RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Relevanta dokument
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Etablering och snigelförsök

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

13 dagar gav 14 säckar

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Tillskottsbevattning till höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Strip till för täta radavstånd

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Skräppa vid vallanläggning

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Aktuella ogräsförsök 2015

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion

Kverneland Packomat. Färdig såbädd samtidigt som du plöjer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Jordbearbetningsstrategier

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Ekologiska demonstrationsodlingar

Effekter av packning på avkastning

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

FÄLTKORT 2003 OS A018

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Institutionen för mark och miljö

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Klippträda istället för svartträda

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Orienterande studie om rotskott från poppel. Skaraborg Rapport 1_2018 Per-Ove Persson

Institutionen för mark och miljö

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD

Frö- och Oljeväxtodlarna

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Bekämpning av skräppa

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Liten mineralisering denna vecka

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Ganska högt kväveupptag efter regnen

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Transkript:

La ntbru ksögskol a n UPPSALA RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNNGSAVDELNNGEN Agricuiturai College of Sweden 75007 Uppsala 7 Reports from te Division of SoU- Management NR 5 FEBRUAR 1968 Lennart Henriksson: ORENTERANDE FÖRSÖK MED BEARBETNNG TLL HÖSTVETE.

Orienterande försök med bearbetning till östvete. Sommaren 1963 utlades två orienterande försök enligt plan R2-4605 med olika bearbetningar till östvete. Vid bearbetningen ville vi se ur en del olika redskap arbetade samt ur många körningar som beövdes för att få en godtagbar såbädd. För att se ur grödan utvecklades efter olika såbäddsberedningar genomfördes arbetena i form av fältför SÖk som sedan skördades. 1. Kvarnbo gård Ekeby bruk. Försöket lades ut på en tvåårig vall. Före plöjningen gödslades fältet med 300 kg superfosfat per ar (19-20 % P205)' De olika leden beandlades enligt följande: a = plöjning + arvning (spadrullarv) + vältning + 2 arvningar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). c == b = plöjning med tillsatsredskap (spadrullarv) + vältning + 2 arvningar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). stubbearbetning 2 gånger med spadrullarv + plöjning + vältning + 2 arvning ar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). d = stubbearbetningar 1 gång med roterande arv (Alingsås) + plöjning + vältning + 2 arvningar (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv) E = plöjning + vältning + 1 arvning med roterande arv (Alingsås) f ~ + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning (apadrullarv). plöjning + vältning + 1 fräsning (ackfräs) + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv). g = fräsning (ackfräs 9 cm) + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning == (spadrullarv). fräsning (ackfräs 14 cm) + 1 arvning (tivearv) + 1 arvning (spadrullarv) Resultat oc erfarenpeter vid bearbetningep. j. () ~~tttbearbetningen utfördes dels med spadrullarv dels med direktdriven roterande arv. Med spadrullarven var två körningar nödvändiga. Knivarna bearbetar marken fläckvis oc man får inte en fullständig sönderdelning av vallen. Den roterande arven arbetade bra oc sönderdelade vallsvålen fullständigt. Plöjningen utfördes vid lämplig vattenalt i marken oc medförde inga problem. de stubbearbetade rutorna blev tiltläggningen bättre vilket framgår av de lägre råets talen i dessa rutor. En stubbearbetning underlättar också den efterföljande arvningen genom att mindre torv dras upp på ytan.

2. Te enbart frästa rutorna frästes en gång. Särskilt de grunt bearbetade rutorna blev torviga. Tå det regnade upprepade gånger mellan bearbetning oc sådd torkade aldrig dessa torvor utan fortsatte att växa. b-ledet var en spadrullarvstillsats monterad på plogen. Ten arbetade bra oc sönderdelade oc tilljämnade tiltan. A-ledet arvades med spadrullarv separat efter plöjningen. Sönderdelningen av tiltan blev kraftigare än i b-ledet. Samtliga plöjda led vältades efter plöjningen för att underlätta den efterföljande bearbetningen. Två led E oc f frästes efter plöjningen. E-ledet användes en roterande arv oc i f-ledet en ackfräs. Ten roterande arven drog upp en stor mängd torv. Torvförekomsten i f-ledet var mindre än i E-ledet men större än i övriga plöjda led. Vid såbäddsberedningen arvades a-d leden 2 gånger med tivearv medan E- leden arvades endast en gång. Harven arbetade bra. Slutligen arvades ela försöket en gång med spadrullarv. Spadrullarven bör köras fort ca 10 km/tim för att arbeta bra. Ten skar sönder torven oc gjorde även på lerjorden ett bra arbete. Vid bearbetningen för såbäddsberedningen var vattenalten ög. Mekanisk analys. Org. kol Sand Mo A mat j 1 24 7 alv 08 2 11 A matj. 2 21 2 9 A mat j 3 24 3 11 alv 1 1 8 Plöjningsdjup cm a b c d E f 209207211211209210 Mjäla 23 26 25 22 23 Ler % 59 56 57 57 65 Fräsningsdjup g 92 145 Råetsmätning~r (största öjdskillnaden inom ett avstånd av 1 4 m) a b c d f 13 i 14 7 6 161 146 186 a oc b är mätta efter spadrullarvning 2 Plantantal 1L4 m. övriga på plöjningen. a b c d E f g 24/10 63 115 107 98 108 105 11O 114 127 14/5 64 115 98 111 114 112 109 109 124

