Miljömål Trollhättan

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella målen Miljörapport 2006-2007 Godkänd av KS den 2008-10-15

Miljöpolicy Trollhättan - bärare av god miljö innebär att vi bygger ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan där vi förenar ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling. Denna policy genomför vi genom att: Bidra till att nå de nationella miljömålen. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Låta kretsloppstänkandet genomsyra hela vår verksamhet. Ställa miljökrav på våra leverantörer, partners och oss själva. Samt aktivt söka samverkan och samarbete inom miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans Stad. Alltid sträva efter att bli bättre. Samordnare för Miljörapport 2006-2007 har varit: Annika Borg, miljömål 5, 6 och 9 Sara Borgström, sammanställning och miljömål 1 Håkan Falck, sammanställning Henrik Hedlund, miljömål 2 och 4 Jessica Karlsson, miljömål 3, 8 och 12 Susanne Nilsson, miljömål 15 Jörgen Olsson, miljömål 7, 11 och 13 Rose-Mari Sandstedt, sammanställning Karin Thorsenius, sammanställning Underlag till Miljörapport 2006-2007 är taget från miljöredovisningar 2006 och 2007, som gjorts av Trollhättans Stads alla förvaltningar och nämnder samt det tre kommunala bolagen.

Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattande slutsatser... 2 Bakgrund... 3 Läs rapporten så här... 4 1. Begränsad klimatpåverkan... 5 2. Frisk luft... 7 3. Bara naturlig försurning... 9 4. Giftfri miljö... 11 5. Skyddande ozonskikt... 13 6. Säker strålmiljö... 14 7. Ingen övergödning... 15 8. Levande sjöar och vattendrag... 17 9. Grundvatten av god kvalitet... 19 11. Myllrande våtmarker... 21 12. Levande skogar... 23 13. Ett rikt odlingslandskap... 25 15. God bebyggd miljö... 27 16. Ett rikt växt- och djurliv... 29 Särskilt angelägna mål för Trollhättan är: 1. Begränsad klimatpåverkan. 4. Giftfri miljö. 7. Ingen övergödning. 12. Levande skogar. 13. Rikt odlingslandskap. 15. God bebyggd miljö. Miljömål nr 16 Ett rikt växt- och djurliv fanns inte när det arbetades med rapporten Miljömål Trollhättan våra förutsättningar 2005 och kan därför inte följas upp i nuläget. Här redovisas därför miljömål 16 på samma sätt som gjordes, för övriga mål, i grunddokumentet från 2005.

Förord Riksdagen fastställde år 1999 femton Nationella miljömål som beskriver den kvalité och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är hållbar på lång sikt. Generationsperspektivet betyder att ambitionen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta inom en generation d v s fram till år 2020. Till de 15 generationsmålen hör ett antal delmål, som är steg på vägen för att konkretisera miljöarbetet. Dessa ska vara uppnådda år 2010. Denna rapport är ett resultat av två års strukturerat arbete utifrån den lokala tillämpningen av de Nationella miljömålen, som togs fram under 2004-2005 och som finns dokumenterat i Miljömål Trollhättan våra förutsättningar, maj 2005. samt Miljömål Trollhättan underlag för prioriteringar av det fortsatta miljömålsarbetet 2006-2010, sept 2005. Varje nämnd och kommunalt bolag gjorde under 2006 och 2007 handlingsplaner för hur miljöarbetet skulle bedrivas inom sina respektive verksamheter. Handlingsplanerna har följts upp i samband med bokslut/verksamhetsredovisningarna för 2006 resp. 2007. Redovisningen i denna Miljörapport baseras på nämndernas och bolagens uppföljningar. Åtskilliga åtgärder har genomförts under de två verksamhetsåren. För att få en överskådlig bild av allt arbete som utförts och som föreslås för det framtida arbetet redovisas åtgärderna kraftigt sammanfattade. De tjänstemän som är ansvariga för respektive miljömål har, utifrån respektive nämnd och bolags miljöredovisningar, gjort en bedömning av i vilken mån Trollhättan kommer att nå de nationella miljömålen med de åtgärder som vidtagits under 2006-2007 samt är beslutade för de närmaste åren. Rapporten innehåller även förslag på vad som ytterligare behöver arbetas vidare med för att kunna nå de Nationella miljömålen. Rapporten ska ses som en vägledning till bra åtgärder att arbeta vidare med och därmed som ett stöd i det fortsatta miljöarbetet i Trollhättan som underlag för nämndernas och bolagens budgetar och verksamhetsplaner för 2009. Ett 16:e miljömål Ett rikt växt- och djurliv, fastställdes nationellt efter att miljömålsarbetet hade satt igång i Trollhättan. Rapporten innehåller därför även en genomgång av den lokala tillämpningen i Trollhättan av det 16:e miljömålet i likhet med vad som redovisats för de övriga miljömålen i Miljömål Trollhättan våra förutsättningar, maj 2005. Den delen av rapporten utgör därför ett komplement och en bilaga till 2005 års rapport. Gert-Inge Andersson Kommunstyrelsens ordförande Annika Wennerblom Stadsdirektören 1

Antal mål Sammanfattande slutsatser De nationella miljömålen berör i stort sett hela samhället och alla våra verksamheter i Trollhättans Stad. Många miljömål hänger ihop, åtgärder för att förbättra förhållandena och nå ett mål innebär också förbättringar för flera andra mål. Efter 2010 kommer en större avstämning att ske då många av de nationella delmålen ska vara uppfyllda senast år 2010. Bedömningen av att nå miljömålen inom tidsramen är betydligt mer positiv för organisationen Trollhättans Stad än det är för den geografiska kommunen. Av de för Trollhättan särskilt angelägna målen är bedömningen att fem av sex blir svåra eller omöjliga att nå inom tidsramen för Trollhättans kommun. Dessa är begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, levande skogar samt ett rikt odlingslandskap. Endast för god bebyggd miljö bedöms målet vara möjligt att nå inom tidsramen. När det gäller bedömningen för Stadens verksamhet av de särskilt angelägna målen bedöms två av sex mål som svåra eller omöjliga att nå. Dessa är giftfri miljö och ingen övergödning. Även för de resterande målen krävs fortsatt arbete och ytterligare åtgärder för att det ska vara möjligt att nå dem inom tidsramen. Nedan presenteras antalet miljömål med respektive bedömning. För flertalet av målen ligger bedömningen fast. För den geografiska kommunen har, jämfört med bedömningen som gjordes 2005, miljömålet begränsad klimatpåverkan och frisk luft flyttats från möjligt att nå, till mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen. När det gäller Trollhättans Stads organisation så bedöms, till skillnad från 2005, att miljömålet skyddande ozonskikt ska kunna nås inom tidsramen, men levande sjöar och vattendrag och ingen övergödning har flyttats från möjligt att nå, till mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen. Bedömning för målen i Trollhättans Stad 15 10 2005 2007 5 0 2007 2005 2007 2005 2

