tiden är begränsad kan man välja att endast ställa ett antal grundläggande frågor. Rapporteringen av kontrollresultatet är standardiserad och sker via en elektronisk plattform som kallas e-lvis. 16. Av kontrollplanen framgår att spårbarheten ska kontrolleras vid alla livsmedelsanläggningar under 2013. Man planerar inte att genomföra någon övergripande spårning av produkter inom produktionskedjan eller någon ursprungsspårning. I PIMKO finns även riktlinjer för spårbarhetskontroller och för användningen av revisionsliknande kontrollmetoder. Ett projekt för övervakning av spårbarhetskontroller planeras också under 2013 för att kontrollera att inspektörerna följer instruktionerna och riktlinjerna. 17. Kommunerna utför kontroller av livsmedelsdetaljhandlare, däribland importörer, och vid vissa bearbetningsanläggningar. Varje kommun registrerar uppgifter om sina kontroller och 5

lagrar dem i sitt eget IT-system. IT-systemen köps in på den kommersiella marknaden. och är varken sammankopplade med varandra eller anslutna till Livsmedelsverket eller Jordbruksverket. 18. Livsmedelsverket har sammanställt generella riktlinjer om vad som ska kontrolleras hos detaljhandlarna. Den kommun som besöktes hade fastställt kontrollområden för livsmedelsanläggningar, varav ett var spårbarhet. Alla kontrollområden måste kontrolleras inom en treårsperiod. Spårbarhet angavs som ett av de viktigaste områdena för importörer. Ett lokalt kontrollformulär hade också tagits fram för inspektioner av matmäklare. 19. När det gäller marknadskontroll, uppgav chefen för kontrollkontoret att avstämningar av kvantiteter av livsmedel av animaliskt ursprung görs på begäran eller vid behov i efterhand. Hon uppgav också att inga analyser eller översikter görs av resultatet av kontrollerna av spårbarheten vid reguljära kontroller, men att det görs vid projektinriktade kontroller. 20. Jordbruksverket kontrollerar anläggningar för sällskapsdjursfoder/foder där produkter av animaliskt ursprung används som råvaror/ingredienser. Inspektörerna har tillgång till riktlinjer för kontroll av spårbarheten av animaliska biprodukter och Jordbruksverkets kontroller har aldrig påvisat några möjliga problem med importerade produkter. 21. Länsstyrelserna kontrollerar djurs identifiering. Det fanns riktlinjer daterade i januari 2013 om hur kontroller av levande djur ska utföras. Jordbruksverkets företrädare angav att de enda problem som påträffats i fråga om felaktigt eller olagligt importerade djur avser sällskapsdjur, främst hundar, och att Tullverket genomför uppföljande utredningar för att förhindra att problemen upprepas. Kompetens för utförandet av importkontroller 22. Livsmedelsverket genomför ett årligt utbildningsprogram. Den personal som deltar i importkontroller genomgår minst tre dagars utbildning om året. Utbildningsbehoven och kursinnehållet fastställs centralt utifrån resultatet av revisionerna, aktuella problem samt analyser av uppgifter i Traces. Den personal som utför kontrollerna bidrar också genom att ange inom vilka områden de vill vidareutbildas. Vid revisionen konstaterades att en kurs om bl.a. fryscontainrar skulle äga rum i april 2013. 23. Jordbruksverket har ett liknande utbildningssystem, men den personal som utför importkontroller genomgår två dagars sammanhängande utbildning. 24. Personal från central nivå och personal som arbetar vid gränskontrollstationerna (från Livsmedelsverket och Jordbruksverket) hade deltagit i kommissionens kursprogram Bättre utbildning för säkrare livsmedel om importkontroller och gränskontrollstationer. 25. Kommunerna utarbetar sina egna utbildningsprogram. I den kommun som besöktes under revisionen fastställs utbildningsbehoven genom årliga intervjuer och internrevisioner. Området importkontroller och kontroller av produkter från andra medlemsstater hade nyligen identifierats som ett utbildningsbehov och en intern kurs skulle hållas under 2013. Identifiering av sändningar som ska genomgå import-/transitkontroller 26. Sändningar som ska genomgå veterinärkontroller ska anmälas till gränskontrollstationerna 24 timmar före ankomsten till Sverige. I sin revisionsrapport från 2009 (GD SANCO 2009/8085) rekommenderade FVO (rekommendation nr 10) att man skulle se till att anmälningar görs i förväg och att lämpliga dubbelkontroller av fraktsedlarna ska utföras vid gränskontrollstationerna. I handboken för gränskontrollstationerna fanns en riktlinje om 6