Avkastnine; kg kärr~n/a ( 15 % vat-:;'?u). a b c d E f g 4900 4920 4810 4970 4720 4860 4500 4920 differens +20-90 +70-180 -40-400 +20 '. Rel.tal 100: ') 100 98 101 96 99 "... (9~ 1 00') medelfel + 131 kg - Skillnaden i skörd mellan de olika leden är ej statistiskt säker. Vid inspektion av försöket efter sådden konstaterades att bruket på a - d leden var likartat E oc f-leden var betydligt torvigare oc då i synneret E-ledet. De enbart frästa leden g oc var också torviga särskilt g-ledet. De upprepade regnen gjorde att torvorna ej torkade upp utan vallgrw'sen fortsatte att växa i dessa. de frästa leden fanns därför mera gräs än i övriga. Övervintringen var i stort sett bra men mindre fläckar med svag övervintring fanns i ela försöket. Försöket övergödslades på våren med 300 kg kalksalpeter' per ektar. Under våren oc sommaren kunde inga skillnader mellan försöksleden iakttagas. nga statistiskt säkra skillnader i skörden erölls. Det grunt frästa ledet g ar den lägsta skörden med låg avkastning i tre av upprepningarna me' ög i den fjärde. Den lägre skörden i detta led bör därför noteras medan övriga led kan sägas vara jäillnställda. 2. Kungsälle;ens gård. Försöksplan. a :::: b == c :::: d :::: plöjning + 1 arvning (spadrullarv) + vältning + 5 arvning ar (tivearv). plöjning med tillsatsredskap (spadrullarv) + vältning + 5 arvningar (tivearv). stubbearbetning (1 gång med spadrullarv) + plöjning + vältning + 5 arvning ar (tivearv). stubbearbetning (1 gång med roterande arv Alingsås) + plöjning + vältning + 5 arvning ar (tivearv). E :::: plöjning med rotorplog (Kombinus - Kreiselplog) + vältning + 5 f == g :::: :::: arvningar (tivearv). plöjning + vältning + fräsning (ackfräs) + 3 arvningar (tivearv) fräsning (ackfräs 9 cm) + 4 arvningar ( ti vearv). fräsning (ackfräs 15 cm) + 4 arvning ar ( ti vearv )

Resultat oc erfareneter vid bearbetningen. Försöket lades ut efter tidigt korn. Stubbearbetningen utfördes dels med spadrullarv dels med direktdriven roterande arv (Alingsås). Båda arvarna kördes endast en gång. Spadrullarven lämnade en stor del av markytan obearbetad medan den roterande arven bearbetade ela ytan effektivt. Stubbearbetningen genomfördes omedelbart före plöjningen. Den torde ej aft någon effekt på ogräsförekomsten. Den ade i detta försök inte eller någon inverkan på tiltläggningen eller på efterföljande bearbetningsbeov. Plöjningen av försöket erbjöd inga svårigeter. Plogen med tillsatsredskap arbetade bra men lämnade ganska stora kokor efter sig. En arvning med spadrullarv på tiltan gav ett finare bruk än tillsatsredskapet. Plöjningen med Kombinus - Kreiselplogen gick bra. En del lös jord kastades över föregående tilta så att ytan blev något jämnare än efter en vanlig plog men sammanållningen i tiltan var så stor att den endast obetydligt slogs sönder av rotorn. En körning med ackfräs var tillräckligt i g- oc -leden. Då vattenalten var ganska ög satte sig jorden fast i knivvalsen vilket vållade besvär vid bearbetningen. Bruket efter fräsningen blev bra. De plöjda leden vältades oc arvades en gång omedelbart efter plöjninger Vid bearbetningen för sådd frästes f-ledet. Det blev då mycket luckert. F-ledet arvades därefter två gånger medan övriga led arvades fyra gånger. Det finaste bruket erölls i g- oc -leden. f-ledet blev bruket grövre genom att fuktig jord förts upp till ytan. a-e-leden var bruket lika. Mekanisk analys Org. kol Sand Mo Mjäla Ler. % A 1 mat j 26 15 26 50 alv 08 17 32 47 A 2 mat j 27 15 28 48 alv 07 1 16 36 44 A 3 mat j 24 17 25 51 alv 07 20 35 43

