En sammanställning av lärdomar och erfarenheter gällande framgångsrik organisering av språkintroduktion Introduktionsprogramsgruppen Sammanställt av John Nelander, GR Utbildning 2018-02-02
Kartläggningen omfattar 13 kommunala gymnasieskolor med språkintroduktion från 9 av våra 13 medlemskommuner. 1. Lerums gymnasium 2. Partille gymnasium 3. Hulebäcksgymnasiet 4. Elof Lindälvs gymnasium 5. Aranäsgymnasiet 6. Ale gymnasium 7. Nösnäsgymnasiet 8. Krokslättsgymnasiet 9. Alströmergymnasiet 10. Munkebäcksgymnasiet 11. Ester Mosessons gymnasium 12. Katrinelundsgymnasiet 13. Bräckegymnasiet
Framgångsfaktorer 1. Heltidsstudier 2. Tillgång till studiehandledning 3. Förebyggande elevhälsa 4. Flexibel organisering
1. Heltidsstudier
2. Tillgång till studiehandledning
Munkebäcksgymnasiet samarbetar med Burgårdens gymnasium ifråga om studiehandledningen på modersmål för att kunna erbjuda ett större utbud av språk. Vi upplever att vi har en ganska god tillgång på studiehandledare, däremot behöver vi arbeta med att utveckla formerna för studiehandledningen så att det blir det stöd i studierna som eleverna har rätt till. Vi behöver också arbeta med att dokumentera och följa upp insatsen. Vi köper tjänsten av Språkcentrum. Bekymret är snarare att vi inte får veta vem som kommer. Vi har ingen insyn i detta, kan inte påverka och får vi en studiehandledare som inte fungerar med personal/elever så får vi ha den personen på terminbasis. Någon som känner till om det någonstans finns en studiehandledare som behärskar Konike? Eller någon tillgänglig för Badinani? För vissa språk är det helt enkelt väldigt svårt att hitta någon.
3. Förebyggande elevhälsa
Behovet av stöd utifrån mående är långt större än vad vi har möjlighet att möta upp och det rör sig ofta om problematik som inte heller kan vara skolhälsovårdens ansvar att sörja för. I denna svåra situation är känslan av frustration och tillkortakommande oftast större än känslan av framgångsrikt arbete. Behoven av elevhälsa är outsinlig för målgruppen. Kurator, skolsköterska och skolpsykolog har gjort sitt bästa för att hinna hjälpa så mycket som möjligt. Skolan har ingen brist på EHT-personal. Dock kan vi uppleva väntetider vad det gäller tillgång till trauma-vård, BUP, med mera utanför skolan. Eleverna på SPRINT mår många gånger väldigt dåligt, men vår upplevelse är att vi arbetar med det som ligger inom elevhälsans uppdrag och mer därtill. Problemet är snarare att det är svårt att få tillgång till kvalificerad vård utanför skolan för denna målgrupp.
Olika former av förebyggande elevhälsoarbete Tematiska lektioner på gruppnivå Exempel: Sömnskola (Elof Lindälvs gymnasium). Elevstödjande funktioner Exempel: Skolvärd (Krokslättsgymnasiet) och elevcoacher (Ale gymnasium). Intern samverkan Exempel: Tätt samarbete mellan kurator och studiehandledarna (Munkebäcksgymnasiet). Fortutbildning Exempel: Arbetat med olika fortbildningsinsatser bland personalen såsom arbete med TMO (traumamedveten omsorg), lågaffektivt bemötande och hur man möter personer i avslagskris (Ester Mosessons gymnasium).
4. Flexibel organisering
Vi har arbetat med att tillgängliggöra en större del av utbildningsorganisationen för elever som inte är formellt behöriga att läsa på nationella program. Det innebär att några SPRINT-elever i praktiken får huvuddelen av sin utbildning på nationellt program och ges möjlighet att under tiden också få sin formella behörighet på plats. På så sätt arbetar vi med att förkorta lärsträckan och ändå upprätthålla motivationen. I grunden läggs en studieplan för dessa elever på 4 år (Lerums gymnasium). En annan lyckad form är samarbete med vuxenutbildningen, där elever från SPRINT som vi tror har förutsättningar för att klara en yrkesutbildning erbjuds det då Vux har platser över. Vi behåller eleverna inskrivna på gymnasiet med tillgång till exempelvis elevhälsa, men får sin yrkesutbildning på Vux (Nösnäsgymnasiet). I våra lokaler finns inga andra program än Språkintroduktion. Det finns inga andra elever att integrera med (Bräckegymnasiet).
Sammanfattning Eleverna på språkintroduktion erbjuds heltidsstudier i stor utsträckning. Tillgången till studiehandledning på modersmålet är överlag god. Dock påtalas brister i kvalité, i formerna och i rutinerna för studiehandledningen. Tillgången till elevhälsa är god. Dock en önskan om förbättrad samverkan med externa aktörer såsom BUP sett till målgruppens omfattande psykiska ohälsa. Låg grad av samverkan mellan språkintroduktion och nationella program. Högre grad av samverkan mellan språkintroduktion och kommunal vuxenutbildning. Intresset för, förmågan till och behovet av att öppna upp hela utbildningsorganisationen för eleverna på språkintroduktion är högst varierande.