Kontrollprovtagning av torrhalt på sönderdelade trädbränslen Baserad på nationella instruktioner och tillämpningsanvisningar för bestämning av torrhalt och energiinnehåll på skogsråvara 1
Varför tas kontrollproven? Kontrollproven/kontrollverksamheten är viktig för att; Ge underlag för att skatta systematiska och partivisa fel vid ordinarie mätning Ge underlag till förbättringar av den ordinarie mätningen Vara ett redskap för att upptäcka felkällor som kan påverka den ordinarie mätningen Kontrollmätning är dessutom ett lagkrav enligt virkesmätningslagen. 2
Vad kontrolleras vid kontrollprovtagning? Vid kontrollprovtagning ska den ordinarie provtagningsrutinen på den aktuella mätplatsen kontrolleras. Detta innebär att: Utrustning för provtagning, provneddelning och provanalys kontrolleras så att de uppfyller ställda krav. Om provtagningsrutinen sker på sådant sätt att systematiska fel kan förekomma bör kontrollprovtagningen utföras på ett annat, mer noggrant sätt. Hela kvantiteten som kontrolleras ska vara åtkomlig vid kontrollprovtagning. Om ordinarie provtagning är personberoende bör olika personer som utför provtagning kontrolleras. 3
Var uppstår vanligtvis felen? Provtagning Ca 80 % av felet ligger i provtagning Provberedning Ca 15 % av felet ligger i beredning av provet Analys Ca 5 % av felet ligger i analysen Provtagningen anses generellt vara det mest kritiska momentet för den totala osäkerheten. En tumregel när det gäller torrhaltsbestämning av sönderdelade trädbränslen är att ca 80 % av felet ligger i provtagningen, ca 15 % vid provberedning och ca 5 % i själva analysen (Strömberg & Svärd, 2012). Det finns dock studier som visar att provtagningens andel kan vara större än så; uppemot 95-98 % av den totala osäkerheten, åtminstone för extremt heterogena material som sopor (Avfall Sverige, 2008). 4
Med vad tas proven? Proven tas med skopa, spade eller motsvarande provtagningsanordning. Korrekt storlek på skopan/spaden är viktig för att få med alla fraktionsstorlekar. Öppningen ska vara minst 2,5 ggr den maximala styckestorleken för materialet. Med maximal styckestorlek avses att 95 % av materialets massa ska vara mindre. 5
Provstorlek Provstorleken bör vara samma som vid ordinarie provtagning. Då kan information från kontrollen avseende variation mellan prov antas gälla även för den ordinarie mätningen Minsta storlek på enskilt prov Minsta öppning på utrustning för provtagning Största partikelstorlek - d 95 20 mm 0,5 liter 50 mm 50 mm 1 liter 125 mm 100 mm 2,5 liter 250 mm Typisk d 95 : Flis 50 mm Sågspån <10 mm 6
Hur många prov? Vid kontroll ska minst lika många prov som vid ordinarie mätning tas ut, rekommendation är att ta fler, exempelvis från tio punkter per kontroll. Dessa tio prov bör torkas separat, eller delas upp till två generalprov innan de torkas. Om neddelning till generalprov sker så är det viktigt att den sker på korrekt sätt för att säkerställa att alla delprov och fraktioner blir korrekt representerade. Använder man sig av generalprov är det dessutom viktigt att man tar lika mycket material från alla provtagningspunkter. Annars får olika provtagningspunkter olika inverkan på resultatet.
Hur samlar man in kontrollprov? (tippad leverans) Dela in stacken/limpan i volymmässigt jämnstora delar motsvarande antalet prov som ska tas. Fördela proven växelvis på respektive sida om stacken/limpan. Undvik att ta prov från stackens hörn och nedersta del. Ta inte prov från ytan gräv in skopan i stacken minst 10 cm.
Hur samlar man in kontrollprov? (från mätbrygga) Prov tas från punkter som fördelas likformigt (eller slumpmässigt) över skäppan/skäpporna (se förslag för 10 provtagningspunkter nedan). Proven tas minst 10 cm under lassets yta. Undvik kontrollprovtagning från mätbrygga om möjligt! Sidotippande bil och släp (sett ovanifrån) Containerbil med tre skäppor (sett ovanifrån) Leverans bestående av en skäppa (sett ovanifrån)
Hur tar man generalprov? Används två generalprov vid kontrollprovtagning är det viktigt att det sker genom uttag av fem + fem (eller fler) delprov. De fem delproven ska spridas över hela kontrollobjektet innan neddelas till ett generalprov. Processen upprepas två gånger för att få två generalprov som totalt representerar, förslagsvis, tio provtagningspunkter (Tips: Gå med två hinkar samtidigt).
Hur delar man upp generalprov? Använder man sig av generalprov vid kontrollen kan det finnas behov av att dela upp provet i mindre delar för att få ett mer lätthanterlig prov. Neddelningen kan antingen ske med s.k. riffel-låda av anpassad storlek, eller med en roterande provdelare. En tredje metod är att använda koning och kvarteringsmetoden, som beskrivs nedan. Delproven i generalprovet samlas i hinken Provet tippas ut, blandas, och skyfflas ihop till konformad hög genom att skyffla upp material, en skopa i taget, ovanpå den föregående skopan. Provet delas upp i fyra lika stora delar Två av delarna slängs, resterande två läggs ihop till nytt prov Provet har neddelats till ett mindre prov. Fortfarande för stort? Upprepa processen.
Hur analyseras provet? Insamlade kontrollprov råvägs direkt efter provtagning. Fukt försvinner från provet om det går för lång tid mellan provtagning och råvägning. Glöm inte bort att kontrollera även vågens kalibrering när du väger dina prover. Torkning av provet sker sedan enligt de nationella instruktionerna för bestämning av torrhalt. Säkerställ att torkskåpet är korrekt inställt/kalibrerat. Vid torrvägning är det viktigt att provet inte hinner svalna innan det torrvägs (luftfuktigheten påverkar provets torrhalt inom några minuter). Provet måste därför vägas inom en minut efter att det tagits ut Labbvågar kan vara känsliga för värme. Använd därför ett värmeisolerat underlag om vågen inte har inbyggt värmeskydd när du väger det varma kontrollprovet. 12
Påsvikt (gram) Formens vikt (gram) Hur analyseras provet? 248 246 244 242 240 Använder du papperspåsar, glöm inte att tarera bort påsvikten. Notera att påsens vikt också påverkas av torkning, samt att alla påsar inte väger exakt lika. Vanliga papperspåsar minskar vanligtvis i vikt med 6-7 % vid torkning. Använder du metallformar är det viktigt att varje enskild form har sin unika taravikt då det vanligtvis skiljer lite i vikt mellan dem. 238 236 234 232 15 14 13 12 11 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Formnummer Individuella vikter för tio identiska metallformar som används för torkning av prover. Notera den brutna skalan på Y-axeln. 10 Råvikt Torrvikt Medelvikt för 20 identiska papperspåsar före och efter torkning i ugn. Notera den brutna skalan på Y-axeln. 13