***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2016/0381(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (COM(2016)0765 C8-0499/ /0381(COD)) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: Bendt Bendtsen PR\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_COD_1amCom Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt När parlamentets ändringsförslag utformas i två spalter gäller följande: Text som utgår markeras med fetkursiv stil i vänsterspalten. Text som ersätts markeras med fetkursiv stil i båda spalterna. Ny text markeras med fetkursiv stil i högerspalten. De två första raderna i hänvisningen ovanför varje ändringsförslag anger vilket textavsnitt som avses i det förslag till akt som behandlas. Om ett ändringsförslag avser en befintlig akt som förslaget till akt är avsett att ändra innehåller hänvisningen även en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna akt som ändringsförslaget avser. När parlamentets ändringsförslag utformas som en konsoliderad text gäller följande: Nya textdelar markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning. Sådana ändringar som endast är tekniska och som gjorts av de berörda avdelningarna vid färdigställandet av den slutliga texten markeras däremot inte. PE v /44 PR\ docx

3 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION... 5 MOTIVERING BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR TAGIT EMOT BIDRAG FRÅN PR\ docx 3/44 PE v01-00

4 PE v /44 PR\ docx

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (COM(2016)0765 C8-0499/ /0381(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0765), med beaktande av artiklarna och i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0499/2016), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0000/2017). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Skäl 6 6) Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till För att uppnå detta mål måste medlemsstater och investerare ha milstolpar för att säkerställa minskade koldioxidutsläpp från byggnader fram till För att säkerställa ett byggnadsbestånd med minskade kodioxidutsläpp fram till 2050 bör 6) Unionen har åtagit sig att utveckla ett säkert, konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt energisystem fram till För att uppnå detta mål måste det nuvarande byggnadsbeståndet, som svarar för omkring 36 % av alla koldioxidutsläpp i unionen, bli mycket energieffektivt och koldioxidsnålt, så att nära nog nollenergistandard uppnås fram till För detta ändamål behöver PR\ docx 5/44 PE v01-00

6 medlemsstaterna peka ut de mellanliggande steg som behövs för att uppnå målen på medellång sikt (2030) och lång sikt (2050). 5 Meddelande Energifärdplan för 2050 (KOM(2011) 885 slutlig). medlemsstaterna och investerarna en tydlig vision som vägledning för sina strategier och investeringsbeslut, där det ingår väldefinierade nationella milstolpar och energieffektivitetsåtgärder för att uppnå målen på kort sikt (2030), medellång sikt (2040) och lång sikt (2050). 5 Meddelande Energifärdplan för 2050 (KOM(2011) 885 slutlig). 2 Skäl 6a (nytt) 6a) Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar (COP 21) måste komma till synes i unionens arbete till förmån för ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd, i och med att uppvärmning och kylning svarar för nästan 50 % av unionens slutliga energiefterfrågan, och 80 % av den energin används i byggnader. Unionens energi- och klimatmål måste därför bygga på att 100 % av energin ska komma från förnybara källor senast 2050, något som kan uppnås endast genom att vi minskar vår energiförbrukning och till fullo använder oss av principen om energieffektivitet först. 3 Skäl 7 PE v /44 PR\ docx

7 7) De bestämmelser om långsiktiga strategier för renovering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU 6 bör flyttas till direktiv 2010/31/EU där de passar bättre i sammanhanget. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, , s. 1). 7) De bestämmelser om långsiktiga strategier för renovering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU 6 bör flyttas till direktiv 2010/31/EU där de passar bättre i sammanhanget, och uppdateras för att det klart ska framgå av dem att vi eftersträvar ett mycket energieffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd. De långsiktiga strategierna för renovering kommer, tillsammans med de renoveringar de stimulerar till, att bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft genom att ge upphov till lokala arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras, och ge konsumenterna ren och överkomligt prissatt energi. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, , s. 1). 4 Skäl 7a (nytt) 7a) För att underlätta det kostnadseffektiva uppnåendet av unionens klimat- och energimål, liksom också kostnadseffektiva byggnadsrenoveringar, bör de nationella långsiktiga strategierna för renovering också innefatta överväganden om bättre hälsa och inomhusklimat, bland annat PR\ docx 7/44 PE v01-00

8 genom att renoveringarna förenas med asbestsanering och avlägsnande av andra skadliga ämnen, genom att olagligt avlägsnande av skadliga ämnen förhindras och genom att efterlevnaden av befintlig lagstiftning, såsom direktiv 2009/148/EG, underlättas. 5 Skäl 7b (nytt) 7b) För att byggnadsbeståndet ska bli mycket energieffektivt och koldioxidsnålt och för att det ska säkerställas att de långsiktiga strategierna för renovering kommer att ge upphov till de renoveringar som behövs måste medlemsstaterna ta fram mätbara riktade åtgärder, med inriktning också på de segment inom det nationella byggnadsbeståndet som har sämst energiprestanda, samt på energifattiga konsumenter, socialt boende och hushåll drabbade av i form av delade incitament. 6 Skäl 7c (nytt) 7c) I de nationella långsiktiga strategierna för renovering bör det anges vilka resultat de förväntas ge och hur de förväntas bidra till det övergripande energieffektivitetsmålet på 30 % senast PE v /44 PR\ docx

