Kandidatuppsats Höstterminen 2008 Handledare: Författare: Claes-Göran Larsson Johanna Jonsson Carl Weidenstolpe Internationell redovisning av FoU - En studie om hur några finansiella nyckeltal påverkas av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2
Förord Vi vill tacka alla föreläsare som har inspirerat oss under våra studier på Handelshögskolan vid Umeå Universitet, framförallt vår handledare Claes-Göran Larsson. Vi vill även tacka studentföreningen HHUS för att ha upplåtit en studieplats på deras kontor. Johanna Jonsson & Carl Weidenstolpe Handelshögskolan vid Umeå Universitet, 2009-01-16 1
2
Sammanfattning I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU. I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2. International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut. Det andra organet är Financial Accounting Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balansoch resultaträkningar för ett antal verkstadsföretag noterade på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur några utvalda finansiella nyckeltal påverkas beroende på hur forskning och utveckling redovisas. Omräkningarna görs endast med avseende på forsknings- och utvecklingskostnaderna. Vår problemformulering lyder: I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU? Den teoretiska delen av uppsatsen beskriver bland annat hur de två olika standarderna säger att företag ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Vi beskriver även de aktuella nyckeltalen. Dessutom sammanfattar vi även tidigare forskning om hur de olika sätten att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar värdet av informationen som de externa intressenterna får av redovisningen. Resultatet av vår studie visar hur nyckeltalen påverkas vid en förändring av redovisningen, från en balansering av forskning och utveckling enligt IFRS till den direkta kostnadsföringen som de amerikanska reglerna förespråkar. Nyckelord: FoU, nyckeltal, IFRS/IAS, US GAAP 3
Innehåll Kapitel 1 Inledning... 7 1.1 Problembakgrund och diskussion... 7 1.2 Problemformulering... 9 1.3 Syfte... 10 1.4 Avgränsningar... 10 1.5 Begränsningar... 10 1.6 Begreppsförklaring och Förkortningar... 10 Kapitel 2 Vetenskapliga utgångspunkter... 13 2.1 Förförståelse... 13 2.2 Kunskapssyn... 13 2.3 Angreppssätt... 14 2.4 Metodval... 14 Kapitel 3 Teorietisk referensram... 15 3.1 IASB och FASB... 15 3.1.1 IAS 38... 16 3.1.2 FAS 2... 17 3.1.3 Jämförelse mellan IAS 38 och FAS 2... 18 3.2 Nyckeltal... 20 3.2.1 Räntabilitet på totalt kapital (Rt)... 21 3.2.2 Vinstmarginal (Vm)... 22 3.2.3 Tillgångarnas omsättningshastighet (TO)... 22 3.2.4 Soliditet (S eller Sol)... 23 3.3 Tidigare forskning på området... 24 3.3.1 Fördelar med att använda internationella standarder i redovisningen... 24 3.3.2 Balanseringens effekt på relevansen i redovisningsinformationen... 25 3.3.3 En experimentell studie över analytikers reaktioner på företags FoU-utgifter... 26 4
3.3.4 Balanseringens påverkan på information speglad av aktiepriset... 27 3.4 Källkritik... 28 Kapitel 4 Praktisk metod... 30 4.1 Ämnesval... 30 4.2 Praktisk metod och Urvalsprocess... 30 4.3 Bortfall... 32 4.4 Access... 32 4.5 Datainsamling och databehandling... 33 4.6 Kritik mot tillvägagångssätt... 36 4.7 Generaliserbarhet... 36 4.8 Reliabilitet... 37 4.9 Validitet... 37 Kapitel 5 Empiri... 39 5.1 Räntabilitet på totalt kapital... 39 5.2 Vinstmarginal... 41 5.3 Tillgångarnas omsättningshastighet... 43 5.4 Soliditet... 45 Kapitel 6 Analys... 49 6.1 Räntabilitet på totalt kapital... 49 6.2 Vinstmarginal... 50 6.3 Tillgångarnas omsättningshastighet... 51 6.4 Soliditet... 51 6.5 Vidare analys av resultatet och dess inverkan... 53 Kapitel 7 Slutsatser... 55 7.1 Återkoppling till problemformulering... 55 7.3 Egna reflektioner... 55 7.2 Förslag till fortsatt forskning... 56 Källförteckning... 57 5
Tryckt Litteratur... 57 Internetkällor... 58 Artiklar... 59 Årsredovisningar... 60 Bilagor Bilaga 1: Företag som ingick i undersökningen Bilaga 2: Datamaterial Bilaga 3: yckeltal för jämförelse med direkt kostnadsföring 6
Kapitel 1 Inledning Detta inledande kapitel är till för att presentera ämnet för uppsatsen. Vi kommer här att precisera vilket ämne som undersökas, varför det är intressant samt bakgrunden till problemet. Det aktuella problemet och syftet med arbetet presenteras samt olika avgränsningar och begränsningar som vi har förhållit oss till. 1.1 Problembakgrund och diskussion En allt större andel av företagens balansräkningar utgörs idag av immateriella tillgångar. Exempel på detta är rättigheter, patent, goodwill och kostnader avsedda för forskning och utveckling. I denna uppsats kommer vi att behandla det sistnämnda. I dagens samhälle är det oerhört vikigt med nya och bra produkter och företag investerar enorma summor pengar på att utveckla dessa. Mellan åren 1990 och 1998 investerade Gillette den svindlande summan $700 miljoner i utvecklingen av rakhyvel Mach3, vilket ledde till att de kunde säkra 10 % av marknaden för utbytbara rakblad på mindre än ett år 1. Bara ett rakblad kan man tycka, men sanningen är att bakom många tillsynes simpla produkter ligger det enorma satsningar i både tid och kapital. Enligt Leonard I. Nakamura på Federal Reserve Bank of Philadelphia så uppgår de årliga investeringarna i immateriella tillgångar till $1 miljard, bara i USA 2. Eftersom denna siffra är från år 2000, är siffran idag troligtvis ännu större. En allt större andel av dessa investeringar är just i forskning och utveckling (FoU), vilket visas i diagrammet nedan. Samtidigt som andelen FoU vuxit, så har kostnaderna för marknadsföring inte ökat från mätperiodens start och slut, även om de har varierat något mellan åren. 1 Hand John, Baruch Lev, Intangible Assets, Values, Measures, and Risks, s.19 2 Nakamura, What is the U.S. gross investment in intangibles? (At least) One trillion dollars a year!", s 5 7