denna rekommendation som enligt vad som anges i punkt 12 hade utarbetats lokalt för att täcka specifika behov. Vid den gränskontrollstation som besöktes kontrolleras alla fraktsedlar av gränskontrollpersonalen innan fartygen lägger till och uppgifterna jämförs med de anmälningar som gjorts. Om gränskontrollpersonalen påträffar sändningar som inte har anmälts kontaktar de hamnterminalen för att identifiera avsändaren och blockera containern. 27. Jordbruksverket tar ut en extra avgift för sändningar som inte föranmälts till gränskontrollstationerna. Enligt de tjänstemän som deltog i besöket är åtgärden effektiv för små importörer, men inte för stora företag eftersom böterna är låga. Livsmedelsverket har inte infört några åtgärder för att förhindra upprepade problem med anmälan av sändningar. Personalen vid den hamn som besöktes angav att de inte hade några problem med upprepade överträdelser, medan en tjänsteman från flygplatsen angav att upprepade överträdelser ibland konstateras vid gränskontrollstationen på flygplatsen. 28. För last som enligt fraktsedeln består av livsmedel eller är samlastad angav gränskontrollpersonalen att de inte utför uppföljande kontroller för att fastställa om lasten kräver veterinärkontroller. Gränskontrollpersonalen låter Tullverket identifiera de relevanta produkterna, eftersom importören måste ange de specifika tullkoderna för de olika produkterna. Den personal som intervjuades vid gränskontrollstationen (tull- och veterinärpersonal) framhöll att samlastade containrar enligt deras erfarenheter är mer riskfyllda. Tulltjänstemannen berättade om ett aktuellt fall där ost beslagtagits i en samlastad sändning eftersom den inte hade anmälts. 29. I 2009 års rapport rekommenderade FVO (rekommendation nr 11) att man skulle överväga att använda automatisk identifiering av sändningar som ska genomgå veterinärkontroller i Tullverkets elektroniska uppgiftsbehandlingssystem. Tullverkets it-system innehåller spärrar för olika typer av produkter. De produkter som ska genomgå veterinärkontroller identifieras i systemet utifrån sin varukod (KN-nummer). När en deklaration omfattar en veterinärprodukt meddelar systemet den tjänsteman som behandlar uppgifterna att det finns en restriktion och att kompletterande dokumentation krävs (dvs. att en gemensam veterinärhandling CVED behövs). Systemet registrerar vilka åtgärder tulltjänstemannen vidtar när en produkt flaggas. 30. De tulltjänstemän som handlägger importdeklarationer har tillgång till Traces. När en produkt har flaggats i systemet kontrollerar tjänstemännen Traces för att kontrollera om gränskontrollstationen har utfärdat en giltig CVED för sändningen. 31. I Sverige kan tulldeklarationer inges på olika sätt (normalt förfarande, förenklat förfarande i ett steg, förenklat förfarande i två steg). Med det förenklade förfarandet i två steg anger importören inte KN-nummer för produkten i den första deklarationen. Om den produkt som importeras omfattas av någon restriktion (exempelvis veterinärprodukter), ska importören ange ett tvåsiffrigt nummer som kallas call me-kod som fungerar som en åtgärdsindikator för Tullverket, eftersom IT-systemet inte identifierar någon profil för veterinärprodukter om inget KN-nummer har angetts. En andra deklaration inges 11 dagar senare och omfattar då KN-nummer, vilket innebär att systemet identifierar eventuella restriktioner. Vid det laget har dock produkterna redan förtullats (klarerats) av Tullverket. 32. Tullverkets företrädare uppskattade att omkring hälften av deklarationerna inges med det förenklade förfarandet (deklarationer som inges med det förenklade förfarandet visas inte i systemstatistiken och exakta siffror för veterinärprodukter var därför inte tillgängliga). Under 2012 identifierades fem sändningar med veterinärprodukter som hade förtullats av Tullverket utan att ha kontrollerats vid en gränskontrollstation. I merparten av fallen uppmärksammade Tullverket detta vid den andra deklarationen och informerade då 7

