STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012

STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012

SID 1 (13) 2013-03-11 INNEHÅLL En stad i världsklass... 2 En stad med hög livskvalitet... 3 En innovativ stad... 5 En hållbar stad... 8 Stad i tillväxt... 11 Framtiden Den växande stadens utmaningar... 13

SID 2 (13) EN STAD I VÄRLDSKLASS Stockholms stads långsiktiga och samlade vision (Vision 2030) för Stockholms utveckling har en hög ambitionsnivå. I visionen ligger en tydlig målbild att ständigt sträva efter utveckling och förbättring för att hålla världsklass. År 2030 ska Stockholm vara en mångsidig och upplevelserik storstad som är attraktiv för både medborgare, de som funderar på att flytta hit och besökare från hela världen. År 2030 är Stockholm ett självklart centrum i den växande Stockholm- Mälarregionen. En region med en stark internationell konkurrenskraft och som ses som den främsta tillväxtregionen i Europa. Internationella företag bidrar med innovationskraft och det finns en stark samverkan med utbildning och forskning. Stockholm är världsledande inom hållbarhet och miljöfrågor. Stadens invånare beskriver staden som medborgarnas Stockholm. Stockholm är ett nav i en tillgänglig och trygg region utan sociala och fysiska barriärer. Denna rapport Stockholms plats i världen 2012 visar att Stockholm inom många områden är i världsklass. Stockholm är en innovativ stad med ett kunskapsintensivt näringsliv och ligger bland de främsta i världen inom IT och forskning- och utvecklingsverksamheter. Över 60 % av Stockholms arbetskraft arbetar i kunskapsintensiva branscher. I indexet Cities of Opportunity får Stockholm också högst poäng av samtliga ingående städer vad gäller intellektuellt kapital och innovationskraft. Stockholm upplevs ha en hög livskvalitet och placerar sig bland de 20 bästa städerna av över 200 städer i Mercers årliga index Quality of Living. Inom hållbar utveckling och miljö uppmärksammas Stockholm som en miljömedveten stad. Att Stockholm satsar på miljövänliga transportmedel får uppmärksamhet i internationell media, men även att många av invånarna väljer att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken när de ska ta sig till arbetet. Staden upplevs också bland invånarna som mycket engagerad i att arbeta mot klimatförändringar. Stockholm är en stad i tillväxt och kan visa upp högre befolkningstillväxt och bättre tillväxttal för antal sysselsatta än de flesta av ett antal benchmarkingstäder som jämförts i rapporten. Utmaningar som Stockholm står inför på vägen mot att hålla världsklass 2030 är framförallt tillgång till bostäder och en välfungerande infrastruktur för att kunna möta behoven med den växande staden. Även förmågan att kunna attrahera en högutbildad arbetskraft är en utmaning för att kunna bli världsledande inom verksamheter med hög kunskapsintensititet. Rapporten är framtagen av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av internationella enheten vid stadsledningskontoret i Stockholms stad. Stockholm i januari 2013