Bakgrund Grundläggande för vårt miljömålsarbete är det seriösa och uppmärksammade miljöarbete som Trollhättan alltsedan 1990-talet bedrivit. För vår vision om Trollhättan en förebild som ledande teknik och industrikommun i Europa utgör miljön, i form av hållbar utveckling och god livsmiljö, en prioriterad utvecklingsfråga. Ambitionen är att vara det goda exempel som visar att hållbarhet och tillväxt kan förenas, med andra ord vara en förebild som grön tillväxtkommun som vi kan vara stolta över. I Stadens arbete med miljöledning har de grova ramarna dragits upp för hur arbetet med miljöfrågor ska bedrivas i hela organisationen. Miljömålsarbetet hjälper då till med vad som ska uppnås och vad som ska göras. Utifrån de nationella miljömålen och det regionala arbetet i Västra Götaland arbetade Trollhättans Stad under 2004-2005 med Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen. Arbetet resulterade i två rapporter. Miljömål Trollhättan Våra förutsättningar, maj 2005 och Miljömål Trollhättan Underlag för prioriteringar av det fortsatta miljömålsarbetet 2006-2010, september 2005. Under 2006 och 2007 fortsatte arbetet med att ta fram Miljöhandlingsplaner som sedan följdes upp och redovisades i Miljöredovisning 2006 och 2007. 1. I rapporten Våra förutsättningar, maj 2005 redovisas vad de nationella miljömålen innebär för Trollhättan och vilken uppgift Trollhättans Stad inkl. dess bolag har när det gäller miljömålsarbetet. Rapporten Våra förutsättningar, maj 2005 är en analys av verkligheten för att se vad som behöver och som överhuvudtaget är möjligt för oss att göra. 2. Rapporten Underlag för prioriteringar av det fortsatta miljömålsarbetet 2006-2010, sept 2005 användes som underlag för samtliga nämnder och bolag under hösten 2005 för att de skulle kunna ge sin syn på angelägna prioriteringar och resursbehov, särskilt inom det egna verksamhetsområdet dvs ett förslag till en egen miljöhandlingsplan. 3. Nämnder och bolag lämnade, i samband med redovisningen av delårsbokslutet 2006, in en miljöhandlingsplan utifrån centralt framtagna rutiner/anvisningar. I miljöhandlingsplanen redovisade respektive nämnd och bolag sin plan för men även prioriteringar av det fortsatta miljöarbetet. Redovisningen var en första delrapport inför den miljöredovisning som årligen ska ske i samband med årsbokslutet. I Miljöredovisning 2006 och 2007 följdes vidtagna åtgärder och uppnådda resultat upp enligt resp. nämnds/bolags miljöhandlingsplan. 4. Utifrån Miljöredovisning 2006 och 2007 görs denna Miljörapport 2006-2007 som visar på hur långt Trollhättan sammantaget kommit med att nå de nationella miljömålen. 3

Läs rapporten så här Redovisningen är uppdelad miljömålsvis i 14 kapitel, ett för varje miljömål som berör Trollhättan. Det betyder att mål nr 10, Hav i balans samt levande kust och skärgård och mål nr 14 Storslagen fjällmiljö inte har tagits med. Miljömål nr 16 Ett rikt växt- och djurliv beslutades av regeringen efter att rapporten Miljömål Trollhättan våra förutsättningar 2005 kom till och kan därför inte följas upp. Miljömål nr 16 redovisas därför som ett komplement till Miljömål Trollhättan - Våra förutsättningar 2005, både i slutet av denna rapport och som en bilaga till den tidigare. Nationellt miljömål: Varje miljömålskapitel inleds med det nationella miljömålet samt en beskrivning av vad det innebär och vad man kan och bör sträva efter för att nå målet. Nationellt miljömål Delmålen är steg på vägen för att nå det nationella miljömålet. Delmålen i rapporten är endast namngivna och uppdelade i tre olika nivåer: Nationellt delmål: Där Trollhättan arbetar utifrån de nationella delmålen. Regionalt delmål: Där Trollhättan arbetar utifrån Västra Götalands delmål. Lokalt delmål: Där Trollhättan antagit egna miljömål med tydlig koppling till de nationella miljömålen. De många åtgärderna som gjorts under de två verksamhetsåren har kraftigt sammanfattats under rubrikerna: Vad har vi gjort 2006-2007 och Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet. Bedömningarna av möjligheterna att nå miljömålen, både generationsmål och delmål är liksom i vår tidigare rapport indelade i gröna, gula och röda gubbar, se tabell nedan. Trenden för utvecklingsinriktningen i miljön visas genom trendpilar. Smilisar för miljömålen och delmålen Målet bedöms kunna nås inom tidsramen. Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in. Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Trendpilar för miljömålen Utvecklingsinriktningen för tillståndet i miljön är positiv. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsinriktning för tillståndet i miljön. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ. 4

1. Begränsad klimatpåverkan Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan Sammanfattning av läget i Trollhättan Målet för Trollhättans kommun ligger till viss del utanför Trollhättans Stads kontroll vilket kräver samarbete. Många av de mest kostnadseffektiva åtgärderna är genomförda. Framtida minskningar kommer därför att kräva en större insats. Minskningstakten behöver också öka för att målet ska nås för kommunen, medans en bibehållen takt räcker för att nå Stadens mål. Stora utmaningar ligger främst inom transportområdet. Nationellt mål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Detta miljömål utgör en av de största utmaningarna på såväl en global som nationell och lokal nivå. Rejäla insatser krävs på alla nivåer för att bryta den negativa trenden. Bland de utsläppta växthusgaserna dominerar koldioxid från förbränning av fossila bränslen för energiproduktion och transporter. Av övriga växthusgaser är de två mest bekymmersamma metan, främst från jordbruk och avfall, samt dikväveoxid (lustgas), främst från jordbruk. För enkelhets skull räknas också övriga växthusgasers bidrag om till koldioxidekvivalenter. Lokala delmål Det nationella delmålet Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990 har vi dock redan klarat. 1.1 För Trollhättans kommun eftersträvas en minskning av de totala utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) med 45 % (1990-2010) inkl. en minskning av transportsektorns växthusgaser med 15 % (2000-2010). 1.1 Trollhättans Stads verksamheter skall vara en föregångare och minska de totala utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) med minst 80 % 1996-2010. För Trollhättans Stads verksamheters transportarbete skall utsläppen av koldioxid minska med 50 % från år 2000 till 2010. Målet inkluderar bolag ägda av Trollhättans Stad. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 En uppgraderingsanläggning samt tankstationer för biogas. Fler miljöfordon till privatpersoner och inom näringslivet. Fler miljöanpassade arbetsfordon och tjänstefordon samt tjänstecyklar inom Staden. Revision av Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten. Delar av cykelplanen genomförd. Förbättrad regional infrastruktur genom samarbete med Västtrafik, Banverket och Vägverket. Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Fjärrvärme på västra sidan av älven. Fjärrvärmemix med 99 % biobränsle 2007. Ny energiplan. Energi- och vatteneffektivisering, exempelvis klimatanläggningar och belysning. Omställning från olja i Staden och Bolagens fastigheter. Genom KLIMP har biobränsle ersatt olja eller el i 411 anläggningar i villor. Samarbete kring solenergi i Soluppgång i Väst. Styrdokument, bl a med riktlinjer för miljö, för stadsdelen Lärketorpet. Ett flertal informationstillfällen om klimatfrågan, såväl internt som externt. 5

Utsläpp i procent av 1996 Når vi delmålet? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 1.1 Minskade utsläpp av växthusgaser Det nationella delmålet har vi redan klarat. När det gäller vårt eget, tuffare mål har vi fram t o m 2006 nått 26 procentenheter av vårt mål på 45 procentenheter. Detta mål inkluderar transportsektorn. För att kunna nå målet måste minskningstakten bli högre jämfört med utvecklingen 2000-2006. Minskningarna beror till stor del på konvertering av fjärrvärmen till biobränslen och energiåtgärder i småhus. För transportsektorn finns ett särskilt delmål om att dess bidrag till växthusgaserna skall minska med 15 % under perioden 2000-2010. Tyvärr har utvecklingen gått åt fel håll: Transportsektorns bidrag till växthusgaserna har istället ökat med 6,7 %. Orsaken är att totala transportarbetet under perioden har vuxit med mer än ökningen av förnybara drivmedel. Fram t o m 2006 är 57 procentenheter av vårt mål på 80 procentenheter uppfyllt. Vi ligger i nivå med den takt som måste hållas för att nå målet. Bytet till miljömärkt el och åtgärder i byggnader har varit betydelsefulla. Eftersom många enkla åtgärder gjordes under decenniets första del råder en stor osäkerhet om hur mycket som fortsättningsvis kan räknas hem i Stadens verksamheter och bolag. Transportsektorn är inräknad i målet ovan. För den sektorn finns ett särskilt delmål om att dess bidrag till Stadens utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) ska minska med 50 % från år 2000 till 2010. Delmålet inkluderar bolag ägda av Trollhättans Stad. Fram t o m 2006 är 42 % av vårt mål om 50 % uppfyllt. Vi har således goda förutsättningar att nå detta delmål. Orsak till den positiva utvecklingen är den omfattande övergången till miljöfordon i Stadens fordonspark. Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Åtgärder genom KLIMP inom områdena uppvärmning, biogas och transporter. Miljökrav vid samtliga upphandlingar av Trollhättans Stad samt gedigen utbildning av inköpsansvariga. Miljöalmanackan med avsnitt om energieffektivisering. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Ett samlat grepp när det gäller transporter t ex en transportanalys följd av en transportplan. Genomföra cykelplanen. Utveckling av kollektivtrafiken. Utökad biogasproduktion och fler tankställen. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och ökad anslutningsgrad. Fortsätta ställa om uppvärmningen till förnybar energi inom egna och bolagens fastigheter. Energiredovisning i bolagen. Mer solenergi. Utveckla hållbara exploateringsavtal. Utveckla miljöprofileringen inom den fysiska planeringen med Lärketorpet som förebild. Stödja företagens miljöarbete. Energi-, klimat och mobilitetsinformation, internt och externt. Centrum för miljö-, energi- och byggteknik. 120% 100% 80% Trollhättans Stads verksamheter Måluppfyllelse koldioxidekvivalenter1996-2010 Staden, faktisk utveckling Mål för Staden 60% 40% 20% 0% 6

