Fakta om turismen i Jämtland Härjedalen

Fakta om turismen i Jämtland Härjedalen 29 Innehåll 2 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner 3 Turismen i Jämtland Härjedalen en basnäring 4 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg 5 Kommersiella gästnätter 6 Utlandsmarknaden allt större tack vare Norge 7 Inkommande utrikestrafik 8 Totalt antal gästnätter 9 Svenska Turistforeningen gör fjällvärlden tillgänglig 1 Turismen skapar många arbetstillfällen 11 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter 12 Hur hittar besökaren till länet? Nöjda gäster återvänder och rekryterar nya 13 Bilden av Jämtland Härjedalen 17 2,4 miljoner åkdagar 18 Länets största sevärdheter och evenemang 19 Fiske HikeBike 2 Matupplevelser Utformning Rime design & media, rime.se Text och bild Jämtland Härjedalen Turism Statistisk information NordAnalys AB, nordanalys.se Besök oss på www.jamtland.se Foto Sigvard Lindé

Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Turism är en basnäring i Jämtland Härjedalen och har varit så i långa tider. De första turisterna var jägare som besökte länet för ca 8 år sedan. De följdes av pilgrimer, forbönder, blomsterherrar, luftoch brunnsgäster, jaktlorder och nationalromantiker m fl. Här finns idag oändliga möjligheter till naturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen och lokalproducerad mat när hungern sätter in. Däremot har vi inga fabriksskorstenar! Vi vill fortsätta att utveckla turismen i länet och vår vision är att Jämtland Härjedalen år 22 ska vara Europas främsta region för naturbaserade upplevelser året runt. Våra mål är att öka den årliga omsättningen inom besöksnäringen från 3,3 till 5,6 mkr år 22. Antal årsarbeten ska öka från dagens 3 8 till 5 1 och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska mer än dubbleras från dagens 386 till 85. EU. Satsningen syftar till att vidareutveckla en hållbar tillväxt inom turismnäringen genomdestinations- och produktutveckling, kommunikation, evenemang samt forskning & analys. JHT:s målsättning är att under de närmaste åren arbeta vidare med delar av det som ingår i Turism 22* med större inriktning mot export. Läs mer www.jamtland.se Mats Forslund VD Jämtland Härjedalen Turism * Mål för projektet Turism 22 finns i denna skrift markerade med röd färg I den första delen av den här foldern (sid 3-11) redovisas gästnätter, omsättning och ekonomiska effekter av den samlade turismen i Jämtland Härjedalen för 29. Uppgifter om övernattningar är hämtade dels från NUTEK/SCB inkvarteringsstatistik (redovisar hotell, vandrarhem, camping och stugbyar), och dels från TDB (Turistdatabasen) som är en rikstäckande resvaneundersökning bland Sveriges befolkning. De turistiska utläggen är också hämtade från TDB. Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här har vi använt den s.k Turistekonomiska modellen (TEM), vilket är en allmänt vedertagen modell som använts av ett stort antal län och kommuner. Som vid alla undersökningar som baseras på stickprovsurval uppstår statistiska felmarginaler, vilket innebär att resultaten inte kan tas för absoluta sanningar utan är att betrakta som ungefärliga resultat. I den andra delen av foldern (från sida 12) redovisas några smakprov ur några olika undersökningar och databaser som handlar om länets turism samt teman för produktutveckling inom JHT. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en samverkansplattform som företräder länets turismnäring i nationella och internationella sammanhang samt verkar som projektorganisation. Under perioden 28-21 driver JHT en satsning om totalt 55 mkr under namnet Turism 22 som finansieras av länets turismnäring, kommuner, länsstyrelse, landsting och Mats Forslund Länsturistchef, Jämtland Härjedalen 2 Foto Tina Stafrén

Turismen en basnäring i Jämtland Härjedalen Turistkronans fördelning av 3,5 miljarder kr Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen omsatte under år 29 drygt 3,5 miljarder kronor. Den samlade handeln står för 26% av omsättningen, logi för 28%, medan restaurangerna får 18%. 12% hamnar på transport, medan aktiviteter omsätter 17% av den totala omsättningen, vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med många andra områden. Den främsta anledningen är stora intäkter från liftkortsförsäljning. Liftkortsomsättningen nådde vintern 28/29 en rekordnivå i länet på 4 miljoner kr, vilket är en ökning med 38 miljoner kr jämfört med föregående vinter. Turistkronans fördelning har inte förändrats speciellt mycket under den senaste 5-årsperioden, men det finns en tendens att logi och restaurang ökar något, medan transport och shopping minskar något. Visste du att... Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare (SHR) och Svensk Handel har rankat Jämtlands län tillsammans med Gotland som de län där besöksnäringen har mest inverkan på den regionala ekonomin i Sverige. Bland kommunerna återfinns två av Jämtlands läns kommuner bland topp 1: Åre som nr 3 och Härjedalen som nr 5. Variablerna är antal Det senaste året har inneburit en positiv utveckling för länet med en total omsättningsökning på knappt 2 miljoner kr, motsvarande + 6%. Sett i ett 1-årsperspektiv så uppvisar länet totalt sett en stadig omsättningsökning. Mellan 1999 och 29 är ökningen 5%, det är framförallt den senaste 5-årsperioden som har utvecklats mycket bra, med undantag för 27. Även med hänsyn taget till inflationen så är det en tydlig ökning. I jämförelse med riket som helhet så är ökningstakten de senaste 5 åren högre för länet, medan den däremot är något lägre på 1 års sikt. Mål 21 Ökning med 12% jämfört med 26. gästnätter, andel utländska gästnätter, antal fritidshus, antal campinggästnätter och antal båtnätter per invånare. Samt omsättning för restaurangnäringe, hotell- och campingnäring, drivmedel samt detaljhandel inom län/ kommun. Omsättningsutveckling för perioden 1997-29 Omsättning miljarder kronor 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 2 35 1999 Shopping 11% Transport 12% 2 279 2 Aktivitet 17% Logi 28% 2 356 21 2 643 22 Restaurang 18% 3 225 23 3 14 24 3 111 25 Livsmedel 16% 3 255 26 2 782 27 3 331 28 3 521 29 3

Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg efter boendeform 1 2 1 8 1 79 Genomsnitt 4 kr per person och dygn 6 Drygt 6% av den totala turistomsättningen på 3,5 miljarder, kommer från besökare som bor kommersiellt (hotell, hyrd stuga/lägenhet, stuga, stugby eller camping) vilket är en tydlig ökning jämfört med de senaste åren. Det är en väsentligt högre andel än för riket som helhet, där andelen är drygt 4%. Hyrd stuga/lägenhet + stugby är den ekonomiskt viktigaste boendeformen och står totalt sett för (29+5%=) 34% av omsättningen. Vinterturismen är en viktig förklaring. Den andra stora kommersiella boendeformen är hotellen med en andel på 22%. Hyrd stuga/lägenhet/ Utläggen fördelade efter boendekategorier 35% 3% 25% 2% 29% stugby har ökat i ekonomisk betydelse det senaste året medan motsatsen gäller hotell. Det icke kommersiella boendet (fritidshus, släkt/vänner och övriga övernattningar) svarar sammantaget för 3% av de totala utläggen, vilket är en tydlig minskning jämfört med 28. Jämfört med riket som helhet så är fritidshusen en betydligt viktigare boendeform, ekonomiskt sett, i Jämtlands län medan motsatsen gäller för boende hos släkt och vänner. Fritidshusens ekonomiska betydelse har dock minskat det senaste året. Dagsbesök står för 7% av de totala utläggen, vilket jämfört med de senaste åren är en liten minskning. 4 2 Hotell 596 Stugbyar 571 Vandrarhem 511 Stuga eller lägenhet Det genomsnittliga dygnsutlägget minskar marginellt, från 44 kr (28) till 4 kr per person och dygn men har jämfört med 26 ökat med 8%. Jämför man med 24 så är ökningen 25% och det är i första hand denna ökning som driver den totala omsättningsökningen snarare än en ökning av gäster/gästnätter. Hotellgästerna spenderar mest, 1 79 kr per person och dygn, nästan 5 gånger så mycket som de som bor hos släkt och vänner eller i eget fritidshus. Snittutläggen ökar för stugbyar, vandrarhem, medan hotellen och fritidshusen backar 44 Övrig övernattning 315 Camping 235 Släkt/vänner 227 Fritidshus 416 Dagbesök jämfört med 28. För övriga boendeformer handlar det om små skillnader. Dagsbesökaren spenderar 416 kr per person och dag, shopping är en viktig förklaring. Det är dock en tydlig minskning jämfört med 28. Utläggen varierar också stort beroende på besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar vintergästen betydligt mer än sommargästen. Mål 21 Ökning av det genomsnittliga dygnsutlägget med 2% jämfört med 26. 15% 1% 22% 17% Visste du att... 5% % Hyrd stuga/lägenhet Hotell Fritidshus 12% Släkt/vänner 6% Camping 5% Stugbyar 1% Övrig övernattning 1% Vandrarhem 7% Dagbesök Det finns 99 SHR-märkta hotell i Jämtland Härjedalen och på dem är beläggningsgraden 4%. Av de belagda bäddarna upptas 18% av utländska gäster (SCR). Av de kommersiella bäddarna i JH är 35% belagda på sommaren och 65% på vintern. Totalt finns 63 kommersiella bäddar i Jämtland Härjedalen. Härjedalen har 6-7 fritidshusägare som bor i en annan kommun. 4

Kommersiella gästnätter Antal kommersiella gästnätter 29 (hotell, stugby, vandrarhem och camping) Det totala antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugby, vandrarhem och camping) uppgick 29 till drygt 1,7 miljoner. Den svenska marknaden stod för drygt 1,2 miljoner, övriga Norden 43, medan övriga utlandet hamnade på 15 gästnätter. Jämfört med 28 så är det en ökning med +19 gästnätter, motsvarande + 1%. Utöver detta genereras ett stort antal semikommersiella gästnätter, främst på vintersportorterna, genom kommersiell förmedling av privatägda stugor/lägenheter. Här pågår ett utvecklingsarbete för att på ett tillförlitligt sätt även kunna mäta och redovisa dessa gästnätter. Uppgifter från 28 visar att det tillkommer minst 8 gästnätter som hyrts ut via kommersiella förmedlingar på de större skidorterna i Jämtland Härjedalen. Mål 21 Antalet svenska gästnätter ska uppvisa en ökning som ligger 5%-enheter högre i relation till jämförbara regioner i norra Sverige. Mål 21 Antalet nordiska gästnätter ska uppvisa en ökning som ligger 5%-enheter högre i relation till jämförbara regioner i norra Sverige. Mål 21 Antalet utomnordiska gästnätter ska uppvisa en ökning som ligger 1%-enheter högre i relation till jämförbara regioner i norra Sverige. 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 1 739 859 Totalt 1 24 725 Sverige Foto Erika Ranbrandt 43 376 Övriga Norden Foto Copperhill Mountain Lodge 14 758 Övriga utlandet 5