SID 3 (13) EN STAD MED HÖG LIVSKVALITET År 2030 ska Stockholm vara en stad som erbjuder hög livskvalitet. Det innebär bland annat att Stockholm kommer att vara navet i en tillgänglig region utan sociala och fysiska barriärer. Staden ska också vara levande, mångsidig och upplevelserik. Livskvalitet i världsklass Stockholm är en stad som idag erbjuder hög livskvalitet. I flertalet internationella index som mäter livskvalitet och levnadsstandard placerar sig Stockholm i toppskiktet. Bland de över 200 städer som rankas i Mercers index Quality of Living hamnar Stockholm på 19 plats år 2012. Listan toppas år 2012 av Wien, Zürich och Auckland. I PwCs index Cities of Opportunity kommer Stockholm år 2012 på plats 5 av totalt 27 städer i världen. På de tre första platserna kommer New York, London och Toronto. Stockholm rankas även som den tionde bästa staden av 25 att bo i enligt Monocles lista Most Livable Cities 2012. I European Cities Monitor 2011 rankas Stockholm, näst efter Barcelona, ha den bästa livskvaliteten bland 36 europeiska städer. En levande stad Stockholms stad har som vision att år 2030 vara en internationell storstad med ett rikt utbud av exempelvis museer, konserter, teatrar, biografer, idrott och nöjesparker. Stockholmarna är jämförelsevis mycket nöjda med utbudet av sportfaciliteter, friluftsmöjligheter och kulturinrättningar. De är exempelvis mer nöjda med ovanstående än londonborna och barcelonaborna, invånare i två städer som placerat sig bättre än Stockholm i två av indexen gällande livskvalitet. Resultatet kommer från Urban Audit Perception Survey (UAPS) som är en undersökning som täcker 75 städer i EU där 500 personer i varje stad intervjuas. I Hub Culture Zeitgeist Ranking listas de städer som är på allas läppar ett givet år. År 2011 kom Stockholm på andra plats på listan och placeringen motiverades bland annat med att staden är vacker och miljömedvetenheten. Det som i störst utsträckning bidragit till den höga placeringen var debatten kring mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och informationsspridning. Det senaste främst på grund av vad Hub Culture väljer att kalla Wikileaks-effekten. År 2012 hade denna debatt avtagit och Stockholm förlorade sin plats på listan. Men Stockholm fortsätter dock att vara i omvärldens blickfång, bland annat på grund av Stieg Larssons Millenium-triologi. I samband med att den amerikanska filmversionen The Girl with the Dragoon Tattoo hade premiär beskrevs Stockholm i den brittiska tidningen The Guardian som den coolaste staden i det coolaste landet.

SID 4 (13) Hög tillgänglighet En annan faktor som påverkar livskvaliteten i en stad är hur bra tillgängligheten och infrastrukturen är. En viktig del av detta är kollektivtrafiken. Vision 2030 sätter som mål att kollektivtrafiken ska fungera prickfritt och att allt fler ska välja att använda sig av dessa färdmedel. I Mercers Quality of Living får Stockholm 10 poäng av 10 möjliga gällande indikatorn kollektivtrafik. I European Cities Monitor 2011 rankas Stockholm som den fjärde bästa staden beträffande resor inom staden. London, Paris och Berlin placerar sig bättre. Enligt UAPS är däremot stockholmarna mer nöjda med kollektivtrafiken än londonborna. I Vision 2030 är målsättningen även att staden ska ha ett fungerade transportsystem, med förbifarter både till väster och öster om staden. Hit har Stockholm fortfarande en bit på väg och i Quality of Living får Stockholm 7 av 10 möjliga poäng vad gäller trafikstockningar. Vision 2030 har som målsättning att stockholmarna med hjälp av olika webblösningar ska få information dygnet runt och kunna välja vård, omsorg och skolor som drivs av olika aktörer. Det ger enligt visionen trygghet, självbestämmande och livskvalitet. Inom e-förvaltning har Stockholm kommit långt. Stockholm kommer på sjunde plats av 92 städer i Digital Governance in Municipalities Worldwide Survey 2011-2012. Det är en studie som analyserar städers officiella hemsidor utifrån hur bra deras e-förvaltning är. Även Ericssons Networked Society City Index ger en indikation om att Stockholm ligger i framkant inom området. Indexet, som syftar till att ranka städer utifrån vilken nytta samhället kan dra från informations- och kommunikationsteknologi (ICT), rankar Stockholm bland topp tre både år 2011 och 2012.