Diagram 1 3 : Fördelning av tre olika typer av immateriella tillgångar mellan åren 1959-2000. Även i Sverige noterar vi tydliga ökningar av forsknings- och utvecklingskostnader. Beräkningar visar att från år 2005 till år 2007 ökade kostnaderna för FoU inom företagssektorn med ungefär 8 % procent 4. Problemet som företag har med redovisning av FoU är att det är svårt att göra bedömningar om ett projekt kommer att lyckas. Det krävs en bedömning av projektets lönsamhet och en prognos över de framtida vinster som i så fall kommer att genereras. Det finns i huvudsak två olika åsikter om hur redovisningen av forskning och utveckling bör göras, vilket reflekteras i de två stora internationella regelsystem som reglerar eller ger råd om hur företag bör göra sin redovisning. Den ena regelsamlingen är US GAAP som formuleras av det oberoende organet FASB, Financial Accounting Standards Board. Organisationen påbörjade sitt arbete så tidigt som 1973 och US GAAP grundar sig på FASB olika uttalanden och tolkningar 5. Enligt FASB skall kostnader för forskning och utveckling kostnadsföras direkt enligt Statement of Financial Accounting Standards o. 2 (FAS 2), benämnt Accounting for Research and Development Costs som gavs ut i oktober 1974. Detta motiverades bland annat med osäkerheten kring framtida ekonomiska fördelar, att man inte kan mäta sådana fördelar i de 3 Nakamura, What is the U.S. gross investment in intangibles? (At least) One trillion dollars a year!", s.30 4 http://www.scb.se 5 http://www.fasb.org/facts/ 8
fall det vore möjligt att förutse dem, samt att det enligt FASB då saknades ett bevisat samband mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och framtida vinster 6. Den andra regelsamlingen utgörs av IFRS/IAS. Till skillnad från US GAAP eftersträvas en matchning av kostnader och intäkter. Dessa regler skall från år 2005 användas av alla börsnoterade företag i den europeiska unionen. I den standard som benämns som IAS 38 delas FoU upp i två komponenter. Forskning kostnadsförs direkt men utveckling balanseras till dess att det är dags att den skall skrivas av för att uppnå matchning mot intäkterna. Det pågår dock ett försök till harmonisering på det internationella planet. FASB och IASB arbetar mot ett enda internationellt standardsystem inom redovisning, för att det enklare ska gå att jämföra finansiella rapporter från olika områden i världen. Arbetet med att konvergera de två systemen påbörjades redan år 2002. 7 Dock har arbetet stannat av under en tid men SEC (se begreppsförklaring senare i kapitlet) har nyss kommit med ett förslag om att företag som agerar på den amerikanska marknaden ska börja använda sig av IFRS/IAS 2014 8. Båda regelverken får anses vara väletablerade och även om IFRS är ett mycket yngre system så tycks det vara här för att stanna och ge en betydande förändring av den finansiella rapporteringen i EU. USA är dock både världens enskilt största ekonomi och har historiskt sett varit normgivande i många sammanhang. Vi tror inte att det är ovanligt att man stöter på problem när man vill jämföra företag från de två olika regionerna. Det även relevant att fråga sig vilket regelverk som ger den mest rättvisande finansiella rapporteringen. Vi frågar oss, till vilken grad skulle olika sätt att redovisa FoU påverka företagens balans- och resultaträkningar? För att dra frågan till sin spets, kan vi tänka oss ett hypotetiskt scenario där svenska företag följer US GAAP. Som det ser ut nu så verkar allting luta mot att IFRS/IAS kommer att dominera internationellt inom redovisning, men utifrån vårt resonemang ovan kunde lika gärna de amerikanska normerna ha bli de tongivande. Eftersom USA är ett dominerande land i världsekonomin skulle det inte ha varit alltför främmande att en harmonisering av de internationella reglerna varit mer inspirerade av de från USA. Detta leder till att vi valt att undersöka området djupare och ovanstående tankegångar leder till vår problemformulering. 1.2 Problemformulering I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU? 6 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, p.41 7 Nobes Christopher, Parker Robert, Comparative International Accounting, s.104 8 www.sec.gov 9
1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika sätt att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar exempelvis den redovisade lönsamheten hos företag. Genom att analysera hur olika nyckeltal förändras, kan vi sedan diskutera om denna skillnad kan påverka intressenternas inställning till ett företag. Att förklara hur skillnaden i redovisningen påverkar intressenterna är ett delsyfte i denna uppsats. Vi vill poängtera att vi inte kommer att genomföra någon egen undersökning av detta, utan endast försöker besvara detta utifrån sekundära källor. I vår undersökning avser vi att visa hur stor skillnaden i redovisning av FoU är mellan IFRS/IAS och US GAAP och vi använder nyckeltalen för att illustrera denna skillnad. 1.4 Avgränsningar Vi kommer att avgränsa undersökningen till att bara inkludera verkstadsföretag. Dessa företag utgör en relativt mogen bransch där det förekommer både forskning och utveckling. Andelen FoU är inte heller onormalt hög, jämfört med exempelvis läkemedelsbranschen där aktivering av FoU troligtvis påverkar resultatet extremt mycket. Vi kommer inte att undersöka hur skatteeffekter påverkar resultatet och det egna kapitalet i balansräkningen. Vi baserar vår undersökning på företagens officiella årsredovisning och antar att informationen är korrekt då dessa är granskade av revisorer. Vi tar därför inte ställning till huruvida företagen har gjort en korrekt gränsdragning mellan forskning och utveckling. 1.5 Begränsningar Vi begränsar oss till företag noterade på Stockholmsbörsens large- och mid-cap listor vid påbörjandet av uppsatsen. Vi begränsar oss även till företag som varit börsnoterade under hela perioden 2005-2007. 1.6 Begreppsförklaring och Förkortningar Forskning Olika definitioner beroende på regelverk och dessa presenteras i kommande kapitel. Utveckling Olika definitioner beroende på regelverk och dessa presenteras i kommande kapitel. FoU Forskning och utveckling kommer i regel att förkortas som FoU. 10