veterinärmyndigheterna. Kontroll av import-/transitkontroller 33. Livsmedelsverket har utarbetat skriftliga förfaranden för hur och när kontrollerna vid gränskontrollstationerna ska utföras. Kontroller av efterlevnaden av dessa skriftliga förfaranden och av lagstiftningen utförs vid ett årligt besök vid varje gränskontrollstation av företrädare för den centrala nivån (gränskontrollenheten). Kontrollbesöken hade genomförts enligt riktlinjerna. 34. Under 2012 inspekterades alla angivna gränskontrollstationer och rapporter lades fram. Enligt rapporterna tillämpas riktlinjerna i hela Sverige. I rapporterna konstaterades ett antal brister vid enskilda gränskontrollstationer, men inga systemiska problem. Uppföljningen av de brister som konstaterats beror på typen av identifierad avvikelse (exempelvis är gränskontrollpersonalen skyldig att anmäla vilka åtgärder de vidtar, om extra besök planeras eller om frågor har införlivats som ska ses över vid nästa årliga besök). De brister som angetts i rapporterna hade följts upp och korrigerats vid den gränskontrollstation som besöktes. 35. Det finns en nationell samordningsgrupp för revisioner, i vilken kommunerna, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Generalläkaren och Livsmedelsverket är företrädda. Denna grupp har en rådgivande roll och har utarbetat en strategisk plan för att garantera ett konsekvent revisionssystem i Sverige. Då en revision utförs är gruppens mål att se över situationen för att få en fullständig bild av revisionerna i landet. Alla revisioner som utförs av dessa myndigheter ska utföras enligt vissa förfaranden för planering, rapportering och uppföljning. 36. Jordbruksverket har inrättat en revisionsgrupp som rapporterar direkt till generaldirektören och som granskar de kontroller som utförs av deras egna avdelningar (exempelvis kontroller av foder och importkontroller av levande djur). De revisioner som utförs avser främst efterlevnadsfrågor, men enligt de företrädare som deltog vid besöket ligger tonvikten nu allt mer på kontrollernas effektivitet. Gruppen har beslutat att använda sig av det vägledande dokument som utarbetats av det revisionsnätverk som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 882/2004 (en arbetsgrupp med nationella tjänstemän med ansvar för genomförandet av artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004) för att inom en snar framtid bedöma hur effektiva deras system är. 37. Livsmedelsverket utför revisioner under överinseende av sin generaldirektör, och granskar sina egna avdelningar, länsstyrelserna och kommunerna. Två vägledningar har antagits för Livsmedelsverkets verksamhet (och för de revisioner som utförs av länsstyrelserna, som granskar kommunerna): Revision av Livsmedelsverkets myndigheter och revisionshandboken. Handboken, som publicerades den 20 februari 2013 och ännu inte har börjat användas i praktiken, innehåller riktlinjer för bedömning av hur de behöriga myndigheterna kontrollerar effektiviteten. 38. Det dokument som tidigare användes för revisioner var mindre uttömmande i fråga om begreppet effektivitet, men omfattade aspekter som bidrog till bedömningen av efterlevnaden och i viss mån av kontrollernas lämplighet med avseende på deras syfte och effektivitet. Under 2012 granskades en gränskontrollstation och enligt revisionsrapporten var kontrollerna effektiva. Revisionen omfattade inte den kontrollverksamhet som utfördes av enheten för gränskontroll. 39. Enligt resultatet av de revisioner som utfördes under 2012 fanns många brister i fråga om 8

