REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Relevanta dokument
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Förslag till insatser som kan motverka nedgången av vilda pollinatörer i Sverige

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Ett rikt odlingslandskap

GRÖN INFRASTRUKTUR i blomrika gräsmarker

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Från humla till jordgubbe

Landsbygdsprogrammet

Sammanställning rådgivare/handläggare

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Myndighetsanslag MEDDELANDE Naturvårdsverket Karin Klingspor 1(10) DNR /17. Växt- och miljöavdelningen

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Framåt i miljömålsarbetet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

En svala gör ingen sommar

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Till Miljödepartementet Cc: Stockholm

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Myllrande våtmarker och torvbruket

Mot en evidensbaserad CAP

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

16 Ett rikt växt- och djurliv

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

5 Stora. försök att minska övergödningen

DIAGRAM 1 Areal ekologiskt odlad mark i Malmö. Källa: KRAV, SCB och Jordbruksverket.

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Rå dgivning fö rgrö ning

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Sveriges miljömål.

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.

Sveriges miljömål.

Fakta om pollinatörer

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Transkript:

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1

Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Projektgrupp på Naturvårdsverket: Elin Forsberg, Hannah Östergård, Fredrik Granath, Lisa Björk, Marianne Ekberg och Erik Sjödin Sammanställa vilka insatser som görs i Sverige för att motverka nedgången av vilda pollinatörer. 16 april Föreslå insatser som kan vända utvecklingen. 1 nov. Naturvårdsverket ska beakta IPBES rapport från 2016 och EU-kommissionens meddelande om pollinatörer. Naturvårdsverket ska ta tillvara den kunskap som finns hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, SLU och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 2

Kommissionens meddelande om pollinatörer Tre prioriterade områden: 1. Öka kunskapen om minskningen av pollinatörer, samt dess orsaker och konsekvenser 2. Hantera orsakerna till minskningen 3. Öka medvetenheten, engagera hela samhället och uppmuntra till samarbete Åtgärderna ska genomföras 2018-2020 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 3

Vad behövs? (Enligt IPBES) 1. Höj standarden för reglering av bekämpningsmedel 2. Främja integrerat växtskydd där mindre mängd bekämpningsmedel används 3. Ta hänsyn till indirekt och icke-dödlig påverkan vid riskvärdering av genmodifierade grödor 4. Reglera förflyttning av odlade pollinatörer (för att minska risk för sjukdomsspridning och invasiva arter) 5. Utveckla försäkringssystem för att minska risker för lantbrukare som utnyttjar ekosystemtjänster i stället för kemikalier i lantbruket 6. Erkänn pollinering som en resurs i lantbruket 7. Stöd lantbruk som satsar på en mångfald av grödor diversifierat lantbruk 8. Bevara och återskapa grön infrastruktur (ett nätverk av livsmiljöer som pollinatörer kan röra sig emellan) i odlade och urbana landskap 9. Utveckla långsiktig övervakning av pollinatörer och pollinering 10. Finansiera forskning i samarbete med lantbrukare för att öka skördarna i ekologiskt lantbruk Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 4

Befintliga insatser i delredovisningen Totalt identifierades 99 insatser, varav 30 specifikt inriktade på pollinatörer. Antal insatser fördelade efter landskapstyp (varav specifika inom parentes) Jordbrukslandskap 42 (17) Skogslandskap 10 (0) Urbana områden 10 (3) Infrastrukturmiljöer 13 (1) Landskapsövergripande och övriga 24 (9) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 5

Pollinering en väv av interaktioner Mångfald av pollinatörer innebär en försäkran om god skörd av pollinerad gröda även extrema år. I vilda växtpopulationer behövs en mångfald av både pollinatörer och värdväxter för att upprätthålla samspelet i tid och rum. Det här regeringsuppdraget hanterar vilda pollinatörer. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 6

Historisk tillbakablick - odlingslandskapet Överflöd på livsmiljöer med hög kvalitet. År 1850 fanns det ca 1,6 miljoner ha ängs- och betesmarker i Sverige. Ogödslad näringsfattig mark Ett småbrutet landskap med många små- och breda övergångsmiljöer Blom- och fruktbärande träd och buskar Solexponerade grova gamla träd och död ved Steniga kulturmiljöer Odränerad mark, naturliga vattendrag och småvatten Blomrika ängsliknande marker

Problembild enligt IPBES (pollinatörer generellt) Bristande tillgång på livsmiljöer Intensivt jordbruk och användning av bekämpningsmedel Övergödning, invasiva främmande arter, klimatförändringar, odlade bin 1% 6% Tack Riccardo Bommarco och Pernilla Borgström, SLU, för översättning från IPBES.