GAAP General Accepted Accounting Principles, gällande praxis inom redovisningen i ett land 9. IASB International Accounting Standards Board, utfärdare av standardsamlingen IFRS/IAS. IASC Gav tidigare ut IAS men efter en omorganisering är detta nu den organisation som granskar IASB arbete med IFRS. Är även ansvarig för finansieringen av IASB arbete. 10 IFRS/IAS International Financial Reporting Standards/ International Accounting Standards. Utfärdas av IASB, de gällande standarderna för noterade koncernföretag inom EU sedan år 2005. De standarder som tidigare utformades av IASC kallas för IAS och de accepterades i sin helhet av IASB, efter smärre justeringar. 11 FASB Financial Accounting Standards Board. Normgivande amerikansk organisation. Utgivare av redovisningsstandarder för noterade bolag i USA. 12 FAS Financial Accounting Standards. Standarder som ges ut av FASB. En del av US GAAP 13. SEC U.S Securities and Exchange Commission. Den amerikanska motsvarigheten till Finansinspektionen 14. De har det övergripande ansvaret för redovisningen av noterade bolag och låter normbildningen ske i andra organisationer såsom FASB 15. Tillgång Enligt IASB föreställningsram så definieras en tillgång som en resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytandet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden 16. Immateriallitet En identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form 17. 9 http://www.ne.se, definition på GAAP 10 http://www.iasb.org/home.htm, Information från faktabladet Who we are and what we do 11 Sundgren Stefan, Nilsson Henrik, Nilsson Stellan, Internationell Redovisning:Teori och Praxis, s.12 12 http://www.fasb.org/facts 13 Williams R Jan, 2003 Miller GAAP Guide-Restatement and Analysis of Current FASB Standards, p.xiv 14 Nilsson Stellan, Redovisningens normer och normbildare, En nationell och internationell översikt, s.43 15 Nilsson Stellan, Redovisningens normer och normbildare, En nationell och internationell översikt, s.83 16 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, s.16 (IASB föreställningsram för utformning av finansiella rapporter p.49) 11
Tillförlitlighet En av de fyra viktigaste egenskaperna som redovisningen ska ha enligt IASB. Informationen måste vara tillförlitlig vilket innebär att den inte ska vara vinklad eller innehålla väsentliga fel. Användare av informationen måste kunna lita på att den är riktig. Information kan vara relevant för redovisningen men så pass osäker att den inte är tillförlitlig nog att tas med i balans- eller resultaträkningen. 18 Relevans En annan av viktigaste egenskaperna. Informationen måste vara relevant för att den ska ha ett värde för beslutsfattare. Relevant information påverkar beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar. 19 IB Ingående balans i ett företags balansräkning. UB Utgående balans i ett företags balansräkning. 17 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38, p.8 18 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, s13(iasb föreställningsram för utformning av finansiella rapporter p.31f) 19 Ibid, s12, p26 12
Kapitel 2 Vetenskapliga utgångspunkter I detta kapitel kommer vi att presentera utgångspunkter, förförståelse och den kunskapssyn som utgör grunden för uppsatsarbetet. Dessa variabler påverkar valet av problemformulering och hur arbetet kommer att fortlöpa. Val av metod och forskningsansats presenteras även. 2.1 Förförståelse Att veta vilken förförståelse man har innan man påbörjar ett arbete är viktigt utifrån den aspekten att förutfattade meningar om en frågeställning kan påverka utfallet av undersökningen. Vid ett arbete där tolkningar krävs av den som utför studien kan individens egna tolkningar och subjektiva bedömningar om problemområdet vara väldigt viktiga att ta hänsyn till. Vi som författare till denna uppsats har dock inga direkta specialkunskaper inom området FoU och internationell redovisningspraxis eller hur olika redovisningsnormer påverkar nyckeltal. Vi har dock en grund att stå på angående reglerna kring FoU, som är hänförlig till en universitetskurs där regelverket IFRS/IAS behandlades. Däremot har vi inte några tidigare kunskaper om US GAAP. Förförståelsen vi har är således inhämtad från textböcker och skrifter, något som benämns som andrahandsförförståelse 20. Vi anser inte att denna förförståelse ska påverka utfallet av vår undersökning eftersom själva frågeställningen inte är av en tolkande karaktär utan beskrivande. 2.2 Kunskapssyn Kunskapssynen som vi utgår från påverkar oss när vi formulerar vårt problem. Det finns flera olika kunskapsteoretiska utgångspunkter och en av dem är positivism. Positivism utgår från naturvetenskapen och således kopplat till naturvetenskapliga metoder 21. En av de viktigaste egenskaperna hos positivismen är att man på ett objektivt sätt försöker visa hur något ser ut utan att blanda in egna värderingar 22. En annan kunskapssyn är hermeneutiken. Denna kunskapssyn baseras på ett tolkande synsätt 23. I vår uppsats utgår vi från ett positivistiskt synsätt. Dock anser vi att det är svårt för en student på C-nivå att i praktiken helt hålla sig till ett objektivt synsätt, även om det är vad vi eftersträvar. Som människa finns det alltid en risk att personliga åsikter påverkar författandet och leder till egna tolkningar. Vi vill med vår uppsats undersöka hur olika redovisningsprinciper påverkar några nyckeltal utan att ta ställning till varför man har redovisat som man har gjort i enskilda fall, något som 20 Gummesson Evert, Qualitative methods in management research, s.67ff 21 Bryman Alan, Bell Emma, Företagsekonomiska forskningsmetoder, s.26 22 Bryman Alan, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, s.51ff 23 Bryman Alan, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, s.443 13
