FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/0381(COD) 26.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till utskottet för industrifrågor, forskning och energi över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (COM(2016)0765 C8-0499/2016 2016/0381(COD)) Föredragande av yttrande: Anneli Jäätteenmäki PA\1124195.docx PE603.103v01-00 Förenade i mångfalden

PA_Legam PE603.103v01-00 2/12 PA\1124195.docx

KORTFATTAD MOTIVERING Målet med kommissionens förslag är att öka energieffektiviteten i det europeiska byggnadsbeståndet och att bidra positivt till EU:s klimatmål. Den metod som valts är att förbättra genomförandet av det befintliga direktivet och att föreslå några bestämmelser som går längre än de nuvarande bestämmelserna. Med rätta upprepas den vägledande principen att energieffektivitet ska prioriteras. Med tanke på den låga andelen byggnader som årligen renoveras i EU (omkring 0,4 1,2 % beroende på medlemsstat) och det komplexa samspelet mellan EU-lagstiftning, nationella byggregler, byggmetoder, ekonomiska tendenser och ägandestrukturen för byggnadsbeståndet finns det fortfarande en enorm outnyttjad energibesparingspotential. Mot bakgrund av den nuvarande tendensen kommer situationen under de kommande åren inte att ändras radikalt. Utan ytterligare åtgärder kommer energieffektivitetsrenoveringar att utföras när de är ekonomiskt rimliga och det finns rätt incitament för att energieffektivitetsmålen ska uppnås. Det är viktigt att medlemsstaterna känner till sitt byggnadsbestånd och därmed hjälper de olika aktörerna att prioritera renoveringar på grundval av kostnadseffektivitet. Detta uppmuntras i ändringsförslaget till artikel 2 om långsiktig renoveringsstrategi. För närvarande finns det ett brådskande behov av brett tillgängliga finansiella produkter som tar upp och stöder de positiva aspekterna av energieffektivitetsrenoveringar, såsom högre tillgångsvärde och sundare livsmiljö för de boende. Kommissionens insatser för att möjliggöra finansiering, t.ex. initiativet smart finansiering för smarta byggnader ska uppmuntras. Föredraganden vill lyfta fram två viktiga frågor: sunda byggnader och kommissionens förslag om elektromobilitet. För det första kan vikten av sunda byggnader inte överskattas. En sund byggnad är utformad för att tillgodose de boendes behov och kan ändras för anpassning till framtida behov. Den är byggd med hållbara, reparabla och återvinningsbara giftfria material. Den använder energi effektivt och kan eventuellt också producera energi, har tillräckligt med naturligt ljus och har lämplig ventilation och uppvärmning för att hålla en bra luftkvalitet och temperatur inomhus. I dag tillbringar de flesta största delen av sin tid inomhus. Enligt beräkningar lider tiotals miljoner européer av dålig luftkvalitet inomhus, ofta på grund av för hög fuktighet, vilket befrämjar mögeltillväxt och också kan orsaka skador i byggnadens struktur. De berörda byggnaderna är alltifrån privata bostäder till offentliga byggnader. Hur byggnader byggs och underhålls inverkar stort på folkhälsan och hela befolkningens välbefinnande. Det finns ett nära samband mellan hus med dålig energieffektivitet och energifattigdom. Om bostadsområden skjuter upp nödvändiga renoveringar på grund av bristande finansiering riskerar de att livsmiljön försämras ytterligare och också att värdet på byggnadsbeståndet PA\1124195.docx 3/12 PE603.103v01-00

