Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Dokumentations- och forskningsprojekt... 5 Stadens skriftspråkliga landskap... 5 Hur upplever umeborna 2014?... 6 Arkivet som resurs i skapande verksamhet... 7 Russuoh vuölieb! Väck upp jojken!... 7 Kvinnohistoriskt museum... 7 Västerbotten berättarnas län... 8 Västerbottens visor och musik... 8 Utgivningsprojekt... 9 Pehr Stenbergs levernesbeskrivning... 9 2
Sammanfattning Regleringsbrevet för 2013 gav i uppdrag att i verksamheten prioritera samarbete med Umeå kommun för medverkan i Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. De planerade insatserna utformades i enlighet med instruktionen för och samordningsansvaret lades på avdelningen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM). I Umeå kommuns arbete med att utforma programmet för Europas kulturhuvudstad 2014 har det samiska kulturarvet stått i fokus. Utgångspunkten för samarbetet har därför varit att bidra med den kunskap på området som står att finna i institutets unika samlingar av samiska inspelningar och uppteckningar och därtill att bidra med arkivmaterial och kunskap om regionen som helhet, vilket under kulturhuvudstadsåret 2014 har omsatts i följande genomförda samarbetsprojekt: Russuoh vuölieb! Väck upp jojken! I ett samarbete där arkivarier och rutinerade jojkare har handlett nya jojkutövare har DAUM bidragit med jojkmaterial ur de samiska samlingarna. Projektet avslutades med en jojkkonsert i Umeå i september 2014, med artister från Norge, Finland och Sverige. Västerbotten berättarnas län. DAUM är en av flera kulturaktörer i nätverket Västerbotten berättarnas län, med syfte att lyfta fram berättande. DAUM ingår i en grupp inom nätverket som inför och under kulturhuvudstadsåret har arbetat med att underlätta samverkan kring aktiviteter och projekt som rör samiskt berättande. Västerbottens visor och musik. Med hjälp av folk-, världs- och jazzmusikerna Lisa Lestander, Jonas Knutsson och Mats Öberg har material ur DAUM:s omfattande musiksamlingar uppmärksammats och levandegjorts. Projektet redovisades i form av konserter under kulturhuvudstadsåret och visorna finns samlade på en CD-skiva. Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. I samarbete med bland annat Umeå universitet har DAUM arbetat med utgivning av den västerbottniske prästen Pehr Stenbergs (1758 1824) självbiografi. I november 2014 gavs det första av planerade fem band ut. 3
Inledning Regleringsbrevet för 2013 gav i uppdrag att i verksamheten prioritera samarbete med Umeå kommun för medverkan i Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. I regleringsbrevet för 2014 fick institutet i uppdrag att redovisa genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) har av institutet fått ansvaret att samordna uppdraget och sammanställa rapporten. I instruktionen för (2007:1181) står det att institutet har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige och vidare att myndigheten ska bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde och verka för ökad kunskap i samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor. De planerade insatserna för institutets medverkan i kulturhuvudstadsåret 2014 är utformade i enlighet med instruktionen. I valet av projekt och aktiviteter har målet varit att öka, levandegöra och sprida kunskaper om institutets ämnen och samtliga projekt som redovisas i rapporten bygger på samverkan med andra aktörer. Ett påbörjat dokumentations- och forskningsprojekt har utformats så att det både ska bidra till institutets samlingar och presentera forskning inom ett aktuellt område. I Umeå kommuns arbete med att utforma programmet för Europas kulturhuvudstad 2014 har det samiska kulturarvet stått i fokus, detta märktes inte minst i programåret som var uppbyggt kring de åtta samiska årstiderna. Inom ramen för detta övergripande kulturtema har institutet i mångt och mycket genom sin ordinarie verksamhet kunnat bidra med kunskap och kompetens. Arkivets omfattande samiska material och musiksamlingar, samt kunskapen om dessa, har varit en självklar utgångspunkt för samarbetet, liksom att bygga vidare på befintliga nätverk bestående av regionala kulturaktörer. Institutets omorganisation, med beslut om att verksamheten vid DAUM ska omlokaliseras, kom att påverka en del av de planerade insatserna. Uppdraget har också genomförts med reducerad personalstyrka. Även dessa icke avslutade projektarbeten redovisas i rapporten. Slutredovisningen är tematiskt disponerad och genomförda, påbörjade eller planerade projekt och aktiviteter redovisas under kapitlen Dokumentations- och forskningsprojekt, Arkivet som resurs i skapande verksamhet samt Utgivningsprojekt. 4