SID 5 (13) EN INNOVATIV STAD År 2030 ska Stockholm vara ett centrum i en stark, växande och världsledande kunskapsregion. Staden ska ha ett dynamiskt och innovativt näringsliv som framgångsrikt konkurrerar på den globala marknaden. Ett innovationsklimat i världsklass Stockholm hamnar högt i flera internationella index som har ambitionen att mäta innovationsklimat och städers attraktionskraft. På uppdrag av den Europeiska kommissionen har flera studier genomförts inom detta område. I rapporten A New Regional Competitiveness Index från år 2011 kategoriseras Stockholm som en av de regioner i Europa som anses vara mest konkurrenskraftiga när det gäller att erbjuda en attraktiv och hållbar miljö för företag och invånare att bo och arbeta i. Stockholmsregionen lyfts även fram som en innovationsledare i European Regional Innovation Scoreboard 2012. I PwCs Cities of Opportunity får Stockholm högst poäng av samtliga ingående städer vad gäller intellektuellt kapital och innovationskraft. I Global Urban Competitiveness Report 2011, framtagen av Chinese Academy of Social Sciences, hamnar Stockholm på en 16:e plats bland 500 städer med avseende på stadens konkurrenskraft vad gäller att ta vara på de ekonomiska resurserna och skapa välstånd. Listan toppas av New York, London och Tokyo. I indexet Innovation Cities Top 100, skapad av den australiensiska innovationsbyrån 2thinknow, hamnar Stockholm på 21:a plats och staden beskrivs som ett nav för flertalet ekonomiska och sociala innovationssegment. De städer som placerades högst i detta index var Boston, San Francisco och Paris. Tillgången på kvalificerad arbetskraft är en framtida utmaning för Stockholm och en viktig faktor för ett innovationsklimat i världsklass. Det är även en viktig delkomponent i flera av de index som avser mäta just innovationsklimatet. År 2011 hade 44 procent av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder en högskoleutbildning i Stockholms län. I San José, London, San Francisco och Boston var motsvarande andel över 50 procent. Nära 60 procent av arbetskraften i Stockholm har emellertid antingen en högskoleutbildning eller ett yrke som vanligtvis kräver högskoleutbildning. Tillgången på välutbildad arbetskraft underlättas av att det finns bra universitet i regionen. I Academic Ranking of World Universities rankas Karolinska institutet och Stockholms universitet bland de 100 bästa år 2012. Ett kunskapsintensivt näringsliv Enligt Stockholms stads vision ska näringslivet i staden år 2030 präglas av kunskapsbaserade verksamheter. Internationella företag ska välja att placera sina

SID 6 (13) huvudkontor och forsknings- och utvecklingsverksamheter i staden. Särskilt gäller detta företag inom kunskapsintensiva branscher som informations- och kommunikations-teknologi (ICT), life science och miljöteknik. Stockholms stad har redan idag ett näringsliv som är starkt präglat av kunskapsintensiva branscher. Det är i huvudsak de kunskapsintensiva tjänsterna som är dominerande. År 2011 var det 86 000 personer i Stockholms län som arbetade med någon typ av kunskapsintensiv högteknologisk tjänst inom IT eller forskning och utveckling (FoU). Detta motsvarar 8 procent av den totala sysselsättningen. Ett exempel på den höga etableringen av högteknologiska företag är Kista Science City. Inom detta kluster finns flera företag inom ITbranschen exempelvis Ericsson, IBM och Microsoft. Även flera företag har sin FoU-verksamhet förlagd i staden exempelvis Spotify och det internationella ICT-företaget Huawei. I Europa har Stockholm länge legat i framkant vad gäller de högteknologiska kunskapsintensiva tjänsterna. Mellan år 2008 och år 2011 ökade antalet sysselsatta inom detta område med 10 000 personer. En annan stad i Europa som vuxit sig allt starkare är Prag. År 2011 arbetade 52 000 personer i Prag med någon form av högteknologisk tjänst, vilket motsvarar strax över 8 procent av de sysselsatta i staden. Internationellt är det dock San José (Silicon Valley) som ligger i topp. I San José arbetar ungefär 200 000 personer, 12 procent, av de sysselsatta med ITtjänster och forskning och utveckling. I Stockholm arbetar även många inom andra kunskapsintensiva företagstjänster såsom juridisk verksamhet, arkitekt- och teknikverksamhet, reklam och marknadsföring. I Stockholms län arbetar 155 000 personer med kunskapsintensiva företagstjänster (exklusive högteknologiska tjänster och finans). Inom finansbranschen är dock sysselsättningen i Stockholm inte lika hög som i många andra städer i Europa och övriga världen. År 2011 arbetade 48 000 personer i Stockholm, vilket motsvarar 4,5 procent av de sysselsatta, med finansoch försäkringsverksamhet. Detta kan jämföras med London och Zürich där andelen ligger på 9 procent. Ur ett nordiskt perspektiv är dock sysselsättningen inom finansiell verksamhet hög i Stockholm. Endast Köpenhamn har en sysselsättning inom branschen som är ungefär lika hög som i Stockholm. Totalt är det således nästan 300 000 personer, mer än en fjärdedel av de sysselsatta, i Stockholms län som arbetar med någon form av kunskapsintensiv tjänst (se Figur 1). Bland de benchmarkingstäder som jämförs med Stockholm är det endast London och Toronto som har en högre andel sysselsatta. Detta beror på att dessa städer har en högre sysselsättning inom finans- och försäkringsverksamhet. Om däremot en bredare definition av kunskapsintensiv