Utlandsmarknaden allt större tack vare Norge Förändring marknadsandelar kommersiellt boende1999-29 * Utländska gästnätter Källa:NUTEK/SCB De utländska gästnätterna (535 ) utgör 31% av det totala antalet kommersiella gästnätter (drygt 1,7 miljoner) som redovisas i SCB:s statistik. Det är en tydlig ökning jämfört med 28 då andelen var 27%. Den främsta orsaken till en ökad andel utländska gästnätter är den norska marknaden med 398 gästnätter, vilket motsvarar 74% av alla utländska gästnätter. Den norska marknaden ökade med 31% mellan 28 och 29. En stor del av ökningen är kopplad till camping. Den näst största marknaden är Tyskland med 29 gästnätter, vilket dock är en minskning med 29% jämfört med 28. Både Danmark och Finland är viktiga framförallt under vintern, vilket också gäller Ryssland, Estland och Lettland. Ca 37% av det totala antalet utländska gästnätter är förlagda till sommaren, vilket är en minskning jämfört med det senaste året. I ett längre perspektiv framgår tydligt att utlandsmarknaderna har ökat sina marknadsandelar på ett mycket tydligt sätt när det gäller det kommersiella boendet (hotell, vandrarhem, stugby, camping). En starkt bidragande orsak är den norska marknadens utveckling. Utlandsmarknaden har gått från en andel på 17% 1999 till 31% 29. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 1% 1% 83% 84% 84% 1% 8% 1% 8% 8% 6% 1999 2 21 77% 78% 78% 77% 12% 11% 12% 12% 13% 1% 1% 1% 1% 11% 1% 9% 22 Sverige Norge Övriga utlandet 23 24 25 75% 75% 26 15% 27 73% 18% 28 69% 25% 6% 29 Övernattningar i 1 -tal 45 4 35 3 398 311 Totalt 535 utländska gästnätter 25 2 15 Foto Erika Ranbrandt 6 1 5 Norge 29 68 Tyskland 21 377 Holland 2 389 Danmark 12 599 GBR 11 676 Finland 3 151 Schweiz 28 775 Övriga Europa 9 788 Utom Europa

Inkommande utrikestrafik Den stora möjligheten att öka volymen resande till Jämtland Härjedalen är genom export. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, har ambitionen att vara en samlande kraft för att underlätta för länets destinationer att öka sin export. Fler flygalternativ är ett sätt att öka exporten, d v s möjligheterna för utländska besökare att ta sig till Jämtland Härjedalen, både via reguljäroch direktflyg. ca 2 ryssar till Åre säsongen 29 - januari 21 (Skistar Åre). 25-27 när det fanns som flest möjligheter att resa från Finland till Åre/Östersund Airport så reste 17-2 finnar per år. (Swedavia) 25-27 när det fanns som flest möjligheter att resa från Danmark till Åre/Östersund så reste 13-19 danskar per år. (Swedavia) I januari 21 gick fyra rotationer mellan Åre/ Östersund Airport och St Petersburg. I februari 21 gick två rotationer mellan Åre/ Östersund Airport och Helsingfors. Vintern 21 anordnas 1-talet rotationer mellan Åre/Östersund Airport och Köpenhamn. Vintern 21 genomfördes chartertrafik till Lofsdalen med flyg Stockholm-Sveg. (Totalt cirka 26 sålda säten). Vintern 21 genomfördes chartertrafik till Funäsdalen med flyg Stockholm-Røros, Norge. (Totalt cirka 9 sålda säten). Jämtland Härjedalen har haft charterturism i viss mån sedan 199-talet, men det är under 2-talet som de större satsningarna kommit igång. Åre är den destination som har störst erfarenhet av charterturism vintertid. 21 startade charter från Ryssland och Finland, 22 från England, Danmark från 25 och Holland från 21 till Åre. Jämtland Härjedalen som helhet deltog i satsningar på att få igång charter från Schweiz och Tyskland sommartid 21-26. Östersund har satsat på att få gäster vintertid från Holland sedan 25 via reguljärflyg och samarbetar med Åre kring Hollandschartern som startade vintern 21. 21 startades även chartersatsningar till Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats och till Funäsdalen från Stockholm via Röros flygplats i Norge. Antalet ryska gäster har ökat från ca 25 passagerare till över 4 mellan 22 och 29 (Swedavia). Totalt (samtliga färdsätt) kommer Antalet engelska charterresenärer har ökat stadigt från 22 och omfattar idag ca 2 personer/år som reser via Åre/Östersund Airport. (Swedavia) Totalt reste 33 869 passagerare till/från Åre/ Östersund Airport 29. Under 21 finns förutom en del chartrade plan följande inkommande utrikestrafik: Från februari 21 finns en reguljär linje mellan Åre/Östersund Airport och Trondheim/Vaernes 11 gånger i veckan. Vintern 21 anordnas fem rotationer, tur- och returflygningar, mellan Amsterdam och Åre/ Östersund Airport. Från december 29 till april 21 går direktflyg mellan Åre/Östersund Airport och London. Foto Tommy Andersson 7