sjunker. Den andra viktiga frågan är förslaget om elektromobilitet, som införs i den ändrade artikeln 8. Förslaget omfattar alla byggnader både nya och befintliga som genomgår en större renovering som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser. Nya bostadshus och bostadshus som genomgår större renoveringar omfattas också. För den första kategorin bör minst 10 procent av parkeringsplatserna utrustas med en laddningsstation. För den andra kategorin bör varje parkeringsplats utrustas med förinstallerad kabeldragning. Enligt föredraganden äventyrar de skyldigheter angående laddningsinfrastruktur som kommissionen föreslår en effektiv fördelning av både privata och offentliga medel. För närvarande utvecklas laddningsteknik i snabb takt. Många medlemsstater har redan vidtagit åtgärder för att bygga laddningsinfrastruktur. Kostnaderna för laddningsstationer minskar. Privata företag och allmännyttiga företag har livskraftiga nyttokalkyler för byggande av nät och prissättning av laddning av elbilar. För nya byggnader, både sådana som inte är avsedda för bostäder och bostadshus, kan nödvändig infrastruktur integreras i konstruktionsprocessen från början. Det är därför klokt att framtidssäkra nya byggnader med kabelkanaler. Detta skulle ge tillräcklig flexibilitet för storlek på kablar och säkerställa att den nödvändiga laddningsinfrastrukturen vid behov lätt kan byggas. För befintliga byggnader som inte är avsedda för bostäder bör skyldigheterna mjukas upp och tillämpas endast i fall där renoveringen berör byggnadens elinfrastruktur. Detta kommer att bidra till högre avkastning på investeringar för de faktiska energieffektivitetsförbättringarna. ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag: 1 Skäl 6 (6) Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till 2050 12. För att uppnå detta mål måste medlemsstater och investerare ha milstolpar för att säkerställa minskade koldioxidutsläpp från byggnader fram till 2050. För att säkerställa ett byggnadsbestånd med minskade (6) Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till 2050 12. För att uppnå detta mål måste medlemsstater och investerare ha milstolpar för att säkerställa minskade koldioxidutsläpp från byggnader fram till 2050. För att säkerställa ett byggnadsbestånd med minskade PE603.103v01-00 4/12 PA\1124195.docx

koldioxidutsläpp fram till 2050 bör medlemsstaterna peka ut de mellanliggande steg som behövs för att uppnå målen på medellång sikt (2030) och lång sikt (2050). 12 Meddelande Energifärdplan för 2050 (KOM(2011) 885 slutlig). koldioxidutsläpp fram till 2050 bör medlemsstaterna peka ut de mellanliggande steg som behövs för att uppnå målen på medellång sikt (2030) och lång sikt (2050) och stimulera renoveringstakten av det befintliga byggnadsbeståndet. 12 Meddelande Energifärdplan för 2050 (KOM(2011) 885 slutlig). 2 Skäl 7a (nytt) (7a) När man bygger nya och renoverar befintliga byggnader bör målet vara att skapa byggnader som tillgodoser de boendes behov och som kan ändras för anpassning till framtida behov, att de byggs med hållbara, reparabla och återvinningsbara giftfria material, att de använder energi effektivt och eventuellt också kan producera energi, har tillräckligt med naturligt ljus och har lämplig ventilation och uppvärmning för ett sunt inomhusklimat. 3 Skäl 7b (nytt) (7b) Allteftersom byggnadsbeståndet i EU moderniseras och blir PA\1124195.docx 5/12 PE603.103v01-00

energieffektivare blir det också mer komplext. För lågenergibyggnader betyder detta ofta en ökad känslighet för defekter under hela livstiden. Det finns ett växande behov av samarbete mellan olika yrkesutövare på plats. Uppmuntran till systemiskt tänkande bör inledas redan i utbildningssystemet och fortsätta under hela yrkeslivet för byggarna. 4 Skäl 13 (13) Ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av byggnader, vara kopplade till hur genomgripande renoveringen är, vilket bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen. (13) Ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av byggnader, vara kopplade till hur genomgripande renoveringen är, vilket bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen. Energieffektivitetsförbättringar bör betraktas som en helhet för att alla delar och tekniska system, inklusive byggnadsunderhåll, ska leda till en hög energieffektivitet. 5 Skäl 18 (18) Bestämmelserna i detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att fastställa mer ambitiösa krav på (18) Bestämmelserna i detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att fastställa mer ambitiösa krav på PE603.103v01-00 6/12 PA\1124195.docx