SID 7 (13) verksamhet används (inklusive utbildning, vård och omsorg, sjukvård samt kultur och nöje) arbetar drygt 60 procent av de sysselsatta i en kunskapsintensiv bransch i Stockholm. London, Köpenhamn och Oslo är de enda benchmarkingstäder som ligger på ungefär samma höga nivå. Figur 1 Kunskapsintensiva tjänster år 2011 Kunskapsintensiva högteknologiska tjänster Kunskapsintensiva företagstjänster Finans- och försäkringsverksamhet London Toronto Stockholm San José San Francisco Vancouver Boston New York Zürich Paris Ottawa Prag Oslo Portland Köpenhamn Auckland München Frankfurt Wien Amsterdam Melbourne Hamburg Helsingfors Barcelona 0 10 20 30 Andel av de sysselsatta, % År 2009 arbetade över 16 000 personer i Stockholm-Uppsala inom life science. Universiteten har stor betydelse för branschen i regionen. Den svenska regeringen har gjort stora investeringar i regionen, exempelvis genom bidrag till SciLifeLab ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala universitet. I internationell media lyfts också Stockholm-Uppsala upp som ett välkänt kluster inom life science. Antalet sysselsatta inom miljösektorn i Stockholms län ligger på ungefär 11 000, varav 1 700 personer arbetar med förnyelsebara energikällor. Branscher med högteknologisk tillverkning är däremot mindre vanligt förekommande i Stockholm och har minskat över tid. Det är också en utveckling som gäller de flesta andra större städer i såväl Europa som övriga världen. Ett undantag är San José som utmärker sig med omfattande högteknologisk tillverkning inom framförallt IT-branschen.

SID 8 (13) EN HÅLLBAR STAD År 2030 ska Stockholm vara en hållbar storstad. Befolkningsökningen i regionen har inte lett till en ökad miljöbelastning, vilket gjort Stockholm till ett internationellt föredöme. Miljöstad med höga ambitioner I Vision 2030 har Stockholm som målsättning att vara en hållbar storstad. Hållbar utveckling består av tre delar - ekologisk, social och ekonomisk. Stockholm har globalt sett redan kommit långt inom alla tre, men vissa utmaningar kvarstår, se Figur 2 nedan. Figur 2 En hållbar stad EKOLOGISKT Styrka: engagerad i klimatfrågan Utmaning: buller och utsläpp EN HÅLLBAR STAD SOCIALT Styrka: en trygg stad Utmaning: tillgången på bostäder EKONOMISKT Styrka: ansvarsfullt hushållande av stadens resurser Utmaning: kvalificerad arbetskraft Stockholms höga ambitionsnivå inom ekologisk hållbarhet gör avtryck i Vision 2030 gällande exempelvis miljövänligare trafiklösningar och byggnationer. Inte för inte var Stockholm den första staden att år 2010 tilldelas utmärkelsen Europas miljöhuvudstad. De andra nordiska huvudstäderna har också kommit långt inom området och som PwC skriver i sin rapport Northern Lights - Nordic Cities of Opportunity från 2012 ligger Norden i framkant gällande urban hållbarhet. Detta framgår också i andra internationella index som rör hållbarhet och eko-städer. I Mercers index Eco-City från 2010 kommer Stockholm på nionde plats. Listan toppas av Calgary i Kanada men även Helsingfors, Oslo och Köpenhamn ligger med i topp tio. European Green City Index är ett annat index som mäter och presenterar prestationer på miljöområdet bland 30 städer i Europa. År 2009 toppas listan av Köpenhamn, Stockholm och Oslo.