kontrollen av efterlevnaden. Företrädarna för Livsmedelsverkets revisionsgrupp angav att deras största utmaning vid granskningen av effektiviteten är att inte alla myndigheter har ett väl fungerande kontrollsystem och att målsättningarna inte är korrekt fördelade per ämnesområde. 40. Tullverkets IT-system registrerar alla fall som tjänstemännen uppmärksammats på (dvs. antalet fall där deklarationerna lett till varningar). Tullverkets analysavdelning utarbetar månatliga rapporter som sänds till förtullningskontoret för information och åtgärder. 41. Såsom anges i punkt 31 inges förenklade deklarationer i två steg. Eftersom KN-nummer inte anges i deklarationen i steg 1 lagras endast det sista steget av deklarationen i statistikdatalagret, och det går därför inte att kontrollera hur många av de deklarationer som borde innehålla call me-koden faktiskt också gör det (om inte steg 1 i de förenklade deklarationerna gås igenom ett i taget). Slutsatser: Livsmedelsverket och Jordbruksverket dokumenterar alla relevanta administrativa och specifika processer och förfaranden, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 882/2004, vilket bidrar till kvaliteten i kontrollerna och kontrollverksamheten. Trots att vissa riktlinjer har antagits och att spårbarheten kontrolleras på regional och kommunal nivå medför kontrollanternas begränsade kunskaper om kraven för importerade produkter att det är svårt att upptäcka oegentligheter. Avsaknaden av en översikt av resultaten på dessa nivåer gör det svårt för de behöriga myndigheterna att kontrollera importkontrollsystemets effektivitet. Utbildningen av kontrollpersonalen underlättar efterlevnaden av förfarandena och bidrar till att göra gränskontrollstationernas kontroller effektiva. På andra nivåer är dock utbildningen inte inriktad på att se till att veterinärprodukter har importerats korrekt. Även om kontrollverksamheten tidigare var inriktad på kontroll av efterlevnaden av de gällande förfarandena, EU-lagstiftningen och medlemsstaternas lagstiftning, har de viktigaste åtgärderna för att de behöriga myndigheterna ska kunna kontrollera importkontrollsystemets effektivitet införts på kontrollnivå. 5.3 UPPGIFTSINSAMLING, KOMMUNIKATION OCH SAMORDNING Uppgifter som samlas in av Tullverket 42. Alla kontroller av Tullverkets deklarationer registreras i Tullverkets elektroniska databas. Databasen innehåller stora mängder tydligt kategoriserade uppgifter och riskbaserade kontroller utförs. Tullverket har antagit allmänna mål för sina kontroller. Det övergripande målet avser antalet kontroller och de veterinärrelaterade kontrollerna övervakas som en andel av det totala antalet fysiska kontroller. Inga mål eller begränsningar har fastställts för resultaten som skulle kunna leda till att åtgärder antas för att förbättra och/eller ändra operativsystemets processer. 43. På begäran av revisionsgruppen tog Tullverket fram specifika uppgifter om veterinärprodukter. Under 2012 resulterade de 33 spärrar för produkter av animaliskt ursprung som lagts i Tullverkets elektroniska tulldeklarationssystem i totalt 19 299 varuposter. Av dessa kontrollerades 0,6 procent som visade på konstaterade oriktigheter, 65 procent kontrollerades och godkändes och 4 procent kontrollerades inte. Återstående 30 procent förtullades automatiskt på grund av aktörernas status som godkänd ekonomisk operatör. Dessa varuposter kontrollerades efter förtullningen, men det fanns ingen statistik över antalet kontroller och deras resultat. Inga uppgifter lämnades till eller begärdes av 9

veterinärmyndigheterna eller användes för att kontrollera importkontrollsystemets effektivitet. 44. Enligt Tullverkets företrädare följs alla incidenter upp och analyseras i syfte att fastställa mönster som kan leda till ändrade riskprofiler för produkter. Uppgifter som samlas in av Livsmedelsverkets avdelning för livsmedelskontroll 45. Livsmedelsverket använder ett IT-verktyg som kallas Linus, och som är tillgängligt via Livsmedelsverkets intranät. De olika enheterna och avdelningarna använder verktyget för strategisk planering, för införande av planerad verksamhet och för att koppla verksamheten till ett allmänt mål och övervaka verksamhetens uppföljning på kvartalsbasis. Uppgifterna är kopplade till en kategori och en process. Revisionsgruppen fastställde att verktyget hade stor potential när det gällde att bedöma resursanvändningen, de viktigaste problemen, åtgärdernas genomförande i tid och andra indikatorer med betydelse för kontrollen av effektivitetsprocessen. A. Enheten för gränskontroll och stöd 46. Alla sändningar med produkter avsedda att användas som livsmedel som kommer till och kontrolleras vid gränskontrollstationerna registreras i den nationella databasen REDA. Antalet avvisade sändningar övervakas som en indikator för importkontrollprocessen, men det angavs inte hur denna indikator används. Resultatet av de avvisade sändningarna övervakas vid de årliga övervakningsbesöken, men det var oklart om resultaten är tillfredsställande. 