2. Frisk luft Sammanfattning av läget i Trollhättan För att uppnå målet för kommunen behöver åtgärder göras inom bland annat transportområdet. Det är osäkert om Trollhättans Stad klarar att ta fram en åtgärdsplan som minskar partikelhalterna i centrum, eftersom en kommun troligen inte har de juridiska möjligheterna som behövs för att genomföra generella förbud mot dubbdäck och vedeldning. Den största utmaningen är att minska transporterna. Nationellt mål Luften skall vara så ren att människors hälsa, samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luftföroreningar i tätorter är ett betydande hälsoproblem. De orsakar en ökad risk för cancer och hjärt- och lungsjukdomar. Luftföroreningarna ger även skador på växter och kulturföremål. De största källorna är vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning. Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Mätning av partiklar och kvävedioxid i kvarteret Herkules 2006/2007. Samarbete med bl a Västtrafik och Banverket för att förbättra den regionala infrastrukturen och kollektivtrafiken. 2.1 Minskade halter av svaveldioxid. Verkar för det nationella delmålet. 2.2 Minskade halter av kvävedioxid. Verkar för det nationella delmålet. 2.3 Minskade halter av marknära ozon. Verkar för det nationella delmålet. 2.4 Minskade utsläpp av flyktiga ämnen. År 2010 skall utsläppen av flyktiga ämnen (VOC) i Trollhättans kommun, exklusive metan, ha minskat till under 1400 ton/år. 7

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 2.1 Minskade halter av svaveloxid Målet är redan uppnått. Målet är redan uppnått. 2.2 Minskade halter av kvävedioxid 2.3 Minskade halter av marknära ozon 2.4 Minskade utsläpp av flyktiga ämnen För att nå målet gäller det att biltrafiken i centrum minskar. Inga mätningar av marknära ozon har gjorts. Eftersom vägtrafiken inte minskar bedöms målet vara svårt att uppnå. Inga mätningar av marknära VOC har gjorts. Bedömningen om målet uppnås är därför svår att göra. Om Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten följs och arbetsfordonsparken successivt byts ut kan målet uppnås. Om Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten följs och arbetsfordonsparken successivt byts ut kan målet uppnås. Regler för utsläpp från fastbränsleeldning följs och arbete med att minska VOC-utsläpp från industri och hushåll fortsätter. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Ett samlat grepp när det gäller transporter t ex en transportanalys följd av en transportplan. Mobilitetsinformatör som kan verka för att förändra attityder och värderingar kring transporter. Alltid tillämpa Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten. Ta fram en åtgärdsplan för att minska partikelhalten i luften. Bedriva tillsyn och sprida information för att minska VOCutsläppen från hushåll och industri. Myndighetssamarbete och information när det gäller fartygens avgasutsläpp. 8

3. Bara naturlig försurning Sammanfattning av läget i Trollhättan Vi har haft en väsentlig återhämtning från försurning av mark och vatten i kommunen, men det krävs fler åtgärder både nationellt och internationellt för att målet ska kunna nås. Det är osäkert om Stadens nuvarande åtgärder är tillräckliga eftersom delmålet om försurade sjöar inte har preciserats på kommunal nivå. Vi har dessutom inte kunskap (mätdata) för att kunna göra en bedömning på motsvarande sätt som har gjorts regionalt. Därför blir det som helhet en tveksam gubbe. De största utmaningarna finns inom transportsektorn och skogsbruket där en ökad näringsåterföring är nödvändig. Nationellt mål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Försurning orsakas främst av utsläpp av svavel och kväve vid förbränning av bränslen, vid transporter, energianläggningar och industri i Sverige och övriga Europa. Skogsmarken försuras även av skogsbruk. Försurning ger effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurningskänsliga arter minskar i antal och kan försvinna helt i försurade vatten. Skogen kan bli känsligare för klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. Byggnader och material vittras sönder snabbare. Människans hälsa kan påverkas både direkt och indirekt. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Översyn av recipientprovtagningsprogram har skett och provtagning av sjöar och vattendrag har skett enligt plan. Kalkning av Dalens Damm. Försöksverksamhet med att återföra bioaska till skogen har påbörjats. Biobränslekonvertering i villor. Ökat utbyggnaden av och anslutningsgraden till fjärrvärme. Samarbete med Västtrafik och Banverket. Transportfrågorna till viss del inkluderade i Energiplanen 2008-2010. Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar 3.1 Färre försurade vatten. Verkar för det Regionala delmålet. 3.2 Trendbrott för markförsurningen. Verkar för det Regionala delmålet. 3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid. I Trollhättan skall utsläppen i Trollhättans kommun av svaveldioxid ha minskat till 174 ton eller mindre. 3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider. År 2010 skall utsläppen i Trollhättans kommun av kväveoxider ha minskat till 870 ton eller mindre. 9

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 3.1 Färre försurade vatten 3.2 Trendbrott för markförsurningen 3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid 3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider - Ingen bedömning är gjord när det gäller försurade vatten. - Ingen bedömning är gjord när det gäller markförsurningen Delmålet är redan uppnått. Det är tveksamt om åtgärderna räcker, även om utsläppen minskat då bl.a. avgaskraven skärpts så motverkas detta av ökande trafik. Fortsätter med kalkning när det gäller försurade vatten. Markförsurningstrenden är bruten, men surhetsgraden är fortfarande hög så fortsatta åtgärder behövs för att skogen ska återhämta sig. Genom att verka för energieffektivisering för uppvärmning så nås delmålet. Bedömningen är osäker då det saknas uppföljningsdata på tillämpningsgraden av Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Ett samlat grepp när det gäller transporter t ex en transportanalys följd av en transportplan. Delta i Vägverkets projekt KUSTOM. Alltid följa Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten. Nya åtgärder i Energiplanen med energieffektivisering, övergång till förnybara energikällor såsom utbyggnad av fjärrvärmen. Bioaska från energibolag, hushåll och biobränsleeldning återförs till skogen. Resterande fastigheter, Stadens och Bolagens, skall ställas om till uppvärmning med förnybar energi. Öka lövandelen i det egna skogsinnehavet. Påverka så att uttaget av biobränsle i form av grenar och toppar (GROT) endast sker på marker som tål detta. 10