energiprestanda för enskilda byggnader och för byggnadselement, så länge dessa åtgärder är förenliga med unionslagstiftningen. Det är förenligt med målen för detta direktiv och för direktiv 2012/27/EU att dessa krav, under vissa förhållanden, kan begränsa installationen eller användningen av produkter som omfattas av andra delar av unionens harmoniseringslagstiftning, förutsatt att kraven inte bör utgöra något otillbörligt marknadshinder. energiprestanda och inomhusmiljökvalitet för enskilda byggnader och för byggnadselement, så länge dessa åtgärder är förenliga med unionslagstiftningen. Det är förenligt med målen för detta direktiv och för direktiv 2012/27/EU att dessa krav, under vissa förhållanden, kan begränsa installationen eller användningen av produkter som omfattas av andra delar av unionens harmoniseringslagstiftning, förutsatt att kraven inte bör utgöra något otillbörligt marknadshinder. 6 Artikel 1 punkt 1 led 1 Artikel 2 punkt 3 3. byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.. 3. byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, hissar och rulltrappor, platsbaserad elproduktion, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.. Hissar och rulltrappor använder energi och kan användas till att lagra energi. De bör därför upptas i förteckningen. PA\1124195.docx 7/12 PE603.103v01-00

7 Artikel 1 punkt 1 led 2 led a Artikel 2a punkt 1 (a) Den första punkten består av artikel 4 i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, utom det sista stycket. (a) Punkt 1 ska införas enligt följande: 1. Medlemsstaterna ska fastställa en långsiktig strategi för att få till stånd investeringar i renovering av det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader, både offentliga och privata, i syfte att uppmuntra och vägleda angående minskade koldioxidutsläpp från byggnader fram till 2050. Strategin ska omfatta (a) en översikt av det nationella byggnadsbeståndet, i lämpliga fall grundad på statistiska stickprov, (b) identifiering av kostnadseffektiva renoveringsmetoder som är relevanta för byggnadstypen och klimatzonen, (c) styrmedel och åtgärder som stimulerar kostnadseffektiv totalrenovering av byggnader, inbegripet totalrenovering som utförs etappvis, (d) införande av renoveringspass för enskilda byggnader eller liknande åtgärder, (e) ett framtidsinriktat perspektiv som ska vägleda privatpersoner, byggindustrin och finansinstitut i deras investeringsbeslut, (f) en evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse. PE603.103v01-00 8/12 PA\1124195.docx

Ett byggnadsrenoveringspass är ett dokument med planering för en långsiktig renoveringsfärdplan för en viss byggnad. I vissa medlemsstater är bostadsbolag redan skyldiga enligt lag att ta fram och uppdatera en sådan färdplan. Den ska typiskt innehålla en analys om reparation och renovering av värme-, sanitets-, ventilations-, el- och kommunikationssystem. Dessutom innehåller den ofta renoveringsplaner för fönster, fasad och tak och i förekommande fall hissrenoveringsplaner. 8 Artikel 1 punkt 1 led 3a (nytt) Artikel 7 stycke 4a (nytt) (3a) I artikel 7 ska följande stycke införas efter fjärde stycket: Medlemsstaterna ska se till att energiprestandaökningar också bidrar till ett sunt inomhusklimat. Eftersom många tillbringar största delen av sin tid inomhus är ett sunt inomhusklimat av största vikt. Dålig inomhusluft är en viktig faktor bakom astma och allergier, orsakar irritation och försvårar inlärningen i skolor till exempel. Det föreligger en särskild risk med täta lågenergihus eftersom inomhusluftskvaliteten där är mycket beroende av att ventilationssystemet fungerar korrekt. 9 Artikel 1 stycke 1 led 5 led b Artikel 8 punkt 2 stycke 1 När det gäller byggnader både nya sådana och befintliga sådana som genomgår en större renovering som inte är avsedda för bostäder och som har mer än När det gäller byggnader både nya sådana och befintliga sådana som genomgår en större renovering som inte är avsedda för bostäder och som har mer än PA\1124195.docx 9/12 PE603.103v01-00