SID 9 (13) Stockholmarna är nöjda med stadens engagemang i klimatfrågan, enligt UAPS. I den senaste undersökningen uppger 73 procent av invånarna att Stockholm har åtagit sig att arbeta mot klimatförändringen. Det är en högre andel än i exempelvis Köpenhamn och Helsingfors. Därtill anser 77 procent av stockholmarna att staden är ren vilket är en större andel än i exempelvis Amsterdam, Köpenhamn, Paris och London. Stockholmarna är däremot mindre nöjda med bullernivån och luftföroreningarna. Av invånarna anser 66 procent att buller är ett problem och 73 procent att luftföroreningar är ett problem. Det sistnämnda står dock i kontrast till resultatet i European Cities Monitor år 2011. Av de 36 större europeiska städer som bedöms, anses Stockholm vara den stad med bäst luftmiljö, följt av Helsingfors och Oslo. Vision 2030 har som mål att stockholmarna om knappt tjugo år nästan uteslutande ska välja miljövänliga transportmedel. Denna målsättning har fått uppmärksamhet i internationell media, där det bland annat nämns att Stockholm eftersträvar att år 2030 vara en stad där elbilar dominerar bland motorfordonen. I en artikel i The Times of India uppmärksammas att staden arbetar aktivt för att minska miljöproblemen relaterade till trafik. Detta beskrivs ha bidragit till att 30 procent av befolkningen nu går eller cyklar till jobbet och skolan, samt att 61 procent använder kollektivtrafiken. En trygg och säker stad Stockholm har goda förutsättningar att vara en socialt hållbar stad. Social hållbarhet handlar om att på lång sikt bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. I PwCs rapport Cities of Opportunity toppar Stockholm listan av totalt 27 städer år 2012 beträffande området hälsa, trygghet och säkerhet. I PwCs Northern Lights - Nordic Cities of Opportunity där Stockholm jämförs med de nordiska huvudstäderna ligger Stockholm också bäst till inom området. Utöver den höga rankingen i internationella index bekräftar invånarna själva bilden av en trygg och säker stad. I UAPS uppger 97 procent att staden känns trygg och 89 procent uppger att de är nöjda med de allmänna platserna. Vision 2030 har också som målsättning att Stockholm ska representera en mångfald av kulturer samt att människors olikheter ska ses som en tillgång både i kultur- och arbetslivet. Stockholm har kommit en bra bit på väg då 93 procent av invånarna, enligt UAPS, anser att närvaro av utlandsfödda är bra för staden. Det är en högre andel än i exempelvis London och Amsterdam. Däremot anser en lägre andel av invånarna i Stockholm jämfört med både Amsterdam och London att utlandsfödda är välintegrerade i staden. Omkring hälften av invånarna uppger att fattigdom är ett problem i Stockholm, vilket är en lägre andel än i exempelvis London och Amsterdam.