4. Giftfri miljö Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan Sammanfattning av läget i Trollhättan De största utmaningarna är att det kommer att vara svårt att minska tillförseln av nya farliga ämnen till samhället. Än svårare torde det vara att komma åt alla de föroreningar som redan finns spridda i vår miljö. En viktig fråga att arbeta med är attitydförändringar hos privatpersoner och företag. Utsikterna att nå målet för Trollhättans kommun respektive Stad är beroende av vad som görs på nationell och internationell nivå. Nationellt mål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Användningen av kemikalier ökade kraftigt under andra hälften av 1900-talet. Kemikalier har bidragit till samhällets utveckling och blivit en del av vårt ökade välstånd. Men kemikalier orsakar också skador på miljön och på människors hälsa därför att de ibland hamnar på fel plats, ibland används på fel sätt eller därför att man inte alltid känner till deras skadeverkan och bieffekter. I dag finns ungefär 30 000 kemiska ämnen på marknaden i EU. Av dessa är det bara 5 000 som verkligen har testats och bedömts vad gäller effekter på hälsa och miljö. Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar 4.1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper. Berör ej Trollhättans Stad i nuvarande utformning. 4.2 Miljö- och hälsoinformation om varor. Berör ej Trollhättans Stad i nuvarande utformning. 4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen. Verkar för det Nationella delmålet. 4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier. Verkar för det Nationella delmålet. 4.5 Riktvärden för miljökvalitet. Berör ej Trollhättans Stad i nuvarande utformning. 4.6. Fler åtgärdade förorenade områden. Av kommunen för närvarande 26 förorenade markområden i riskklass 1 och 2, skall sju områden vara åtgärdade vid utgången av 2006. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Ökade krav på varor och tjänster vid ramavtalsupphandling. Utbildat inköpare för att öka medvetenheten och följa ramavtalen, bl a för livsmedel och kemikalier. Kemikalieförteckningar med säkerhetsdatablad. Tillsyn utifrån miljömålet. Inventering och riskbedömning av gamla deponier. Utvändig sanering av PCB på de flesta av bolagens och Stadens fastigheter. Sex fastigheter/byggnader av de sju, i målet för 2006, har sanerats från föroreningar. De företag som bedöms ha mest farliga kemikalier har tagit fram strategier för hur produkterna ska kunna fasa ut. Miljödeklarering av Bolagens fastigheter. Ökat öppethållande på återvinningscentral med förfinad fraktionering. Informationsåtgärder om kemikalier och bekämpningsmedel. Broschyren Miljövänligt byggande tillgänglig. Ökad användning av miljöbensin i arbetsredskap. 11

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen. 4.4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier. 4.6 Fler åtgärdade förorenad områden. Det saknas kunskap för att komma med en säker bedömning men det finns i dagsläget inga tecken på att situationen i Trollhättan är bättre eller sämre än landet i övrigt. Bedömningen är osäker, eftersom det saknas underlag för att översiktligt bedöma delmålet. 6 av de 7 (totalt 36 av de objekt som har MIFO inventerats tillhör risklass 1 eller 2) förorenade områdena är åtgärdade. Antalet MIFO-inventerade områden som klassas som riskklass 1 eller 2 ökar allt eftersom ytterligare inventering sker. I takt med att förteckningar över de kemikalier som används tas fram bör Trollhättans Stad kunna fasa ut särskilt farliga ämnen. Genom att kunskapen om de kemiska ämnena som används inom Trollhättans Stads verksamhet ökar bör hälsooch miljöriskerna kunna minimeras. Övergången till miljövänligare alternativ kan dock försvåras på grund av ökade kostnader. Trollhättans Stad ligger långt framme när det gäller arbetet med att åtgärda förorenade områden. Staden avsätter betydande resurser och har ett strukturerat och målmedvetet arbete med frågorna. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Aktivt tillsynsarbete. Informera om och via tillsyn se till att reglerna i EU:s kemikalielagstiftning följs. Fortsätta PCB-inventering och sanering. Fler förorenade områden åtgärdas. Fortsätta arbetet med att riskbedöma och åtgärda gamla deponier. Sluttäckningsfond finns. Uppföljning av utfasningsprojekt. I Stadens och Bolagens fastigheter byts hushållskyl/frys enligt normal livscykel. Riskbedömningar av varor och kemikalier som används i verksamheten. Informationsinsatser till chefer och inköpsansvariga. 12

5. Skyddande ozonskikt Sammanfattning av läget i Trollhättan För att nå målet för Trollhättans kommun behövs ytterligare beslut på nationell nivå. För att nå målet inom den egna verksamheten behöver berörda verksamheter och bolag ta beslut om utfasning av ozonnedbrytande ämnen, före 2010. Vi har kommit långt i arbetet, men behöver fortsätta arbeta med information till allmänheten och företagare. Nationellt mål Ozonskiktet skall utvecklas så att det ger långsiktigt skydd mot UV-strålning. Syftet med målet är att bevara ozonskiktet som behövs för att skydda livet på jorden från solens skadliga ultravioletta (UV) strålar. Ökad UV-strålning innebär förhöjd risk för olika typer av hudcancer, nedsatt immunförsvar, ökad risk för ögonskador, skador på ekosystem i vatten och på land m.m. Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som skett under de senaste 50 åren. Utsläppen av partiklar och vattenånga från flygplan som flyger på hög höjd, samt halten av växthusgaser i atmosfären är exempel på andra faktorer som påverkar ozonskiktets tjocklek. Den negativa påverkan på ozonskiktet av ozonnedbrytande ämnen har minskat. Detta beror på att halterna av dessa ämnen i atmosfären har börjat avta till följd av åtgärder i Sverige och andra länder. Likväl måste fler åtgärder vidtas för att säkerställa att den internationella avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen fortgår i tillräcklig takt och att användningen i Sverige upphör. Internationella forskare gör bedömningen att man tidigast år 2020 kommer att kunna se en återhämtning av ozonskiktet över Europa. Tidigast år 2050 kan det vara återställt. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Köldmedel i större anläggningar utbytt i Stadens fastigheter. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet I Stadens och Bolagens fastigheter fortsätter man att byta ut hushållskyl/frys med ozonnedbrytande ämnen enligt normal livscykel. Kylanläggningar med ozonnedbrytande ämnen inom Bolagen byts ut enligt normal livscykel. Information om lämpligt omhändertagande av kyl/frys/köldmedia till övriga i Trollhättan. Nationellt delmål 5.1 Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Verkar för det Nationella delmålet. Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 5.1 Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen För att nå delmålet krävs ytterligare beslut på nationell nivå om förbud för användningen av ozonnedbrytande ämnen. Berörda verksamheter och bolag behöver ta beslut om att fasa ut samtliga kyl-, frys- och klimatanläggningar med ozonnedbrytande ämnen före 2010. 13

6. Säker strålmiljö Sammanfattning av läget i Trollhättan Staden genomför regelbunden tillsyn av solarierna. Hur riskerna påverkar befolkningen beror på vilka solvanor som finns. Attityder och vanor är svåra att påverka. Den största utmaningen är att förändra attityder till solvanor hos befolkningen. Nationellt mål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Strålning kommer till stor del från naturliga strålkällor som rymden, marken och berggrunden. Den mänskligt framkallade strålningen har dock ökat under åren. Det finns flera typer av strålning som kan vara skadlig för människor; t ex radioaktiv strålning från kärnkraft, radon från berggrund och byggmaterial och UV-ljus från solen. Eventuella risker kring elektromagnetiska fält och strålning i samband med mobiltelefonianvändning är en omstridd fråga. Radon behandlas under miljömål 15 - God bebyggd miljö. Nationellt mål 6.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen (2010). Verkar för det Nationella delmålet. 6.2 Hudcancerfall orsakade av solen (2020). Verkar för det Nationella delmålet. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Tillsyn av alla solarier. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Fortsatt information om riskerna med UV-strålning och tillsyn av solarier. Bevakning av kunskapsläget när det gäller elektromagnetiska fält. Insamling av brandvarnare med radioaktiva ämnen. 6.3 Risker med elektromagnetiska fält. Verkar för det Nationella delmålet. Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 6.1 Låga utsläpp av radioaktiva ämnen Vi har inga radioaktiva utsläpp i kommunen. Vi har inga radioaktiva utsläpp i kommunen. 6.2 Färre fall av hudcancer orsakade av solen Informationsinsatserna måste göras långsiktigt tillsammans med regionen. Regelbunden tillsyn av solarierna. 6.3 Minskade risker med elektromagnetiska fält Vi vet för litet om hur mobiltelefoni påverkar hälsan. Vi vet för litet om hur mobiltelefoni påverkar hälsan. 14