kan beskrivas som en positivistisk kunskapssyn. Vi kommer dock att redogöra för forskning som tar upp tidigare diskussioner angående redovisningsprinciper och normer eftersom vi anser att det är en viktig del i att skapa en förståelse för problemet som vi undersöker. 2.3 Angreppssätt När man utgår från olika teorier angående problemområdet och utifrån dessa ställer hypoteser som testas och senare förkastas eller accepteras, kallas detta för ett deduktivt angreppssätt. Hypoteser är inte nödvändigt, utan det som är viktigt är att de empiriska resultaten jämförs med teorin för att se om dessa stämmer överens. Tillämpas däremot en induktiv ansats betyder detta att man istället genererar ny teori. För att kortfattat beskriva skillnaden mellan de två angreppssätten kan man säga att en deduktiv ansats innebär att man ger sig ut på bevisandets väg, medan en induktiv leder en efter upptäcktens stig 24. Ett deduktivt angreppssätt brukar oftast förknippas med ett kvantitativt metodval och en induktiv ansats associeras med ett kvalitativt metodval 25. Vi kommer att samla in data som sedan analyseras och presenteras och på så sätt kommer vi att beskriva hur det ser ut och jämföra detta med teorin, vårt angreppssätt är alltså deduktivt. 2.4 Metodval Beroende på syftet med studien används olika vetenskapliga forskningsmetoder för att beskriva verkligheten och dess företeelser, dels kvantitativa metoder och dels kvalitativa. En kvantitativ metod utmärker sig på bland annat följande sätt: man får lite information om många enheter, observationerna är systematiska och strukturerade, man lyfter fram det gemensamma, genomsnittliga eller representativa samt att det finns ett avstånd mellan den undersökande och det undersökta 26. För vår del var en kvantitativ undersökning passande eftersom frågeställningen syftar till att beskriva förändringen i nyckeltal. Ytterligare ett skäl för oss att använda en kvantitativ metod är att vi vill undersöka en större mängd företag och fokusera på genomsnittliga förändringar. Undersökningen syftar till att omvandla information till siffror och mängder, vilket är en grundläggande skillnad mot kvalitativa metoder 27. Vi kommer att använda oss av en beskrivande kvantitativ metod, vilket innebär att vi kommer att redogöra hur det ser ut i realiteten. Enligt Ejvegård är detta en relativt enkel metod vid första anblicken, men när man ser närmare på det upptäcker man det inte nödvändigtvis är så. Man måste vara säker på vad man ska ta reda på och vad som ska framhävas, samt att det framförallt måste överensstämma med uppsatsens syfte. 28 24 Holme Magne Idar, Solvang Krohn Bernt, Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder s. 51 25 Bryman Alan, Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, s.54 26 Holme Magne Idar, Solvang Krohn Bernt, Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder, s.77f 27 Holme Magne Idar, Solvang Krohn Bernt, Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder, s.76 28 Ejvegård Rolf, Vetenskaplig metod, s.30 14
Kapitel 3 Teorietisk referensram Följande kapitel kommer att behandla den teoretiska referensramen som vi som uppsatsförfattare har utgått från vid uppsatsarbetet. Ett antal teorier kommer att skildras och forskning som bedrivits på ett visst område inom redovisningen av FoU kommer att presenteras. Först av allt kommer regelverken från IASB och FASB att presenteras och därefter nyckeltalen som kommer att användas för att beskriva skillnaden mellan de olika sätten att redovisa FoU. otera att det är rekommenderat att först ta del av begreppsförklaringen i slutet av kapitel 1, där bland annat förkortningar finns definierade. 3.1 IASB och FASB Det finns på internationell nivå två stora normgivande organ och således två olika regelverk för hur de finansiella rapporterna ska utformas. På ena sidan Atlanten har vi FAS som är gällande i USA och ges ut av FASB, Financial Accounting Standards Board. Egentligen är detta bara ett nationellt normgivningsorgan. Om man däremot ser till den amerikanska marknadens storlek och det stora antalet internationella företag som finns representerade och noterade på marknadsplatserna där, är FASB ett organ som påverkar spelreglerna på det internationella planet. Det andra regelverket, som de svenska börsbolagen måste använda sig av, är IFRS/IAS. Dessa är de normgivande reglerna som gäller inom EU för företag som är noterade på reglerade marknader och upprättar en koncernredovisning. Reglerna utformas av IASB, International Accounting Standards Board, som är en fristående organisation utan någon egentlig makt att bestämma vilka företag som ska följa deras regler. Regelverket bygger istället på att standarderna är kända och accepterade och att de därför används av aktörerna på marknaden. 29 Det är upp till lagstiftarna i området att avgöra om regelverket från IASB är tillräckligt bra utformat för att användas. Trenden inom redovisningsområdet är att redovisningen ska harmoniseras internationellt och att företag runt om i världen ska vara möjliga att jämföra på lika villkor. Således existerar en önskan om ett enda internationellt regelverk. Det finns dock nationella och kulturella skillnader som har påverkat hur redovisningen tidigare har sett ut i olika länder. Några skillnader som har identifieras är bland annat: utformningen av de nationella lagarna, relationen mellan skatte- och redovisningssystemet samt historiska händelser. 30 Skillnader i de nationella redovisningssystemen har varit det största hindret mot en internationell harmonisering. 31 I Sverige har dock skillnaderna mot standarderna som IASB utformat inte varit så stora, eftersom reglerna och normgivningen i Sverige innan 1 januari 2005 till stor del redan var baserade på dessa. 32 29 Rune Lönnqvist, Årsredovisning i koncerner, s.16 30 Nobes Christopher, Parker Robert, Comparative International Accounting, s.17-33 31 Ibid, s.79 32 Sundgren Stefan, Nilsson Henrik, Nilsson Stellan, Internationell Redovisning:Teori och Praxis, s.12 15