Dokumentations- och forskningsprojekt Stadens skriftspråkliga landskap Syftet med projektet var att dokumentera och undersöka hur staden som en mångkulturell plats återspeglas i skriftanvändningen i det offentliga rummet. Materialet för undersökningen bestod av ungefär 4 000 nyinsamlade fotodokumentationer från utvalda delar av Umeå innerstad med närområden. Målsättningen var att avrapportera projektet skriftligt under 2014, både vetenskapligt och populärvetenskapligt, samt att göra en utställning av delar av materialet. Ett annat mål var att kunna lyfta fram arkivets roll som resurs i samhällsplanering. Påbörjade insatser I samarbete med forskare på Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet arbetade DAUM under våren 2012 fram en projektidé om att kartlägga språksituationen i Umeå. Projektgruppens utgångspunkt var att språklig mångfald och variation är en resurs i samhället. Genom att kartlägga vilka varieteter som talas i Umeå, hur synliga olika varieteter är i stadsbilden, vilka attityder det finns till olika varieteter och vilket användningsområde olika språk har, skulle projektet kunna bidra till att öka kommunens medvetenhet om språklig mångfald men också vara till hjälp för kommunens långsiktiga och strategiska planering. Universitetets medverkan i projektet stannade vid denna initiala fas, då sökta medel inte beviljades. DAUM fortsatte projektplaneringen och under våren 2013 söktes och beviljades 40 000 kr från institutets egna anslag för forsknings- och utbildningsinsatser. Medlen möjliggjorde anställning av en projektassistent under en månad på heltid samt inköp av kamerautrustning. Samtidigt avgränsades projektets frågeställningar och en databas utformades. Under sommaren 2013 fotodokumenterades valda utsnitt av Umeå innerstad, bildmaterial samlades i en databas och bilderna klassificerades enligt en rad kriterier. Arbetsinsatsen resulterade i en databas med cirka 4 000 bilder med tillhörande information. Under hösten 2013 planerades komplettering av bildmaterialet och en finjustering av databasens innehåll. Målsättningen var att under 2014 analysera delar av materialet och att presentera resultaten skriftligt, både vetenskapligt och populärvetenskapligt. Materialet bedömdes ha stor publik potential och planer fanns på att visa delar av det i en traditionell eller virtuell utställning om skriftspråket som kulturyttring. Även möjligheten att använda utställningen som utgångspunkt för någon form av medborgarmedverkan diskuterades. Under våren 2014 beviljades projektledaren tjänstledighet året ut varför projektet kom att vila. 5
Hur upplever umeborna 2014? Denna projektidé handlade om att genomföra en dokumentation av umebornas uppfattningar och upplevelser under 2014, mot bakgrund av att staden under året axlade rollen som europeisk kulturhuvudstad. Planerade insatser Institutets metoder för samtidsdokumentation är väl beprövade och en stor samtidshändelse som kulturhuvudstadsåret berör de flesta umebor på ett eller annat sätt. DAUM hade därför som ambition att undersöka hur umeborna själva upplevde stadens förvandling, evenemangen och de ekonomiska effekterna av satsningen. En tanke var också att dokumentationen skulle kunna användas av kommunen, som ett led i att utvärdera kulturhuvudstadsåret. Projektidén mottogs positivt av kulturhuvudstadsårets konstnärlige chef men under våren 2014 fick projektledaren tjänstledigt året ut varför projektet kom att vila. 6
Arkivet som resurs i skapande verksamhet Russuoh vuölieb! Väck upp jojken! Syftet med detta samverkansprojekt var att öka användningen av arkivmaterial för jojk i både traditionell och modern form. Arkivarier och ett antal rutinerade jojkare fungerade som handledare för nya jojkutövare i Norge, Sverige och Finland. Målsättningen var att deltagarna skulle välja arkiverat material ur jojkskatten, tolka jojkarna konstnärligt samt uppföra sina tolkningar vid en stor jojkkonsert under hösten 2014. Ett mer långsiktigt mål var att projektet skulle komma att bidra till revitalisering av de samiska varieteter som användes vid originalinspelningen eller nedteckningen. Genomförda insatser Projektet organiserades av DAUM och Såhkie/Umeå sameförening och genomfördes i samarbete med Högskolen i Nord Tröndelag och SR/Sameradion. Umeå 2014, Sametingets kulturråd och Kulturskjuts Umeå 2014 bidrog med ekonomiskt stöd. Jojkmaterialet har hämtats från arkivsamlingarna vid DAUM, DFU (institutets avdelning Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala), Svenskt visarkiv och Àjtte (Svenskt fjäll- och samemuseum). Eftersom jojkarna skulle representera flertalet av de samiska varieteterna och en stor del av det aktuella materialet dessutom uppträdde endast som noter eller i form av svårlyssnade och raspiga inspelningar, krävdes det en stor arbetsinsats av arkivarierna. Projektet avslutades med en jojkkonsert i Umeå i september 2014, med artister från Norge, Finland och Sverige. Kvinnohistoriskt museum I november 2014 öppnade Sveriges första kvinnohistoriska museum i Umeå. I ett initialt planeringsskede hade DAUM förhoppningen om att kunna bidra till verksamheten med material ur samlingarna. Planerade insatser I samband med att chefen för Kvinnohistoriskt museum besökte DAUM förberedde arkivet intressant och relevant material att visa, som ett första led i ett framtida samarbete med museet. På grund av arbetet med omlokalisering av verksamheten vid DAUM kom det planerade samarbetet med Kvinnohistoriskt museum dock att vila. 7