9 2030 i enlighet med direktiv 2012/27/EU, eftersom varje gång energisparandet ökar med 1 % minskar gasimporten med 2 %, vilket ju innebär ett aktivt bidrag till unionens energioberoende. 7 Skäl 7d (nytt) 7d) Med ambitiösa mål för totalrenovering av det befintliga byggnadsbeståndet kommer vi att få miljoner nya arbetstillfällen i unionen, framför allt i små och medelstora företag. Här måste medlemsstaterna visa att det finns en tydlig koppling mellan dels deras nationella långsiktiga strategier för renovering, dels lämpliga initiativ för främjande av utbildning och färdigheter inom byggsektorn och sektorn för energieffektivitet. 8 Skäl 9 9) I syfte att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen så att direktivet kan kompletteras med en definition av smarthetsindikatorn för att möjliggöra dess 9) I syfte att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen så att direktivet kan kompletteras med en definition av smarthetsindikatorn för att möjliggöra dess PR\ docx 9/44 PE v01-00

10 införande. Smarthetsindikatorn bör användas för att mäta byggnaders kapacitet att utnyttja IKT och elektroniska system för att optimera driften och samverka med elnätet. Smarthetsindikatorn kommer att öka fastighetsägarnas och de boendes medvetenhet om värdet i fastighetsautomation och elektronisk övervakning av installationssystem, och inge förtroende hos de boende när det gäller de faktiska besparingarna med dessa nya förbättrade funktioner. införande, i enlighet med de metoder som fastställs i detta direktiv. Smarthetsindikatorn bör stå i konsekvens med energicertifikat och användas för att mäta byggnaders kapacitet att utnyttja IKT och elektroniska system för att optimera driften, energieffektiviteten och innekomforten, och samverka med elnätet. Smarthetsindikatorn kommer att öka fastighetsägarnas och de boendes medvetenhet om värdet i fastighetsautomation och elektronisk övervakning av installationssystem, och inge förtroende hos de boende när det gäller de faktiska besparingarna med dessa nya förbättrade funktioner. 9 Skäl 10 10) Innovation och ny teknik gör det också möjligt för byggnader att bidra till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp på en övergripande nivå. Byggnader kan t.ex. fungera som en hävstång för utvecklingen av nödvändig infrastruktur för smart laddning av elfordon och även göra det möjligt att använda bilbatterier som en energikälla, om medlemsstaterna väljer att satsa på detta. För att återspegla detta mål bör definitionen av byggnadens installationssystem utvidgas. 10) Innovation och ny teknik gör det också möjligt för byggnader att bidra till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp på en övergripande nivå, också inom transportsektorn. Byggnader kan t.ex. fungera som en hävstång för utvecklingen av nödvändig infrastruktur för att smart laddning av elfordon ska kunna tas i bruk, och även göra det möjligt att använda bilbatterier som en energikälla, om medlemsstaterna väljer att satsa på detta, och samtidigt säkerställa att infrastruktur för elfordon tas med i stadsplaneringsarbetet i medlemsstaterna. För att återspegla detta mål bör definitionen av byggnadens installationssystem utvidgas. PE v /44 PR\ docx

11 10 Skäl 11 11) I konsekvensbedömningen utpekas två befintliga samlingar av bestämmelser, vars mål skulle kunna uppnås på ett effektivare sätt jämfört med nuläget. För det första utgör skyldigheten att före byggstarten utföra en genomförbarhetsstudie om högeffektiva alternativa system en onödig börda. För det andra konstaterades att bestämmelserna om inspektioner av värmesystem och luftkonditioneringssystem inte på ett effektivt sätt tillräckligt säkerställer dessa tekniska systems prestanda, varken direkt efter installation eller senare. Även billiga tekniska lösningar med mycket korta återbetalningstider, t.ex. hydraulisk balansering av värmesystemet och installation/utbyte av ventiler för termostatstyrning, tas inte tillräckligt i beaktande. Bestämmelser som rör inspektioner ändras för att säkerställa ett bättre resultat från inspektionerna. 11) I konsekvensbedömningen utpekas två befintliga samlingar av bestämmelser, vars mål skulle kunna uppnås på ett effektivare sätt jämfört med nuläget. För det första utgör skyldigheten att före byggstarten utföra en genomförbarhetsstudie om högeffektiva alternativa system en onödig börda. För det andra konstaterades att bestämmelserna om inspektioner av värmesystem och luftkonditioneringssystem inte på ett effektivt sätt tillräckligt säkerställer dessa tekniska systems prestanda, varken direkt efter installation eller senare. Inte heller billiga tekniska lösningar med mycket korta återbetalningstider, t.ex. hydraulisk balansering av värmesystemet och installation/utbyte av ventiler för termostatstyrning, tas tillräckligt i beaktande, och de bör vidareutvecklas, också som en lösning för hjälp till energifattiga konsumenter. Bestämmelser som rör inspektioner ändras för att säkerställa ett bättre resultat från inspektionerna. 11 Skäl 12 12) Särskilt när det gäller stora anläggningar har fastighetsautomation och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem visat sig vara en effektiv ersättning för 12) Fastighetsautomation och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem bär på stora möjligheter att erbjuda både konsumenter och företag kostnadseffektiva och PR\ docx 11/44 PE v01-00

