KURSPLAN Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng

1(7) KURSPLAN Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng Religious Studies for Subject Teachers, 91-120 credits, 30 credits Kurskod: LRET23 Fastställd av: Nämnd för Lärarutbildningen 2012-12-06 Reviderad av: Utbildningsledare 2013-05-21 Gäller fr.o.m.: 2013-05-21 Version: 2 Diarienummer: HLK2014/02411-122 Utbildningsnivå: Utbildningsområde: Ämnesgrupp: Fördjupning: Huvudområde: Avancerad nivå Humanistiska området RV1 A1E Religionsvetenskap Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas studenten vara väl insatt i vetenskapsteoretiska och metodiska problemställningar i ett valbart område inom det liga ämnesfältet uppvisa fördjupade kunskaper om forskning och vetenskaplig diskussion inom någon del av en uppvisa kunskap om relevanta didaktiska verktyg och förhållningssätt i relation till valda delämnen Efter avslutad kurs förväntas studenten uppvisa fördjupad förmåga att analysera och värdera aktuella teorier, frågeställningar och metoder inom ramen för ett ligt delämne uppvisa fördjupad färdighet i att på ett självständigt sätt identifiera och formulera problemställningar inom någon särskild inriktning inom en uppvisa fördjupad förmåga att självständigt planera och författa en uppsats med hjälp av aktuella teori- och metodtraditioner inom det liga ämnesområdet samt färdighet i att diskutera och bedöma andras uppsatsarbete uppvisa förmåga att presentera, granska och diskutera egna och andras arbeten inom ämnet uppvisa förmåga att se didaktiska perspektiv inom ramen för särskild tematik inom ett ligt delämne Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten visa förmåga att förstå och förhålla sig till vetenskapliga inriktningar och metoder inom Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet TEL (vx) 036-10 10 00 FAX 036-16 25 85 E-POST info@ju.se www.ju.se

Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng 2(7) på ett självständigt sätt förhålla sig till innehållsliga och metodiska perspektiv och teman inom ett särskilt avgränsat tematiskt område uppvisa en professionell förmåga att värdera och förhålla sig till teoretiska och metodiska perspektiv inom ramen för både egna och andras vetenskapliga arbeten visa god förtrogenhet med och ett kritiskt förhållningssätt till den vetenskapliga diskursens historiska och aktuella frågeställningar och ståndpunkter inom det valda delämnet Innehåll Religionsvetenskap: Teori och metoder, 7,5 högskolepoäng Religion: Theory and Methods, 7,5 credits Innehåll Kursen ger fördjupade kunskaper i metoder och teorier inom ett särskilt ligt delämne med fokus på förberedande färdigheter och kunskaper inför författandet av vetenskapliga texter inom ämnet. I kursen studeras litteratur som avspeglar några aktuella frågeställningar, metoder och teoribildningar inom det valda delämnet. Kursen examineras genom att studenten deltar i seminarieverksamheten samt skriftligt och muntligt redogör för och diskuterar relationen mellan metod, teoribildning, och empirisk bearbetning. Lärandemål Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna på ett fördjupat sätt förstå och redogöra för olika teorier och metoder inom ett särskilt ligt delämne samt relatera dessa till aktuell forskning kunna använda sig av och förhålla sig kritiskt till centrala begrepp, teman, teorier och metoder inom ett särskilt ligt delämne vara förtrogen med aktuella metoder och teorier inom ett särskilt ligt delämne Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna författa en vetenskaplig text med självständig kritisk diskussion av aktuell forskning inom ett särskilt ligt delämne kunna inför seminariegruppen redogöra för avancerade metodiska och teoretiska problemställningar kunna värdera olika metoders betydelse för den egna vetenskapliga progressionen visa en fördjupad förmåga att självständigt och professionellt använda för respektive delämne relevanta metodiska regler för källkritik, texttolkning, argumentation, empirisk och analytisk metod Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad delkurs förväntas studenten visa förmåga att förstå, redogöra för och bedöma vetenskapliga inriktningar och metoder inom

Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng 3(7) kunna redogöra för och tillämpa de metodiska grunderna för vetenskapliga texter inom Examination Delkursen examineras genom närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna samt genom skriftlig och muntlig redovisning av kurslitteraturen där studenten förväntas visa förmåga att tillämpa och kritiskt förhålla sig till olika teoretiska och metodiska liga perspektiv. Den muntliga redovisningen sker inför seminariegruppen. I delkursen ges något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. //Tematisk kurs, 7,5 hp Thematic Course, 7,5 creditslärandemål Efter avslutad delkurs förväntas studenten på ett fördjupat sätt kunna @@visa insikt och förmåga att bedöma forskningsläget inom ett särskilt avgränsat tematiskt område inom en @@relatera forskning inom ett särskilt avgränsat tematiskt område inom en till aktuell metod- och teoribildning @@visa kunskap om didaktiska problemställningar inom ramen för ligt ämnesstudium Efter avslutad kurs förväntas studenten på ett fördjupat sätt kunna @@på ett självständigt och kritiskt sätt diskutera och värdera aktuell forskning inom ett särskilt avgränsat tematiskt område inom en @@identifiera och analysera återkommande centrala perspektiv och begrepp som används inom en inom ramen för ett särskilt avgränsat tematiskt område Värderingsförmåga och förhållningssättexamination Delkursen examineras genom närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna samt genom en enskild skriftlig och muntlig redovisning av kurslitteraturen. Den muntliga redovisningen genomförs som en miniföreläsning inför seminariegruppen. I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Alt. 1: **Uppsats med inriktning mot etik, 15 högskolepoäng Thesis in Ethics, 15 credits// Alt. 2: Uppsats med inriktning mot kyrko- och missionsstudier, 15 högskolepoängthesis in Church and Mission Studies, 15 credits Alt. 3: //Uppsats med inriktning mot religionshistoria, 15 högskolepoäng** Thesis in History of Religions, 15 creditslärandemål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng 4(7) @@på ett i relation till aktuell teoribildning självständigt sätt formulera, pröva och besvara frågeställningar relaterade till en vetenskaplig problemställning @@på ett självständigt sätt förhålla sig till aktuellt internationellt forskningsläge som är av relevans för uppsatsen @@på ett konsekvent sätt hantera metodfrågor och arbeta utifrån valt teoretiskt perspektiv Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna @@självständigt formulera problemställningar, frågeställningar samt formulera metodiska och teoretiska vägval med anknytning till aktuell avancerad forskning inom @@författa en större vetenskaplig uppsats som skulle kunna granskas för publicering i en vetenskaplig tidskrift Värderingsförmåga och förhållningssätt// Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna uppvisa en professionell förmåga att värdera och förhålla sig till teoretiska och metodiska perspektiv inom ramen för både sina egna och andras vetenskapliga arbeten Examination Kursen examineras genom en bedömning av uppsatsen. I betygssättningen tas även hänsyn till studentens medverkan i uppsatsseminarier med uppgift att både försvara sin egen uppsats och opponera på någon annans uppsats. I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Undervisningsformer Se delkursernas beskrivningar. Kursens undervisningsformer utgörs av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt individuell handledning. Uppsatsämne väljs i samråd med handledare. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Förkunskapskrav Godkända kurser i Religionsvetenskap 1-90 hp eller motsvarande Examination och betyg Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget Godkänd krävs i enlighet med ovanstående lärandemål utöver närvaro och aktivt deltagande vid de examinerande seminarierna förmåga att inom ramen för skriftliga och muntliga uppgifter och utifrån kurslitteraturen kunna redogöra för, kritiskt reflektera över liga frågeställningar inom de olika delkursernas ämnesområden samt författa och försvara en uppsats som håller vid en vetenskaplig prövning. För betyget Väl godkänd krävs, utöver visad förmåga till koncis och välstrukturerad presentation i skrift och tal, också att studenten vid redovisningstillfället ger prov på

Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng 5(7) självständighet och originalitet i förhållande till kurslitteratur och kursinnehåll och det undersökta empiriska materialet. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning och kriterier för betygsättning tillhandahålls i studianvisningar vid kursstart. Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system: Examinationsmoment Omfattning Betyg Religionsvetenskap: Teori och metoder 7.5 hp U/G/VG Tematisk kurs 7.5 hp U/G/VG Uppsats med inriktning mot etik 15 hp U/G/VG Uppsats med inriktning mot kyrko- och missionsstudier Uppsats med inriktning mot religionshistoria 15 hp U/G/VG 15 hp U/G/VG Kursvärdering Uppföljning av undervisningen sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut via webbplattformen PingPong. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt om möjligt en student, publiceras i PingPong samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering. Kurslitteratur Religionsvetenskap: Teori och metoder, 7,5 högskolepoäng Alt. 1: Etik Litteratur väljes i samråd med examinator med utgångspunkt i följande lista Avhandlingar (1 avhandling väljs): Colnerud, Gunnel (1995). Etik och praktik i läraryrket: en empirisk studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundkolan. Linköping studies in Education and Psychology. 203 s. Grantén, Eva-Lotta (2003). Patterns of Care. Relating Altruism in Sociobiology and the Christian Tradition of Agape. Lund: Lund university Press. 239 s. Heberlein, Ann (2005). Kränkningar och förlåtelse. En etisk studie med hänsyn till föreställningar om offer, förövare, skuld och ansvar. Stockholm: Thales. 285 s. Silfverberg, Gunilla (1996). Att vara god eller att göra rätt. Uppsala University Press. s 191. Obligatorisk litteratur: Benhabib, Seyla (1992) Autonomi och gemenskap. Kommunikativ etik, feminism och postmodernism. Göteborg: Daidalos (336 s) Kant, Immanuel (2005) [1785]. The Moral Law: Groundwork of the Metaphysics of Morals. London: Routledge. 164 s.

Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng 6(7) McIntyre, Alaisdair (2007, 3. Ed) [1981]. After Virtue: A Study in Moral Theory. Notre Dame: University of Notre Dame Press. 286 s. Mill, John Stuart (Mathias, M. B, ed.) (2007) [1859]. On Liberty. New York: Pearson Longman. 183 s. Klassiska verk (Böcker om sammanlagt ca 500 sidor väljs i samråd med läraren): Beauchamp, Tom & Childress, James (2009) 6. ed) [1979]. Principles of Biomedical Ethics. New York: Oxford University Press. 417 s. Hursthouse, Rosalind (1999). On Virtue Ethics. Oxford: Oxford University Press. 275 s. Jonsen, Albert R. & Toulmin, S. (1988). The Abuse of Casuistry. A History of Moral Reasoning. Los Angeles: California University Press. 420 s. Kant, Immanuel (2005) [1785]. The Moral Law: Groundwork of the Metaphysics of Morals. London: Routledge. 164 s. Platon (2012, 3. Uppl). Den nikomachiska etiken. Göteborg: Daidalos. 313 s. Putnam, Hilary (2004). Ethics Without Ontology. Cambridge/London: Harvard University Press. 160 s. Taylor, Charles (2007). A Secular Age. The Belknap Press. 874 s. (kan läsas i urval) Taylor, Charles (1989). Sources of The Self. The Making of the Modern Identity. Cambridge: Cambridge University Press. 601 s. Rawls, John (1999, rev ed) [1971]. A Theory of Justice. Cambridge: Belknap. 538 s. Scanlon, Thomas (1998). What We Owe To Each Other. Cambridge: Belknap. 420 s. Walzer, Michael (1997). On Toleration. New Haven/London: Yale University Press. 126 s. Två vetenskapliga artiklar med anknytning till ämnet i de valda böckerna söks fram av studenten och väljs i samråd med läraren. Alt. 2: Kristendomens historia Obligatorisk litteratur: Halldorf, Joel (2012). Av denna världen? Emil Gustafson, moderniteten och den evangelikala väckelsen. Skellefteå: Artos. 350 s. Odén, Robert (2012). Wåra swarta bröder. Representationer av religioner och människor i Evangeliska fosterlandsstiftelsens Missions-Tidning, 1877-1890. Uppsala: Uppsala universitet. (Studia Missionalia Svecana 111). 300 s. Oja, Linda (1999). Varken Gud eller natur. Synen på magi i 1600- och 1700-talets Sverige. Eslöv: B. Östlings bokförlag. Symposion. 295 s. Kompendium med artiklar om kyrkohistoria och kyrkovetenskap som forskningsämnen. Ca 100 s. Studenten väljer också en av följande böcker: Alvunger, Daniel (2006). Nytt vin i gamla läglar. Socialdemokratisk kyrkopolitik under perioden 1944-1973. Göteborg: Församlingsförlaget. 250 s. Fallberg Sundmark, Stina (2008). Sjukbesök och dödsberedelse. Sockenbudet i svensk medeltida och reformatorisk tradition. (Biblioteca Theologicae Practicae 84). Skellefteå: Artos. 260 s.

Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120 hp, 30 högskolepoäng 7(7) Josefsson, Ulrik (2005). Liv och över nog. Den tidiga pingströrelsens spiritualitet. (Biblioteca Theologicae Practicae 77). Skellefteå: Artos. 400 s. Lagerlöf Nilsson, Ulrika (2010). Med lust och bävan. Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet. Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. 275 s. Malmstedt, Göran (2002). Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige. Lund: Nordic Academic Press. 200 s. McLeod, Hugh (2010). The religious crisis of the 1960s. Oxford: Oxford University Press. 304 s. Roper, Lyndal (1991). The holy household. Women and morals in Reformation Augsburg. Oxford: Clarendon. 267 s. Sarja, Karin (2002). Ännu en syster till Afrika. Trettiosex kvinnliga missionärer i Natal och Zululand 1876-1902. Uppsala: Svenska institutet för missionsforskning. 315 s. Wejryd, Cecilia (2002). Läsarna som brände böcker. Erik Jansson och erikjansarna i 1840 talets Sverige. Uppsala: Svenska kyrkohistoriska föreningen. 227 s. Werner, Yvonne M. (red.) (2008). Kristen manlighet. Ideal och verklighet 1830-1940. Lund: Nordic Academic Press. 300 s. Alt. 3: Religionshistoria Chartier R. (1997). On the Edge of the Cliff. Baltimore and London: The John Hopkins University Press. 204 s. Berliner, David & Ramon Sarró (2007). Learning Religion: Anthropological Approaches. Metodology and History in Anthropology vol. 17. New York & Oxford: Berghahn Books. 240 s. Turner, Victor (1995). The Ritual Process: Structure and Anti-Structure. New York: Aldine de Gruyter. 232 s. Douglas, Mary (1994). Purity and Danger: An analysis of the concepts of pollution and taboo. London: Routledge. 272 s. Sky, Jeanette (2009) [2007]. Genus och religion. Stockholm: Natur och Kultur. 212 s. Tematisk kurs, 7,5 hp Litteratur bestäms i samråd med examinator. Uppsats, 15 högskolepoäng Litteratur bestäms i samråd med handledare.