mer med Förslag till nationellt miljömål.

Relevanta dokument
Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Kommunstyrelsen, Teknik - och fritidsnämnden

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018

Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Sammanfattning

Effektivt resursutnyttjande

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Varför en avfallsplan?

Plockanalys 2017 DVAAB

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

Musik, sport och matsmarta tips

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

Kommunal avfallsplan Hälsingland utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Gemensam handlingsplan 2013

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Kommunal avfallsplan Hälsingland SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020


Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

Kommunal Avfallsplan

Det ska vara lätt att göra rätt

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Gemensam handlingsplan 2014

VERKSAMHETSPLAN 2016

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Matavfallsinsamling i butiker, restauranger och storhushåll

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

BILAGA 3 - PLOCKANALYS 2017

Kontroll av verksamheters avfallshantering 2011

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Avfallsplan

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Plockanalys Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun Vellinge.se

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

AVFALLSPLAN för Malung-Sälens kommun

Bilaga 5 Uppföljning av avfallsplan

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Gemensam handlingsplan 2013

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2016

Bilaga 1. Handlingsplan med åtgärder

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Budget 2016 med plan Avfall

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

Avfallsplan Tillsammans klättrar vi högre upp i avfallstrappan

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus

Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning

Avfallsplan. för Karlskoga kommun. Fastställd av: KF Diarienummer: KS

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Plockanalys hushållsavfall

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Uppföljning av förra avfallsplanens mål och åtgärder

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

BILAGA 4 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLAN. 6 november 2018

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

AVFALLSPLAN

Avfallsplan för Österåkers kommun Bilaga 6 Miljökonsekvenser av avfallsplanen

Plockanalys en metod för karakterisering av avfall. Sanita Vukicevic NSR AB

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Köping kommun

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning REMISS

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

BILAGA 5 - MILJÖBEDÖMNING

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Plockanalys av hushållsavfall från Håbo kommun

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

REMISSUTGÅVA. Nulägesbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

Uppgifter till Länsstyrelsen

Transkript:

Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och Avfall Web. 1.1. Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Sigtuna kommun skall inte öka till år jämfört med år 2009. 1.2. År ska andelen människor som uppger att de medvetet väljer att konsumera på ett sådant sätt att de ger upphov till mindre avfall ha ökat. 1.3. År ska mängden mat som kasseras inom storkök i kommunens verksamheter ha minskat med 20 procent jämfört med år 2010. 1.4. År 2012 ska alla kommunens verksamheter ha rutiner för källsortering av matavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall. 1.5. År ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att biogas produceras och så att växtnäringen kan utnyttjas. Mängden hushållsavfall har minskat med ca 19 %, från 580 till 468 kg per invånare. 42 % tänker på det i ganska hög eller mycket hög utsträckning, enligt enkät våren 2013. Frågan ställd en gång. Då uppgifter om mängden kasserad mat år 2010 saknas, finns inte möjlighet att jämföra. Mätningar har utförts under år. Erfarenheter från andra kommuner visar att matsvinnet kan minska drastiskt när problemet uppmärksammas. År hade 55 st av kommunens verksamheter någon form av sortering. Alla har dock inte behov av källsortering enligt målbeskrivning. Andelen matavfall som sorteras ut från villornas avfall är ca 76 % och Förslag till nationellt miljömål. Nationellt ett prioriterat område Nationellt miljömål, förslag till nytt etappmål. Kommunen anser att det är viktigt att vara ett gott föredöme i frågan. Nationellt miljömål 1

1.6. År ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning eller biologisk behandling. 1.7. År ska högst 15 % förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet relaterat till mängden brännbart avfall exklusive matavfall. 1.8. År ska minst 95 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Ett system för spridning av slam från enskilda avlopp på åkermark i närområdet ska testas. motsvarande från lägenheter är ca 56 %. Alla större verksamheter har utsortering. Under förutsättning att verksamheterna sorterar ut matavfall i tillräcklig omfattning, bedöms målet vara uppnått. Se även figur efter tabellen. År återvanns 30% av hushållsavfallet genom materialåtervinning eller biologisk behandling. 34-41 % förpackningar och tidningar i behållare för brännbart avfall enligt plockanalys år År användes 46% som gödselmedel på åkermark. Resterande andel användes huvudsakligen som växtnäringsskikt på deponi vid sluttäckning och en mindre del till jordtillverkning. Testförsöket med spridning av slam i närområdet har inte genomförts. 2.1. Mängden utsorterat farligt avfall från hushåll ska minst Mängden farligt under Behov av Nationellt miljömål, förslag till nytt etappmål. 2

motsvara 3,5 kg per invånare år. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. 2.2. Vid varje mättillfälle ska minst 95 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska sorteras. 2.3 År ska samtliga anmälnings- och tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, samt alla mindre miljöfarliga verksamheter med fasta årliga tillsynsavgifter, ha haft tillsyn på sin hantering av farligt avfall med syftet att samtliga verksamheter ska ha god hantering av sitt farliga avfall. kommunalt ansvar var 2,6 kg/person år. Mängden farligt avfall inklusive elavfall och batterier var 13,82 kg/person. Enligt plockanalys gjord år kastas 10-80 gram farligt avfall (inklusive elavfall och batterier) per hushåll och vecka i restavfallet. Det motsvarar ca 8 1 % av allt farligt avfall som kunderna gör sig av med, exklusive sådant avfall som slängs i avlopp. 84% tycker att de är tillräckligt informerade om var de kan lämna sitt farliga avfall. 7 procent tycker inte att de är tillräckligt informerade. Enligt enkät 2013. Kontroll av verksamheternas hantering av farligt avfall ingår ofta som en del av den ordinarie tillsynen. Tillsynsmyndigheten har information finns. 1 13,82 kg x 2,1 personer per hushåll dividerat med 52 veckor = 0,558 kg per hushåll och vecka. Enligt plockanalysen finns ca 0,08 kg farligt avfall per hushåll och vecka i restavfall från villor och 0,01 kg per hushåll och vecka i restavfall från lägenheter. Genomsnitt 0,045 kg per hushåll och vecka. 0,045/0,558= 8 %. 3

2.4. Utsläppen av fossil koldioxid från de sopbilar som hämtar hushållsavfall ska ha minskat år jämfört med år 2009. 3.1. Vid varje mättillfälle ska 90 % av hushållen vara nöjda med kommunens insamling av hushållsavfall. 3.2. Vid varje mättillfälle ska 90 % av hushållen vara nöjda med sitt insamlingssystem för farligt avfall. 3.3. Nedskräpningen utomhus på platser som allmänheten har tillträde till har minskat år med 50 % jämfört med år 2010. dock inga system för att följa upp exakt vilka frågor som avhandlats vid de olika tillsynsbesöken. Krav enligt upphandling av ny entreprenad, med start sep. 81 procent svarar då att de är nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i kommunen, enligt enkät 2013. Det är 79 procent som är nöjda med hur det fungerar att bli av med sitt farliga avfall, enligt enkät 2013. Cirka 7 procent är missnöjda. Detta är en förbättring jämfört med förra enkätundersökningen. Ingen mätning har gjorts. 4

Figur 1 Mängden matavfall som samlas in och skickas till biologisk behandling har ökat från år 2009 till år 2012 och därefter varit i stort sett konstant. 5