12 inspektioner. Installation av sådan utrustning bör övervägas som det mest kostnadseffektiva alternativet till inspektioner i stora byggnader som inte är avsedda för bostäder och i flerfamiljshus som är tillräckligt stora för att ge möjlighet till en återbetalningstid på mindre än tre år. Den nuvarande möjligheten att välja alternativa åtgärder utgår därför. När det gäller småskaliga anläggningar kommer installatörernas dokumentation av systemets prestanda och registreringen av denna information i de databaserna för energicertifikat att stödja kontrollen av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs för alla installationssystem, och stärka energicertifikatens roll. Dessutom kommer de befintliga regelbundna säkerhetsinspektionerna och det planerade underhållsarbetet även fortsättningsvis att ge tillfälle till direkt rådgivning om förbättringar av energieffektiviteten. omfattande energibesparingar. Särskilt i stora anläggningar har fastighetsautomation och elektronisk övervakning av byggnadens installationssystem visat sig vara effektiva och kan i vissa fall ersätta inspektioner i stora byggnader som inte är avsedda för bostäder och i flerfamiljshus som är tillräckligt stora för att ge möjlighet till en återbetalningstid på mindre än tre år, eftersom man med hjälp av dem kan vidta åtgärder utgående från den information som tillhandahålls och således säkerställa energibesparingar under tidens gång. Den nuvarande möjligheten att välja alternativa åtgärder utgår därför. Från kravet på inspektion bör man dock kunna undanta installationssystem som uttryckligen omfattas av ett energitjänsteföretags program. När det gäller småskaliga anläggningar kommer installatörernas dokumentation av systemets prestanda och registreringen av denna information i de databaserna för energicertifikat att stödja kontrollen av efterlevnaden av de minimikrav som fastställs för alla installationssystem, och stärka energicertifikatens roll. Dessutom kommer de befintliga regelbundna säkerhetsinspektionerna och det planerade underhållsarbetet även fortsättningsvis att ge tillfälle till direkt rådgivning om förbättringar av energieffektiviteten. 12 Skäl 13 13) Ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av byggnader, vara kopplade till hur 13) Ekonomiska åtgärder som rör energieffektivitet bör, för att utnyttjas på bästa sätt i samband med renovering av byggnader, vara kopplade till hur PE v /44 PR\ docx

13 genomgripande renoveringen är, vilket bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen. genomgripande renoveringen är, och gynna helhetsomfattande byggnadsrenoveringar såsom bästa sätt att säkerställa hög energiprestanda och förbättrad innekomfort. Dessa renoveringar bör bedömas genom att man jämför energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen, när detta är proportionerligt jämfört med renoveringens omfång, eller med hjälp av liknande lämpliga och proportionerliga dokumentationsmetoder. 13 Skäl 13a (nytt) 13a) Finansiella mekanismer och incitament bör stå i centrum för de nationella långsiktiga strategierna för renovering och aktivt främjas av medlemsstaterna, också genom att det görs lättare att ställa upp normer för lån till certifierade energieffektiva byggnadsrenoveringar samt genom främjande av offentliga myndigheters investeringar i ett energieffektivt byggnadsbestånd, till exempel med åtgärder mot incitamentssänkande redovisningsstandarder, och genom att konsumenterna får rådgivningsverktyg, som är åtkomliga och medger insyn, och upplyser dem om på vilka olika sätt de kan finansiera energieffektiva byggnadsrenoveringar. PR\ docx 13/44 PE v01-00

14 14 Skäl 19 19) Målen för detta direktiv, nämligen att minska den energi som behövs för att uppfylla energibehovet till följd av normal användning av byggnader, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Direktivets mål kan säkerställas på ett effektivare sätt genom åtgärder på unionsnivå, eftersom detta garanterar enhetlighet i fråga om gemensamma mål, förståelse och politisk vilja. Därför vidtar EU åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. 19) Målen för detta direktiv, nämligen att minska den energi som behövs för att uppfylla energibehovet till följd av normal användning av byggnader, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Direktivets mål kan säkerställas på ett effektivare sätt genom åtgärder på unionsnivå, eftersom detta garanterar enhetlighet i fråga om gemensamma mål, förståelse och politisk vilja. Därför vidtar EU åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Direktivet respekterar fullt ut medlemsstaternas befogenheter, i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 15 Artikel 1 led 1 Artikel 2 punkt 3 3. byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av 3. byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, hissar och rulltrappor, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, platsbaserad infrastruktur för elektromobilitet, eller en kombination av PE v /44 PR\ docx

15 sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.. sådana system, inklusive sådana som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.. 16 Artikel 1 led 1a (nytt) Artikel 2 punkt 16a (ny) 1a) I artikel 2 ska följande punkt införas: 16a. system för fastighetsautomation och styrsystem: ett system med alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som behövs för automatisk styrning, inklusive låsningsmekanismer, övervakning, driftoptimering, mänsklig medverkan och skötsel, för att driften av installationssystem ska fungera på ett energieffektivt, ekonomiskt och säkert sätt. 17 Artikel 1 led 2 led a Artikel 2a punkt 1 a) Den första punkten består av artikel 4 i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 9, utom det sista stycket. a) Följande punkt 1 ska införas: 1. Medlemsstaterna ska fastställa en PR\ docx 15/44 PE v01-00

16 långsiktig strategi för att uppbåda investeringar i renovering av det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader, både offentliga och privata. Strategin ska omfatta a) en översikt av det nationella byggnadsbeståndet, i lämpliga fall grundad på statistiska stickprov, b) identifiering av kostnadseffektiva tillvägagångssätt och åtgärder för att stimulera teknikneutrala renoveringar, som är relevanta för byggnadstypen och klimatzonen,, med samtidigt beaktande av relevanta tröskelpunkter i en byggnads livscykel, c) strategier och åtgärder som stimulerar kostnadseffektiv totalrenovering av byggnader, inbegripet totalrenoveringar som utförs etappvis, d) strategier och åtgärder inriktade på de segment inom det nationella byggnadsbeståndet som har sämst prestanda, samt på energifattiga hushåll och hushåll som har problem i form av delade incitament till renoveringar, e) strategier och åtgärder inriktade på alla offentliga byggnader, bland dem sociala bostäder, f) en översikt av nationella färdighets- och utbildningsfrämjande initiativ inom byggsektorn och energieffektivitetssektorn, g) ett framtidsinriktat perspektiv som ska vägleda privatpersoner, byggindustrin, offentliga institutioner, även kommuner, samt finansinstitut i deras investeringsbeslut, h) en evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse, också fördelar av annat slag än ekonomiska, såsom hälsofördelar, [Föredragandens ändringsförslag bygger på artikel 4.1 i direktiv 2012/27/EU med text tillagd i leden b, g (tidigare d) och h PE v /44 PR\ docx