7. Ingen övergödning Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan Sammanfattning av läget i Trollhättan Att nå miljömålet för Trollhättans kommun enligt de preciseringar som finns bedöms som mycket svårt till 2020. Trögheten i de naturliga systemen gör att även om man kommer långt med åtgärder så kommer det att bli mycket svårt att nå målet inom utsatt tid. Det kommer att bli svårt eller omöjligt för Trollhättans Stad att nå tre av fyra delmål inom utsatt tid. En av de största utmaningarna är att inventera och åtgärda de enskilda avloppen. Nationellt mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Med övergödning (eutrofiering) menas ökad tillförsel av växtnäringsämnena kväve och fosfor och effekterna av detta. I sjöar och vattendrag är det i de flesta fall näringsämnet fosfor som betyder mest för övergödningen. Näringstillståndet i sötvatten graderas därför efter fosforhalten. Övergödning i sötvatten innebär bl.a. en ökad tillväxt av fintrådiga alger och plankton. Vattnet blir grumligare vilket minskar förutsättningarna till bad och friluftsliv. I sjöar förändras fiskbeståndet och s.k. vitfisk som brax och mört ökar. Sjöns värde för fritidsfisket minskar. I havet spelar kvävet en betydande roll för övergödningen, men tidvis och lokalt bidrar även fosfor. För att minska övergödningen av havet måste därför både kväve- och fosfortillförseln begränsas. Övergödning av markområden genom nedfall från luften innebär förändringar av växtligheten i skogar och betesmarker samtidigt som risken växer för ökat kväveläckage till vattendrag och grundvatten. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. Övergödning av skogs-, hed- och myrmark orsakas till stor del av luftburna kväveföreningar. Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar 7.1 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Tvingande i svensk lagstiftning. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Påbörjat ombyggnaden av reningsprocessen i Arvidstorps avloppsreningsverk för att förbereda för kväverening. 140 bedömda enskilda avlopp under 2006 och 2007. Ca 80 avlopp har åtgärdats. För att nå miljömålet behöver 221 bedömas per år. Förnyelse av ledningarna samt ny dagvattenledning i Skoftebyn och Syltevägen. Även åtgärder på ledningsnätet i Lunneberg för att minska belastningen i centrala Sjuntorp. Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram. Planerat för att Lärketorpet skall bli en hållbar stadsdel med bl.a. ekologisk dagvattenhantering och anlagda dammar. Översyn av recipientprovtagningsprogram. Rådgivning externt och internt särskilt om biobränsle. 7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar. Verkar för det Regionala målet. 7.3 Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet. Verkar för det Regionala målet. 7.4 Minskade utsläpp av ammoniak. Verkar för det Regionala målet. 7.5 Minskade utsläpp av kväveoxider. Sammantaget för hela Sverige. 15

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar 7.3 Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet 7.4 Minskade utsläpp av ammoniak Åtgärder genomförs inom jordbruket och vid Arvidstorp men det är osäkert om effekten kommer att hinna få genomslag i vattenmiljön. De enskilda avloppen kommer inte att hinna åtgärdas i tid. Jordbruket och reningsverket bidrar positivt, men det är osäkert hur kvävenedfallet från luften och utsläppen från de enskilda avloppen kommer att utvecklas. Miljötillsynen har bidragit till mindre ammoniakavdunstning genom olika krav på hanteringen av gödsel. Men främst beror de minskade utsläppen på ett minskat djurantal, hästar undantaget. Förbättringarna av ledningsnätet i Skoftebyn har tack vare den planerade utbyggnaden av Östra Älvstranden kunna intensifierats. De enskilda avloppen kommer inte att hinna åtgärdas i tid. Minskningen av kväveutsläppen vid Arvidstorps reningsverk genomförs men översynen av de enskilda avloppen i hela kommunen kommer med nuvarande resurser inte att hinnas med. Genom miljötillsynsverksamheten kontrolleras att gödselhanteringen sköts på rätt sätt. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Införa kväverening på Arvidstorps avloppsreningsverk och ytterligare förbättra fosforreningen. Fortsatt sanering av spillvattennätet för att ta bort inkommande dag- och grundvatten. Fortsatt inventering och sanering av enskilda avlopp med bristande kvalitet. De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen. Informera skolklasser i åk 5 om avloppsreningsverkets funktion och betydelse. Ta fram en strategi för hur tillsynen av jordbruket mer systematiskt ska kunna genomföras. Genomföra dagvattendammar vid utbyggnaden av Överby. 7.5 Minskade utsläpp av kväveoxider Det är tveksamt att åtgärderna räcker, även om utsläppen minskat då bl.a. avgaskraven skärpts så motverkas detta av ökande trafik. Bedömningen är osäker då det saknas uppföljningsdata på tillämpningsgraden av Bestämmelse/rutin för resor i tjänsten. 16

8. Levande sjöar och vattendrag Sammanfattning av läget i Trollhättan Bedömningen för kommunen är negativ då vi inte kommer att nå en ekologisk hållbar situation i Hullsjön som är kraftigt övergödd och dessutom har, enligt Vattenmyndighetens bedömning, endast enstaka större sjöar och vattendrag i kommunen en ekologisk god status i dag. För Stadens verksamheter är bedömningen negativ framförallt för att vi inte klarar delmålet om upprättande av vattenförsörjningsplan. De största utmaningarna är utsläppen av näringsämnen samt hänsyn till sjöar och vattendrag i den fysiska planeringen. Nationellt mål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Vatten är en förutsättning för liv och en eftertraktad resurs ur flera perspektiv. Vattnet är en viktig råvara till dricksvatten, utnyttjas för energiproduktion och transporter, men har också stor betydelse för rekreation, friluftsliv och inte minst som hemvist för växter och djur. Nationella delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Översyn av recipientprovtagningsprogram har skett och provtagning av sjöar och vattendrag har skett enligt plan. Förstudie av fiskväg i Slumpån. Utsättning av ålyngel i Gravlången och Slumpån. Förbättrad kvävereduktion vid Arvidstorp. Påverkan och information till alla i åk 5 om hur kommuninvånarnas beteende kan bidra till en förbättrad vattenreningsprocess. Utökad tillsyn av enskilda avlopp. 8.1 Åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 8.2 Åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 8.3 Upprättande av vattenförsörjningsplaner. Verkar för det Nationella delmålet. 8.4 Utsättning av djur och växter i vatten. Verkar för det Nationella delmålet. 8.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 8.6 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Tvingande i svensk lagstiftning. 17

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 8.3 Upprättande av vattenförsörjningsplaner. 8.4 Utsättning av djur och växter i vatten (Vi arbetar för det regionala målet som ska nås till 2010.) Trollhättans enda större ytvattentäkt Göta älv kommer ej att vara skyddad till 2009. Tveksamheten beror på att olaglig utsättning sker men det är okänt i vilken omfattning. Trollhättans enda större ytvattentäkt Göta älv kommer ej att vara skyddad till 2009. Om Trollhättans Stad skulle vilja sätta ut växter och djur i vatten så görs det när erforderliga tillstånd beviljats. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Införa kväverening på Arvidstorps reningsverk och ytterligare förbättra fosforreningen. Upprätta en vattenförsörjningsplan med vattenskyddsområde samt skyddsbestämmelser för ytvattentäkten Göta älv. Ta hänsyn till sjöar och vattendrag i den fysiska planeringen genom en restriktiv prövning av strandskyddsdispenser samt en översyn av strandskyddet i ÖP. De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen. Se över tappningsrättigheterna i de reglerade vattnen. Restaurera och återskapa goda vattenmiljöer. Informera fastighetsägare om de enskilda avloppens påverkan på våra vattenmiljöer. Övervakning, information och rådgivning om vattenområden till markägare, allmänhet, Stadens verksamheter m fl. Utveckla samarbete så att elever inom utbildningsförvaltningen kan användas som en resurs vid inventeringsarbete. Genomföra dagvattendammar vid utbyggnaden av Överby. 18