47. Det finns ett register för incidenter (exempelvis sändningar som påträffas i lager som förtullats av Tullverket utan att veterinärkontroller har utförts). Dessa register syftar till att dokumentera incidenter och hur de följs upp. Resultatet av översynsbesöken och revisionerna vid gränskontrollstationerna registreras också. B. Regionala enheter 48. Livsmedelsverkets företrädare angav att det på grund av det planeringssystem som användes före 2013 är mycket svårt att få en översikt eller göra en analys av resultaten i fråga om spårbarheten vid anläggningar för livsmedelsbearbetning, och dessa uppgifter var därför inte tillgängliga. Han angav att det system som införts 2013 tillsammans med övervakningsprojektet (se punkt 16) skulle underlätta insamlingen och analysen av uppgifter framöver. Uppgifter som samlas in av Livsmedelsverkets rådgivningsavdelning 49. Rapporter från kontroller som utförs av de lokala myndigheterna sänds årligen till rådgivningsavdelningen via det nationella systemet IMYR (IT-systemet för myndighetsrapportering). Livsmedelsverket har konstaterat problem i form av ofullständig och försenad rapportering. Uppföljning av denna punkt gjordes inte vid revisionen. Enligt en företrädare för rådgivningsavdelningen är de uppgifter som lämnas inte tillräckligt detaljerade för att kunna användas för att utvärdera importkontrollsystemets effektivitet. Det går till exempel varken att få fram resultat av kontroller som utförts hos importörer eller resultat i fråga om spårbarhet. 50. Enligt de uppgifter som lämnades används meddelanden från systemet för snabb varning för livsmedel och foder (RASFF) för att identifiera möjliga problem som kan behöva granskas vidare. Utvärderingsenheten analyserar uppgifter i lokala rapporter och sänder resultatet till 10

enheten för kontrolledning. Uppgifter som samlas in av de lokala myndigheterna och länsstyrelserna 51. Varje kommun och länsstyrelse registrerar uppgifter om sina kontroller och lagrar dem i sitt eget IT-system. Kommunerna och länsstyrelserna är skyldiga att årligen rapportera resultatet av sina kontroller till Livsmedelsverket. Uppgifter som samlas in av Jordbruksverket 52. Jordbruksverket registrerar uppgifter om resultatet av de kontroller som utförs vid anläggningar för sällskapsdjursfoder/foder och om incidenter i samband med identifiering av djur. Uppgifter om resultatet av interna revisioner av Jordbruksverkets tjänster samlas också in och analyseras. 53. Jordbruksverket samlar också in uppgifter om resultatet av de kontroller som utförs vid gränskontrollstationerna av levande djur och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda att användas som livsmedel. Kommunikation och samarbete mellan myndigheter 54. Vid Livsmedelsverket fungerar utvärderingsenheten, som hör till rådgivningsavdelningen, som samordnare. Utvärderingsenheten underlättar och främjar förbättringar inom organisationen efter insamling av uppgifter från olika källor och avdelningar. 55. Den nationella samordningsgruppen för revisioner som nämns i punkt 35 spelar en viktig roll för kommunikationen och samarbetet mellan de berörda myndigheterna. Samordningsgruppen ska bland annat ge stöd till kontrollmyndigheterna i syfte att identifiera och analysera behovet av kompetens och metoder och bidra till utbyte av expertkunskaper och god praxis mellan myndigheter. 56. Det finns inget formellt förfarande för att meddela problem och relevanta resultat på marknadsnivå till de berörda partnerna. Företrädaren för de lokala myndigheterna angav till exempel att man vid lokala inspektioner ibland påträffar produkter som misstänks ha passerat gränskontrollstationerna utan att ha kontrollerats (till exempel i samlastade containrar). Det finns inga formella mekanismer för att lämna denna information till gränskontrollenheten och därför undersöktes inte orsaken till detta problem, även om åtgärder hade vidtagits på lokal nivå (till exempel avvisande eller beslagtagande). 