Den första versionen av de nuvarande reglerna i Sverige utgavs av IASC, föregångaren till IASB, och standarderna kallades för IAS. De nya standarder som utfärdas av IASB kallas för IFRS. Dock finns det en IAS som är speciellt intressant för denna uppsats, nämligen IAS 38, Immateriella tillgångar. Där ingår förutom generella regler kring immateriella tillgångar även specifika regler för hur forsknings- och utvecklingsutgifter ska redovisas. I USA används US GAAP av de företag som är registrerade hos SEC 33. SEC står för U.S. Security and Exchange Commission och för att handla med ett värdepapper måste det utgivande företaget vara registrerat hos SEC. 34 Denna organisation är den amerikanska motsvarigheten till Finansinspektionen. US GAAP består av flera olika standarder och normer som har getts ut av ett antal olika organisationer. Det finns en GAAP hierarki som är relativt omfattande men bygger på att regler högre upp i hierarkin har större betydelse. Financial Accounting Standards återfinns i den högsta kategorin. 35 Den amerikanska standard som är av intresse för denna uppsats är FAS 2 som infördes 1974. Det finns ytterligare en annan standard som behandlar kostnader för utveckling av mjukvara som ska säljas, hyras ut eller marknadsföras på annat sätt ska redovisas, nämligen FAS 86. Vi kommer i vår uppsats inte att ta hänsyn till denna standard eftersom vi i undersökningen inte har inkluderat några företag vars affärsidé är att utveckla mjukvara. Här finns det dock annars en möjlighet för företagen att aktivera utgifter i balansräkningen. 36 Nedan följer en redogörelse för hur de olika standarderna anger att man ska redovisa forskning och utvecklingskostnader vid upprättandet av koncernredovisning. 3.1.1 IAS 38 IAS 38 är en övergripande standard om hur man ska behandla alla immateriella tillgångar. Den ersatte en tidigare version 1998. Innan dess har det funnits en IAS 9 som tillät balansering av utvecklingsutgifter. 37 Följande egenskaper är kriterier som en immateriell tillgång måste uppfylla för att kunna definieras som en sådan. 38 1. Identifierbar 2. Företaget ska ha kontroll över tillgången 3. Framtida ekonomiska fördelar Utöver ovanstående förutsättningar måste företaget även kunna beräkna tillgångens anskaffningsvärde på ett tillförlitligt sätt. 33 Nilsson Stellan, Redovisningens normer och normbildare, En nationell och internationell översikt, s.83 34 www.sec.gov 35 Williams R Jan, 2003 Miller GAAP Guide-Restatement and Analysis of Current FASB Standards,, p.xiv 36 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 86 37 Nobes Christopher, Parker Robert, Comparative International Accounting, s.84 38 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38 p.11-17 16
Redovisningen av forskning och utvecklingsutgifter regleras alltså av denna standard. FoU är en kostnad som ofta upparbetas internt och ska ses som en immateriell tillgång som måste uppfylla ovanstående kriterier. Standarden delar upp skapandet av just denna immateriella tillgång i två faser, en forsknings- och en utvecklingsfas. Företaget måste kunna skilja på dessa två faser för att utgifterna som är hänförliga till utvecklingsfasen ska kunna redovisas som en immateriell tillgång 39. Forskningsfasen kan i sig inte uppfylla kraven för en immateriell tillgång. Utgifter hänförliga till denna fas kostnadsförs därför vartefter de uppstår. Motiveringen till varför sådana utgifter ska kostnadsföras direkt är att osäkerheten om framtiden är så pass oviss vilket innebär att det är i princip omöjligt att kunna beräkna de framtida ekonomiska fördelarna, vilket är ett krav för att en utgift ska kunna definieras som en immateriell tillgång 40. När utvecklingsfasen påbörjas kan dock utgifter hänförliga till denna fas tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. För att detta ska vara tillåtet måste särskilda kriterier vara uppfyllda och om så är fallet måste företaget alltså redovisa den internt upparbetade tillgången som en immateriell tillgång. 41 Utgifter som tidigare har redovisats som forskningskostnader får i efterhand inte inkluderas i beräknandet av anskaffningsvärdet när en immateriell tillgång väl har uppstått ur den internt upparbetade tillgången. 42 Det som en gång har kostnadsförts kan inte återföras. Ingen valmöjlighet finns således om kriterierna är uppfyllda, men huruvida företagsledningen väljer att verkligen följa reglerna och balansera en sådan utgift är för en extern part svårt att avgöra. Det krävs en oerhörd mängd information för att kunna avgöra om kriterierna är uppfyllda och även om de egentligen är uppfyllda så finns det alltid en möjlighet att argumentera för att någon av dem inte är det. Företaget är trots allt den parten med mest information och kan således vinkla denna. Allt som krävs är att företaget säger att det inte går att påvisa att den immateriella tillgången kommer att generera ekonomiska fördelar. En risk att resultatet påverkas genom sådana ställningstaganden existerar således, men huruvida företagen i vår undersökning har ägnat sig åt sådana tveksamheter hamnar utanför ramen för uppsatsen. Vi antar att de revisorer som har granskat och godkänt företagens räkenskaper har tagit korrekta beslut. 3.1.2 FAS 2 1974 gav FASB ut standarden FAS 2. Tidigare hade en helt annan praxis varit gällande, bland annat möjligheten att balansera utvecklingskostnader. 43 En av anledningarna till att FASB tog bort möjligheterna till balansering var att det då inte fanns något intresse från analytikernas sida till att balansera utvecklingsutgifter 44. Till skillnad från IAS 38 så beskriver FAS 2 endast hur man ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Just detaljnivån är något som 39 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38 p.53 40 Smith Dag, Redovisningens språk, 2:a upplagan, s.209 41 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38 p.57 42 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38 p.71 43 Gornik-Tomaszewski Sylwia, Millan A. Miguel, Accounting for Research ans Development Costs: A Comparison of U.S. and International Standards, s.42 44 Smith Dag, Redovisningens språk, s.211 17