9. Grundvatten av god kvalitet Sammanfattning av läget i Trollhättan Den enda enskilda grundvattentäkten i kommunen som betjänar mer än 50 personer per år uppfyller gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. Trots dålig kännedom om grundvattennivåerna i kommunen tar Staden hänsyn till grundvattnet vid de projekt och nybyggnationer eller andra aktiviteter där grundvattnet skulle kunna påverkas. För att nå målet är det viktigt att anta riktlinjer för dagvattenhanteringen och att arbeta efter dessa. Nationellt mål Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Både människor, djur och växter är beroende av tillräckliga mängder med grundvatten av god kvalitet. Mänskliga aktiviteter kan påverka vattenförsörjningen både på kort och på lång sikt. Därför bör vattenförsörjningsfrågorna ha en central roll i samhällsplaneringen. Nationella delmål 9.1 Skydd av geologiska formationer. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 9.2 Inga negativa förändringar grundvattennivån. Verkar för det Nationella delmålet. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Fortsatt inventering av enskilda avlopp kring avrinningsområdena i kommunen. Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram. Trollhättans Stad har deltagit i Socialstyrelsens nationella projekt med kartläggning av dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter. - 9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten. Verkar för det Nationella delmålet. 19

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 9.2 Inga negativa förändringar av grundvattennivån Bedömningen är osäker eftersom vi har dålig kännedom om grundvattennivåerna i kommunen och var det kan bli problem. Bedömningen är osäker eftersom vi har dålig kännedom om grundvattennivåerna i kommunen och var det kan bli problem. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Fortsatt inventering av enskilda avlopp kring avrinningsområdena i kommunen. De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen. 9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten Det finns bara en vattentäkt i kommunen som betjänar mer än 50 personer per år. Den aktuella vattentäkten uppfyller gällande normer för dricksvatten av god kvalitet. Det finns inga kommunala vattentäkter som berörs av delmålet. 20

11. Myllrande våtmarker Sammanfattning av läget i Trollhättan Anläggningen av våtmarker i odlingslandskapet är för långsam i kommunen. Osäkerheten kvarstår om skogsbilvägarnas skadeverkningar. För Trollhättans Stad innebär förslaget till riktlinjer för dagvattenhantering en öppnare dagvattenhanterig med bl.a. smådammar och våtmarker för utjämning och rening. Mer osäkert om det är möjligt att anlägga någon våtmark på Stadens jordbruksmark. Den största utmaningen är att kunna anlägga tillräckligt med våtmarker i odlingslandskapet. För Trollhättans Stad är det viktigt att arbeta med dagvattenfrågorna. Nationellt mål Våtmarkernas ekologiska och vattenhållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker är ett vitt begrepp som innefattar områden täckta med grunt vatten, marker med vatten strax under markytan eller marker som någon del av året översvämmas och står under vatten. En enkel men sammanfattande definition är område där det klafsar om fötterna när man går. Typerna av våtmarker varierar från strandnära (limnogena) miljöer via kärr och sumpskogar till myr och mossmarker. Våtmarker är betydelsefulla i landskapet, både som vattenreservoarer för att hindra översvämningar vid kraftiga regn och som naturliga reningsverk som motverkar övergödning av sjöar och hav. De är dessutom viktiga uppväxtplatser för många arter och rika på bl.a. fåglar och groddjur. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Omarbetningen av naturvårdsplanen fortsätter. Planerat för att Lärketorpet skall bli en hållbar stadsdel med bl.a. ekologisk dagvattenhantering och anlagda dammar. Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram. Nationella delmål 11.1 Strategi för skydd och skötsel. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 11.2 Långsiktigt skydd för våtmarker. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 11.3 Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker. Verkar för det Nationella delmålet. 11.4 Anläggning och återställning av våtmarker. I odlingslandskapet ska minst 100 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. 11.5 Åtgärdsprogram för hotade arter. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. Notera att det nationella delmålet om skogsbilvägar hade 2004 som målår. Ett förslag är att ansluta sig till det regionala målet som numera har 2010 som slutår. 21

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 11.3 Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker 11.4 Anläggning och återställande av våtmarker Kunskap saknas för en säker bedömning men tillståndet i Trollhättan liknar troligtvis länet i övrigt. För få våtmarker anläggs för att nå målet. Inga skogsbilvägar som ger negativ påverkan på våtmarker anläggs inom förvaltningen av Stadens skogsinnehav. Tillsammans med Vänersborg och Uddevalla kommun har ett förslag på riktlinjer för dagvattenhantering tagits fram. Detta kommer att innebära att öppna vattenmiljöer skapas för utjämning och rening. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram i samarbete med Vänersborg och Uddevalla kommun behöver antas för att säkerställa dagvattenhanteringen. Anlägga våtmark på Stadens jordbruksmark. Staden kan också försöka initiera och samordna lämpliga våtmarksprojekt. Inventera våtmarker med påverkan av tidigare anlagda skogsbilvägar till underlag för samråd med Skogsstyrelsen. Ta hänsyn till våtmarkerna vid planering, samråd och tillståndsärenden. Genomföra dagvattendammar vid utbyggnaden av Överby. 22

12. Levande skogar Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan Sammanfattning av läget i Trollhättan Den nationella fördjupade utvärderingen av Levande Skogar visar att ytterligare kraftfulla åtgärder måste genomföras för att nå miljökvalitetsmålet till 2020. Denna bedömning görs även på regional nivå och i Trollhättans kommun. Trollhättans Stad har skyddat en stor del av vårt eget skogsinnehav och har ambitionen att skydda ytterligare tätortsnära skogsområden. Skogsbruket är certifierat och bedrivs enligt en grön skogsbruksplan. Skogsinnehavet och planen behöver analyseras närmare och ambitionsnivån preciseras. Därför blir det en tveksam bedömning som helhet. De biologiska processerna i skogen kommer självklart att ta lång tid även på vårt skogsinnehav, men det vägs inte in i denna bedömning. De största utmaningarna är att införa metoder som innebär att skogen brukas uthålligt och hållbart samt att långsiktigt skydda skogsmark. Nationellt mål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Sverige är ett skogrikt land, där mer än halva ytan täcks av skog. En skog som varierar i karaktär och som har stor betydelse som råvara, men också för rekreation, friluftsliv och som hemvist för växter och djur. I dagens skogspolitik har produktions mål och miljömål lika stor betydelse. Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar 12.1 Långsiktigt skydd av skogsmark. Verkar för det Regionala målet. 12. 2 Förstärkt biologisk mångfald. Verkar för det Regionala målet. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Strategiska miljöbedömningar görs kontinuerligt i pågående planarbeten. Arbete med framtagande av beslut med avgränsning och skötselplan för två tätortsnära naturreservat har påbörjats. Påbörjat översyn av Naturvårdsplanen med en bedömning av de mest angelägna naturvårdsåtgärderna utifrån miljömålen. Skötselåtgärder har påbörjats i anslutning till Ryrbäcken. Naturstig vid Öresjö har färdigställts och informationsmaterial har tagits fram. Arbetslag med naturvårdsinriktning startade 2006. Åtagande vid Sandhemsspåret för att förhindra avverkning av skogsbeståndet. 12. 3 Skydd för kulturmiljövärden. Verkar för det Regionala målet. 12.4 Åtgärdsprogram för hotade arter. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 23

