Tätridå under dammardesign, utförande och kontroll. Håkan Stille SwedCOLD

Relevanta dokument
Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist

- Långa borrhål, >200 m borras och injekteras etappvis

Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele. Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales

Exempel på reparationsinjektering. Swedcold Peter Wilén

SEPARATION OCH FILTRERING AV CEMENTBASERAT INJEKTERINGSBRUK. Almir Draganović Håkan Stille. BeFo Rapport 96

Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar

Undersökningsmetoder, geofysik.

Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar.

HYDRAULIK Rörströmning I

UNDERHÅLLSTÄTNING AV MEDIATUNNEL I GÖTEBORG -design och utförande av efterinjektering

HANDLEDNING FÖR INJEKTERING MED SILICA SOL för tätning i hårt berg

EFTERINJEKTERING - SAMMANSTÄLLNING OCH KOMPLETTERANDE ANALYS FÖR EFTERINJEKTERINGSARBETEN I HALLANDSÅS OCH NYGÅRDSTUNNELN

STANDARDISERING AV MÄTNINGEN AV INTRÄNGNINGSFÖRMÅGA AV CEMENTBRUK

INTRÄNGNINGSFÖRMÅGA HOS CEMENTBASERADE INJEKTERINGSMEDEL

GRUNDLÄGGANDE EGENSKAPER FÖR INJEKTERING OCH INTRÄNGNING AV BRUK Fundamentals around grouting and penetration of grout

Sammanfattning hydraulik

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

EFTERINJEKTERING: INLÄCKAGEPROGNOS OCH DESIGN förslag till analys

Your business is tested every day meeting with customers

1. Ett samhälle har en dygnsförbrukning av vatten enligt följande tabell:

Transienta effekter under Lugeon-tester i borrhål

Reparationsinjektering i Fyllningsdammar

Transportfenomen i människokroppen

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

Information om ras och skred i Lillpite

2. Vad innebär termodynamikens första lag? (2p)

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem.

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat

IPR Äspö Hard Rock Laboratory. International Progress Report. Egenskaper hos kontaktzon mellan betong och bentonit i pluggar

Hur mycket renar dagvattendammar?

PROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf

NYTTAN AV VATTENFÖRLUSTMÄTNINGAR VID TÄTNING AV TUNNLAR. Anna Engström Karl Persson Gunnar Gustafsson. BeFo Rapport 91

Problemlösning i ett kalkbrott

HYDRAULIK Grundläggande begrepp I

SMHIs nya mätmetoder inom hydrologi Flödesmätningar med hydroakustik. Stina Nyman & Mikael Lennermark

En fältstudie av dropptätning i två större järnvägstunnlar. Examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad

BeFos injekteringsprogram Kompetensuppbyggnad och forskning

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

Resultat från beräkningar av brottsannolikhet för en utskovsdel

Långsiktig Funktion. Frågeställningar

Johan Thörn, Avdelningen för geologi och geoteknik, Chalmers Åsa Fransson, Avdelningen för geologi och geoteknik, Chalmers

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Grundvattenbildning till berg

Users manual Bruksanvisning Gebrauchanweisung Guide d instructions

Livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner

Original instructions. ADA Cool RU

Undergraduate research:

BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström, ÅF

Accelererad provning i

Separations- och filtreringsstabilitet hos cementbaserat injekteringsbruk

Porösa medier Transvaskulär transport

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?

Personlig information

Därför har det inte varit nödvändigt att utföra djupare inspektioner.

V212. Venta. TEKNISKA DATA Typ... 2-vägskägelventil, tryckbalanserad Tryckklass...PN 16 Flödeskarakteristik...EQM Lyfthöjd... Reglerområde Kv/Kv min

1 Beräkning av inläckage till bergtunnel

R Översikt av resultat från SKB:s FoU inom injekteringsteknik för bergtätning åren

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs kl

HYDRAULIK Rörströmning IV

En analys av rapporterna från GK3-granskningen av bygghandlingarna till Västlänkens entreprenader Haga och Korsvägen avseende teknikområde Tätning

Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna

Fuktupptagning och Frostbeständighet hos Vattenbyggnadsbetong Islinstillväxt. Kraftindustrins Betongdag. Martin Rosenqvist Vattenfall / LTH

EXAM IN MMV031 HEAT TRANSFER, TENTAMEN I KURSEN MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING tisdagen kl

1. Identifiering av materialet och leverantören

Hydraulvätskans inverkan på systemförluster

Avloppsrör före relining

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Undersökning av föroreningar i berggrund

Appliceringsinstruktion för 3M Stamark Vägmarkering

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

R Beräkning av grundvattenflödet i en sprickzon med hjälp av utspädningsteknik, en metodstudie. Erik Gustafsson, Geosigma AB.

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Klyvklingor / Ripping Blades.