57. En multilateral överenskommelse om hantering av sändningar som inte genomgått veterinärkontroll har ingåtts mellan Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Tullverket. Regelbundna möten hålls mellan de tre myndigheterna på central nivå och vid behov kommunicerar man via e-post och telefon. Kommunikation mellan myndigheterna hade exempelvis skett i ett fall då en sändning hade förtullats av Tullverket utan att veterinärkontroller hade utförts och då sändningen därefter upptäckts av Livsmedelsverket. Vid besöket vid gränskontrollstationen konstaterades att operativa möten och kommunikation mellan dessa myndigheter sker vi behov. Slutsatser: Ett väl fungerande övervakningssystem tillämpas vid gränskontrollstationerna som möjliggör insamling av relevanta uppgifter i syfte att kontrollera effektiviteten. Eftersom de tillgängliga uppgifterna från andra källor, exempelvis Tullverket, inte används och uppgifterna för att övervaka de olika skedena av livsmedelskedjan brister i fråga om detaljeringsgrad (t.ex. resultat från spårbarhetskontrollerna hos importörer), stöder den nuvarande insamlingen av uppgifter dock inte i tillräcklig utsträckning kontrollen av effektiviteten. 11

Även om kommunikationen och samarbetet mellan myndigheterna och avdelningarna fungerar väl och bidrar till harmoniserade kontroller och till ett effektivt importkontrollsystem, brister det aktuella systemet när det gäller att identifiera effektivitetsproblem på systemnivå. 5.4 ANALYS, PLANERING OCH FÖRBÄTTRING Analys av tillgängliga uppgifter 58. De uppgifter som samlas in av enheten för gränskontroll och stöd (punkterna 46 47) analyseras vid samma enhet. Ingen analys sker dock för att fastställa om de uppgifter som samlas in är ändamålsenliga och lämpliga. Analysprocessen dokumenteras inte och det är oklart vilka metoder som används. 59. Jordbruksverket analyserar sina egna importuppgifter. Enligt uppgift beaktas resultatet av interna revisioner och importkontroller vid analyserna. Såsom anges i punkten ovan dokumenteras analysprocessen inte och det är oklart vilka metoder som används. 60. De regionala enheterna vid kontrollavdelningen och de lokala myndigheterna rapporterar årligen till Livsmedelsverkets utvärderingsenhet, som analyserar alla uppgifter som samlas in och kontrollerar dem med avseende på avvikande värden. Ett enkelt förfarande tillämpas för att analysera de insamlade uppgifternas lämplighet och korrekthet. Om några avvikande registrerade uppgifter påträffas, kontaktas den behöriga myndigheten som uppmanas att lämna klargörande uppgifter. 61. Livsmedelsverkets rådgivningsavdelning analyserar uppgifter från FVO och från nationella revisioner (av kommuner, länsstyrelser och Livsmedelsverket), från kontroller som utförs av lokala myndigheter och Livsmedelsverkets regionala enheter, samt från mikrobiologisk provtagning. Andra källor som används som grund för analyser är ny lagstiftning, omvärldsbevakning, projekt, nya processer som införts av aktörerna samt riskutvärdering och incidenter. 62. Enligt rådgivningsavdelningens företrädare var den analys som utfördes fram till 2012 huvudsakligen deskriptiv och beaktade målsättningarna i den fleråriga nationella kontrollplanen. Analysens utförande och resultat dokumenteras inte, även om myndigheterna angav att dessa uppgifter kan fås genom en jämförelse av olika fleråriga nationella kontrollplaner och de uppgifter som förs in i Linus efter analysen. Enligt myndigheterna kommer processen, trots sin huvudsakligen deskriptiva karaktär, från och med 2013 att bli mer statistisk och indikatorer ska utarbetas. Myndigheterna angav även att utvärderingen kommer att visa om kontrollerna hjälper myndigheterna att uppnå sina mål. 63. Det görs inga gemensamma analyser av uppgifter från olika myndigheter som deltar i importkontroller och relaterade kontroller. Tullverkets uppgifter om kontroller av produkter av animaliskt ursprung analyseras endast enligt förfarandet i punkt 42. 