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 12.1 Långsiktigt skydd av skogsmark. 12.2 Förstärkt biologisk mångfald. 12.3 Skydd för kulturmiljövärden. Det blir mycket svårt att nå delmålet inom tidsramen p.g.a. otillräckliga anslag samt attityder till skydd av skog. För att målet ska anses som uppnått bör samtliga variabler av delmålet uppfyllas vilket blir svårt. I länet har endast hård död ved en tydlig positiv trend. Inventeringar i länet visar att skador på fasta fornlämningar och kända kulturlämningar i samband med skogliga åtgärder fortsatt är oacceptabelt höga. Trollhättans Stad har skyddat en stor del av sitt eget skogsinnehav, ca 20 %. Följs skogsbruksplanen kommer målet om gammal skog att klaras för det egna skogsinnehavet. För de övriga delmålen behöver skogsbruksplanen analyseras och utvecklas. Tveksamheten beror på att vi ännu inte har tillräcklig kunskap om kulturlämningarna på Stadens skogsmark. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Stadens befintliga gröna skogsbruksplan utvecklas och kopplas tydligt samman med miljömålet samt utökas med en textdel. Tydliggöra syfte och utvecklingsinriktning för stadens markinnehav. Ta stor hänsyn till skogar med natur-, kultur- och friluftsvärden vid planering, samråd och tillståndsärenden. Inventera kulturlämningarna på Staden mark, dokumentera och föra in i skogsbruksplanen. Bilda naturreservat inom Fall- och slussområdet och vid Ryrbäcken. Fortsatt och förstärkt vård av områden med höga natur- och friluftsvärden såsom Slättbergen, Fall- o slussområdet, Ryrbäcken och Slätthult. Skydda delar av Stadens egna skogsmark som biotopskydd eller naturvårdsavtal samt identifiera och skydda värdefulla skogsområden i övriga delar av kommunen. Utveckla systemet så att elever kan adoptera en naturmiljö hos markägare. 24

13. Ett rikt odlingslandskap Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan Sammanfattning av läget i Trollhättan I kommunen är bristen på betesdjur och aktiva brukare ett problem, bland annat kopplat till bristande lönsamhet i djurproduktionen. För att komma till rätta med det här krävs sannolikt åtgärder och styrmedel av regional- och jordbrukspolitisk karaktär. Det blir därför mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet. Skötseln av Stadens ängs- och hagmarker har blivit bättre, men på övriga områden är det osäkert om insatserna kan anses vara tillräckliga. Den största utmaningen är att säkerställa skötseln i kommunens naturbetesmarker. Nationellt mål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Odlingslandskapets viktigaste funktion var förr och är fortfarande att framställa livsmedel kött, spannmål, rotfrukter, vegetabilier mm. Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i olika former är en biprodukt, liksom en del miljöstörande processer. Att bevara, återskapa och nyskapa naturvärden har blivit en allt viktigare del av jordbruket. Också det öppna landskapets betydelse för upplevelse och rekreation och som del av kulturarvet uppmärksammas allt mer. I den nya livsmedelspolitiken framhålls betydelsen av ett jordbruk som producerar såväl livsmedel, som naturvård och god miljö. Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar 13.1 Skötsel av ängs- och betesmarker. I Trollhättans kommun ska senast år 2010 minst 850 ha ängs- och betesmark bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska bestå eller utökas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska bestå eller utökas och arealen sötvattenstrandäng ska utökas tillminst 44 ha. 13.2 Bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet. Verkar för det Nationella delmålet. 13.3 Skötsel av kulturbärande landskapselement. Verkar för det Nationella delmålet. 13.4 Genetiska resurser hos husdjur och kulturväxter. Verkar för det Nationella delmålet. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Grova träd har friställts och inträngande gran har avlägsnats på betesmarkerna vid Edsäter- Jonstorp. Fortsatt röjning av naturbetesmarkerna i Åkerströms naturreservat. Årlig slåtter av gräsmarkerna vid Håjums ekbacke. Även viss röjning av sly. Genom samarbete mellan markägare, länsstyrelsen och Trollhättans Stad har restaurering påbörjats av naturbetesmarkerna vid Assarebo. Antalet utrotningshotade lantraser har utökats på Vårviks gård. Även äldre kulturväxter odlas. Kunskapsspridning och utbildning av inköpare och kökspersonal för att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Information till medborgare om ekologiska livsmedel och närproducerat bl a genom miljöalmanackan. 13.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 13.6 Åtgärdsprogram för lantbrukets ekonomibyggnader. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 13.7 Ökad ekologisk produktion. Verkar för det Regionala målet. 25

Når vi delmålen? Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad 13.1 Skötsel av ängs och betesmarker 13.2 Bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskap et 13.3 Skötsel av kulturbärande landskapselem ent Den nedåtgående trenden av minskat bete i kommunens ängs- och hagmarker har börjat plana ut men många är fortfarande utan skötsel. Några av de högst klassade objekten i Trollhättan kommer att förstöras genom utbyggnaden av dubbelspåret vid Upphärad. Ingen säker bedömning kan göras när det gäller bevarandet av småbiotoper i kommunen. Utvecklingen är troligtvis likadan som i regionen i övrigt. Kunskap för en säker bedömning av antalet kulturbärande landskapselement saknas, men utvecklingen i Trollhättan är troligen likadan som för regionen i stort. Omfattande insatser har genomförts för att förbättra skötseln av naturbetesmarkerna på Stadens eget markinnehav. Utbyggnadsplaner kan påverka nuvarande skötsel. Vid bygglovsgivning efterlevs miljömålet men utbyggnadsplanerna för Trollhättan kan innebära en konflikt med miljömålet. Strategier och rutiner saknas för att återskapa förlorade småbiotoper. Inga åtgärder är genomförda och anvisningar för fortsatt inriktning saknas. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Strategi för att säkerställa hävd och skötsel av de mest värdefulla naturbetesmarkerna. Utarbeta en markstrategi som tydliggör syfte och utvecklingsinriktning för stadens markinnehav. Utveckla ett mer permanent naturvårdslag. Fortsatt uppfödning av lantraser och odling av äldre kulturväxter på Vårviks Gård. Fortsatt utbildning om kopplingen mellan livsmedel och ett rikt odlingslandskap för personal på Trollhättans Stad. Även information för kommuninvånarna. Upphandla större andel ekologiska livsmedel. Utbildning av berörda förvaltningar om småbiotoper, kulturbärande element och deras värden för hänsyn vid planering, samråd och tillståndsärenden. Öka intresset bland skolelever för jordbrukets naturvårdsnytta. 13.4 Genetiska resurser hos husdjur och kulturväxter Det finns flera lantraser representerade i kommunen, men att säkerställa bevarandet genom att det skall finnas ett tillräckligt antal individer på lokal nivå, är inte troligt. Vårviks gårds uppfödning av lantraser samt odling av kulturväxter har gjort att målet nås. 13.7 Ökad ekologisk produktion 24 % av jordbruksmarken odlades ekologiskt i Trollhättans kommun under 2007. För andelen övriga mjölk- och köttdjur bedöms nivån vara över 10 % även om lokala uppgifter saknas. Andelen ekologiska livsmedel höjdes från 4,5 % år 2006 till 7,8 % år 2007. Andelen av Trollhättans Stads mark som odlas ekologiskt är inte känd. 26