17 9 EUT L 315, , s. 13. (tidigare e).] Tre ytterligare led har tillagts, nämligen leden d, e och f. 18 Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 2 stycke 1 2. Medlemsstaterna ska i sin långsiktiga renoveringsstrategi som avses i punkt 1 fastställa en färdplan med tydliga milstolpar och åtgärder för att uppfylla det långsiktiga 2050-målet att minska utsläppen av koldioxid från sina nationella byggnadsbestånd, med särskilda milstolpar för Medlemsstaterna ska i sin långsiktiga renoveringsstrategi som avses i punkt 1 fastställa en färdplan med tydliga milstolpar och åtgärder för att uppfylla det långsiktiga 2050-målet att säkerställa att deras nationella byggnadsbestånd blir mycket energieffektiva och koldioxidsnåla, med särskilda milstolpar för 2030 och Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 2 stycke 1a (nytt) Medlemsstaterna ska ange hur deras milstolpar bidrar till uppnåendet av unionens mål om 30 % högre energieffektivitet under 2030, i enlighet med direktiv 2012/27/EU och med unionens mål om att minska växthusgasutsläppen med minst 80 % PR\ docx 17/44 PE v01-00

18 fram till Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 2 stycke 2 Den långsiktiga renoveringsstrategin ska dessutom bidra till att minska energifattigdomen. I den långsiktiga renoveringsstrategin ska dessutom fastställas åtgärder som bidrar till att minska energifattigdomen. 21 Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 3 inledningen 3. Som vägledning för investeringsbeslut enligt vad som avses i punkt 1 d ska medlemsstaterna införa mekanismer för 3. Som vägledning för investeringsbeslut enligt vad som avses i punkt 1 b e ska medlemsstaterna införa mekanismer för 22 Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 3 led a PE v /44 PR\ docx

19 a) sammanslagning av projekt, för att göra det lättare för investerare att finansiera de renoveringar som avses i punkt 1 b och c, a) sammanslagning av projekt, för att göra det lättare för investerare att finansiera de renoveringar som avses i punkt 1, 23 Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 3 led b b) riskdämpning för investerare och den privata sektorn när det gäller verksamhet som rör energieffektivitet, och b) riskdämpning för investerare och den privata sektorn när det gäller verksamhet som rör energieffektivitet, till exempel genom att låta de säkerheter som ställs för certifierade energieffektivitetsrenoveringar riskviktas lägre i samband med kapitalkraven, 24 Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 3 led ca (nytt) ca) vägledning för investeringar i energieffektiva offentliga byggnader och åtgärder mot eventuella inskränkande faktorer inom lagstiftningen, såsom tolkningen av reglerna för redovisning av de offentliga myndigheternas skulder, och PR\ docx 19/44 PE v01-00

20 25 Artikel 1 led 2 led b Artikel 2a punkt 3 led cb (nytt) cb) åtkomliga och insynsmedgivande rådgivningsverktyg, såsom gemensamma kontaktpunkter för konsumenterna och upplysning om vilka finansieringsinstrument som finns att tillgå för energieffektivitetsrenoveringar av byggnader, 26 Artikel 1 led 2 led ba (nytt) Artikel 2a punkt 3a (ny) ba) Följande punkt ska införas: 3a. Varje medlemsstat ska ordna ett offentligt samråd om förslaget till långsiktig renoveringsstrategi minst tre månader innan den lägger fram sin långsiktiga renoveringsstrategi för kommissionen. Resultatet av det offentliga samrådet ska offentliggöras i sammanfattad form såsom bilaga till strategin. PE v /44 PR\ docx

21 27 Artikel 1 led 2 led bb (nytt) Artikel 2a punkt 3b (ny) bb) Följande punkt skall införas som punkt 3b: 3b. Varje medlemsstat ska avlägga rapport om genomförandet av sin långsiktiga renoveringsstrategi, i enlighet med artikel 19 a i förordningen om styrning (XXX), och rapporten ska ingå i medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatlägesrapport. 28 Artikel 1 led 4 Artikel 7 stycke 5 4) I artikel 7 ska femte stycket utgå. 4) Artikel 7 femte stycket ska ersättas med följande: I fråga om byggnader som genomgår större renovering ska medlemsstaterna främja att högeffektiva alternativa system övervägs och beaktas i den mån det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. 29 Artikel 1 led 5 led b PR\ docx 21/44 PE v01-00