karakteriserar de amerikanska redovisningsstandarderna 45. Att FASB är ett nationellt normgivningsorgan till skillnad från IASB som verkar på det internationella planet, gör också att IASB måste ta hänsyn till flera olika nationella förutsättningar. Detta leder till att standarderna från IASB blir mer övergripande och principiella istället för detaljreglerande. 46 Kostnader såsom material, utrustning och anläggningar som är hänförliga till forsknings- och utvecklingsaktiviteter ska enligt FAS 2 kostnadsföras direkt om de inte har en alternativ användning i andra projekt, i så fall ska de redovisas som en immateriell tillgång 47. Kostnader för personal och andra indirekta kostnader som är direkt hänförliga till forsknings- och utvecklingsprojekt ska också redovisas som kostnader för FoU 48. Även om inga kostnader får balanseras enligt denna standard så ska utförlig information om företagets forsknings- och utvecklingskostnader redovisas i de finansiella rapporterna. Innan denna standard gavs ut så hade FASB fyra olika förslag till metoder på hur FoU utgifter skulle redovisas. Bland dessa förslag fanns metoden som nu används av IASB. Detta förslag avslogs dock till förmån för nuvarande metod. Några av anledningarna till beslutet var att osäkerheten i de framtida ekonomiska fördelarna ansågs vara för stor samt att det inte fanns ett bevisat samband mellan utgifterna och framtida ekonomiska fördelar. Som nämndes tidigare såg analytiker inte någon anledning till att balansera sådana utgifter. 49 3.1.3 Jämförelse mellan IAS 38 och FAS 2 Nedan följer en sammanställning av hur de två aktuella standarderna definierar och exemplifierar forskning och utvecklingsutgifter: Definition IAS 38 FAS 2 Forskning Forskning är planerat och systematiskt sökande med utsikter till att ge ny vetenskaplig eller teknisk kunskap och insikt 50 Planerat sökande eller kritisk undersökning med syfte att upptäcka ny kunskap, med hopp om att den kunskapen kan vara användbar i utvecklingen av nya produkter eller tjänster, eller nya processer eller tekniker, eller att finna signifikant förbättring utav redan existerande produkt eller process 51 45 Nilsson Stellan, Redovisningens normer och normbildare, En nationell och internationell översikt s.84 46 Nilsson Stellan, Redovisningens normer och normbildare, En nationell och internationell översikt, s.94 47 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, p.11a 48 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, p.11b,e 49 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, s.14f 50 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38, p.8 51 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, p8a, egen översättning 18
Utveckling Exempel på forskning Exempel på utveckling Utveckling är att tillämpa forskningsresultat eller annan kunskap för att åstadkomma nya eller väsentligt förbättrade material, konstruktioner, produkter, processer, system eller tjänster innan kommersiell produktion eller användning påbörjas 52 - verksamhet som syftar till att få fram ny kunskap - sökandet efter, utvärderingen av och det slutgiltiga urvalet av tillämpningar av forskningsresultat eller annan kunskap - sökandet efter alternativa material, enheter, produkter, processer, system eller tjänster och - formuleringen, utformningen, utvärderingen och det slutgiltiga urvalet av möjliga alternativ avseende nya eller förbättrade material, enheter, produkter, processer, system eller tjänster 54 - utformningen, konstruktionen samt provningen av prototyper och modeller - formgivningen av verktyg, jiggar, gjutformar och stansar enligt ny teknik - formgivningen, uppförandet och driften av en pilotanläggning som inte är av tillräcklig storlek ekonomiskt för kommersiell produktion, och - utformningen, konstruktionen och provningen av ett valt alternativ för nya eller förbättrade material, enheter, Överföring av forskningsresultat eller annan kunskap till en plan eller utformning av en ny produkt eller process, eller för en signifikant förbättring av en redan existerande produkt eller process, för att säljas eller användas 53 - forskning som syftar till att få fram ny kunskap - sökandet efter tillämpningar av forskningsresultat eller annan kunskap - konceptformulering och utformning av möjliga produkter eller tjänstealternativ - testande i sökande efter eller utvärdering av produkt eller process alternativ - modifikation av formulering eller utformning av en produkt eller process 55 - utformningen, konstruktionen samt provningen av prototyper och modeller - formgivningen av verktyg, jiggar, gjutformar och stansar enligt ny teknik - formgivningen, uppförandet och driften av en pilotanläggning som inte är av tillräcklig storlek ekonomiskt för kommersiell produktion, och - aktivitet som leder till att utformningen av en produkt når den punkt att den har uppnått vissa 52 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38, p.8 53 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, p.8b, egen översättning 54 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38, p.56 55 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, p.9 egen översättning 19
produkter, processer, system eller tjänster 56 funktionella och ekonomiska krav som krävs för att den ska vara redo för tillverkning 57 Tabell 1: Sammanställning av IAS 38 och FAS 2. Definitioner och exempel på forskning och utveckling. Utifrån ovanstående tabell kan man se att definitioner och exemplifieringarna är relativt lika. Det som egentligen skiljer dem är endast sättet man ska redovisa FoU på, alltså den direkta kostnadsföringen i FAS 2 mot den tvingade balanseringen i IAS 38. Inom redovisningen brukar man prata om reliabilitet, alltså tillförlitlighet, och relevans. Dessa två faktorer brukar vara svåra att kombinera och någon sorts avvägning om vad som är viktigast är därför ofta oundviklig. Synsättet som präglar IAS 38 redovisningen av FoU kan beskrivas som att den drar åt det relevanta hållet 58. Med balanseringen vill de alltså visa att det finns en framtida ekonomisk vinning och genom att redovisa FoU som en tillgång demonstrerar man detta. Den amerikanska kostnadsföringen å andra sidan fokuserar på tillförlitlighet 59. Eftersom FASB ansåg att en balansering var alltför osäker så förbjöd de detta, kostnaderna tas direkt och osäkerheten om framtiden har i och med detta eliminerats. Skillnaden mellan IAS 38 och FAS 2 kommer säkerligen att medföra en betydande skillnad för de företag som vi avser att undersöka. Om företagen balanserar FoU så kommer både balansomslutningen och resultatet att påverkas. Exakt hur förändringen kommer att utryckas beror på hur nyckeltalen är uppbyggda, vilket vi kommer att redogöra för nedan. 