SID 10 (13) Ekologisk och social hållbarhet är också viktigt när det gäller bostäder och bostadsområden. Vision 2030 har som målsättning att miljövänliga material och konstruktionsmetoder ska användas vid nybyggnationer. Här har Stockholm redan kommit långt. I internationella tidningar uppmärksammas Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden som föredömen vad gäller hållbara bostadsområden. Vision 2030 har också som mål att bygga integrerat och särskilda satsningar har gjorts på att bygga bostäder med lägre boendekostnader. Här står Stockholm inför en utmaning. Enbart 15 procent av invånarna anser, enligt UAPS, att det är lätt att hitta bra bostäder till ett rimligt pris. En ekonomisk hållbar stad Stockholm är en stad som strävar mot ekonomisk hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet rör det långsiktiga hushållandet av mänskliga och materiella resurser. I UAPS framkommer att 77 procent av stockholmarna anser att stadens resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Det är en betydligt högre andel än i flera andra europeiska huvudstäder såsom exempelvis Amsterdam, Helsingfors, Prag och Wien. Vision 2030 har som målsättning att invånarna ska kunna hitta ett arbete som matchar deras intressen, utbildning, bakgrund och erfarenhet, vilket är viktigt när staden ska ta tillvara på sina invånares kompetens. Jämfört med flera andra av de europeiska storstäderna tillgodoser Stockholms arbetsmarknad detta behov bra. Enligt UAPS anser 74 procent av invånarna att det är lätt att hitta ett bra jobb i staden, vilket är en högre andel än i både London och Paris. I European Cities Monitor framkommer arbetsgivarnas perspektiv när de högre cheferna tillfrågas om tillgången på kvalificerad arbetskraft i olika städer. Listan toppas av London, Paris och Frankfurt medan Stockholm kommer först på sjätte plats.

SID 11 (13) STAD I TILLVÄXT År 2030 ska Stockholm vara ett självklart centrum i den växande Stockholm-Mälarregionen. Regionen ska ha stark internationell konkurrenskraft och ses som den främsta tillväxtregionen i Europa. En växande stad Befolkningen har ökat starkt både i Stockholms stad och i länet, vilket framgår av Figur 3. Under 2000-talet har befolkningen i Stockholms stad ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år. De senaste åren har befolkningsökningen legat på över 2 procent årligen. År 2011 var befolkningen 865 000 i Stockholm stad och år 2024 kommer staden ha över en miljon invånare. År 2030 beräknas befolkningen ha ökat till 1,1 miljoner invånare. I Stockholms län har befolkningen under 2000- talet ökat årligen med ungefär 1,2 procent. Befolkningen var 2,1 miljoner i Stockholms län år 2011. År 2020 beräknas länets befolkning vara över 2,4 miljoner. De nordiska städerna Köpenhamn och Oslo har också haft en stark befolkningstillväxt. Andra exempel på städer i världen med hög befolkningstillväxt är Barcelona, Vancouver, Auckland och Melbourne. Samtliga dessa städer har haft en befolkningstillväxt som varit på omkring 1-2 procent årligen. Detta kan dock jämföras med städer som Shanghai som haft en årlig befolkningstillväxt på fyra procent de senaste 10 åren. Figur 3 Befolkning i Stockholms stad 1990-2011, prognos 2012-2040 1 400 000 1 200 000 1 000 000 Prognos Antal 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 År Det är inte bara befolkningstillväxten som varit stor i Stockholm utan även antalet arbetstillfällen har ökat. År 2012 arbetade 1,1 miljoner i Stockholms län, och av