22 Artikel 8 punkt 2 stycke 1 2. När det gäller byggnader både nya sådana och befintliga sådana som genomgår en större renovering som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser ska medlemsstaterna säkerställa att minst var tionde parkeringsplats i alla sådana byggnader är utrustad med en laddningsstation, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU 10 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, som kan starta och stoppa laddningen baserat på prissignaler. Detta krav ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 på alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser. 2. När det gäller byggnader både nya sådana och befintliga sådana som genomgår en större renovering som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser, och där renoveringsarbetet inriktar sig på byggnadens eller parkeringsplatsens elinfrastruktur, ska medlemsstaterna säkerställa att minst var tionde parkeringsplats i alla sådana byggnader är utrustad med lämplig förinstallerad kabeldragning eller färdiga kabeldukter, så att det på varje sådan parkeringsplats går att installera en laddningsstation, i den mening som avses i direktiv 2014/94/EU 10, med en effekt på minst 7 kw. Detta krav ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 på alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser. 10 EUT L 307, , s EUT L 307, , s Artikel 1 led 5 led b Artikel 8 punkt 3 3. Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser, finns förinstallerad kabeldragning som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje 3. Medlemsstaterna ska säkerställa att det i alla nya bostadshus som har mer än tio parkeringsplatser, och i bostadshus som genomgår större renoveringar och har mer än tio parkeringsplatser, och där renoveringsarbetet inriktar sig på byggnadens eller den angränsande eller i PE v /44 PR\ docx

23 parkeringsplats. byggnaden befintliga parkeringsplatsens elinfrastruktur, finns lämplig förinstallerad kabeldragning eller färdiga kabeldukter med en effekt på minst 7 kw, som möjliggör installation av laddningsstationer för elfordon för varje parkeringsplats. 31 Artikel 1 led 5 led b Artikel 8 punkt 4 4. Medlemsstater får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkterna 2 och 3 på offentliga byggnader som redan omfattas av direktiv 2014/94/EU.. 4. Medlemsstater får besluta att inte fastställa eller tillämpa de krav som avses i punkterna 2 och 3 på offentliga byggnader, förutsatt att dessa redan omfattas av motsvarande krav i enlighet med direktiv 2014/94/EU.. 32 Artikel 1 led 5 led b Artikel 8 punkt 4a (ny) 4a. Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliga parkeringsplatser som drivs av privata enheter omfattas av samma krav som avses i punkterna 1 och 2. PR\ docx 23/44 PE v01-00

24 33 Artikel 1 led 5 led b Artikel 8 punkt 4b (ny) 4b. Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns förenklade tillstånds- och godkännandeförfaranden för att ägare och hyresgäster ska kunna inrätta laddningsstationer i befintliga bostadshus och andra byggnader. 34 Artikel 1 led 5 led c Artikel 8 punkt 6 stycke 1 6. Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med en definition av smarthetsindikator och villkor för att smarthetsindikatorn ska få tillhandahållas som kompletterande information till eventuella nya hyresgäster eller köpare. 6. Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med en smarthetsindikator, i enlighet med den utformning och de metoder som anges i bilaga Ia, och villkor för att smarthetsindikatorn ska få anknytas till de energicertifikat som avses i artikel 11 och tillhandahållas som kompletterande information till eventuella nya investerare, hyresgäster eller köpare. 35 Artikel 1 led 5 led c PE v /44 PR\ docx

25 Artikel 8 punkt 6 stycke 2 Smarthetsindikatorn ska omfatta flexibilitetsfunktioner, förbättrade funktioner och resurser till följd av mer sammanlänkade och inbyggda intelligenta anordningar som integreras i byggnadens konventionella installationssystem. Funktionerna ska förbättra möjligheterna för de boende och för själva byggnaden att reagera på komfort- eller driftskrav, delta i efterfrågeflexibilitet och bidra till en optimal, jämn och säker drift av de olika energisystem och områdestäckande infrastrukturer (för t.ex. fjärrvärme) till vilka fastigheten är ansluten.. Smarthetsindikatorn ska omfatta förbättrade energibesparingar och flexibilitetsfunktioner, förbättrade funktioner och resurser till följd av mer sammanlänkade och inbyggda intelligenta anordningar som integreras i byggnadens konventionella installationssystem. Funktionerna ska förbättra möjligheterna för de boende och för själva byggnaden att reagera på komfort- eller driftskrav, delta i efterfrågeflexibilitet och bidra till en optimal, jämn och säker drift av de olika energisystem och områdestäckande infrastrukturer (för t.ex. fjärrvärme) till vilka fastigheten är ansluten.. 36 Artikel 1 led 6 led a Artikel 10 punkt 6 6. Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de besparingar som uppnås till följd av renoveringen. Dessa besparingar ska fastställas genom att jämföra de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen.. 6. Medlemsstaterna ska koppla de ekonomiska åtgärderna för förbättrad energieffektivitet i samband med renovering av byggnader till de besparingar som uppnås till följd av renoveringen. Dessa besparingar ska fastställas, antingen genom att man jämför de energicertifikat som utfärdas före och efter renoveringen, när detta ställer sig proportionerligt mot bakgrund av renoveringens omfång, eller genom att man använder standardvärden för beräkning av energibesparingarna i byggnader eller liknande relevanta och insynsmedgivande metoder för dokumentation.. PR\ docx 25/44 PE v01-00

26 37 Artikel 1 led 6 led b Artikel 10 punkt 6a 6a. När medlemsstater inrättar en databas för registrering av energicertifikat ska den möjliggöra att den verkliga energianvändningen i de byggnader som omfattas kan spåras, oavsett deras storlek och kategori. Databasen ska innehålla data om den verkliga energianvändningen för byggnader som ofta besöks av allmänheten och som har en användbar golvyta på mer än 250 m², och dessa data ska regelbundet uppdateras. 6a. När medlemsstater inrättar en databas för registrering av energicertifikat ska den möjliggöra att den verkliga energianvändningen i de byggnader som omfattas kan spåras, oavsett deras storlek och kategori. Databasen ska innehålla data om den verkliga energianvändningen för offentliga byggnader som har en användbar golvyta på mer än 250 m², och dessa data ska regelbundet uppdateras. 38 Artikel 1 led 7 led a Artikel 14 punkt 1 1. Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av de tillgängliga delarna, t.ex. värmegenerator, styrsystem och cirkulationspumpar, av system som används för att värma upp byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kw. Denna inspektion ska inbegripa en bedömning av 1. Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av de tillgängliga delarna, t.ex. värmegenerator, styrsystem och cirkulationspumpar, av system som används för att värma upp byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 70 kw. Denna inspektion ska inbegripa en bedömning av PE v /44 PR\ docx