15. God bebyggd miljö Målet tillhör ett av de särskilt angelägna miljömålen i Trollhättan Sammanfattning av läget i Trollhättan Ökade insatser behövs för att förändra attityder och värderingar. De stora utmaningarna finns inom miljöanpassning av transporter, en regional fysisk planering, kulturmiljö och skönhet, tätortsnära grön- och vattenområden och trafikbuller. Nationellt mål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljömålet God bebyggd miljö är det bredaste miljömålet av alla. Det skiljer sig också från övriga miljömål genom att i hög grad uppmärksamma människors upplevelse av sin miljö. För att en bebyggd miljö ska kunna kallas god måste den upplevas som sådan. Det som eftersträvas är inte bara en miljöanpassad fysisk planering, god hushållning med naturresurser och hälsosamt byggande utan också skönhetsupplevelser och trevnad liksom bevarande och utvecklande av natur- och kulturvärden. Nationella/regionala delmål och lokala tolkningar 15.1 Planering för a) en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter. Verkar för det Nationella delmålet. b) kulturhistoriska och estetiska värden. Verkar för det Nationella delmålet. c) grön- och vattenområden i tätorter. Verkar för det Nationella delmålet. 1d) effektivare energianvändning och nyttjande av förnyelsebar energi. För kommunen som helhet bör i en första etapp användningen av ickeförnybar energi halveras till år 2010 jämfört med 1996. Trollhättans Stad skall vara en föregångare i detta omställningsarbete och skall under samma period minska användningen av icke-förnybar energi med minst 90 %. 15.2 Skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Verkar för det Nationella delmålet. Trollhättans kommun Trollhättans Stad Vad vi har gjort under 2006 och 2007 Information om miljövänligt byggande bl.a. Bodialoger. Bostadsförsörjningsprogram med miljöriktlinjer samt Styrdokument för planering av Lärketorpet. Miljöbedömningar utvecklas kontinuerligt i planeringen. Radonprogram, med bla information och åtgärder. Obligatorisk ventilationskontroll. Förbättrad regional infrastruktur genom samverkan vid järnvägsoch vägutbyggnader, kollektivtrafik och statens infrastrukturplaner. Kulturhistoriska inventeringar och detaljplaner med varsamhets/ skyddsbestämmelser. Samarbete med City Trollhättan för en attraktiv stadskärna. Skötselplaner för parkerna och stadsvårdsteam för naturvårdande insatser. Information om källsortering och nybyggd återvinningscentral med bra öppettider. Biobränsleaskorna vid sluttäckning av Munkebodeponin. 15.3 Minskat buller. Verkar för det Nationella delmålet. 15.4 Minskat uttag av naturgrus. Verkar för det Regionala målet. 15.5 Minskning av avfallsmängder 1. Verkar för det Nationella delmålet. 15.6 Miljöriktiga deponier. Berör ej Thn:s Stad i nuvarande utformning. 15.7 Bättre energianvändning i byggnader. Verkar för det 27

Nationella delmålet. 15.8 Mindre radon, fukt och mögel inomhus. Verkar för det Nationella delmålet. Når vi delmålen? 15.1 Delmål Trollhättans kommun Trollhättans Stad Planering 15.2 Skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 15.3 Minskat buller 15.4 Minskat uttag av naturgrus 15.5 Minskning av avfallsmängder 1 15.7 Bättre energianvändning i byggnader Utmaningen är att få samhällsbyggandets alla aktörer att agera utifrån de program och strategier som finns. Kraftig bebyggelseutveckling gör att kulturmiljöinventeringar och skyddsbestämmelser inte hinns med. Få åtgärder görs för att minska bullret. Framtida trafikökningar påverkar negativt. Användningen av naturgrus har minskat kraftigt. Bedömningen avseende återanvänt material är dock mycket osäker, men efterfrågan är större än tillgången. Plockanalyserna vid Heljestorp visar att allt större andel sorteras rätt. Målet med matavfallet klaras redan idag. Energieffektivisering i byggnader samt omställning till förnybara energikällor fortsätter. Energirådgivning, och KLIMP har påskyndat utvecklingen. Vi har flera bra planer och program t.ex. översiktsplaner och energiplan, där genomförandet är utmaningen. Det saknas aktuella planer för transporter, regional fysisk planering, kulturmiljö och grön- och vattenområden. Kompletterande insatser och uppdateringar behövs när det gäller identifiering och skydd. Få åtgärder görs för att minska bullret för de som redan är utsatta. Vid planering av nya bostäder och större förändringar av infrastrukturen beaktas dock bullerproblemen. Avser användningen av både naturgrus och återanvänt material. Vi har en medveten inriktning mot återanvändning. Förbättrade öppettider och tillgänglighet, samt bättre information på Håjums återvinningscentral har underlättat för hushållen. Målet med matavfallet klaras redan idag. Energieffektivisering har skett inom Stadens och bolagens byggnader, bland annat inom skolorna och i bostäder i Kronogården. Vad vi bör/kan arbeta vidare med för att nå målet Öka insatserna för att förändra attityder och värderingar. Arbeta med Ålborgsåtagandena. Följa upp om samhällsbyggnadsprojekten miljöanpassas vid genomförandet. Regional planering som även omfattar fysisk planering. Samordnat grepp om transportfrågorna bl a transportplan för Stadens transporter och barns skolväg. Aktualisera kulturmiljöprogrammet med handlingsprogram för bevarande. Handlingsprogram för offentlig miljö. Handlingsprogram för tätorternas grönområden med inventering av ljudnivån. Tydliggöra syfte och utvecklingsinriktning för Stadens markinnehav. Ytterligare energieffektivisering för bl a de kommunala bolagen. Öka informationen och krav avseende energi och miljö bl.a. vid exploateringsavtal och bygglovgivning. Strategi för trafikbulleråtgärder. Initiera till ett regionalt samarbete att ta fram en materialförsörjningsplan. Uppbyggnad av en återvinningsmarknad för rivningsavfall. Fler återvinningsstationer med insamling av material, inte enbart förpackningar. Kommunala insamlingssystem för näring från kretsloppsanpassade enskilda avloppslösningar. Fortsätta kartläggning av radonförekomst. 15.8 Mindre, radon, fukt och mögel inomhus Stora delar av kommunens bostäder är fortfarande inte kontrollmätta avseende radon. Det saknas information om ventilationen för i stort sett alla småhus och det saknas möjlighet att kräva in dokumentation. 28 Alla skolor/förskolor i kommunen är kontrollmätta och ingen har för höga radonhalter. Genom tillsyn och information påverkar vi berörda att åstadkomma en sund inomhusmiljö. 1 Förslag till reviderat miljömål 15.5: År 2015 tas resurserna i avfallet till vara i så hög grad som möjligt, samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna.

16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Vanligen pratar man om biologisk mångfald på tre olika nivåer. Begreppet brukar förknippas med antalet arter men omfattar även den genetiska variationen och mångfalden både inom och mellan populationer. Det vi möjligen glömmer när vi tänker på naturens rikedom är att det också är viktigt att det finns ett stort antal olika livsmiljöer där dessa arter ska trivas och samspela med varandra. Det behövs en mosaik av naturtyper och livsmiljöer i landskapet som sjöar, vattendrag, barrskog, lövskog, odlad mark, betad mark, våtmarker osv. Miljömålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Samhällets insatser för att bevara den biologiska mångfalden bedrivs med ett landskapsperspektiv på förvaltningen av ekosystemen. Ekosystemens buffertförmåga bibehålls, dvs. förmågan att klara av förändringar och vidareutvecklas, så att de kan vara fortsatt produktiva och leverera varor och tjänster. Landskapet, sjöar och hav är så beskaffat att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda. Det finns tillräckligt med livsmiljöer så att långsiktigt livskraftiga populationer av arter bibehålls (gynnsam bevarandestatus). I områden där viktiga naturtyper skadats restaureras sådana så att förutsättningarna för den biologiska mångfalden väsentligt förbättras. Det kan t.ex. handla om naturtyper som generellt har minskat kraftigt i yta och utbredning, som fått sina kvaliteter som livsmiljö generellt utarmad, som hyser en stor mångfald av arter eller som hyser genetiskt särpräglade bestånd av arter. Arterna är spridda inom bl.a. sina naturliga utbredningsområden i landet så att genetisk variation inom och mellan populationer är tillräcklig. Främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige introduceras inte. Den biologiska mångfalden upprätthålls i första hand genom en kombination av hållbart nyttjande av biologiska resurser, bevarande av arter och deras livsmiljöer samt åtgärder för att minimera belastningen av föroreningar och genom att begränsa klimatpåverkan. Arter som nyttjas t.ex. genom jakt och fiske förvaltas så att de långsiktigt kan nyttjas som en förnyelsebar resurs, och så att ekosystemens strukturer och funktioner inte påverkas. 29