8,3 miljoner gästnätter/år Totalt 8,3 miljoner gästnätter -,6 miljoner dagsturister 35% Sammantaget visar olika källor/undersökningar att det totalt förläggs ca 8,3 miljoner övernattningar i länet. Det är en ökning med 5 (+ 6%) jämfört med 28. Den stora ökningen är helt är kopplad till stuga/rum/lägenhet som hyrs ut kommersiellt eller privat. Denna boendeform ökade med drygt 5%. Eftersom dessa uppgifter i den här redovisningen är baserade på stickprovsundersökningar bland konsumenter är osäkerheten stora p g a av statistiska felmarginaler. Ökningen är dock logisk mot bakgrund av att skidorterna, där den här boendeformen är viktig, har haft en bra utveckling 29, däremot kan man sätta frågetecken för nivån. Fritidshus och boende hos släkt/vänner mäts också med stickprovsundersökningar, och är boendeformer som uppvisar minskningar jämfört med fjolåret. Bland de kommersiella boendeformerna som baseras på producentstatistik kan noteras att hotellen ökade med 1%, medan stugbyarna tappade 6% jämfört med 28. Campingen ökade med 1% medan vandrarhemmen redovisade oförändrade siffror. Antalet dagsturister uppgår till knappt,6 milj, en ökning jämfört med 28. Trenden när det gäller gästnätter är under den senaste 1-årsperioden svagt vikande, men med en tydlig återhämtning de senaste 2 åren. En del av förklaringen till att siffrorna fluktuerar en hel del är tydliga svängningar för de boendeformer som beräknas från stickprovsbaserad konsumentundersökning. Sammantaget, sett över den senaste 1-årsperioden, innebär det att omsättningsökningen inte beror på fler gäster/gästnätter, utan på att befintliga gäster spenderar mer och mer pengar, delvis beroende på en förhållandevis högre andel som bor kommersiellt. 3% 25% 2% 15% 1% 5% 31% 8 64 Fritidshus Totalt antal gästnätter (1-tal) 12 1 8 6 8 775 24% Stuga/rum 8 258 Under vintersäsongen sjunker andelen av det icke kommersiella boendet medan i första hand stuga/rum och hotell ökar sin andel. Sommartid ökar campingen. 4 2 1999 2 21% Släkt/vänner 21 8 148 22 9 837 Hotell 9% 8 189 Camping 8% 7 934 24 25 7 325 23 7 753 Vandrarhem 1% 416 8 254 29 1% 27 Övrig Övernattning 28 4% 8 348 Stugbyar 26 Foto Bo Hilleberg 8

STF gör fjällvärlden tillgänglig Foto Erika Ranbrandt Svenska Turistföreningen (STF) har en lång tradition i Jämtland Härjedalen och har haft stor betydelse för utvecklingen av länets fjällturism. Första boendet i området var Sylhyddan som stod klar 189. STF driver sin verksamhet både genom eget ägda och drivna anläggningar och genom franchiseavtal med boendeanläggningar. Från Funäsdalen i söder till Storlien i norr, Helags i väster och norska gränsen i öster finns över 5 mil skid- och vandringsleder. I området finns idag 4 Fjällstationer och 7 Fjällstugor som ägs och drivs av STF. STF har även franchiseavtal med Vålådalen Fjällstation samt med Edsåsdalen Turism. Dessutom finns tre fjällnära vandrarhem i utkanten av fjällområdet som fungerar som inkörsportar, de ligger i Storvallen, Åre och Ljungdalen. Tillsammans genererar dessa 16 anläggningar och stugor 8 9 gästnätter till fjällområdet. Anläggningarna i fjällen är öppna under vintern från slutet av februari till månadsskiftet april/maj och under sommaren från midsommar till slutet av september. Storulvån Fjällstation nås med bil och utgör en inkörsport till fjällvärlden. Sylarna är det mest högalpina området i den södra fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer. Som turistmål är Sylmassivet årsbarn med STF. Den första med säkerhet kända bestigningen av Storsylen lyckades 1886. Blåhammaren är STFs högst belägna Fjällstation, 1 86 m ö h. Vid Helags Fällstation finns Sveriges sydligaste glaciär och högsta toppen söder om polcirkeln, 1 795 m ö h. Utanför området Jämtlandsfjällen, driver STF också vandrarhem i Östersund, Björkvattnet, Hammarstrand, Persåsen, Åsarna, Messlingen, Sveg, Tänndalen, Tännäs samt Vemdalen. Dessa drivs samtliga på franchisebasis. Tillsammans genererar de 16 75 gästnätter till Jämtland Härjedalen. Totalt genererar STF 97 65 gästnätter i Jämtland Härjedalen. Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som går mellan 3 fjällstationer: Storulvån-Sylarna- Blåhammaren. 9

Turismen skapar många arbetstillfällen Antal årssysselsatta Årssysselsatta fördelat per bransch. Totalt 4 118 årssysselsättningar. Totalt genereras motsvarande ca 4 1 direkta årssysselsättningar av turismen i länet. Olika boendemöjligheter som erbjuds besökare skapar i särklass mest sysselsättning i förhållande till omsättning. 975 miljoner i omsättning skapar ca 2 årssysselsättningar per omsatt miljon, vilket kan jämföras med,4 inom livsmedel och,3 inom transport. För shopping är sysselsättningstalet,5 för att i restaurangbranschen och aktiviteter stiga till 1,3. Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exempelvis i form av ett bageri som förser butiker och restauranger med bröd, revisionsbyråer som hjälper turismföretag med redovisning och bokslut. Detta ger totalt 6 3 årssysselsatta baserat på länets inkomster från turismen. Med hänsyn till säsongsvariationer och deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar med turismen. Under högsäsong torde direkt sysselsättning inom turismbranschen stå för minst 1% av länets samlade sysselsättning. Kurvan över sysselsättningsutveckling följer i stort de som gäller för omsättningsökningen. Framförallt under den senaste 5-årsperioden, 27 undantaget, är utveckling stark, + 3% jämfört med 24. Detta understryker att turismbranschen är personalintensiv och inte går att rationalisera och/eller outsourca på samma sätt som i många andra branscher. Mål 21 Ökning med 15% jämfört med 26. 2 1 5 1 5 3 9 2 Logi Antal årssysselsatta 4 5 4 3 5 3 2 5 2 2 76 2 7 786 Aktivitet 2 956 782 Restaurang 3 44 3 162 225 Livsmedel 3 497 3 693 199 Shopping 3 252 3 836 126 Transport 4 118 1 5 1 5 * Att beräkna sysselsättningseffekter är förknippat med metodologiska problem. Här har vi använt den s.k. Turistekonomiska modellen (TEM), en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal kommuner och län. Andra metoder där man utgår från SCB:s sysselsättningsstatistik visar på ungefär samma resultat. 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 1