Västerbotten berättarnas län DAUM ingår som en av flera kulturaktörer i nätverket Västerbotten berättarnas län. Nätverket drivs av Region Västerbotten och är ett samarbete mellan olika kulturaktörer med syfte att lyfta fram berättandet i regionen. Genomförda insatser En grupp inom nätverket arbetar för att underlätta samverkan kring aktiviteter och projekt som rör samiskt berättande. Denna del av nätverket träffas regelbundet, och har gjort så även inför och under kulturhuvudstadsåret 2014. Västerbottens visor och musik Med hjälp av folk-, världs- och jazzmusikerna Lisa Lestander, Jonas Knutsson och Mats Öberg har material ur DAUM:s omfattande musiksamlingar uppmärksammats och levandegjorts. Genomförda insatser Initiativtagaren till projektet, sångerskan och jazzmusikern Lisa Lestander, har sedan många år tillbaka hämtat material och inspiration ur DAUM:s arkivsamlingar. DAUM bidrog även i detta projekt med kompetens och arkivmaterial. Projektet redovisades i form av konserter under kulturhuvudstadsåret och visorna finns samlade på en CDskiva. Umeå2014 bidrog med projektmedel. 8
Utgivningsprojekt Pehr Stenbergs levernesbeskrivning I samarbete med bland annat Umeå universitet har DAUM arbetat med att ge ut den västerbottniske prästen Pehr Stenbergs självbiografi, som tillkom 1779 1824. Verket planeras att ges ut i fem band och en målsättning har varit att de första delarna skulle ges ut och lanseras under kulturhuvudstadsåret 2014. Pehr Stenbergs (1758 1824) självbiografi kan betraktas som en norrländsk motsvarighet till Årstafruns dagbok. En utgåva av handskriften är av nationellt intresse samtidigt som den kommer att ge en förändrad och delvis ganska överraskande bild av livet i övre Norrland, och i synnerhet Umeå, under den aktuella perioden. Självbiografin ger en inlevelsefull bild av vardagslivet i Umeå och regionen för mer än 200 år sedan och innehåller inte minst många intressanta miljöskildringar. Genomförda insatser Redan 2009 bildades en tvärvetenskapligt sammansatt arbetsgrupp för projektet med representanter från bland andra Umeå universitet och DAUM. Handskriften, som omfattar närmare 5 000 sidor, digitaliserades och därefter vidtog ett mångårigt och omfattande arbete med transkription, granskning och redigering. När det stod klart att Umeå blivit utnämnd till Europas kulturhuvudstad 2014, och särskilt sedan institutet hade fått det formella uppdraget att prioritera arbetet med kulturhuvudstadsåret, inriktades utgivningsarbetet på att färdigställa de två första delarna av självbiografin för tryckning och lansering under 2014. Del 1 i serien utgavs i november 2014. Under hela projekttiden har huvuddelen av arbetet varit förlagt till DAUM, som bistått med expertis och upplåtit nödvändig infrastruktur. Utgivningsarbetet har finansierats främst med externa medel. Projektet har presenterats vid ett flertal offentliga föreläsningar och föredrag i Umeå, Helsingfors och Åbo och ett Pehr Stenbergsymposium har anordnats av institutet och ett flertal andra aktörer. 9
BILAGA Bilaga till s redovisning av genomförda projekt och aktiviteter under Umeå kulturhuvudstad 2014. Ekonomisk redovisning Redovisningen nedan är en uppskattning av institutets beräknade resursåtgång. Beräkningen bygger på dels inkomna externa medel till projektet Pehr Stenbergs levernesbeskrivning och utnyttjade medel på vårt särskilda anslag till forskning och utveckling till projektet Stadens skriftspråkiga landskap, dels på en grov uppskattning av den arbetstid som medarbetare vid institutets avdelning i Umeå har lagt ner på de olika projekten. Redovisningen avser det sammanlagda beloppet under åren 2012, 2013 och 2014. Inkomna och utnyttjade externa projektmedel FoU-anslaget Summering av beräknad arbetstid 1 300 tkr 44 tkr 400 tkr Totalt: 1 744 tkr Kommentar Institutet har inte haft någon öronmärkt budget för insatser inför och under Umeå kulturhuvudstad 2014 och har inte heller gått in med ekonomiskt stöd i några aktiviteter. De insatser vi genomfört har huvudsakligen skett inom ramen för medarbetares ordinarie arbetstid. Då vi inför 2014 inte fått några anvisningar om att insatserna för Kulturhuvudstadsåret ska redovisas i ekonomiska termer finns dessa inte särredovisade i vårt tidredovisningssystem och vi har därför svårt att i efterhand ta reda på mera exakt hur mycket resurser som faktiskt använts för detta ändamål.