Side Stream Hydrolysis and Enhanced Biological Phosphorus Removal at Swedish Waste Water Treatment Plants

The road to Recovery in a difficult Environment

AquaTeq Sweden AB Radarvägen 12 SE KALMAR. PHONE: +46 (0) INTERNET:

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Effektivare lågtryckskompressor - med flera användningsområden

Slutförvarsanläggningen och dess

HYDROGEOLOGISK UTREDNING SÄBY 3:69. Utredning av möjlighet till infiltration av dagvatten

VA och dagvattenutredning

RAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer

Country report: Sweden

Vattenflöde genom 2BMA - känslighet för parametrisering av bergets egenskaper

Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 2/TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 2009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen)

HYDRAULIK Rörströmning IV


Transportfenomen i människokroppen

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

En för hög stighastighets påverkan på betongkvalitén vid betonggjutning

Dagvattensystemet i Falköping Dagvattenberäkningar för Logistic Center Skaraborg, Marjarp

Ett gruvschakts påverkan på grundvattnets nivå och strömning i det omgivande berget

Transkript:

Tätridå under dammardesign, utförande och kontroll Håkan Stille 2017-10-10 SwedCOLD

Tätridån är en viktig del för dammens funktion Minskar läckaget Minskar upptrycket och därmed förbättrar dammens stabilitet Minskar hastigheten på det strömmande vattnet och minskar därmed risken för kontakterosion Minskar hastigheten på det strömmande vattnet och minskar därmed risken för erosion av fyllnadsmaterial i bergets sprickor, vilket kan leda till sättningsskador, ökande läckage och högre upptryck samt lägre sprickhållfastheter.

Internationell praxis Houlsbys diagram

Ridån påverkar upptrycket

Gradienten över ridån Beräknas som tryckfallet delat med bredden (B) på ridån i=(0,5h+1,5h)/b upp till i= (H-h)/B Tryckfallet, ΔH, över ridån är ca 50 till 100% av Trycket H.

Vattenhastigheter Högre gradienter ger högre hastigheter Medelhastigheten styrs av Darcys lag v=k i K är berget hydrauliska konduktivitet (1 Lugeon=10-7 m/s) Verklig hastighet beror på porositeten dvs( Sprickvidden b),(kanske 100 till 10000 gånger större än v).

Erosion-Kritiska hastigheter Gamla svenska undersökningar

Erosion Internationella undersökningar

Kritisk hastighet för erosion

Flödet i bergsprickor relativt totala flödet

Relative number of fractures General sealing of fractures Relative fracture aperture Part of the total transmissivity Reduction of flow if the fractures down to the relative aperture are sealed Reduction in maximum flow velocity if the relative aperture are sealed 1 b 1 75% 75% 75% 2 b 1 /2 15% 90% 94% 4 b 1 /4 5% 95% 98% 8 b 1 /8 3% 98% >98% - < b 1 /8 < 2% >99% -

Konduktivitet m/s Transmissivitet m 2 /s ( Största sprickan) Sprickvidd mm 2500 10-7 10-3 1,06 250 10-7 10-4 0,49 25 10-7 10-5 0,23 2,5 10-7 (2 Lugeon) 10-6 0,11 0,25 10-7 (0,2 Lugeon) 10-7 0,049

Fundering Gårdagens krav(>2 Lugeon) ser ut att ha lämnat kvar sprickor otätade i berget (>0,11 mm) som har sprickvidder större än kritisk vidd för erosion (0,075 mm). Om material finns i sprickorna kommer det att transporterats bort via erosion. Detta påverkar upptrycket och försämrar stabiliteten på flera sätt. Ny dammar bör tätas minst en tiopotens bättre än gårdagens krav.

Cementbruk Klarar det de nya kraven?

Penetrability of cement-based grout 16-09-25 H.Stille 15

Physical and hydraulic fracture apertures 16-09-25 H.Stille 16

Jacking 16-09-25 H.Stille

Jacking a(r)= 4/3*p e /E*r c2 /r*(1-ν 2 ) 16-09-25 H.Stille 18 I= grout front

16-09-25 H.Stille 19

No Jacking Medium pressure (1.7 times overburden) Overburden 16-09-25 H.Stille 20

Pressure (bar), Flow (Liter/min) Jacking High pressure (2.5 times overburden) Pressure Recorded Flow Estimated Flow 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Time (min) Overburden 16-09-25 H.Stille 21

Grouting pressure Old rules of thumb Two times overburden Overburden 16-09-25 H.Stille 22

Geokemiska angrepp Vid vittring av vissa bergarter bildas järnsulfat och svavelsyra. Sprickfyllandsmaterial såsom kalciumkarbonat kan påverkas. Injekteringsbruk och betong kan även påverkas. Expansiva produkter kan bildas. Mycket mjukt vatten i magasinen kan initiera urlakningsprocesser av cementpastan.

Hur påverkas upptrycket. Gradienten över ridån minskar. Upptrycket ökar. Dränerna sätts igen. Sprickornas hållfasthet minskar.

Utan ridå

Tryckfallet beror på tätridån

Hur svårt är det att täta berget?

Slutsatser Finns det eroderbart material i bergets sprickor eller finns det förutsättningar för kemisk nedbrytning så borde man täta berget bättre än vad gårdagens praxis anger. Det finns idag cement material och teorier för att gör det.

Thank you for your attention 16-09-25 H.Stille 29