Många arbetstillfällen innebär stora skatteintäkter Skatteintäkternas fördelning i MSEK 8 Direkta skatter kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. Indirekta skatter avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. Sysselsättningen som genereras av turismen ger löneskatter till länet på totalt 742 miljoner kr per år, vilket är en ökning med ca 85 miljoner kr jämfört med 28. Knappt 7% tillfaller kommunerna medan landstinget får drygt 3%. 7 6 5 4 3 2 1 136 369 55 Kommunen 64 Direkta Indirekta Totala 369 173 237 55 Landstinget 2 542 Totalt 742 Skatteintäketerna följer i stort omsättning och sysselsättning, men kan p g a ändrade beräkningsgrunder bara jämföras från 23. Från 23 till 29 är ökningen 59%. Totala skatteintäkter i MSEK Visste du att... Med Mittnabotåget tar det mindre än fyra timmar att resa mellan Östersund och Trondheim. Satsningen kring Nabotåget startade 22 och blev Mittnabotåget: Sundsvall-Östersund-Trondheim 27. Jämtland kallas ibland för Östtröndelag, beroende på närheten till Norge och de många kontakterna över kölen. Foto Tina Stafrén 8 7 6 5 4 3 2 1 23 466 24 459 525 25 563 26 528 27 658 28 742 29 11

Hur hittar nya besökare till länet? Nöjda gäster återvänder och hjälper till att rekrytera nya Det finns 4 dominerande informationskällor när det gäller att aktivt söka information bland förstagångsbesökarna. Internet Rekommendationer Broschyrer Turistbyrå Just informationssökning är förmodligen den parameter som uppvisar störst förändring över tid. Internets framväxt under den senaste 1-årsperioden har i stora avseenden förändrat informations- och bokningsbeteendet. Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt öka och spänner idag över i stort sett hela marknaden, även om det fortfarande finns skillnader mellan olika generationer. Störst är betydelsen vintertid, då även bokning numera i hög grad sker via Internet: Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning i Åre sker idag 65-75% direkt på nätet. År 2 var motsvarande andel ca 1%. I Funäsdalen där gästundersökningar genomförts kontinuerligt, sker nyrekryteringen av gäster främst via rekommendationer tillsammans med Internet. Internet som informationskälla har under den senaste 5-årsperioden ökat från 34% till 48%. En undersökning från Lofsdalen vintern 29, visar att idén/impulsen att besöka Lofsdalen främst kom från vänner och bekanta (51%) och Internet (3%). För det aktiva informationssökandet inför besöket angav 92% att man hade använt Internet. Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer en större betydelse, även om en gradvis förskjutning sker mot Internet: I Östersund (27) sökte drygt 4% av förstagångsbesökarna information via Internet, medan knappt 25% angav broschyr/reseguide. Det kan jämföras med den senaste större undersökningen från 23 då 23% angav Internet. Foto Tina Stafrén Ovanstående rubrik är ingen nyhet, men med den ständigt ökande konkurrensen är det kanske än mer angeläget i dag att erbjuda våra gäster en högkvalitativ upplevelse. Under de senaste åren har det runt om i länet genomförts utbildningar i värdskap för att ytterligare öka konkurrenskraften när det gäller personalens bemötande, service och kunskap. Detta avspeglar sig inte minst på många av länets vinterdestinationer där gästerna ger mycket goda betyg samt uppvisar en hög återvändarfrekvens. Den höga andelen nyrekryteringar av gäster är också en effekt av mycket nöjda gäster. På en 6-gradig betygsskala ger gästerna i undersökningar från bl a Funäsdalen, Bydalsfjällen och Lofsdalen, medelbetyg på mellan 5,1 och 5,4 och 65%-85% svarar att de säkert eller troligen återkommer nästa vinter. 7-8% svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Den positiva utvecklingen med ökat antal gäster har förutom ett framgångsrikt marknadsföringsarbete också en stark koppling till att den gästupplevda kvalitén förbättras. För att understryka betydelsen av att tillfredsställa gästerna fullt ut visar resultat från undersökningar från länets vinterdestinationer att sannolikheten är ungefär dubbelt så hög, att den mycket nöjda gästen (betyg 6), jämfört med en gäst som bara är nöjd (betyg 5) återvänder. Samma mönster gäller också för att ge rekommendationer. Från sommarundersökningen i Östersund 27 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 5,1. Nästan 8% svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända inom 3 år och 7% kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Värdskap ett sätt att få nöjda gäster För oss i Jämtland Härjedalen betyder värdskap konsten att få människor att känna sig välkomna, och det är vi duktiga på. Ovanstående exempel från några undersökningar visar att våra besökare uppskattar de insatser som gjorts. Men vi kan bli ännu bättre. En nöjd medarbetare, besökare, kund eller gäst kommer tillbaka till oss i våra företag och våra butiker, evenemang, attraktioner och boendeanläggningar. De rekommenderar även sina vänner och bekanta och en återvändare kostar betydligt mindre att locka hit än att kontinuerligt försöka få nya människor att upptäcka länet. Inom projektet Turism 22 som drivs av JHT är Värdskap och Hållbarhet (ekonomiskt, socialt och fysiskt) värdegrunder, d v s dess innebörd ska genomsyra samtliga aktiviteter som görs för att utveckla turismen i Jämtland Härjedalen. 12

Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål Under november 29 intervjuades 15 slumpmässigt utvalda svenskar (18-74 år) om vilken bild/uppfattning de har om Jämtland Härjedalen. På sidorna 13-16 redovisas resultatet från denna undersökning. 47% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under sommarhalvåret. 18% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. 45% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under vinterhalvåret. 17% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. Jämtland Härjedalen är totalt sett tämligen välkänt bland den svenska allmänheten och hamnar högt på listan över geografiska associationer (platser/orter) som man förknippar med norra Sverige. Sammantaget så är det lika många som nämner platser/orter i Jämtland Härjedalen som i Västerbottens län. Det är endast Norrbottens län som får fler svar, delvis beroende på att det området också ligger längst norrut. Östersund och Åre är de orter som hamnar högst på listan över orter som associeras med Jämtland Härjedalen. När det handlar om potentiella resmål i norra Sverige så har Jämtland Härjedalen en ännu starkare position, både sommar och vinter, men allra tydligast på vintern, då Jämtland Härjedalen toppar listan. Sommartid hamnar Jämtland Härjedalen på en 2:a plats. Sommartid toppar Östersund bland enskilda orter i Jämtland Härjedalen tätt följt av Åre. Efterfrågade resmål vid en resa till norra Sverige Endast Kiruna hamnar högre upp på listan. Vintertid är det omvänt förhållande där Åre utmärker sig mycket starkt med en tydlig 1:a plats med en svarsandel på nästan 35%, följt av Sälen på 15%. Östersund hamnar på sjätte plats runt 5%. Även Vemdalen och Funäsdalen finns med på topp 1 listan strax efter Östersund. 6% Spontana associationer - orter/platser i norra Sverige Kiruna Umeå Luleå Östersund Åre Piteå 5% 4% 3% Sundsvall Haparanda Sälen Jokkmokk Dalarna Boden Skellefteå Lappland Jukkasjärvi Abisko Riksgränsen Gällivare Stockholm Ishotellet % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% 5% 5% Sommar Vinter 2% 1% % 22% Jämtland Härjedalen 25% Norrbotten 8% Dalarna 24% 12% 8% Västerbotten 8% 1% Västernorrland 2% 1% Västernorrland 12% 5% Västernorrland 8% 12% Kan inte tänka mig att resa 5% 4% Vet ej 13

Mer vinter än sommar - Turism, vintersport, friluftsliv och naturen är starka kännetecken Spontana fria associationer till Jämtland Härjedalen kategoriserade svar Natur/naturtyp övrigt Jämtland Härjedalen har sammantaget en stark position bland den svenska allmänheten, men utmärker sig allra tydligast som ett område som sammankopplas med vinter. Det gäller såväl allmänt som när det handlar om resande. Bidragande är naturligtvis de många och starka vinterdestinationerna med Åre i spetsen och de starka traditionerna till skidsport i allmänhet och de många lyckade tävlingsarrangemangen i alpint, längdåkning och skidskytte. Utöver vinter och vinterupplevelser märks också att Jämtland Härjedalen i hög grad förknippas med natur/naturupplevelser, uttryckt både som konkreta naturtyper, men också i termer av vacker natur, ren oförstörd miljö etc. Synen på befolkningen är också positiv. Jämtar och Härjedalingar beskrivs som både öppna och gästvänliga, vilket även märks i olika gästundersökningar, men också i termer av att befolkningen upplevs ha en sund och aktiv livsstil. Områden som ytterligare behöver stärkas är i hög grad kopplade till företagande, arbetsmarknad, forskning och utbildning. De hamnade längre ned på listan över vad som förknippas med Jämtland Härjedalen. Skidor/skidåkning/vintersport Ort/plats övrig/geografisk koppling Åre Djur Fjäll Östersund Snö/vinter Friluftsaktiviteter Positiva begreppadjektiv Relationer Kallt/kyla/väderrelaterat Bär/blommor växtlighet Negativa begrepp/adjektiv Övrigt Vet ej Top of mind Totalt % 5% 1% Foto Henrik Trygg 15% 2% 25% Visste du att... Jämtlands län har 8 kommuner och upptar 12% av Sveriges yta. Sett till yta är det näst störst bland länen i Sverige medan det är näst minst sett till befolkningsmängd med 127 invånare. Östersund är den enda staden och ett starkt handelscentrum för länet och regionen. Björnen är Härjedalens landskapsdjur medan älgen hör till Jämtland. Mosippan är Härjedalens landskapsblomma. Orkidén Brunkullan är Jämtlands landskapsblomma. Harr är Härjedalens landskapsfisk. Öring är Jämtlands landskapsfisk. 14