64. Revisionsgruppen informerades om att Livsmedelsverkets ledning har inlett ett projekt som kallas framtidens livsmedelskontroll. Projektet syftar till att analysera de nuvarande förutsättningarna, situationen för livsmedelskontroller och behovet av ändrade livsmedelskontroller i syfte att öka effektiviteten. Planering av offentliga kontroller 65. Resultatet av den analys som utförs av gränskontrollenheten (punkt 58) har lett till att åtgärder har införlivats i Linus för denna enhet (bland annat utarbetande av riktlinjer, 12

planering av specifik utbildning). 66. Det fanns inget som tydde på att Jordbruksverkets analys av uppgifter används i planeringsprocessen för importkontroller. 67. Den analys som utförs av Livsmedelsverkets utvärderingsenhet (punkterna 61 62) har lett till ändringar av planeringen som införts i den uppdaterade fleråriga nationella kontrollplanen. I den analys som utfördes 2011 konstaterades exempelvis att kontrollerna inte var inriktade på högriskanläggningar, vilket gjorde att dessa anläggningar införlivades som en prioritet inför nästa år. Det fanns dock inga belägg för att denna analys haft någon inverkan på planeringen på området för importkontroller. Förbättring av import-/transitkontrollsystemet 68. Enligt det aktuella systemet ska korrigerande åtgärder vidtas när regelöverträdelser upptäcks. Vid revisionen konstaterades att sådana åtgärder hade vidtagits vid ett flertal tillfällen (då brister konstaterades i övervakningsrapporterna för gränskontrollstationer krävdes till exempel korrigerande åtgärder, och då brister konstaterades vid den interna revisionen infördes arbetsuppgifter som exempelvis utarbeta instruktioner för avvisande av sändningar i Linus). Av dokumentationen framgick att korrekt uppföljning sker (exempelvis dokumenteras uppföljningen av de åtgärder som gränskontrollstationen vidtagit under efterföljande besök, och utförandet av uppgifterna i Linus övervakas kvartalsvis med angivande av uppnåendegraden). 69. Gränskontrollenheten använder sin analys (punkt 58) för att identifiera brister och områden där förbättringar skulle kunna göras vid gränskontrollstationerna. Revisionsgruppen konstaterade att beslut har fattats efter den årliga översynen om att stärka kontrollerna vid gränskontrollstationerna (exempelvis ledde nya lagstiftningskrav, intervjuer med gränskontrollpersonalen och analysen av kontrollerna vid gränskontrollstationerna till att utbildning om sammansatta produkter införlivades). 70. I den svenska fleråriga nationella kontrollplanen 2013-2016 har en så kallad förbättringscykel, eller PDCA-cykel (Plan Do Control Act), införlivats. Den ska tillämpas av alla myndigheter på alla kontrollområden. 71. Vid revisionens genomförande fanns inga bevis för att uppgifter som inte samlats in vid gränskontrollstationerna (exempelvis uppgifter från Tullverket, från kontroller på marknadsnivå eller från klagomål från allmänheten) används för att ändra de kontroller som utförs för importerade produkter eller för att stärka importkontrollsystemet. Slutsatser De behöriga myndigheterna har tillgång till merparten av de faktorer som krävs för att inrätta ett system för kontroll av importkontrollsystemets effektivitet, och genomförandet av den uppdaterade fleråriga nationella kontrollplanen bör bidra med de resterande nödvändiga faktorerna (till exempel målsättningar och indikatorer). Myndigheterna analyserar uppgifter som leder till förbättringar på importkontrollområdet, främst vid gränskontrollstationerna. Sambandet mellan uppgifter och beslut är dock inte alltid tydligt. Det nuvarande systemet gör att det finns en risk för att de riktlinjer och målsättningar som antas inte tar hänsyn till alla risker eller omfattar de viktigaste processerna, eftersom systemet innebär att många relevanta uppgifter inte beaktas och att analyserna utförs separat av olika myndigheter och avdelningar utan att alla risker bedöms och utan att andra behov fastställs utöver de kontroller som utförs vid gränskontrollstationerna. 13