27 pannans verkningsgrad och pannans storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov. Bedömningen av pannans storlek måste inte upprepas så länge värmesystemet och byggnadens uppvärmningsbehov är oförändrade.. värmegeneratorns verkningsgrad och dess storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov. Bedömningen av värmegeneratorns storlek måste inte upprepas så länge värmesystemet och byggnadens uppvärmningsbehov är oförändrade.. 39 Artikel 1 led 7 led b Artikel 14 punkt 2 inledningen 2. Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem. Dessa system ska kunna följande: 2. Medlemsstaterna får fastställa krav för att säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem. Dessa system ska kunna följande: 40 Artikel 1 led 7 led b Artikel 14 punkt 2 led a a) Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen. a) Fortlöpande övervaka, bokföra, analysera och anpassa energianvändningen. PR\ docx 27/44 PE v01-00

28 41 Artikel 1 led 7 led b Artikel 14 punkt 3 inledningen 3. Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att bostadshus med centraliserade installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kw är utrustade med 3. Medlemsstaterna får fastställa krav för att säkerställa att bostadshus med centraliserade installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 70 kw är utrustade med 42 Artikel 1 led 7 led b Artikel 14 punkt 3a (ny) 3a. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkt 1 på byggnader som följer bestämmelserna i punkt 2 eller Artikel 1 led 7 led b Artikel 14 punkt 3b (ny) 3b. Installationssystem som uttryckligen omfattas av ett avtal med en överenskommen nivå av förbättrad energieffektivitet eller med något annat PE v /44 PR\ docx

29 överenskommet kriterium för energiprestanda, såsom avtal om energiprestanda enligt definitionen i artikel 27.2 i direktiv 2012/27/EU, ska vara undantagna från kraven i punkt Artikel 1 led 8 led a Artikel 15 punkt 1 1. Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av luftkonditioneringssystem för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kw. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens kylbehov. Bedömningen av storleken måste inte upprepas så länge luftkonditioneringssystemet och byggnadens kylbehov är oförändrade.. 1. Medlemsstater ska fastställa de nödvändiga åtgärderna för att inrätta en regelbunden inspektion av luftkonditioneringssystem för byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh och bostadshus med ett centraliserat installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 12 kw. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens kylbehov. Bedömningen av storleken måste inte upprepas så länge luftkonditioneringssystemet och byggnadens kylbehov är oförändrade.. 45 Artikel 1 led 8 led b Artikel 15 punkt 2 inledningen PR\ docx 29/44 PE v01-00

30 2. Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem. Dessa system ska kunna följande: 2. Medlemsstaterna får fastställa krav för att säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har en total primärenergianvändning på över 250 MWh per år är utrustade med system för fastighetsautomation och styrsystem. Dessa system ska kunna följande: 46 Artikel 1 led 8 led b Artikel 15 punkt 2 led a (a) Fortlöpande övervaka, analysera och anpassa energianvändningen. (a) Fortlöpande övervaka, bokföra, analysera och anpassa energianvändningen. 47 Artikel 1 led 8 led b Artikel 15 punkt 3 3. Medlemsstaterna får, som ett alternativ till punkt 1, fastställa krav för att säkerställa att bostadshus med centraliserade installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 100 kw är utrustade med 3. Medlemsstaterna får fastställa krav för att säkerställa att bostadshus med centraliserade installationssystem som har en kumulerad nominell effekt på över 12 kw är utrustade med PE v /44 PR\ docx

31 48 Artikel 1 led 8 led b Artikel 15 punkt 3a (ny) 3a. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkt 1 på byggnader som följer bestämmelserna i punkt 2 eller Artikel 1 led 8 led b Artikel 15 punkt 3b (ny) 3b. Installationssystem som omfattas av ett avtal med en överenskommen nivå av förbättrad energieffektivitet eller med något annat överenskommet kriterium för energiprestanda, såsom avtal om energiprestanda enligt definitionen i artikel 27.2 i direktiv 2012/27/EU, ska vara undantagna från kraven i punkt Artikel 1 led 9 Artikel 19 PR\ docx 31/44 PE v01-00

32 9) I artikel 19 ska 2017 ersättas med ) I artikel 19 ska 2017 ersättas med Artikel 1 led 9a (nytt) Artikel 19 stycke 1a (nytt) 9a) I artikel 19 ska följande stycke läggas till: Kommissionen ska framför allt bedöma om energicertifikaten ytterligare behöver harmoniseras i enlighet med artikel 11 i detta direktiv, samt om det skulle gå att införa ett renoveringspass för byggnader, som en del av avsnittet om rekommendationer om energicertifikat, för att tillhandahålla en långsiktigt och stegvis fortskridande renoveringsfärdplan för en specifik byggnad. 52 Artikel 1 led 10 Artikel 20 punkt 2 stycke 1 Medlemsstaterna ska i synnerhet ge ägarna av eller hyresgästerna i byggnader information om energicertifikat, om deras syfte och mål, om kostnadseffektiva sätt att Medlemsstaterna ska i synnerhet ge ägarna av eller hyresgästerna i byggnader information om energicertifikat, om deras syfte och mål, om kostnadseffektiva sätt att PE v /44 PR\ docx