SID 12 (13) dessa arbetade 670 000 i Stockholms stad. Från och med år 2005 har antalet sysselsatta årligen ökat med nästan 2,5 procent i Stockholm stad (2 procent i länet). Det är framförallt inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn som sysselsättningen ökat. Sysselsättningen har även ökat starkt i Oslo, Hamburg, Zürich, Wien och i Melbourne med en årlig ökningstakt på omkring 2-3 procent. Ekonomisk tillväxt Under perioden 2004-2009 ökade Stockholms BRP per capita med 0,5 procent årligen (köpkraftsjusterat i fasta priser, amerikanska dollar). BRP-nivån minskade något under finanskrisen 2008, men Stockholm har klarat nedgången i konjunkturen bättre än flera andra regioner. Några regioner med en starkare tillväxt än Stockholm under samma period är San José, Prag och Shanghai. I andra regioner minskade BRP-nivån, exempelvis i Tokyo och i Köpenhamn. Stockholms län, och även Stockholms stad, har en hög BRP per capita ur ett internationellt perspektiv. År 2009 var BRP-nivån 47 000 dollar per capita (köpkraftsjusterat i 2005 års priser) i Stockholms län. Motsvarande nivå för Oslo var 91 000 och för San José 81 000 dollar. Stockholm har emellertid något högre BRP per capita jämfört med både Köpenhamn och Helsingfors. Utbildningsnivån kan användas som ett indirekt mått på befolkningens levandsnivå. I Stockholms stad har andelen med minst gymnasial utbildning ökat från 85 procent år 2002 till 87 procent år 2011. Motsvarande andel ligger på 82 procent i Sverige och 74 procent i EU. Utbildningsnivån har ökat i nästan samtliga städer i Europa. Stockholm har även klättrat i placeringar i flera internationella index. Ett exempel är studien European Cities Monitors som Cushman & Wakefield tagit fram sedan år 1990 baserat på en frågeundersökning bland 500 högre chefer i ledande europeiska företag. Studien avser mäta de bästa europeiska städer att göra affärer i och omfattar flera olika områden både med avseende på livskvalitet och på företagsklimat. År 2011 hamnade Stockholm på 13:e plats, vilket är en förbättring med tre positioner jämfört med år 2010 och sex positioner jämfört med år 1990. Både år 2011 och år 1990 hamnade London på första plats följt av Paris och Frankfurt. I ett avseende har utvecklingen varit mindre positiv i Stockholm. Arbetslösheten i relation till arbetskraften har ökat i Stockholms stad från att år 2000 vara 3,2 procent till att år 2011 vara 6,6 procent. År 2011 var motsvarande andel 7,5 procent i Sverige och 9,6 procent i EU.

SID 13 (13) FRAMTIDEN DEN VÄXANDE STADENS UTMANINGAR Stockholms Vision 2030 har som målsättning att bli en stad i världsklass och man har kommit en bra bit på väg. Staden kan erbjuda en hög livskvalitet, ligger i framkant vad gäller kunskapsintensiva branscher och staden arbetar aktivt med att vara en hållbar storstad. Allt detta gör att Stockholm anses vara en attraktiv boendeort, erbjuda intressanta arbetsmöjligheter och vara ett spännande resmål. Följden blir att allt fler söker sig till staden och att befolkningen växer. I och med detta skapas nya möjligheter för staden och dess medborgare. En växande befolkning innebär att arbetskraftsutbudet ökar vilket är en förutsättning för att staden ska kunna vara en attraktiv plats för etableringen av nya företag. En växande befolkning skapar även förutsättningar för ökat utbud av företeelser kopplade till livskvalitet såsom restauranger, teater och sport- och fritidsaktiviteter. Men en växande befolkning för även med sig utmaningar. Det ställer höga krav på en fungerande infrastruktur och ett bra utbud av bostäder. I Vision 2030 uppges att befolkningsökningen i regionen inte ska leda till en ökad miljöbelastning. För att bli en stad i världsklass gäller det att ligga steget och redan idag planera för en växande stad som troligtvis redan om tio år är över en miljon invånare. Stockholm ligger i världsklass både vad gäller att erbjuda invånarna en hög livskvalitet och företagen ett starkt innovationsklimat, men samtidigt är konkurrensen mellan världens städer hög. De asiatiska städerna och städer i Östeuropa växer sig allt starkare. Stockholm stad har visserligen ett starkt kunskapsintensivt näringsliv med en relativt hög andel högutbildad arbetskraft, men även andra nordiska städer som Oslo, Köpenhamn och Helsingfors ligger bra till. Flera regioner, framförallt i USA, har verksamheter som i högre grad än Stockholm präglas av forskning och utveckling. Att vara en växande stad skapar möjligheter men även utmaningar. Lyckas Stockholm tillvarata tillflödet av nya idéer och människor kommer staden i än större utsträckning kunna konkurrera med dagens globala metropoler. Nyckeln till framtiden ligger i att kunna hantera befolkningstillväxten och dra nytta av den på bästa sätt.