Utmärkande för Jämtland Härjedalen I J/H finns en vacker natur Jag förknippar J/H med olika typer av vinterevenemang 4,7 5,3 I J/H finns en ren/oförstörd miljö 4,6 I undersökningen har de svarande fått ta ställning till ett antal påståenden och ange i vilken grad de instämmer till dem. Ett högre värde på skalan 1-6 innebär högre överensstämmelse. I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under vinterhalvåret Befolkningen i J/H är överlag öppen och gästvänlig När folk i min omgivning pratar om J/H är det ofta i positiva termer 4,3 4,3 4,5 Jag förknippar J/H med en sund och aktiv livsstil 4,3 I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under sommarhalvåret 4,1 Jag förknippar J/H med småskalighet 3,9 I J/H finns många ledande tillverkare av fritids-friluftsutrustning (outdoor) 3,7 I J/H finns en spännande/attraktiv matproduktion 3,6 Jag förknippar J/H med drivkraft och framtidstro 3,5 Kommunikationsmöjligheterna till J/H är goda 3,4 I J/H finns ett positivt företagsklimat 3,4 Det finns en stark koppling mellan J/H och Tröndelag i Norge 3,4 Jag förknippar J/H med olika typer av sommarevenemang 3,2 Jag förknippar J/H med innovation och nytänkande 3,2 I J/H finns en attraktiv utbildnings och forskningsmiljö 3,1 Min kännedom/kunskap om J/H är god 2,8 Foto Bertil Danielsson I J/H finns en attraktiv arbetsmarknad J/H är en region/ett område som jag skulle kunna bosätta mig i 2,3 2,7 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 6, 15

Skidåkning på vintern och vandring på sommaren På frågan om vad man skulle vilja göra/ se/uppleva under en eventuell resa till Jämtland Härjedalen så är skidåkning och då allra främst utförsåkning det som lockar allra mest. Men även längdåkning uppvisar en stark efterfrågan. Det finns en tydlig tendens till att alternativa aktiviteter till skidåkning efterfrågas, främst skoter, men också mer äventyrsrelaterade aktiviteter. Sommartid dominerar vandring/fjällvandring bland efterfrågade aktiviteter, följt av rundtursresor där man ser och upplever olika typer av saker. Även fiske har en stark position som dragare under sommarhalvåret. Liksom för vinterhalvåret finns tendenser till ett ökat intresse för olika typer av äventyrsinriktade aktiviteter inklusive cykling/mountainbike under sommarhalvåret. Göra/se/uppleva vintertid Göra/se/uppleva sommartid Utförsåkning 63% Fjällvandra 56% Längdåkning 3% Åka runt och titta på/uppleva 3% Åka runt och titta på/uppleva Åka skoter Fiska 7% 9% 11% Fiska Besöka anläggning (museum, djurpark, bad) Besöka evenemang (auktioner, konserter, marknader 6% 6% 2% Snowboard Söka lugn & ro/ avkoppling för kropp och själ Äventyrssport (ex. klättring, skärmflyg hundspann) Turåkning 5% 4% 4% 4% Paddla kanot Äventyrssporter (ex. forsränning, klättring, skärmflyg) Plocka bär, svamp Söka lugn & ro/ avkoppling för kropp och själ Hälsa på släkt/vänner 5% 4% 4% 4% 4% Nöjesliv/underhållning 3% Mountainbike/cykla 3% Besöka anläggning (museum, djurpark, bad) 2% Rida 3% Hälsa på släkt/vänner 2% Matupplevelser 2% Matupplevelser Besöka evenemang (auktioner, konserter, marknader Annat 1% 1% Jaga Kursverksamhet (ex fjäll, botanik) 2% 1% 4% Annat 7% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 16

Drygt 2,4 miljoner åkdagar på länets skidanläggningar Antal åkdagar på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen vintern 28/29. Källa: SLAO Antal åkdagar på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen utveckling perioden /1 8/9 Källa: SLAO 3 2 5 1 2 1 8 1 88 2 1 5 1 548 171 16 15 141 59 57 25 24 Åre Vemdalen Klövsjö 1 678 Tänndalen 1 742 Lofsdalen 2 26 1 972 6 4 2 Storlien Bydalsfjällen Ramundsberget Funäsdalsberget Östersund Trillevallen 2 17 2 88 2 79 2 285 2 423 5 /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 Det totala antalet skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar uppgick vintersäsongen 28/29 till drygt 2,4 miljoner, vilket är en ökning med 138 eller + 6% jämfört med säsongen 27/28. Åre svarar för 45% (1 88 åkdagar) av dessa, följt av Vemdalen-Klövsjö med 548 åkdagar. På tredjeplats hamnar destination Funäsdalen (Tänndalen, Ramundberget och Funäsdalsberget) med drygt 37 åkdagar. Den totala liftkortsförsäljningen uppgick till ca 4 miljoner kr. Under 2-talet har antalet åkdagar utvecklats i en positiv riktning, från knappt 1,7 miljoner säsongen /1 till knappt 2,4 miljoner säsongen 8/9, vilket motsvarar + 44%. 17 Foto Henrik Trygg

Länets största sevärdheter och evenemang Nyrenoverade Storsjöbadet blev 29 års vinnare bland attraktionerna med 227 583 besökare på årsbasis. Jamtli ökade besöksantalet med 12% jämfört med år 28. Enligt Jamtli beror ökningen på ett ökat antal skolbesök, gynnsamt sommarväder och valutakurs, ökad synlighet genom den nätbaserade bildbanken, besökssuccé med utställningen Världens bästa konst samt att julmarknaden arrangerades i samband med världscuptävlingarna i skidskytte. Länets största sevärdheter Besöksmål Antal besök 29 Storsjöbadet, Östersund 227 583 Jamtli, Östersund 26 68 Frösö Zoo 144 648 Wikners i Persåsen 58 5 Tännforsen, Åre 5 Multichallenge Äventyrshus, Östersund 48 8 Moose Garden, Orrviken 45 5 Frösö kyrka 4 Döda Fallet, Ragunda 32 3 Thailändska paviljongen, Utanede 16 5 Som trea återfinns Frösö Zoo (öppet 2 månader om sommaren) med 144 648 besökare. Bland evenemangen var det de Östersundsbaserade evenemangen som hade flest besökare. Den veckolånga fotbollsturneringen, Storsjöcupen, med 7 76 hade flest besökare. Tvåa blev Storsjöyran med 54 1 besökare (endast de inlösta besökarna tors-lör är räknade, ej hela den s k Yranveckan) och trea blev Gregoriemarknaden med 53 5 besökare. Foto Hans Paulsson Länets största evenemang Evenemang Antal besök 29 Storsjöcupen, Östersund 7 76 Storsjöyran, Östersund 54 1 Gregoriemarknaden, Östersund 53 5 Fäviken Game Fair, Åre 27 Jamtli Julmarknad, Östersund 22 WC Skidskytte, Östersund 2 5 Expo Norr, Östersund 2 Jämtlands stora pris, Östersund 8 657 Motormässa, Östersund 8 27 Hotingtravet 7 433 18