33 förbättra byggnadens energiprestanda och, vid behov, om tillgängliga finansiella instrument för att förbättra byggnadens energiprestanda.. förbättra byggnadens energiprestanda och om tillgängliga finansiella instrument för att förbättra byggnadens energiprestanda.. 53 Bilagan led 1 led a Bilaga I led 1 stycke 3 Medlemsstaterna ska beskriva sin nationella beräkningsmetod inom ramen för nationella bilagor i relevanta europeiska standarder som utvecklas inom ramen för mandat M/480 från Europeiska kommissionen till Europeiska standardiseringskommittén (CEN).. Medlemsstaterna ska beskriva sin nationella beräkningsmetod med hänsyn tagen till nationella bilagor i relevanta europeiska standarder som utvecklas inom ramen för mandat M/480 från Europeiska kommissionen till Europeiska standardiseringskommittén (CEN).. 54 Bilagan led 1 led a Bilaga I led 2 stycke 1 2. Energibehoven för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk och tillräcklig ventilation ska beräknas för att säkerställa de lägstanivåer för hälsa och komfort som definieras av medlemsstaterna. Energibehoven, uttryckta i form av slutenergi och primärenergi, för rumsuppvärmning, rumskylning, varmvatten för hushållsbruk, belysning och ventilation ska beräknas för att maximera hälsa, inomhusluftkvalitet och komfort, enligt vadmedlemsstaterna definierat på nationell eller regional nivå. PR\ docx 33/44 PE v01-00

34 55 Bilagan led 1 led a Bilaga I led 2 stycke 2 Beräkningen av primärenergi ska baseras på primärenergifaktorer per energibärare, vilka kan baseras på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller på mer specifik information som görs tillgänglig för enskilda områdestäckande system. Beräkningen av primärenergi ska baseras på primärenergifaktorer per energibärare, vilka kan baseras på nationella eller regionala viktade års-, säsongs- eller månadsmedelvärden eller på mer specifik information som görs tillgänglig för enskilda områdestäckande system. 56 Bilagan led 1 led a Bilaga I led 2 stycke 3 Primärenergifaktorer ska göra avdrag för andelen förnybar energi i energibärare så att beräkningarna på ett likvärdigt sätt tar med a) den energi från förnybara energikällor som produceras på plats (bortom den individuella mätaren, dvs. den räknas inte som levererad energi) och b) den energi från förnybara energikällor som levereras med hjälp av energibäraren.. I beräkningarna ska på ett likvärdigt sätt tas med a) den energi från förnybara energikällor som produceras och används på plats (bortom den individuella mätaren, dvs. den räknas inte som levererad energi) och b) den energi från förnybara energikällor som levereras med hjälp av energibäraren.. 57 Bilagan led 1 led a PE v /44 PR\ docx

35 Bilaga I led 2 stycke 3a (nytt) Vid tillämpningen av primärenergifaktorer ska strävan efter optimal energiprestanda för byggnaden säkerställas, oavsett energikälla och energimix, vilket även ska gälla i de nationella byggnormerna, så att det samtidigt också ges stöd till genomförandet på nationell nivå av kraven i artikel Bilagan led 1a (nytt) Bilaga Ia (ny) 1a. Följande bilaga ska läggas till: Bilaga Ia En gemensam allmän ram för metoder för beräkningen av en smarthetsindikator för byggnader, såsom avses i artikel Kommissionen ska fastställa en gemensam allmän ram för metoder för fastställandet av smarthetsindikatorns värde, så att man klassificerar byggnadens eller byggnadsmodulens förmåga, dels att anpassa sig efter den boendes och nätets behov, dels att förbättra sin energieffektivitet och sin prestanda överlag. I metoderna ska olika egenskaper beaktas, bland dem smarta mätare, system för fastighetsautomation och styrsystem, smarta termostater, inbyggd hushållsteknik, smarta laddningsstationer PR\ docx 35/44 PE v01-00

36 för elfordon, energilagring samt interoperabiliteten mellan dessa egenskaper. Dessa effekter ska bedömas ur synvinkel av sin potentiella nytta för energieffektivitet och prestanda, samt även ur synvinkel av den flexibilitet, det inomhusklimat och den komfort de medger för den ifrågavarande byggnaden eller byggnadsmodulen. 2. Smarthetsindikatorn ska fastställas och beräknas i enlighet med tre funktioner som sammanhänger med byggnaden och dess installationssystem, nämligen a) förmågan att på ett ändamålsenligt sätt bevara en hög nivå på prestandan hos och driften av byggnaden genom minskad energiefterfrågan och ökad användning av förnybar energi, också i form av att byggnaden ska kunna hantera sin egen efterfrågan eller alstra energi på platsen genom att lägga om hanteringen av egna resurser, b) förmågan att anpassa driften utgående från den boendes behov och samtidigt säkerställa strikta normer för en hälsosam inomhusmiljö och för inomhusklimatet, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till att det finns användarvänliga indikatorbilder och möjligheter till fjärrstyrning, och c) flexibiliteten i en byggnads totala elefterfrågan, mätt i form av hur mycket byggnadens förbrukning vid vilken tidpunkt som helst kan ändras, uttryckt i form av kw av toppbelastningen, samt kapaciteten, uttryckt i kwh, av hur mycket av denna flexibilitet som sedan kan levereras till nätet, inklusive uttag och inmatning. Detta skulle möjliggöra och stödja konsumenternas aktiva deltagande i leveransmarknaden för el, i enlighet med Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/72/EG*. I ramen för metoder ska det tas hänsyn PE v /44 PR\ docx