Vattenalten. vikt % 27/8-28/8 stubbearbetning plöjning O - 5 cm 346 5-10 cm 329 10-15 cm 320 15-20 cm 31 3 20-25 cm 298 Plöjningsdiup cm Fräsningsdjup a b c d E f g 21 6 21 6 21 8 224 235 21 1 90 151 Råetsmätnin~ efter Elö~ning. c 203 d E 191 11 9 f 204 x Mått efter spadrullarven Plantantal 1/4 2 m a b c d E f g 24/10 1963 14/5 1964 110 85 83 83 82 90 80 70 69 77 87 94 64 86 90 82 Avkastning kg kärna/a (15 % vattenalt). a b c d E f g 4470 4430 4430 4450 4470 differens -40-40 -20 +0 - Rel~tal \ 100' 99 99 100 100 4490 4430 +20-40..~ 100 (99/ " ---/ medelfel + 80 kg - 4470 +0 - :100 i på östen grodde en el del spillsäd i de enbart frästa leden men frös bort under vintern. Övervintringen var god på ela försöket. Försöket gödslades med 250 kg kalksalpeter/a på våren. Under våren oc sommaren kunde inga skillnader i beståndet iakttagas. De olika bearbetningarna gav inte eller uppov till några skillnader i skörd. den Kostnader för de olil~8. bearbetningsåtgärderna. Under de förållanden 9 som rått på de båda försöksplatserna ar de olika bearbetningsåtgärderna inte gett uppov till några skillnader i skörd. Kostnaderna för de olika bearbetningarna är därför en faktor som blir mycket betydelsefull för bedömningen av de olika alternativens värde. Tyvärr är det svårt att få fram avverkningssiffror oc timkostnader för de olika redskapen. nedanstående tabell ar dessa uppgifter

6. ämtats ur dataandboken för driftsplanering. Som timkostnad för traktor med förare oc redskap ar maskinstationstaxan använts. Spadrullarven (22 m) ar med änsyn till den ögre astigeten bedömts a samma avverkning som en 37 meters fjäderarv. Timkostnaden för den direktdrivna roterande arven ar satts lika med ackfräsens men avverkningen/tim ar ökats med änsyn till körastiget oc arbetsbredd. Timkostnaden för Kombinus - Kreiselplogen ar ökats med tio procent i förållande till vanlig plog med änsyn till ökad förslitning oc ögre inköpspris. Samtliga arbeten beräknas vara utförda med en 35-40 kr traktor. Bearbetningskostnader kr/a. Kvarnbo. l Redskap iplog 2-skärig tidsåtigång tim/a i 1 5 i Kul turarv 37 m 1 1 Sp adrullarv 22 m 11 1.. Hackfras 13 m JRoterande arv :Vält 53 m 36 24 ml16 i 06 Bearb.kostn. kr/tim i kr/a t. 21 22 22 28 28 Kostnader för bearbetningen Kronor 105 24 24 1 01 45 113 j Antal bearbetningar la lb C i d El fl gl ' i i l J l i 1 1 1 1 1 1 i 1 j 1 2 12 12 '2 1 1 1 1 1 2 11 3 ' 1 1 11 1 1 l 1 ' l 1... l 1 1 1 1 11 : 1 ii 1 1 1"1' i' ' i ' i ~14 190 239 ~35 1211 a571149: 149 Bearbetningskostnader kr/a. Kungs ängen. RedSkap Plog 2-skärig Kulturarv 37 m jspadrullarv 22 m jhackfräs 13 m lroterande arv 24 m 16 Kombinus - Kreisellplog 2-skärig tidsåtgång tim/a 50 1 1 Vält 53 m 06 Bearb. kostn. 1 21 1 22 \22 28 128 l Kostnader för bearbetningen Kronor 1105 \ 24 24 101 45 115 13 ~ Antal bearbetningar \1 \1 15515 513 14 1 4 : 1 1 :1 ii ; 1 1 '. " 262 238 262 283 248 291 19T 197 g Vid en jämförelse mellan de olika bearbetningsalternativen visar sig fräsning i stället för plöjning vara det billigaste alternativet. de frästa leden ar den efterföljande arvningen kunnat minskas9 vilket dragit ner kostnaderna. Två körningar med tallriksredskap torde kunna genomföras till ungefär samma kostnad som en fräsning. Då detta redskap är mindre känsligt för driftstörning i for.m av sönderkörningar oc

stoppar vid ög vattenalt vore tallriksredskapet fördelaktigare under praktiska förållanden. Dessa båda alternativ torde ge ett jämförbart bruk. Särskilt under torra eftersomrar oc östar tycks plöjning av östsådda fält med fördel kunna ersättas av en yt~ligarebearbetning. En större försöksserie med uteslutande av plöjningen bör genomföras innan man kan fastställa för oc nackdelar med en sådan bearbetning. Om det visar sig nödvändigt att i de flesta fall plöja före östsådden bör den efterföljande bearbetningen på olika sätt minskas. Detta kan ske med jälp av effektiva tillsatsredskap till plogen som sönderdelar tiltan redan vid plöjningen samt genom förbättrade såmaskinskonstruktioner som ej kräver så fint såbruk för en tillfredsställande sådd. en kommande försöksplan borde alltså följande försöksled ingå: 1. Konventionell bearbetning 2. Plöjning följd av flinimal bearbetning sådd med specialmaskin 3 Bearbetning med tallriksredskap eller fräs följd aven minimal bearbetning. Sammanfattning. Försöken ar inte givit några säkra skillnader i skörden för de olika bearbetningarna. Några allflänna slutsatser beträffande de olika brukningsaltcrnativens värde kan inte dras av två försök under ett enstaka år men försöken kan ge ledning vid utarbetande aven försöksplan för kommande försöksserier.