3.2 Nyckeltal Nyckeltal kan delas upp i olika kategorier beroende på vad de beskriver och vilka komponenter som ingår, till exempel: räntabilitetsmått, resultatstrukturmått, likviditetsmått och kapitalstrukturmått. Gemensamt är att de syftar till att ge stöd åt en ekonomisk analys av verksamheten. Först och främst är syftet att vara ett hjälpmedel för företagsledningen, men de används också flitigt av exempelvis banker vid kreditprövningar 60. Det finns även andra intressenter som följer nyckeltalens utveckling, allt från företagens stora kunder till privata småsparare i företagens aktier. Vi kommer i vår studie att undersöka hur fyra nyckeltal förändras när IAS 38 byts ut mot FAS 2: räntabilitet på totalt kapital, vinstmarginal, kapitalets omsättningshastighet, samt soliditet. 56 Far Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, IAS 38, p.59 57 Financial Accounting Standards Board, Original Pronouncements 2002/2003 Edition, Volume 1 FASB Statement of Standards 1-100, FAS 2, p.9, egen översättning 58 Cazavan-Jeny Anne, Jeanjean Thomas, The Negative Impact of R&D Capitalization: A Value Relevance Approach, s.40 59 Cazavan-Jeny Anne, Jeanjean Thomas, The Negative Impact of R&D Capitalization: A Value Relevance Approach, s.40 60 BAS-kontogruppen i Stockholm AB, BAS yckeltal-för bättre analys och effektivare ekonomistyrning, s.19 20
3.2.1 Räntabilitet på totalt kapital (Rt) Detta nyckeltal tillhör kategorin räntabilitetsmått, där man vill visa förräntningen av kapitalet i företaget. Med detta nyckeltal avses inte bara ägarnas kapital utan det totala kapitalet. Eftersom de totala skulderna till både ägarna och exempelvis banker är desamma som de totala tillgångarna, kan man även säga att nyckeltalet visar förräntningen på de totala tillgångarna. Detta mått på avkastningen från de totala tillgångarna kan sedan jämföras med dels avkastningen i ett annat företag och dels med kapitalkostnaden för det totala kapitalet (det vill säga en genomsnittlig skuldränta för lån och den ränta som investerarna förväntar sig på det satsade kapitalet). Varje bransch har ofta vissa gemensamma förutsättningar för de företag som verkar där, vilket i så fall påverkar räntabiliteten på totalt kapital. Trots detta lyckas vissa företag bättre än vad som är genomsnittet för branschen. Är räntabiliteten för låg jämfört med kraven från finansiärerna är mervärdesskapandet för lågt och pengarna bör placeras på annat sätt. Nyckeltalet kan ses som ett mått på rörelserisk. Är räntabiliteten på det totala kapitalet stabilt över åren kan rörelserisken anses vara låg, det vill säga att det går att uppnå en jämn räntabilitet under både goda och dåliga år. Observera att de finansiella kostnaderna exkluderas, vilket betyder att företag med varierande skuldsättning kan jämföras. 61 Formeln för nyckeltalet visas nedan. R esultat efter Rt =. finansiella poster finansiella kostnader Totalt kapital Formel 1: Nyckeltalet Räntabilitet på totalt kapital Eftersom resultatet efter finansiella poster samt de finansiella kostnaderna är ackumulerade över en tidsperiod, medan totalt kapital är ett enskild värde på balansdagen, kan man istället göra beräkningarna med ett medelvärde av IB och UB på totalt kapital. Vi har valt att bortse från detta eftersom det skulle kräva inmatning av data från ett fjärde år, för varje enskilt företag, för att möjliggöra en beräkning av totalt kapital om FoU hade kostnadsförts direkt under det året. Utifrån vår beskrivning av IAS 38 och FAS 2 kan vi förvänta oss att resultatet efter finansiella poster kommer att påverkas negativt när FoU kostadsförs direkt. Endast om årets (enligt IFRS) balanserade FoU understiger de årliga avskrivningarna, kan resultatet öka på grund av en förändrad redovisning. Utifrån vad vi vet om de två redovisningsstandarder bör balansomslutningen minska om företaget sedan tidigare har balanserat FoU. Denna post kan rimligtvis inte öka vid en förändrad redovisning. Vad som kommer att avgöra hur nyckeltalet förändras är den relativa förändringen i täljaren och nämnaren. 61 Larsson Claes-Göran, Företagets finanser, s.72f 21
3.2.2 Vinstmarginal (Vm) Även detta nyckeltal klassas som ett räntabilitetsmått. Här sätts vinsten i relation till omsättningen. Det kan sägas vara ett mått på effektiviteten i företaget, även om mer exakta nyckeltal som exempelvis bruttovinstmarginal kan behöva analyseras närmare. Vinstmarginalen visar hur stor del av omsättningen som kan användas för att täcka de finansiella kostnaderna och utöver detta ge företaget en vinst 62. Eftersom även detta nyckeltal använder sig av resultatet före finansiella kostnader, kan man jämföra företag med olika skuldsättningsgrad. R esultat Vm=. före finansiella poster finansiella kostnader ettoomsättning Formel 2: Nyckeltalet Vinstmarginal Även detta nyckeltal har resultatet i täljaren. Kring denna del av nyckeltalet gäller samma resonemang som för nyckeltalet ovan. Utifrån redogörelsen av IAS 38 och FAS 2 är vi säkra på att nettoomsättningen inte förändras. Nettoomsättningen påverkas inte av kostnader för forskning och utveckling. 3.2.3 Tillgångarnas omsättningshastighet (TO) Detta nyckeltal kallas även Kapitalets omsättningshastighet (KO) och visar hur effektivt det totala kapitalet utnyttjas i företaget. Kapitalet består av eget kapital, avsättningar och skulder. 63 Detta kapital är bundet i anläggningstillgångar så som fabriker och omsättningstillgångar i form av exempelvis varulager. Det totala kapitalet motsvarar ena sidan av balansräkningen, det vill säga de totala skulderna eller de totala tillgångarna. Tillgångarnas omsättningshastighet är därför analogt med kapitalets omsättningshastighet. En hög kapitalomsättning eftersträvas, eftersom det alltid finns en kapitalkostnad i form av bankräntor och avkastningskrav från ägarna. De vanligaste metoderna är att minska kapitalbindningen i lager och kundfodringar 64. Nyckeltalet bör främst användas för att se utvecklingen för ett enskilt företag och lämpar sig mindre bra för jämförelser mellan flera företag. Det finns många faktorer som kan störa en jämförelse mellan flera företag. Ett exempel skulle vara att ett företag äger sina lokaler och därför har bundit en hel del kapital i dessa fastigheter, medan ett annat företag hyr sina lokaler och därför har bättre möjligheter att omsätta sitt kapital fortare. 65 Ett annat exempel som är aktuellt för vår studie vore just redovisningen av FoU. Ett företag som kostnadsför FoU, kommer att ha en mindre balansomslutning än ett företag som balanserar FoU. En mindre balansomslutning, eller ett mindre totalt kapital, är enklare att omsätta fler gånger vilket skulle leda till en högre omsättningshastighet. Liksom tidigare konstaterar vi att nettoomsättningen bör vara 62 Larsson Claes-Göran, Företagets finanser, s.74 63 Larsson Claes-Göran, Företagets finanser, s.76 64 BAS-kontogruppen i Stockholm AB, BAS yckeltal-för bättre analys och effektivare ekonomistyrning, s.105 65 BAS-kontogruppen i Stockholm AB, BAS yckeltal-för bättre analys och effektivare ekonomistyrning, s.106 22