Fiske Hike & Bike Fisketurism är en gammal och stark tradition i länet alltsedan engelsmän och skottar kom till Jämtland Härjedalen via Norge vid sekelskiftet 19. Fisket utgör både en primär reseanledning samtidigt som det är en viktig aktivitet för många av länets besökare, framförallt sommartid, men även på vintern. Öring, röding och harr är naturligt förekommande i stora delar av länet och utgör den vikigaste resursbasen för fisketurismen. Inom Turism 22 deltar JHT i produktutvecklingen av fisketurismen i Jämtland Härjedalen. Läs mer www.dromfiske.info. I Jämtland Härjedalen finns 19 sjöar över 1ha och 28 mil strömmande vatten över 1 sekundkubikmeter. av vattenarealen nedanför renbetesgränsen. Fiskekortsförsäljningen har under de senaste åren legat på mellan 15 och 18 fiskekort. Varje år besöker mer än 11 fisketurister länet, vilket motsvarar 45 fiskedygn. Jämtarnas och härjedalingarnas eget fiskeintresse är störst i Sverige med 75% intresserade och 56% som fiskar varje år. Jämtland Härjedalen har 2 fritidsfiskeberoende företag, vilket är flest i Sverige. Fritidsfiskeföretagen har en omsättning på 135 miljoner årligen. Det totala fiskets omsättning inklusive redskapsförsäljning m m beräknas till 3-35 miljoner per år. En stor del av Jämtland Härjedalens besökare kommer för att ta del av aktiviteter som cykling och vandring. Hike&Bike är JHTs (projekt Turism 22) och Tröndelag Reiselivs satsning för att göra vandring och cykling ännu mer intressant och tillgängligt. På www.hikebike.se finns beskrivningar över 242 vandringsleder och 124 cykelleder i Jämtland Härjedalen och Tröndelag i Norge. Åre Bike Park har 33 cykelleder som bildar ett nät på ca 4 kilometer utförsåkning med nästan 9 meters fallhöjd. Liftarna i Åre hade 17 cyklister som totalt åkte 11 åk sommaren 29. Liftåkande gäster utan cykel mellan benen var 28. Funäsdalen har iordningställt 3 Guldturer så att vandrare enkelt hittar ut till de finaste vyerna och stråken. Totalt finns 164 fiskevårdsområden och ett 4-tal andra kortfiskeområden med andra förvaltningsformer som täcker närmare 9 procent Visste du att... Storsjön har en area på 464 kvadratkilometer och är till ytan Sveriges femte största sjö. Storsjön är landets fjärde största regleringsmagasin med en reglerbar volym på 1 25 miljoner kubikmeter. Storsjön är den största sjön inom ett enda län. Storsjön omfattas av det fria handredskapsfisket som innebär fritt fiske med handredskap från land och brygga. Foto Johan Ranbrandt 19

Mat Mat är en källa till njutning, måltiden en viktig mötesplats och matvanorna en del av kulturen. I Jämtland Härjedalen finns ett stort utbud av lokalproducerad mat, ett naturens skafferi som förädlas runt om i landskapet. Jämtland Härjedalen Turism (projekt Turism 22) medverkar på olika sätt till att göra den lokala matproduktionen mer tillgänglig för besökare: www.jamtland.se/smak I Jämtland Härjedalen finns över 1 lokala matproducenter med gårdsbutiker. Många av dem har även servering. I Jämtland finns ett av Sveriges minsta och mest prisbelönta bryggerier. Jämtlands bryggeri har vunnit 64 guld, 35 silver och 23 brons på de 11 år de varit med och konkurrerat om medaljerna tillsammans med 6 andra ölmärken. Det finns 89 levande fäbodar i Jämtland Härjedalen. Men alla drivs inte traditionellt, d v s med mjölkande djur, kor och/eller getter/får på fäboden och produktion. Jämtlands tunnbrödsbageri är en av de större tunnbrödsproducenterna i länet. Varje dygn produceras ca 15 bröd. Det finns över 4 gårdsmejerier i Jämtland Härjedalen, vilket är mer än hälften av alla gårdsmejerier som finns i hela Sverige. Det finns 315 SHR märkta restauranger i Jämtland Härjedalen och de omsatte tillsammans 745 Mkr (SCR). Matakademien i Jämtland Härjedalen testar och kvalitetsmärker restauranger som är särskilt duktiga på att tillhandahålla och servera lokal mat. Leta efter skylten Mer värd mat vid ingången till restaurangen. I JH finns ca 45 renar och ca 95 företag som huvudsakligen är sysselsatta med rennäring i 11 samebyar. Foto Mårten Wikner 2