tio parkeringsplatser ska medlemsstaterna säkerställa att minst var tionde parkeringsplats i alla sådana byggnader är utrustad med en laddningsstation, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen 17, som kan starta och stoppa laddningen baserat på prissignaler. Detta krav ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 på alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser. tio parkeringsplatser i eller intill byggnaden, ska medlemsstaterna, om renoveringsåtgärderna omfattar elinfrastruktur, säkerställa att minst var tionde parkeringsplats i alla sådana byggnader har kabelkanalsanslutning för att möjliggöra installering av laddningsstationer för elbilar, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen 17. Detta krav ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 på alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser. 17 EUT L 307, 28.10.2014, s. 1. 17 EUT L 307, 28.10.2014, s. 1. Man bör skilja på energieffektivitetsrenoveringar och skyldighet att bygga för elektromobilitet. Utan denna inriktning skulle lönsamheten för faktiska energieffektivitetsförbättringar lida skada i onödan eftersom avkastningen på investeringar skulle bli lägre. En laddningsstation gör inte byggnaden energieffektivare i sig. Föredraganden är en varm förespråkare av övergång till elektromobilitet, men byggnadsåtgärder bör huvudsakligen vara marknadsbaserade. En generell skyldighet utan en marknadsmekanism kan leda till underanvända och felplacerade laddningsstationer. 10 Artikel 1 stycke 1 led 5 led b Artikel 8 punkt 3 3. Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser, finns förinstallerad kabeldragning som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje parkeringsplats. 3. Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser i eller intill byggnaden, finns kabelkanaler som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje parkeringsplats. PE603.103v01-00 10/12 PA\1124195.docx

Ändringen mjukar upp skyldigheten och gör att de tekniska specifikationerna, såsom storleken på elkablar, kan beslutas senare. 11 Artikel 1 punkt 1 led 6 led a Artikel 10 punkt 6 6. Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de besparingar som uppnås till följd av renoveringen. Dessa besparingar ska fastställas genom att jämföra de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen. 6. Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de besparingar som uppnås till följd av renoveringen. Dessa besparingar ska fastställas genom att jämföra de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen eller använda liknande instrument såsom renoveringspass för enskilda byggnader eller nya mätningar av energiprestanda. Större flexibilitet bör tillåtas för att fastställa besparingar så länge som metoderna är tillförlitliga och kostnadseffektiva. 12 Bilaga I avsnitt 1 punkt 1 led b Bilaga I led 2 stycke 1 Energibehoven för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk och tillräcklig ventilation ska beräknas för att säkerställa de lägstanivåer för hälsa och Energibehoven för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk och tillräcklig ventilation ska beräknas för att säkerställa de lägstanivåer för hälsa och PA\1124195.docx 11/12 PE603.103v01-00

komfort som definieras av medlemsstaterna. komfort som definieras av medlemsstaterna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att undvika att temperaturen på någon inneryta i byggnaden understiger daggpunktstemperaturen. Enligt beräkningar lider tiotals miljoner européer av dålig luftkvalitet inomhus, ofta på grund av för hög fuktighet, vilket befrämjar mögeltillväxt och också kan orsaka skador i byggnadens struktur. Om temperaturen på någon inneryta i byggnaden understiger daggpunktstemperaturen kondenserar vattenångan till vatten, vilket är mögelbefrämjande. För att undvika detta bör byggnaden vara enhetligt och tillräckligt isolerad och ha korrekt ventilation och tillräcklig uppvärmning. Köldbryggor måste undvikas. PE603.103v01-00 12/12 PA\1124195.docx