oförändrad. Vi förväntar oss därför att detta nyckeltal kommer att uppvisa högre värden vid en redovisning enligt FAS 2, jämfört med IAS 38. TO= ettoomsättning Totalt kapital Formel 3: Nyckeltalet Tillgångarnas omsättningshastighet 3.2.4 Soliditet (S eller Sol) Nyckeltalet tillhör kategorin kapitalstrukturmått. Soliditeten är ett mått på företagets långsiktiga betalningsförmåga och kreditvärdighet. Det visar också hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel 66. Det är ett av de viktigaste nyckeltalen eftersom det visar företagets stabilitet och finansiella styrka. Nyckeltalet är starkt kopplat till företagets lönsamhet. Vad som är avgörande för nyckeltalets utveckling är hur det egna kapitalet förändras relativt skulderna. Även nyemissioner och utdelningar kan påverka nyckeltalet. 67 Soliditeten varierar mellan olika företag och olika branscher, generellt kan dock en nivå på ca 50 % anses vara tillräcklig 68. Precis som tillgångarnas omsättningshastighet påverkas soliditeten av hur företaget redovisar sina tillgångar eftersom det påverkar storleken på det totala kapitalet. Det är även värt att analysera hur likvida företagets tillgångar är, det vill säga hur lätt det går att avyttra dem om likvida medel behövs under svåra år 69. Eget kapital Soliditet = Total kapital Formel 4: Nyckeltalet Soliditet Det är osäkert hur företagens resultat kommer att påverkas av en förändring till direkt kostnadsföring. Detta har vi diskuterat kring våra två första nyckeltal. På grund av detta vet vi inte hur posten eget kapital kommer att förändras, eftersom eget kapital påverkas av årets och tidigare års resultat. Det totala kapitalet måste däremot minska i storlek när FoU inte längre tas upp i balansräkningen, allt annat lika. Detta innebär att eget kapital också skall minska i takt med den FoU som enligt IAS 38 skulle ha balanserats. Anledningen till detta är att balansräkningen skall fortsätta balansera. Det redovisade värdet på företagets skulder till andra än ägarna påverkas inte av redovisningen av FoU. 66 Larsson Claes-Göran, Företagets finanser, s.81 67 BAS-kontogruppen i Stockholm AB, BAS yckeltal-för bättre analys och effektivare ekonomistyrning, s.104 68 Larsson Claes-Göran, Företagets finanser, s.81 69 Nilsson Henrik, Isaksson Anders, Martikainen Teppo, Företagsvärdering med fundamental analys, s.153 23
3.3 Tidigare forskning på området Det finns ett flertal undersökningar som behandlar hur ett byte till IFRS/IAS har påverkat koncerners eller enskilda företags redovisningar i ett stort antal länder. Dessa utgår från de nationella redovisningsrekommendationerna och jämför redovisningen under dessa och de internationella rekommendationerna. Vi har studerat resultatet från några av dessa studier, men av två anledningar blir många av dessa av mindre värde för vår studie. För det första så skiljer sig reglerna och rekommendationerna åt i olika länder och det går därför inte att direkt jämföra studierna med varandra, även om det går att se vissa generella tendenser. För det andra så kan sammansättningen av företagen inom enskilda länder skilja sig åt, svenska företag kan exempelvis tänkas vara mer forskningsintensiva än företag i andra länder. Det är dock inte ett skifte från nationella till internationella regler som vi vill undersöka. Vi jämför istället IFRS/IAS FoU-redovisning med redovisning av FoU under US GAAP. Dock så finns det inte så många studier som jämför just detta, en anledning är att IFRS/IAS har blivit betydande först på senare år och att det inte så finns så mycket data på området. Det finns däremot en hel del studier på hur balansering av FoU påverkar värdet av redovisningsinformationen. Det är oftast amerikanska studier gjorda på amerikanska företag och följaktligen är dessa hypotetiska studier eftersom FAS 2 inte tillåter balansering i USA. Andra studier där regelverken tillåter balansering av FoU är oftast baserade på redovisningsinformation som följer regelverk som liknar det från IASB, men inte är helt överensstämmande. Denna sorts studier är dock intressanta eftersom de undersöker vilket värde en balansering av FoU kan bidra med. Nedan presenteras några av dessa studier som är en representerar del av den diskussion som finns kring huruvida en balansering av utgifter är bättre än en direkt kostnadsföring. 3.3.1 Fördelar med att använda internationella standarder i redovisningen Vad betyder internationella rekommendationer för aktieägarna? Att använda ett internationellt system som ställer högre krav på tillgänglig information borde leda till en lägre kapitalkostnad för företagen. Enligt en undersökning gjord av Daske är det i verkligheten tvärt om, kapitalkostnaden verkar istället ha ökat 70. I studien ingick tyska företag. Efter en lagändring 1998 tilläts tyska börsnoterade företag att under en övergångsperiod tillämpa i lagen ospecificerade redovisningsstandarder, men med kravet att dessa skulle vara internationellt accepterade. Året därpå rapporterade 50 % av företagen i tyska DAX100-index efter internationella standarder 71. Bland annat på grund av detta bytte många tyska företag till IFRS/IAS, redan innan EU krävde detta. Daskes resultat, att kapitalkostnaden har ökat för företagen som använder internationella standarder, kan ha berott på att det vid tidpunkten för 70 Daske Holger, Economic Benefits of Adopting IFRS or US GAAP Have the Expected Cost of Equity Capital Really Decreased?, s. 329 71 Daske Holger, Economic Benefits of Adopting IFRS or US GAAP Have the Expected Cost of Equity Capital Really Decreased?, s.336 24