Beskuggade gamla grova träd och igenväxande åkerholmar Hot enligt rödlistan (per artgrupp) Bin: igenväxning, igenplantering, bekämpningsmedel, ökad näringsbelastning, intensifierat jordbruk Rationellt brukade stora sammanhängande åkrar Fjärilar: igenväxning, igenplantering, avverkning, ökad näringsbelastning Tät och mörk skog Äng har blivit åker Stenmurar växer igen med buskar Dränerad mark, kulverterade och rätade vattendrag Igenväxande naturbetesmarker Tack Niklas Johansson och Karin Ahrné, ArtDatabanken för hjälpen med hot mot rödlistade pollinatörer. Blomflugor: avverkning, dikning/torrläggning och igenväxning

Förslag till regeringen för vilda pollinatörer i jordbruket I linje med förslagen i den nya Strategi för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet Regeringsuppdrag till SJV, NV och länsstyrelserna att göra en fördjupad nationell analys av vad som krävs avseende areal och kvalitet av ängs- och betesmarker för att miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv ska kunna uppnås. I slättbygd Främst i skogs- och mellanbygd Höja ersättningen för omställning till ekologisk produktion Återinföra miljöersättning för skötsel av småbiotoper Anpassa och införa ersättning för att skapa småbiotoper Se över ersättningarna till restaurering och skötsel av betesmarker och slåtterängar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 10

Förslag till insatser i skogen Utveckla målbilder och rådgivning för att gynna pollinerande insekter Minska kraven på återplantering i delar av hyggen

Förhållningssätt: grön infrastruktur Landskapsperspektiv bör ligga till grund för prioriteringar. Insatser bör prioriteras där det finns förutsättningar att lyckas.

Insatser i urbana och exploaterade miljöer Förslag till nya regeringsuppdrag till: Trafikverket Svenska kraftnät Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 13

Insatser i urbana och exploaterade miljöer Naturvårdsverket - stimulera åtgärder i sandiga miljöer, t.ex. genom ny vägledning om efterbehandling av grustäkter Särskilda insatser inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) Information om värdet av pollinering och hur kommuner, fastighetsbolag och allmänhet kan beakta och gynna vilda pollinatörer vid planering, anläggning och förvaltning av mark. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 14

Integrerat program för miljöövervakning, medborgarforskning och forskning om pollinering Utred förutsättningar för etablering av långsiktiga ekologiska studieområden Projekt och ramverk för medborgarforskning Inventera forskningsbehov och förstärka expertnätverk Utökad miljöövervakning, t.ex. NILS och Remiil Utveckla habitatmodeller för pollinatörer och pollinering Pollinering berör alla och alla kan bidra Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 15

Kommunikation och ökad medvetenhet Kommunikationsinsatser för ökad medvetenhet om pollinering och pollinatörer Information om värdet av pollinering och hur kommuner, fastighetsbolag och allmänhet kan beakta och gynna vilda pollinatörer vid planering, anläggning och förvaltning av mark. Skyddade områden - vägledning och bidrag till länsstyrelserna för att stärka situationen för pollinatörer och blomväxter. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 16

Övriga bedömningar Användning av växtskyddsmedel Finns redan ett omfattande regelverk Ökad andel ekologisk odling (mål i livsmedelsstrategin) bidrar till minskad användning av växtskyddsmedel Genomför miljömålsrådsåtgärd om skyddszoner och skyddsavstånd Mer lättillgänglig information om bifarliga medel på gång Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 17

Tack! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 18

Coalition of the willing of pollinators Ett initiativ som lanserades av Nederländerna efter att IPBES sammanställt sin rapport om pollinatörer Sverige skrev under sommaren 2018 Parterna förbinder sig bl.a. att vidta åtgärder för att skydda pollinatörer och deras livsmiljöer dela med sig av erfarenheter söka samverkan med ett brett spektrum av aktörer utveckla forskning för att öka kunskapen om bevarande av pollinatörer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 19