37 till europeiska standarder, framför allt till dem som utvecklats med stöd av uppdraget M/ Ramen för metoder ska säkerställa full interoperabilitet mellan smarta mätare, system för fastighetsautomation och styrsystem, inbyggd hushållsteknik och smarta termostater inom byggnaden, samt främja användningen av europeiska standarder, inklusive referensontologin för smarta apparater. I samband med smarthetsindikatorn ska man beakta och värdesätta i vilken mån infrastrukturen, såsom elnätet, infrastrukturen för elfordon och aggregatorerna för efterfrågeflexibilitet är öppna för tredje parters system, för att säkerställa kompatibilitet i kommunikationer, systemkontroll och relevant överföring av data eller signaler. 4. Ramen för metoder ska omfatta processen för datahantering inom en byggnad eller utanför den, vilket kan innefatta data som uppkommer i eller mottas av själva byggnaden eller av användaren eller den boende. Denna process ska bygga på protokoll som möjliggör ett utbyte av autentiserade och krypterade meddelanden mellan den boende och de relevanta produkterna eller anordningarna inom byggnaden. Framför allt gäller att principerna om de boendes äganderätt till uppgifterna samt om uppgiftsskydd, integritet och säkerhet ska säkerställas vid behandlingen av personuppgifter, såsom uppgifter från upprepad fjärrmätning eller indiviuell mätning, eller uppgifter som behandlas av operatörer för smarta nät. Denna ram för gemensamma metoder ska omfatta realtidsdata och energirelaterade uppgifter som inkommer via molnbaserade lösningar, och ska säkerställa datasäkerhet, smarta mätaravläsningar och datakommunikationer och slutförbrukarnas integritet, i överensstämmelse med unionens PR\ docx 37/44 PE v01-00

38 relevanta lagstiftning om uppgiftsskydd och integritet. 5. I ramen för metoder ska det tas hänsyn till den positiva påverkan från befintliga kommunikationsnät, framför allt att det finns höghastighetsfärdig fysisk infrastruktur, såsom den frivilliga bredbandsfärdigmärkningen, och att flerfamiljshus är utrustade med en accesspunkt, i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU**. 6. I ramen för metoder ska fastställas det lämpligaste formatet eller den lämpligaste visuella representationen för smarthetsindikatorns parametrar och den ska vara enkel, medge insyn och vara lätt att förstå för konsumenter, ägare, investerare och aktörer på marknad för efterfrågeflexibilitet. Den ska komplettera energicertifikatet. * Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EU av den 13 juli 2009 om byggnaders energiprestanda (EUT L 211, , s. 55). ** Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om byggnaders energiprestanda (EUT L 155, , s. 1). PE v /44 PR\ docx

39 MOTIVERING Bebyggelsen i unionen förbrukar en avsevärd del av den slutliga energiefterfrågan i Europa, framför allt i form av fossila bränslen. Bättre energiprestanda för byggnader kan ge en avsevärt tryggare energiförsörjning och minska både energiimporten till Europa och energiräkningarna för Europas konsumenter, samtidigt som levnadsförhållandena blir hälsosammare och tillväxten och antalet arbetstillfällen ökar, särskilt i små och medelstora företag. För att vi med bibehållen kostnadseffektivitet ska kunna fullgöra våra internationella åtaganden enligt COP21-avtalet och uppnå unionens egna mål i fråga om energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen måste de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem dra sitt strå till stacken efter bästa förmåga. Därför behövs det ett vittsyftande och framtidssäkrat direktiv om byggnaders energiprestanda för att bebyggelsen i Europa ska bli rejält energieffektiv och oberoende av fossila bränslen. Medlemsstaternas långtidsplanering och åtgärder förstärks För att de välbehövliga byggnadsrenoveringarna verkligen ska bli av är det oerhört viktigt med de långsiktiga nationella renoveringsstrategierna, som ingår i de nationella klimat- och energiplanerna i styrningsförordningen. Föredraganden rekommenderar skärpta krav i de långsiktiga nationella renoveringsstrategierna för att de välbehövliga renoveringarna ska bli av, framför allt av nuvarande byggnader. Med vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen gäller det nu för medlemsstaterna att se till att renoveringsstrategierna blir både omfattande och vittsyftande, så att det vidtas åtgärder, dels mot de byggnader som har sämsta energiprestanda, dels mot delade incitament, samtidigt som man beaktar relevanta tröskelpunkter i en byggnads livscykel, åtgärdar lagstadgade redovisningsgränser för offentliga investeringar och ser till att konsumenterna får information om vilka finansieringsinstrument de kan dra nytta av i samband med energirenoveringar. Proportionerliga krav på elektromobilitet Syftet med kommissionens förslag är att översynen av direktivet ska ge ett ytterligare bidrag till utfasningen av fossila bränslen i transportsammanhang, genom att infrastrukturen kring byggnader används för att underlätta utbyggnaden av infrastruktur för elektromobilitet. Föredraganden föreslår att direktivets krav ska fokuseras på antingen förinstallerad kabeldragning eller förinstallerade dukter, för att kostnaderna inte ska bli orimligt höga, och att kravet ska inrikta sig endast på renoveringar vid sidan om, alltså av elinfrastruktur eller av parkeringsplatser, för att inte motverka incitamenten till renovering. Dessutom skärper föredraganden kravet på offentliga byggnader och offentliga parkeringsplatser som drivs av privata enheter, för att säkerställa adekvata bidrag från myndighetshåll. PR\ docx 39/44 PE v01-00